Den incident jag refererar till ovan, när Jenny hamnade i konflikt om rätten att använda skate- parken, gav snabbt upphov till rykten i parken. Berättelser om händelsen hann före Jenny själv till gruppen av skateboardåkande flickor och unga kvinnor som Jenny ingick i. Där spe- kulerades och fantiserades om hur man bäst skulle hämnas den illvillige unge mannen med sin uppenbart skeva inställning. Ett av påhitten gick ut på att formera sig som romerska soldater
Noter
med brädorna som sköldar och attackera honom. Det skämtsamma förslaget mottogs med rungande skratt och något liknande iscensattes naturligtvis inte. Förslagen stannade vid skämt. Denna händelse visar en kamp om plats, där genus dessutom skulle kunna vara verksamt, i det att Sanna, som kom med idén, menade att det var vad killarna skulle ha gjort. Även om inga praktiska eller konkreta åtgärder vidtog för att återta maktbalansen, skapade skämten god stämning och stärkte gemenskapen i gruppen. I samhörigheten förstärktes också uppfatt- ningen om att gruppen kvinnliga skateboardåkare helt visst hade rätt till det här rummet. Mot- satsen till vad Howes kallar ”emplacement” är ”displacement”.65 Man skulle kunna översätta upplevelserna som att känna hemhörighet eller inte. Hemhörigheten är definitivt knuten till både sensoriska kroppsliga erfarenheter och likväl till affektiva. Probyn talar om skammen av att känna sig ”fel”, att vara ”out of place”.66 Det är en kroppslig upplevelse född ur viljan att passa in och viljan att vara del av en plats. Bourdieus term habitus som förkroppsligad historia kan förklara känslan av rumslig hemhörighet (eller utanförskap). Människors känsla av att höra till på en rumslig nivå har alltså både sensoriska, affektiva och sociala aspekter. På en sociokulturell nivå kan stil vara ett sätt att kommunicera tillhörighet, och då menar jag både en stil applicerad utanpå kroppen i form av kläder, frisyr och skor, och en stil som ansätter kroppens yta i form av tatueringar och piercing. Dessutom menar jag stil som sätt att röra sig där kroppens delar i sig stundom också kan vara ”out of place”.
I den här texten har jag resonerat kring kroppsliga upplevelser av skateboardåkning. I kroppen omsätts omgivningens arkitektur till sinnlig upplevelse och affekt. Där möts den fy- siologiska känslan och den sociokulturella. Kroppar som åker skateboard både uttrycker och gör. De strålar av lycka när de behärskar åkningen och tricken. Men de böjer sig också i skam när de inte gör det. Upplevelsen av skateboardåkning har betydande inslag av både affektivt och sensoriskt lärande – kroppsliga processer som omvandlas till stil och smak. Det spänn- ingsfält inom kroppssociologin som Turner hänvisar till, där kroppen som ett meningssystem ställs i relation till den upplevda kroppen må vara en teoretiskt verksam uppdelning. Men i verkligheten är kroppar på samma gång både meningssystem och upplevande organismer. Problemet är inte hur man ska se på den mänskliga kroppen utan hur man ska gripa an de teo- retiska förhållningssätt som används för att studera den.
1
Carlgren (1999).
2
Empirin som ligger till grund för denna artikel är insamlad inom ramen för forskningsprojektet ”Estetiska lärprocesser – kunskap, kropp och skateboardkultur” med stöd från Vetenskapsrådet (2008-2011). Projektet finansierar en tjänst som forskarassistent och bygger vidare på tidigare studier som redovisats i avhandlingen Spår. Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet (2005).
3
Turner (2008: 33). Att människor både har och är kroppar behöver inte vara unikt för just mänsklig existens. Även djur både har och är kroppar.
4
Gehlen (1988), Berger & Luckman (1966), samt Bourdieu (1977; 1984).
5
Turner (2008: 15).
6
Se t.ex. Mirzoeff (1998) och Jenks (1995) för den så kallade visuella vändningen. För den affektiva eller emotionella vändningen hänvisas till bland andra Probyn (2005), Davidson, Bondi & Smith (2005), samt Wulff (red.) (2007). 7 Howes (2005). 8 Howes (2005: 15). 9 Howes (2005: xi). 10 Howes (2005: 7). 11 Bäckström (2009). 12 Bäckström (2005).
13 Featherstone (1994). 14 Drotner (1991/2003). 15 Ungdomsstyrelsen (2007). 16
Det har funnits flickor och kvinnor som åkt skateboard tidigare både i Sverige och internationellt, men de har inte organiserat sig så brett och medvetet som nu.
17 Drotner (1991/2003: 45). 18 Drotner (1991/2003: 85). 19 Drotner (1991/2003: 65). 20
Se t.ex. Fornäs, Forsman & Reimer (1994), Ganetz & Lövgren (1991), Bolin & Lövgren (1995), Fornäs & Bolin (1995).
21
Bjurström (1997: 429).
22
Se t.ex. Bourdieu (1977; 1984), samt Ricoeur (1969/1974; 1986/1988; 1990/1992).
23 Bjurström (2005: 159). 24 Bjurström (2005: 161). 25 Clarke (1976: 177). 26 Bjurström (2005: 236f). 27 Ganetz (1992). 28 Willis (1977/1981). Hebdige (1979). 29 McRobbie (1989). 30 Bäckström (2004a; 2004b; 2005). 31
HOMER_ i Södertälje 26 november kl 14:42, http://www.skate.nu/forum_topic.asp?id=30006 (2009-04- 23).
32
Dante i Lindesberg 26 november kl 17:47, http://www.skate.nu/forum_topic.asp?id=30006 (2009-04-23).
33
Interpol i Lund 26 november kl 22:03, http://www.skate.nu/forum_topic.asp?id=30006 (2009-04-23).
34
Fille i Karlshamn 9 november kl 01:24, http://www.skate.nu/forum_topic.asp?id=29916 (2009-04-23).
35
Prytz i Umeå 11 augusti 2004 kl 00:04, http://www.skate.nu/skateboard/forum_topic.asp?room=0&id=2383 (2009-04-23).
36
(Gyllenberg, 2001: 95).
37
Hawk & Mortimer (2003).
38 Booth (2003). 39 Bäckström (2005). 40 Giftorm (2008/4: 36). 41 Karolina, 25 år. Intervju 080626. 42 Anna, 24 år. Intervju 080626. 43 Pernilla, 19 år. Intervju 090502. 44 Pernilla, 19 år. Intervju 090302. 45 Bäckström (2009). 46 Se t.ex. Borden (2001). 47 Borden (2001: 214). 48 Evers (2004; 2006). 49 Evers (2006: 234). 50 Booth (2008: 27). 51 Tomkins (1962; 1963). 52 Tomkins (1991). 53
De är också självvaliderande och kan ha vilket objekt som helst, vilket gör hans affektteori speciellt användbar menar Sedgwick och Frank (1995), som är två andra förespråkare.
54 Probyn (2005: 27). 55 Tomkins (1991: 6). 56 Tomkins (1962: 13).
57
Bäckström (2005: 105).
58
Jämför glädjen i tonårsflickors musikbruk som Werner (2009) beskriver.
59
http://www.tacky.se/skateboard/video/?id=105946 (2009-06-01).
60
Probyn (2005).
61
Waitt & Warren (2008).
62 Evers (2004). 63 Tomkins (1991). 64 Tomkins (1991: 21-34). 65 Howes (2005). 66 Probyn (2005: 38).
Referenser
Berger, Peter. & Luckmann, Thomas (1966) The Social Construction of Reality: A Treatise in the So-
ciology of Knowledge, Harmondsworth: Penguin Books.
Bjurström, Erling (1997) Högt och lågt. Smak och stil inom ungdomskulturen, Umeå: Boréa. Bjurström, Erling (2005) Ungdomskultur, stil och smak, Umeå: Boréa.
Bolin, Göran & Karin Lövgren (red.) (1995) Om unga män. Livsvillkor, identitet och kultur, Lund: Studentlitteratur.
Booth, Douglas (2003) “Expression Sessions: Surfing, Style and Prestige”, Robert E. Rinehart & Synthia Sydnor (eds) To the Extreme: Alternative Sports Inside and Out, New York: State Univer- sity New York Press.
Booth, Douglas (2008) “(Re)reding the Surfers’ Bible: The Affects of Tracks”, Continuum: Journal of
Media & Cultural Studies, 22(1).
Borden, Iain (2001) Skateboarding, Space and the City: Architecture and the Body, Oxford: Berg. Bourdieu, Pierre (1977) Outline of a Theory of Practice, Cambridge: Cambridge University Press. Bourdieu, Pierre (1984) Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste, Cambridge, MA:
Harvard University Press.
Bäckström, Åsa (2004a) ”Idrotten som inte ville vara med – exemplet skateboard”, Perspektiv på
Sport Management, Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Bäckström, Åsa (2004b) ”Såld på skateboard. Varumärken, marknadsföring och motstånd bland skej- tare”, Locus – tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 1/2004.
Bäckström, Åsa (2005) Spår. Om brädsportkultur, informella lärprocesser och identitet, Stockholm: HLS Förlag.
Bäckström, Åsa (2009) ”Brädan, kroppen, lärandet”, Mats Lieberg, Suzanne de Laval & Petter Åker- blom (red.) Den lärande staden, Umeå: Boréa.
Carlgren, Ingrid (1999) Miljöer för lärande, Lund: Studentlitteratur.
Clarke, John (1976) ”Style”, Stuart Hall & Tony Jefferson (red.) Resistance through Rituals: Youth
Subcultures in Post-War Britain, London: Hutchinson.
Davidson, Joyce, Liz Bondi & Mick Smith (red.) (2005) Emotional Geographies, Aldershot: Ashgate. Drotner, Kirsten (1991/2003) At skabe sig – selv. Ungdom, æstetik, pædagogik, Gyldendal: Copenha-
gen.
Evers, Clifton (2004) “Men Who Surf”, Cultural Studies Review, 10(1). Evers, Clifton (2006) “How to Surf”, Journal of Sport and Social Issues, 30(3).
Featherstone, Mike (1994) Kultur, kropp och konsumtion, Stockholm/Stehag: Symposion. Fornäs, Johan & Göran Bolin (red) (1995) Youth Culture in Late Modernity, London: Sage. Fornäs, Johan (1995) Cultural Theory and Late Modernity, London: Sage.
domskultur i Sverige: Slutrapport, Stockholm: JMK (JMK skriftserie 1994:4).
Ganetz, Hillevi & Karin Lövgren (red.) (1991) Om unga kvinnor. Identitet, kultur och livsvillkor, Lund: Studentlitteratur.
Ganetz, Hillevi (1992) ”Butiken, hemmet och kvinnligheten som maskerad. Drivkrafter och platser för kvinnligt stilskapande”, Johan Fornäs m.fl. (red.) Unga stilar och uttrycksformer. FUS-rapport nr
4, Stockholm/Stehag: Symposion.
Gehlen, Arnold (1988) Man, His Nature and Place in the World, New York: Columbia University Press.
Gyllenberg, Magnus (2001) ”En urban ritual”, Fryshuset 2001 med årsberättelse 2000, Stockholm: Fryshuset.
Hawk, Tony & Sean Mortimer (2000/2001) Hawk: Occupation Skateboarder, New York: Regan Books.
Hebdige, Dick (1979) Subculture: The Meaning of Style, London: Methuen.
Howes, David (2004) Sensual Relations: Engaging the Senses in Culture and Social Theory, Ann Ar- bour: University of Michigan Press.
Howes, David (ed.) (2005) Empire of the Senses: The Sensual Culture Reader, Oxford: Berg. Jenks, Chris (ed.) (1995) Visual Culture, London: Routledge.
Mc Robbie, Angela (1989) ”Second-Hand Dresses and the Role of the Ragmarket”, Angela Mc Rob- bie (red.) Zoot Suits and Second-Hand Dresses: An Anthology of Fashion and Music, London: MacMillan.
Mirzoeff, Nicholas (ed.) (1998) The Visual Culture Reader, London/New York: Routledge. Probyn, Elspeth (2005) Blush: Faces of Shame, Minneapolis: University of Minnesota Press.
Ricoeur, Paul (1969/1974) The Conflict of Interpretations: Essays in Hermeneutics, Evanston: North- western University Press.
Ricoeur, Paul (1986/1988) Från text till handling. En antologi om hermeneutik, Stockholm/Lund: Symposion.
Ricoeur, Paul (1990/1992) Oneself as Another, Chicago/London: The University of Chicago press. Sedgewick Kosofsky, Eve & Frank, A. (eds.) (1995) Shame and Its Sisters. A Silvan Tomkins Reader.
Durham: Duke University Press.
Tomkins, Silvan (1962) Affect, Imagery and Consciousness. Vol. I, New York: Springer Publishing Company.
Tomkins, Silvan (1963) Affect, Imagery and Consciousness. Vol. II, New York: Springer Publishing Company.
Tomkins, Silvan (1991) Affect, Imagery and Consciousness. Vol. III, New York: Springer Publishing Company.
Turner, Bryan S. (2008) The Body and Society (3. ed.), Los Angeles: Sage. Ungdomsstyrelsen (2007) Ung idag 2007, Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Waitt, Gordon & Warren, Andrew (2008) “‘Talking Shit over a Brew after a Good Session with Your Mates’: Surfing, Space and Masculinity”, Australian Geographer, 39(3).
Werner, Ann (2009) Smittsamt. En kulturstudie av musikbruk bland tonårstjejer, Umeå: h-ström – Text & Kultur.
Willis, Paul (1977/1981) Learning to Labour: How Working Class Kids get Working Class Jobs, Hampshire: Gower Publishing.
Wulff, Helena (red.) (2007) The Emotions: A Cultural Reader, Oxford: Berg.
Åsa Bäckström (f.1966) är forskarassistent vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet. Hennes forskningsintresse rör ungdomskultur, idrott, kropp och lä-
rande. Under ett flertal år har brädsport, främst skateboard, legat i fokus. Bäckström har an- knytning till Erling både via forskningsintresset om ungdomskultur och som assistent i Pas- sageprojektet. I den senare rollen ledsagade hon bland annat jubilaren hos polisen i Paris när hans väska hade råkat bli stulen.