I ett försök att se förändring över tid visas här en jämförelse med samma åldersgrupp födda 1996 som år 2015 var 19 år gamla och år 2019 var 23 år. Sannolikt är sammansättningen av gruppen till viss del förändrad beroende på bland annat in-och utflyttning från länet, och det finns också skillnader i antalet undersökta och andelen undersökta. Slutsatser bör därför dras med försiktighet.
Östergötland 2015 och 2019. Åldersgruppen födda år 1996.
Antal totalt Undersökta Kariesfria DFSa=0 DFS >5 Tobaksfria
19 år 2015 5 376 83 % 35 % 67 % 4 % 78%
23 år 2019 6 338 51 % 35 % 64 % 7 % 77 %
Avseende total kariesfrihet och tobaksfrihet syns inga större förändringar, vilket indikerar att perioden mellan 19- och 23 år kan vara en relativt stabil period. ”Är man frisk så håller man sig frisk”. Gruppen med karies mellan tänderna och gruppen undersökta med mycket karies har däremot båda ökat med tre procentenheter, vilket indikerar att de som redan var sjuka som 19-åringar blivit ännu sjukare som 23-åringar.
55 (56) TANDHÄLSAN HOS BARN OCH UNGA
Självupplevd tandhälsa hos 19-åringar
I Tandvårdslagen står att målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. För att utvärdera om detta mål uppnås, mäter enkäten om 19-åringarnas självupplevda tandhälsa i enlighet med WHOs definition av hälsa, mer än bara frånvaro av sjukdom. Enligt WHOs definition ska individen kunna le, tugga, tala och känna ett psykosocialt välbefinnande utan att begränsas av munhålan (4). Individernas skattning av sin självupplevda tandhälsa ger, tillsammans med epidemiologiska tandhälsodata, en helhetsbild av den orala hälsan hos ungdomarna i länet och utvärderar den tandvård den unga fått inom den offentligt finansierade tandvården för barn och unga. Individens skattning av sin munhälsa kan också ge information om dennes framtida vårdbehov då den är associerad till förekomst av bettfel, rökning, tandsjukdom (karies och parodontit) och risk att utveckla tandsjukdom (2, 5-7). SKaPa diskuterar i sin slutrapport för år 2019 en alternativ definition av oral hälsa. Enligt denna definieras oral hälsa som låg risk för karies och parodontit och att individen själv skattar sin munhälsa som god. 62 procent av unga 11- till 19 år har enligt denna definition en god munhälsa vilket SKaPa anser vara en anmärkningsvärt hög andel (2).
De allra flesta 19-åringar i Östergötland är nöjda med sin mun och sina tänder. År 2019 skattade 87 procent av de svarande 19-åringarna sin munhälsa som god, vilket överensstämmer med resultatet i ”SKaPas årsrapport 2018” där 88 procent av unga patienter (11-19 år) skattade sin munhälsa som god (2). Över en sexårsperiod är andelen som skattar som munhälsa som god tämligen oförändrad. I ungdomsenkäten ”Om mig” ses under samma period en minskande andel ungdomar som skattar sin allmänhälsa som god. För år 2019 ses ett positivt trendbrott där en större andel än föregående år skattar sin allmänhälsa som god (3).
Motsvarande tendens ses i 19-årsenkäten för frågor som rör socialt relaterade besvär (undvikit att skratta, känt sig genererad) och livskvalitets relaterade besvär (mått dåligt/ skämts, känt sig nedstämd), där en mindre andel än föregående år upplevt besvär på grund av sin mun eller sina tänder.
Det är generellt en mindre andel flickor än pojkar som skattar sin tandhälsa och sin kunskap om karies/
parodontit som god. I ”Om mig” ses samma tendens men också att gruppen med största andel som mår dåligt är den som definierar sig med annan könstillhörighet (2 % av de svarande på gymnasiet i Om mig). År 2019 skattade en större andel av flickor (54 % 2019, 50 % 2018) och pojkar ( 70 % 2019, 68 % 2018) sin hälsa som god. För gruppen med annan könstillhörighet var trenden också positiv. Där är andelen som skattar sin allmänhälsa som god alltjämt mycket mindre (36 % 2019, 31 % 2018) (3).
I resultatet för 19-årsenkäten har en ökad andel 19-åringar kunskap om tandlossning år 2019. Enligt SKaPas årsrapport 2019 ses sedan år 2010 en ökning av utbredning och svårighetsgrad av parodontit, speciellt i de yngsta åldersgrupperna vilket enligt SKaPa är ett observandum (2). Den ökande kunskapen hos 19-åringarna kan vara ett resultat av att vårdgivarna ser ett ökat behov av informationsinsatser till målgruppen.
I resultatet för år 2019 noteras en tendens till ökning av andelen 19-åringar som uppger besvär med huvudvärk på grund av sin mun och sina tänder. En nationell studie visar samma mönster för vuxna. Även i denna studie utmärker sig kvinnorna, då en större och ökande andel kvinnor jämfört med män är drabbade av dessa besvär (8). I inrapporterade epidemiologiska data för TMD-S vid 19-års ålder ses inte samma mönster av ökning av besvär mellan motsvarande år.
Svarsfrekvensen för 19-årsenkäten är fortsatt relativt låg för länet (44 %, min 26 % och max 91 %) vilket gör det osäkert att tolka resultat och dra slutsatser. Enkäten tillför därmed inte så mycket information som den kunnat göra. Enligt ”Regelbok för vårdval inom allmäntandvård för barn och unga för år 2019” ska samtliga enkäter, oavsett om den unga väljer att avstå från att fylla i enkäten, skickas till Tandvårdsenheten (9). Att endast enkäter för 44 procent av de undersökta 19-åringarna skickats in kan indikera att en stor andel av ungdomarna inte erbjudits att delta i undersökningen. Orsaker till detta är sannolikt flera, men en trolig och påverkbar anledning utifrån de stora skillnaderna i svarsfrekvens mellan kommunerna, kan vara rutiner kring utdelning av enkäten på kliniken. För att underlätta kommer det vara möjligt för klinikerna att från och med år 2021 erbjuda ungdomen att fylla i enkäten digitalt vid besök på kliniken.
56 (56)
REFERENSER
Referenser
1. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-2-6629.pdf
2. SKaPa Årsrapport 2018. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. http://www.skapareg.se/resultat/
3. Ungdomsenkäten Om mig. Resultat.
https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Verksamheter/Halso--och- vardutvecklingscentrum/Verksamhetsutveckling-Vard-och-Halsa/Halsoframjande/Ungdomsenkaten--Om-mig/---Resultat/
4. https://www.euro.who.int/en/health-topics/disease-prevention/oral-health (200617)
5. Naimi-Akbar A, Kjellström B, Rydén L, et al. Attitudes and lifestyle factors in relation to oral health and dental care in Sweden: a cross-sectional study. Acta Odontol Scand. 2019;77(4):282-289.
doi:10.1080/00016357.2018.1539238
6. Demirovic K, Habibovic J, Dzemidzic V, Tiro A, Nakas E. Comparison of Oral Health-Related Quality of Life in Treated and Non-Treated Orthodontic Patients. Med Arch. 2019;73(2):113-117.
doi:10.5455/medarh.2019.73.113-117
7. Lundegren N. Oral health and self-perceived oral treatment need of adults in Sweden. Swed Dent J Suppl.
2012;(223):10-76.
8. Häggman-Henrikson B, Liv P, Ilgunas A, Visscher CM, Lobbezoo F, Durham J, Lövgren A. Increasing gender differences in the prevalence and chronification of orofacial pain in the population, PAIN: March 16, 2020 - Volume Articles in Press - Issue - doi: 10.1097/j.pain.0000000000001872
9. Regelbok för vårdval inom allmäntandvården för barn och unga. 2019. Region Östergötland.