Skolungdomarnas möjlighet att bekanta sig med arbetslivet är ofta via sommarjobb eller extrajobb. Förutom själva erfarenheten är arbete också ett sätt att utöka sitt ekonomiska handlingsutrymme. För en del ungdomar kan den extra inkomsten ha stor betydelse om familjen har en ansträngd ekonomi.
Det är betydligt vanligare att gymnasieungdomarna har haft ett sommarjobb den senaste sommaren jämför med andelen högstadieungdomar som uppger att de har haft sommarjobb. Det är ungefär 28 procent av ungdomarna på högstadiet och 86 procent av ungdomarna på gymnasiet som svarar att de har haft sommarjobb i som- ras (2015). Det är bara något vanligare att högstadieungdomarna att ha sökt ett sommarjobb men inte fått något (8% av ungdomarna på högstadiet jämfört med 5% av ungdomarna på gymnasiet har sökt men inte fått sommarjobb).
Det är 18 procent av högstadieungdomarna och 19 procent av gymnasieungdo- marna som har ett extrajobb. Däremot är det är än 48 procent av ungdomarna på högstadiet och 57 procent av ungdomarna på gymnasiet som svarar att de vill ha ett extrajobb.
Utifrån det nationella ungdomspolitiska målet att unga ska ha makt att forma sina liv, kan man ställa sig kritisk till hur väl detta efterlevs i vårt samhälle när det gäl- ler frågan om unga människors möjlighet att få sommarjobb eller extrajobb. Ånge kommun ligger förvisso ganska högt på andelen gymnasieungdomar som har haft sommarjobb, men det är relativt många ungdomar i båda åldersgrupperna som ut- trycker att de vill ha ett extrajobb. Det kan vara svårt att hitta ett extrajobb som inte är för krävande, inte för omfattande och inte riskerar att konkurrera ut skolarbetet. Dessutom har många arbeten som inte kräver högre utbildning rationaliserats bort
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Kompisar eller flickvän/pojkvän/partner
Vill ha närmare till naturen Här kan jag inte vara den jag är Mina fritidsintressen Vill ha närmare till större ort eller stad Fortsatta studier Arbete
Andel elever som angett skäl till att flytta. Ånge, Gymnasiet år 2
inom flera branscher vilket begränsar utbudet av arbeten som skolungdomar kan ta. Därutöver, att det är särskilt vissa grupper som har svårast att etablera sig på ar- betsmarknaden tyder på att dessa grupper systematiskt missgynnas av skolans orga- nisering, av arbetsmarknadens organisering och möjligen välfärdssektorns organi- sering där olika former av bidragssystem begränsar vilket utbud eller vilka möjlig- heter dessa ungdomar får tillgång till.
Illustration 8.4: Sommarjobb och extrajobb, Ånge åk 8
Illustration 8.5: Sommarjobb och extrajobb, Ånge Gy år 2
Det finns en fråga i lupp som handlar om man kan tänka sig att starta eget företag i framtiden. Diagram 8.6 visar att ungdomarna svarar ganska lika på frågan om pla- ner på att starta eget företag. Lite mindre än hälften av ungdomarna kan tänka sig
28% 8% 65%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Sommarjobb
Hade sommarjobb Sökte men fick inte sommarjobb Sökte inte sommarjobb
Sommarjobb, Ånge åk 8
18% 48% 34%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Extrajobb
Har extrajobb Har inte men vill ha extrajobb Vill inte ha extrajobb
Extrajobb, Ånge åk 8
86% 5% 8%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Sommarjobb
Hade sommarjobb Sökte men fick inte sommarjobb Sökte inte sommarjobb
Sommarjobb, Ånge Gy år 2
19% 57% 24%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Extrajobb
Har extrajobb Har inte men vill ha extrajobb Vill inte ha extrajobb
att starta eget företag. En liten andel unga killar (4%) har svarat att de redan har startat eget företag.
Utbildning i entreprenörskap och idéer från entreprenörskap har anammats i den svenska skolan men kanske också i samhället i stort. Det är därför inte oväntat att många elever svarar att de kan tänka sig att starta eget företag. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur många unga företagare som finns i Ånge kommun och i vilka branscher de finns.
Illustration 8.6: Kan tänka sig att starta eget företag, Ånge, Gy år 2
I diagrammet ser vi några få procent av ungdomarna redan har startat eget företag samt att många kan tänka sig att starta eget företag i framtiden.
16% 27% 32% 27% 48% 45% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Kille Tjej
I framtiden starta eget företag. Ånge, Gy år 2
Redan startat ett företag
Ja Vet inte
REFERENSER
Anderssons, B. (2005) Mäns våld blir kvinnors ansvar – riskkalkylering i det of- fentliga rummet. I Friberg, T. (red.) Speglingar av rum: om könskodade platser och
sammanhang. Stockholm: Östling bokförlag Symposium.
Ahrén, J. C. Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. SOU 2010:80
Bergman, J. & Wall, E. (under process) ”Den vuxne ansvarstagande medborgaren” – en kritisk diskussion. I Krekula, C. & Johansson, B. (2016) Kritiska åldersstu-
dier. Malmö: Gleerups Utbildning AB. S. xx-xx.
Bäck, E., Bäck, H. & Gustafsson, N. (SOU 2016) Ungas politiska deltagande. Nya
former och aktivitet genom sociala medier?
Carpentier, N. (2007) Theoretical frameworks for participatory media. I N. Carpen- tier, Pruulmann-Vengerfeldt, P., Nordenstreng, K., Hartman, M., Vihalemm, P., Cammaerts, B., Nieminen, H. (Ed.), Media Technologies and Democracy in an En-
larged Europe: The Intellectual Work of the 2007 European Media and Communi- cation Doctoral Summer School (105-122). Tartu: Tartu University Press.
Dalin, R., Bostedt, G. & Blusi, M. (2013). Ungdomar i Västernorrland – åsikter
och attityder. LUPP – Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Rapport 2013:12
FoU Västernorrland rapportserie. Härnösand: Kommunförbundet.
Engdahl, M., Forslund, A., & Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. (2016). En förlorad generation? : om ungas etablering på arbets-
marknaden. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär-
dering (IFAU).
Engdahl, M., Forslund, A., & Sverige. Finansdepartementet. (2015). En förlorad
generation? : en ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Stock-
holm: Finansdepartementet, Regeringskansliet : Fritze [distributör].
Elvstrand, H. (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete. Institutionen för beteen- devetenskap och lärande, Doktorsavhandling, Linköpings universitet, 2009.
Evertsson, M. & Magnusson, C. (red). (2014) Ojämlikhetens dimensioner. Upp-
växtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber.
Fokus 10. Ungdomsstyrelsens skrifter 2010:10.
Fokus 14. Ungas fritid och organisering. Myndigheten för Ungdoms- och Civil- samhällesfrågor.
Folkhälsoinstitutet (2013) Barn och Ungas hälsa. http://www.fhi.se/Vart-upp- drag/Barns-och-ungas-halsa/ 20160428
Folkhälsomyndigheten (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Grundrap- port. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Forkby, T. & Nilsson, Å. (2013) Ung i Göteborgsregionen. Meningsfullhet, delak-
tighet, trygghet och hälsa utifrån sex kommuners Lupp-undersökning 2013. FoU i
Väst.
Garmy, P. (2014) Sleep, Television, Texting and Computer Habits and Over- weightness in Schoolchildren and Adolescents, p 29-44, in Psycholgy of Habits, ed Mazzariello R. Nova Science Publications: New York ISBN: 978-1-62948-965-0
Hart, R. A. (1992). Children´s participation: From tokenism to citizenship. Inno- centi essays, United Nations Children’s fund, 4, 3-39.
Hesselmar, B., Gustafsson, P., Konradsen, J., et al. (2014). Astma. I: Hedlin G, Wennergren G, Alm J, redaktörer. Allergi och astma hos barn. Lund: Studentlitte- ratur; 2014. p. 147-93.
Hutton, K., Nyholm, M., Nygren, J., Svedberg, P. (2014) Self-rated mental health and socioeconomic background: a study of adolescents in Sweden. BMC Public
Health, 14.
Hvitfeldt, T., Westerberg, S., Irlander Strid, Å., Frenzel, A. & Ashir, S. (2015) Nat-
ionella trygghetsundersökningen 2015. Om utsatthet, otrygghet och förtroende.
Rapport 2016:1. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).
Johansson, B. och Hultgren, F. (2015). Rum för de yngsta. Barns och föräldrars delaktighet i kulturverksamheter. Vetenskap för profession 32:2015. Högskolan i Borås.
Lindgren, S. (red.) (2009) Ungdomskulturer. Malmö: Gleerups.
Livingstone, S. (2009) Children and the Internet: great expectations, challenging
realities. Cambridge: Polity.
Ludvigsson, J. (2014) Hur vanligt är diabetes hos barn? Linköping: Barndiabetes- fonden. http://www.barndiabetesfonden.se/om-diabetes/hur-vanligt-ar-diabetes- hos-barn/ 160502.
Marmot. M. m.fl. (2008) Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. Jämlik-
het i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna. Sammanfattning av slutrapporten. Världshälsoorganisationen (WHO) 2008, Kommissionen för so-
ciala bestämningsfaktorer för hälsa. Översatt och utgiven av Statens folkhälsoinsti- tut. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Medin, J. & Alexanderson, K. (2000) Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2007). Age order and children’s agency. I H. Win- tersberger, L. Alanen, T. Olk & J. Qvortrup, (Eds.), Childhood, generational order
and the welfare state: Exploring children’s social and economical welfare (pp.
225-249). Odense: University press of southern Denmark.
Näsman. E. (2004) Barn, barndom och barns rätt. I Olsen Lena (red.) Barns makt. Uppsala: Iustus Förlag. s. 53-75.
Olofsson, J. & Lundahl, L. (2013) Unga möter ökade sociala risker – en bakgrund om ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Socialmedicinsk tidskrift 5/2013, 733- 743
Olofsson, J. (2014). Den långa vägen till arbetsmarknaden: om unga utanför (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Olsson, G. (2013) Depressioner i tonåren. Ung, trött och ledsen. 3 uppl. Stock- holm: Gothia fortbildning.
Olsson, T. (2006) Active and Calculated Media Use Among Young Citizens: Em- pirical Examples From a Swedish Study. I D. Buckingham, Willett, R. (Ed.), Digi-
tal Generations: Children, Young People, and New Media (115-130). Mahwah:
Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Prout, A. & James, A. (1997). A new paradigm for the sociology of childhood? Provenance, promise and problems. In A. James & A. Prout, (Eds. Second edition),
Constructing and reconstructing childhood (pp. 7-33). London: Falmer.
Ravens-Sieberer ,.U, Torsheim, T., Hetland, J. et al. (2009) Subjective health, symptom load and quality of life of children and adolescents in Europe. Internat-
ional Journal of Public Health 54:151-159.
Regeringens proposition 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik
Regeringens proposition (2013/14:191) Med fokus på unga – en politik för goda
levnadsvillkor, makt och inflytande. Stockholm, 2014-03-13.
Rosen LD, Carrier LM, Cheever NA (2013) Facebook and texting made me do it: Media-induced task-switching while studying. Computers in Human Behavior. 29, 948-958.
Selwyn, N. (2003) ’Doing IT for the kids’: re-examining children, computers and the ’information society’. Media Culture & Society, 25(3), 351-+.
Skollagen 2010:800, kap. 1, 4 §. www.skolverket.se (Hämtat: 2016-04-11)
Skolverket (2015). Statistik om gymnasieskolan. http://www.skolverket.se/sta- tistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/gymnasieskola, 160503.
SOU 2016:5 Låt fler forma framtiden! (Del A), Betänkande av 2014 års Demokra- tiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande.
Socialstyrelsen (2009). Allergiska sjukdomar, Folkhälsorapport. Stockholm; Soci- alstyrelsen
Sundhall, J. (under process) Att synliggöra vuxenhetsnormer – barns möjligheter att förstås som politiska subjekt. I Krekula, C. & Johansson, B. (2016) Kritiska ål-
dersstudier. Malmö: Gleerups Utbildning AB. S. xx-xx.
Svenska barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi, Stencil- kommittén. B1: Astma hos småbarn – terminologi och diagnoser. Reviderad 2006. Hämtad 160502 http://www.barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/b1_astmadefi- nitioner.html
Qvortrup, J. (1987) Introduction. Jens Qvortrup (ed.) The sociology of childhood.
International Journal of Sociology. 1987. Vol. 17, No. 3, pp 3-37.
Waara, P., Rüdiger, J. & Svensson, L. (2010) Ungas organisering över tid – unga
för sig själva eller tillsammans med vuxna? Astrid Lindgrens Hembygd.
Wenger, E. (1998) Communities of Practice. Learning, Meaning, and Identity. USA, Cambridge: Cambridge University Press.
Warschauer, M. (2003) Technology and social inclusion: rethinking the digital di-
vide. Cambridge, Mass., London: MIT Press.
Ziehe, T. (1993) Kulturanalyser. Ungdom, utbildning, modernitet. Essäer samman- ställda av Johan Fornäs och Joachim Retzlaff i samarbete med författaren. Stock- holm: Brutus Östlings Bokförlag.
Zimic, S. (2014) Internetgenerationen bit för bit: Representationer av IT och ung-
dom i ett informationssamhälle., Avdelningen för Informations- och kommunikat-
ionssystem, Mittuniversitetet, Doktorsavhandling, Sundsvall: Mittuniversitetet, 2014.
BILAGOR
Bilaga 1. Kommundelar, Ånge Kommundelar Åk 8 Antal Åk 8 Procent Gy år 2 Antal Gy år 2 Procent Ånge 35 52% 30 81% Fränsta 30 45% 7 19% Annan kommun 2 3% - - Totalt 67 100% 37 100%
Bilaga 2. Skolor, Ånge
Skolor Antal Procent
Fränstaskolan 34 52%
Minerva 32 48%
Totalt 66 100%
Bilaga 3. Nöjdhet med skolans olika funktioner, Ånge åk 8
Bilaga 4. Oönskade handlingar, Ånge, åk 8
82% 84%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Fränstaskolan
Minerva