Att lära sig spela handlar påtagligt om vad man med Bourdieus begrepp kan kalla habitus128, men de stil- och genrepräglade kroppsliga dispositioner som man tillägnar sig i musicerandet kan också bli mer eller mindre obsoleta (ett slags Don Quijote-effekt129) i ett föränderligt musikaliskt landskap – det som är ”i tiden” kan snabbt nog gå ”ur tiden”. För att ännu några rader bita oss fast i rockmusiken, verkar det förvånansvärt nog snarare vara rocken än exempelvis jazzen som tenderar att lämna utövare med för vuxenlivet obsolet habitus.
När vi nu nämnt Bourdieu är det förstås uppenbart att en fortsatt och fördjupad analys av de olika generationerna och deras musikspelande behöver förankras teoretiskt. Här behövs en teori som kan förtydliga hur kulturella möjligheter bidrar till att avgränsa individers sociala handlingsutrymme – och omvänt, hur individers sociala och ekonomiska position bidrar till att avgränsa deras musikaliska möjligheter. Klass, etnicitet, genus – dessa variabler framstår som självklara för att gå vidare med analysen, och material för en sådan fördjupning finns också delvis i de statistikkällor vi redan använt. Man kan bara tänka på kombinationen tjänstemän – högre utbildade – kvinnor – hemarbete – piano. Eller på hur vi i rockcirklarna finner (de unga) männens eget monopol (närmare 90 % av deltagarna här är män) medan musikvärlden i övrigt är ganska balanserad. Är rockcirklarna kanske musikvärldens mot- svarighet till hur hockeyklubbarnas unga män stöds mångfalt mer än ridklubbarnas unga
Noter
kvinnor? En sådan fördjupad analys kunde exempelvis utgå från Bjurströms Bourdieuläsning i Ungdomskultur – stil och smak.130
Och kanske borde en fortsatt analys också försöka nysta upp på vad sätt olika (elit-) gruppers habitusbetingade kulturella kapitalspel kan förklara statens abdikation från sitt musikaliska alfabetiseringsansvar. Kanske är det återigen det språkburna kulturella kapitalet som här triumferar över de kapitalformer som hör till människans andra uttrycksformer – musiken, matematiken, bilden. Staten och skolverket är i så fall i gott sällskap med dekon- struktivister och rappare, med kvalitativ forskning och konceptkonst, med diskursanalytiker och andra socialkonstruktionister – alla förutsätter de utsagt eller underförstått att just det språkliga är kungsvägen till kunskap, uttrycksfullhet och förståelse, på bekostnad av siffror, bilder och toner. Men det får vi gå vidare med i en annan artikel!
1
Bjurström (2005) kapitel 9.
2
Kulturrådet (utan år: tabell 1a).
3
SCB (2009).
4
Se exempelvis Ds 1999:28, Hallencreutz (2002), Nilsson (2003).
5 SOU 2006:34. 6 Nilsson (2003: 141). 7 SOU 1962:51. 8
Se exempelvis Landgren Möller (2005).
9
Kulturrådets publikationer om musik inom serien Kulturen i siffror (exempelvis Kulturrådet 2008a) är inte till någon hjälp här – här finns statistiska svar på en hel del frågor, dock inte de som ställs i denna studie.
10
Begreppet är lånat från Edström (1996). Edström visar här bland annat hur nya genrer – under den period han studerar främst ”modern dansmusik” – kommer att ingå i detta musikaliska modersmål (Edström 1996: 437).
11
Se vidare min studie av musik och demokrati i Grandin (1999).
12
Fornäs, Lindberg & Sernhede (1988), Economou (1995).
13
Se exempelvis Brändström & Wiklund (1995), Öhlund (1996), Rostvall & West (2001).
14
Ett tack till Vetenskapsrådet för det generösa stödet till projektet Musik som osynlig folkrörelse. En
musikantropologisk studie av det informella musiklivet i det samtida Sverige – och en ursäkt till samma råd för
att rapporteringen inom projektet så påtagligt försenats! Se även Grandin (2004).
15
Beräkningssätt och källor för denna och följande sifferuppgifter i detta avsnitt redovisas i Grandin (2009a).
16
Summan av offentliga kulturutgifter ligger på 19 miljarder kronor. Se Beckman & Månsson (2008: 212).
17
4,3 miljarder. Se Ds 1999:28.
18
462 mkr. Se Beckman & Månsson (2008: 225).
19
Folkhögskolorna får ca 900 mkr inom folkbildningsanslaget, studieförbunden får 1 200 mkr. Se SOU 2004:30 s. 91 resp s. 88.
20
Undervisningen inom språk (svenska, engelska, språkval) kan beräknas kosta omkring 13 miljarder årligen, undervisningen i matematik omkring 5,3 miljarder – oräknat kostnader för läromedel, utrustning, inventarier och lokaler. Beräkningen utgår från att respektive ämnes andel av den samlade undervisningskostnaden svarar mot ämnets andel av timplanen.
21
Grahn Stenbäck (1995 :13).
22
SOU 1954:2 s. 35f.
23
Detta gäller den så kallade A-formen, för folkskolans olika B-former (med olika slag av samläsning över årskurserna) kunde det se lite annorlunda ut. Se Kungl. Maj:t (1919) s. 7ff.
24
25
I den sjuåriga folkskolan utgjorde sången 8,5 vtr av totalt 198 vtr (enligt 1919 års undervisningsplan), 10 vtr av totalt 222 vtr (enligt 1955 års undervisningsplan). I grundskolan enligt Lpo 94 utgör musiken 230 av totalt 6.665 timmar. 26 SOU 1968:15 s. 48. 27 SOU 1968:15 s. 49f. 28 Se Utbildningsstatistisk årsbok 1986. 29 Utbildningsstatistisk årsbok 2009 s. 103-105, 115. 30
Denna skattning bygger på timplanerna enligt 1919 års undervisningsplan för folkskolan kombinerat med antagandet om 35 vtr per låsår från sjunde till tolfte studieåret, vilket ger en summa om 378 vtr varav sång/musik utgör 19,5 vtr (SOU 1954:2 s. 35f). Grundskolans 6 665 plus gymnasieskolans 2 500 timmar ger sammanlagt 9 165 undervisningstimmar varav musiken som vi sett utgör 230 (Skolverket 2009).
31 SOU 1954:2 s. 30, SOU 1968:15 s. 57, 36, 45. 32 SOU 1968:15 s. 37ff. 33 Utbildningsstatistisk årsbok 2009 s. 72. 34 Skolverket (2005). 35 Se även SMoK (2006: 65). 36 Utbildningsstatistisk årsbok 2009 s. 151. 37 SOU 1962:51 s. 25; Edström (1996: 207). 38 SOU 1962:51 s. 33, SOU 1954:2 s. 30. 39
Dessa och följande uppgifter är från SOU 1962:51 s. 27 ff.
40 SOU 1962:51 s. 33 ff. 41 SOU 1954:2 s. 435-445. 42 SOU 1962:51 s. 38ff. 43 Nilsson (2003: 138), SOU 1976:33 s. 39. 44
Nilsson (2003: 138). Om den kommunala musikundervisningens framväxt, se även bland andra Reimers (1994) och Persson (2001). 45 SMoK (2006). 46 Västra Götalandsregionen/Ottosson (2003: 5). 47
Uppgiften om totalt 3500 lärare inom MoK kommer från SMoKs rapport Glädjeämnen eller sorgebarn? En
rapport om samverkan mellan för-, grund- och gymnasieskolor och landets musik- och kulturskolor (SMoK
2006: 90) och utifrån att huvuddelen av MoK-verksamheten handlar om musik. SMoK-rapportens författare Håkan Sandh (telefonkontakt juni 2009) uppskattar att kanske 1,4 miljarder av en total MoK-kostnad om 1,7 miljarder avser musikundervisningen. Se även Grandin (2009a).
48 SOU 1954:2 s. 100. 49 SOU 1990:65 s. 42. 50 SOU 1968:15 s. 69 f. 51 SOU 1989:97 s. 49, SOU 1990:65 s. 78. 52 SOU 1989:97 s. 49, SOU 1990:65 s. 79. 53 SOU 1990:65 s. 89. 54 Folkbildningsrådet (2007: 30–32). 55
Räknat utifrån ett genomsnitt om 2,3 lärartjänster per 1000 deltagarveckor (Folkbildningsrådet 2008). Se vidare Grandin (2009a).
56 Edström (1996: 213–14). 57 SOU 1954:2. 58 SOU 1962:51 s. 45ff, citerat s. 48. 59 SOU 1962:51 s. 52f.
60 SOU 1976:33 s. 329. 61 Lilliestam (1998: 141). 62 SOU 1995:141 s. 134. 63
Siffrorna i detta stycke kommer från Kulturrådet (2002: 31).
64
Beräknat från Kulturrådet (2002: 31). Rockcirklarna går här under benämningen ”improvisatorisk musik”.
65
Det statliga bidraget beräknas utifrån studietimmar (SOU 2004:30 s. 88). Se vidare Grandin (2009a).
66
När det gäller antalet rockcirklar och antalet deltagare svänger siffrorna ganska rejält under 00-talet – se studieförbundens skrift Om rock i cirklar från 2003 respektive 2006 samt den motsvarande skriften Det spelar
roll från 2009 (Folkbildningsförbundet 2003, 2006, 2009). Däremot förefaller antalet engagerade rockband
stadigt vara omkring 10 000, liksom en överväldigande manlig dominans på uppemot 90 % av deltagarna.
67 Beräknat från Kulturrådet (2002: 31). 68 SOU 1954:2 s. 324. 69 SOU 1962:51 s. 8. 70 SOU 1962:51 s. 65, 68, 74. 71
Betänkanden redovisade i SOU 1954:2, SOU 1962:51, SOU 1968:15 respektive SOU 1976:33.
72
Sandberg (1996: 82).
73
Utbildningsstatistisk årsbok 1995, 1999 respektive 2002.
74
Utbildningsstatistisk årsbok 1986 respektive 1995.
75 Högskoleverket och SCB (2001). 76 SOU 1954:2 s. 97; SOU 1968:15 s. 58, 138f. 77 SOU 1968:15 s. 58. 78 SOU 1968:15 s. 57. 79 SOU 1968:15 s. 128. 80
Detta bygger på Heilo (2008).
81
Se Edström (1996: 197–210) som bland annat uppskattar antalet aktiva pianolärare i Göteborg under mellankrigstiden till minst 100. Om musik- (piano-) lärare under en föregående epok, se Öhrström (1987: 32– 46).
82
SOU 1962:51 s. 22.
83
Jansson (2007), avsnittet ”Hagström Musikskola utbildade 70 000 svenskar”, s. 49-57.
84
SOU 2006:34 s. 92.
85
SMoK (2002:31–7).
86
Data från SOU 1975:33 s. 329, Utbildningsstatistisk årsbok 1995, Kulturrådet (2002).
87
SOU 1967:9.
88
SOU 1967:9 bilagan s. 24-25. ”Data visar tydligt att ’popmusik’ för det svenska folket betyder sådan musik, som Elvis Presley och the Beatles åstadkommer” – och vid den tidpunkt undersökningen gjordes hade the Beatles det mesta av sin gärning framför sig.
89
Som framgår av Edström (1996: 181ff, 423ff) var gammal dansmusik och dragspel väl etablerade i den all- männa musiksmaken redan på 1920-talet och visan fick ett särskilt uppsving under mellankrigstiden. Konglo- meratet gammal dansmusik-schlager-visa-operett-modern dansmusik präglade också Radiotjänsts/Sveriges Radios utbud inte minst inom den ”melodiradio” som kom just på 1960-talet (se vidare Björnberg 1998).
90
SOU 1967:9 bilagan s. 24-25.
91
SOU 1967:9 bilagan s.101.
92
Jag hämtar mina insikter i amerikanska generationsbenämningar från Wikipedia, till vilken även den generationsnyfikne läsaren hänvisas. Detta kan se ut att gå på tvärs med god akademisk sed (åtminstone sådan vi förmedlar den till våra studenter). Men jag vill mena att i ett sammanhang som detta är Wikipedia en utmärkt källa i det den förenar vardagsförståelse och expertkunskaper under anonymt redaktörsskap!
93
94
SOU 1967:9.
95
Landgren Möller (2005).
96
Med ”mer intensivt” avses här regelbundet musicerande och/eller musicerande tillsammans med eller inför andra. Jag återkommer till detta begrepp!
97
”The Silent Generation” innefattar i Amerika dock även vad jag här kallar världskrigsgenerationen från omkring 1939.
98
Denna tematik fångades också på samtida film: Raggare! från 1959 med bland andra Håkan Serner, och
Raggargänget från 1962 med bland andra Ernst-Hugo Järegård. 99
Hos Nylöf ingår dock den äldre halvdelen av rekordgenerationen i samma statistiska kategori som världskrigsgenerationen vilket innebär att rekordgenerationens egna preferenser kan maskeras i utfallet.
100
Som påpekats i en tidigare not ingick dock den äldre halvdelen av rekordgenerationen i samma statistiska kategori som världskrigsgenerationen. Omfattningen av rekordgenerationens eget spelande syns alltså inte direkt i det statistiska utfallet.
101
Törnberg 2008.
102
Se vidare exempelvis www.generationjones.com där det bland annat påpekas fram att ”Obama is part of Generation Jones, between the Boomers and the GenXers”. (Barack Obama är född 1961.)
103
Trondman (1989: 177ff, 185f).
104
SCB (2009) respektive SOU 1967:9.
105
SOU 1967:9, bilagan s. 275 fråga 6 resp. fråga 8.
106
Se Grandin (2009b) för utgångsdata och en beskrivning av hur de bearbetats.
107 Bjurström (2005: 260f). 108 SMoK (2006). 109 SMoK (2006). 110 Västra Götalandsregionen/Ottosson (2003: 2, 12). 111 SOU 2006:34 s. 94. 112 SMoK (2002). 113
Se avsnittet om kommunal musikverksamhet ovan.
114 SOU 1990:39 s. 83. 115 SOU 1954:2 s. 25. 116 Se Edström (1996: 56, fotnot 29). 117 Skolverket (2004: 102f); SMoK (2006: 70, 87). 118 SMoK (2006: 78, 83); SOU 2006:45 s. 154. 119 MR (hämtad 2009). 120 Skolverket (2004: 101). 121 MR (hämtad 2009). 122 SMoK (2006: 69). 123 SMoK (2006: 65). 124 Skolverket (2004: 112). 125
Se vidare Weisethaunet (1998). Bland de många andra som inspirerats av Mikhail Bakhtin och hans dialogism kan nämnas Bjurström (2005) och Linell (2009).
126
Teckningen finns som vinjett i Reimers (1994: 128).
127 Jämför Edström (1996: 240, 242). 128 Se exempelvis Bjurström (2005: 176ff). 129 Bjurström (2005: 181). 130 Bjurström (2005).
Referenser
(Alla internetreferenser senast bekräftade 3 augusti 2009.)
Beckman, Svante & Sten Månsson (red.) (2008) Kultursverige 2009. Problemanalys och statistik. Linköping: SweCult / Linköpings universitet.
Bjurström, Erling (2005) Ungdomskultur. Stil och smak. Umeå: Boréa.
Björnberg, Alf (1998) Skval och harmoni. Musik i radio och Tv 1925–1995. Värnamo: Stiftelsen etermedierna i Sverige.
Brändström, Sture & Christer Wiklund (1995) Två musikpedagogiska fält: en studie om kommunal
musikskola och musiklärarutbildning. Umeå: Universitet.
Ds 1999:28. [Kim Forss] Att ta sig ton – om svensk musikexport 1974-1999. Finansdepartementet: Rapport till ESO.
Edström, Olle (1996) Göteborgs rika musikliv: en översikt mellan världskrigen. Göteborg: Universitetet.
Economou, Konstantin (1995) Making Music Work: Culturing Youth in an Institutional Setting. Linköping: Tema.
Folkbildningsförbundet (2003) Om rock i cirklar. Stockholm.
Folkbildningsförbundet (2006) Om rock i cirklar. [Något reviderad upplaga.] Stockholm.
Folkbildningsförbundet (2009) Det spelar roll. Om musik i cirklar. Stockholm. Tillgänglig:
http://www.studieforbunden.se/Pdf/Skrifter/det_spelar_roll.pdf
Folkbildningsrådet (2005) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2004. Stockholm.
Folkbildningsrådet (2007) Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse 2007. Tillgänglig: http://www.folkbildning.se/download/719/FBR
Folkbildningsrådet (2008) Lärartjänster i folkhögskolan kalenderåret 2007. Tillgänglig:
http://www.folkbildning.se/download/811/larartjanster07.pdf
Fornäs, Johan, Ulf Lindberg och Owe Sernhede (1988) Under rocken. Musikens roll i tre unga band. Stockholm: Symposion.
Grahn Stenbäck, Margaretha (1995) Sång eller musik? En studie av musikundervisningen i
årskurserna 2 och 5 utifrån den nationella utvärderingen 1989. Linköping: Universitetet.
Grandin, Ingemar (1999) ”Det musikaliska handlandet och den musikaliska medborgaren”, i Erik Amnå & Lena Johannesson (red.) Demokratins estetik. Demokratiutredningens forskarvolym IV. SOU 1999:129 s. 107-124. Stockholm. Tillgänglig
http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/22/c7c424b0.pdf
Grandin, Ingemar (2004) Konst, folkrörelser, amatörer. Bidrag presenterat vid Konsten, kultur-
politiken, forskningen. Konstens resurser, Stockholm 2004. Tillgänglig
http://www.aigrandin.se/cultural%20participation_files/Konst%20Grandin.pdf
Grandin, Ingemar (2009a) Musikutbildningsformer i Sverige: en uppskattning av omfattning och kostnader. PM. Tillgänglig från http://www.aigrandin.se/cultural%20participation.html
Grandin, Ingemar (2009b) Musikaliskt utövande hos svenska 1900-talsgenerationer: grundstatistiken. PM, 2009. Tillgänglig från http://www.aigrandin.se/cultural%20participation.html
Hallencreutz, Daniel (2002) Populärmusik, kluster och industriell konkurrenskraft: en ekonomisk-
geografisk studie av svensk musikindustri. Uppsala: Universitetet.
Heilo, Sven (2008) Hur svensk militärmusik blev civil. C-uppsats i musikvetenskap, Lunds universitet. Tillgänglig http://www.smalandsmusikarkiv.nu/Pdfarkivet/Militarmusikuppsats.pdf
Högskoleverket och SCB (2001) Universitet och högskolor. Grundutbildning. Nybörjare, registrerade och examina 1999/2000. Statistiska meddelanden UF20SM0101. Tillgänglig:
Jansson, Mikael (2007) Musik för miljoner. Uppsala: Konsultförlaget.
Kulturrådet (2002) Studieförbunden 2001. Kulturen i siffror 2002:1. Tillgänglig http://www.kulturradet.se/upload/kr/publikationer/2002/studieforbunden_2001.pdf Kulturrådet (2008a) Musik 2006. Kulturen i siffror 2008:5. Tillgänglig från
http://www.kulturradet.se/sv/Publikationer1/Musik-2006/
Kulturrådet (2008b) Nya kulturvanor. Svenska kulturvanor i ett 30-årsperspektiv: 1976-2006.
Kulturen i siffror 2008:6. Tillgänglig från http://www.kulturradet.se/sv/Publikationer1/Nya- kulturvanor/
Kulturrådet (utan år). Kulturvanor och livsstil i Sverige 2008. En rapport framtagen för Kulturrådet av
SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Tillgänglig
http://www.kulturradet.se/Documents/statistik/kulturvanor_livsstil_sverige.pdf
Kungl. Maj:t (1919). Undervisningsplan för rikets folkskolor. Den 31 oktober 1919. Stockholm: Svenska bokförlaget. (Citerat från 5e tryckningen, 1945.)
Kungl. Skolöverstyrelsen (1955) Undervisningsplan för rikets folkskolor. Stockholm: Svenska bokförlaget.
Landgren Möller, Elisabeth (2005) ”Generationsfrågan. Fyrtiotalister och andra”, Välfärd 1, 2005, 14– 17.
Lilliestam, Lars (1998) Svensk rock. Musik. Lyrik. Historik. Göteborg: Ejeby.
Linell, Per (2009) Rethinking Language, Mind, and World Dialogically: Interactional and Contextual
theories of human sense-making. Charlotte, NC: Information Age Pub.
MR Musiklärarnas riksförening (hämtad 2009). NU -03. Tillgänglig:
http://www.mrmusik.nu/undervisning/nu03.htm
Persson, Torgil (2008) Den kommunala Musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal. En studie av
musikskolorna i Mörbylånga, Tranås, Kiruna och Borås. Göteborg: Universitetet.
Nilsson, Sven (2003) Kulturens nya vägar. Kultur, kulturpolitik och kulturutveckling i Sverige. Malmö: Polyvalent.
Reimers, Lennart (1994) ”Pedagoger och skriftställare”, Leif Jonsson och Hans Åstrand (red.)
Musiken i Sverige IV. Stockholm: Fischer & co.
Rostvall, Anna-Lena & Tore West (2001) Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig
musikundervisning. Stockholm: Musikhögskolan.
Sandberg, Ralf (1996) Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några variationer på ett
läroplansteoretiskt tema. Stockholm: HLS förlag.
SCB (2009) Tabell FT 14. Spelat musikinstrument varje vecka. Personer 16–84 år. [Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF 2007]. Tillgänglig
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____48551.aspx
Skolverket (2004) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Huvudrapport – bild, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd. Skolverkets rapport nr 253.
Skolverket (2005) Undervisningen per ämne i grundskolan hösten 2002. Resultatet av en undersökning om lärares undervisning och utbildning i undervisningsämnet. Tillgänglig
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1402
Skolverket (2009) Kursinfo 2008/09. Tillgänglig http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx SMoK (2002) Musikalisk mångfald. En undersökning av ungdomars musicerande. Hallstavik.
SMoK [Håkan Sandh] (2006) Glädjeämnen eller sorgebarn? En rapport om samverkan mellan för-,
grund- och gymnasieskolor och landets musik- och kulturskolor. [SMoK på uppdrag av Myndig-
heten för Skolutveckling]. Hallstavik.
SOU 1954:2. Musikliv i Sverige. Betänkande med förslag till åtgärder för att främja det svenska
musiklivets utveckling avgivet av 1947 års musikutredning. Stockholm.
SOU 1962:51. Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet. Betänkande
SOU 1967:9. Rikskonserter. Konsertbyråutredningens slutbetänkande. Stockholm.
SOU 1968:15 Musikutbildning i Sverige. Betänkande avgivet av 1965 års musikutbildningskommitté. Stockholm.
SOU 1976:33. Musiken människan samhället. Musikutbildning i framtidsperspektiv. Principbetänk-
ande av organisationskommittén för högre musikutbildning. Stockholm.
SOU 1989:97. Vad händer med folkhögskolan? En fakta- och debattbok från Folkhögskolekommittén. Stockholm.
SOU 1990:39. Konstnärens villkor. Betänkande av Konstnärsutredningen. Stockholm.
SOU 1990:65. Folkhögskolan i framtidsperspektiv. Betänkande från Folkhögskolekommittén. Stockholm.
SOU 1995:141. Folkbildning och vuxenstudier: rekrytering, omfattning, erfarenheter: delbetänkande
av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. Stockholm.
SOU 1996:154. Tre rapporter om studiecirklar. Betänkande av Utredningen för statlig utvärdering av
folkbildningen. Stockholm.
SOU 2004:30. Folkbildning i brytningstid. En utvärdering av studieförbund och folkhögskolor.
Slutbetänkande av Utredningen för statens utvärdering av folkbildningen 2004. Stockholm.
SOU 2006:34. Den professionella orkestermusiken i Sverige. Betänkande av Orkesterutredningen. Stockholm.
SOU 2006:45. Tänka framåt, men göra nu. Så stärker vi barnkulturen. Betänkande av kommittén
Aktionsgruppen för barnkultur. Stockholm.
Trondman, Mats (1989) Rocksmaken. Om rock som symboliskt kapital. En studie av ungdomars
musiksmak och eget musikutövande. Växjö: Högskolan.
Törnberg, Ulf (2008) ”Hur kommer vi att leva 2009?” Sydsvenska Dagbladet 30 december.
Utbildningsstatistisk årsbok (flera volymer). SCB. Stockholm.
Weisethaunet, Hans (1998) The Performance of Everyday Life: The Gaine of Nepal. Oslo: Universitetsforlaget.
Västra Götalandsregionen/Annika Ottosson (2003) Inventering av musik- och kulturskolor i Västra Götaland 2003.
Öhlund, Thomas (1996) ”Rockmusik som folkbildning”, i Tre rapporter om studiecirklar. Betänkande
av Utredningen för statlig utvärdering av folkbildningen. SOU 1996:141. Stockholm.
Öhrström, Eva (1987) Borgerliga kvinnors musicerande i 1800-talets Sverige. Göteborg: Göteborgs universitet.
Ingemar Grandin är född 1956 och tillhör således den rockglada Johanssongenerationen. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är musikantropologin, men han har också en viss kärlek till siffror (udda tal och helst primtal!).