ERFARENHET ERFARNEHET

TILLFÄLLE ATT UPPMÄRKSAMMA OCH FRÅGA BIDENS UPPBACKNING

Figur 1. Modell över faktorernas samspel och påverkan på

barnmorskan. Författarnas egen modell, 2010.

Barnmorskan har placerats centralt och kvinnan i utkanten av modellen. Detta eftersom faktorerna som presenterats i resultatet är utifrån barnmorskans perspektiv även om de i vissa fall inkluderar barnmorskans uppfattning om kvinnan. Dock har barnmorskan placerats i förbindelse med kvinnan då det är kvinnan som är objektet för hennes uppmärksamhet.

Barnmorskans magkänsla och relationen som finns mellan henne och kvinnan är faktorer som direkt ses påverka barnmorskan att uppmärksamma och fråga om partnerrelaterat våld. Dessa två faktorer har, enligt författarna, visat sig till stor del påverkas av faktorerna tid, kunskap och erfarenhet.

Vid brist på tid är det svårare för barnmorskan att uppfatta kvinnans signaler och tidsbristen tros även påverka relationen negativt.

Faktorerna kunskap och erfarenhet skulle kunna vägleda barnmorskan när hon letar efter signaler i mötet med kvinnan. Samtidigt tros kunskap och erfarenhet kunna hjälpa barnmorskan att bli säkrare i sin roll men även att veta hur hon ska öppna upp för känsliga samtal. Detta skulle kunna främja en bra relation till kvinnan med ett öppet och förtroligt klimat och därmed även påverka

barnmorskans benägenhet att uppmärksamma och fråga om partnerrelaterat våld. Tillfälle att uppmärksamma och fråga påverkas enligt författarna av den kunskap och erfarenhet som barnmorskan har. Genom kunskap och erfarenhet kan det tänkas att barnmorskan hittar fler tillfällen att uppmärksamma och fråga kvinnan om partnerrelaterat våld. På samma sätt tros barnmorskans kunskap och erfarenhet påverkas ju fler kvinnor hon uppmärksammar och frågar.

Även uppbackning har, enligt författarna, visat sig påverka faktorn tillfälle att uppmärksamma och fråga då barnmorskan när hon känner sig uppbackad och stöttad känner en ökad trygghet och därmed ökad benägenhet att hitta tillfällen att uppmärksamma och fråga om partnerrelaterat våld.

Tiden har i studien framkommit som en faktor som hämmade barnmorskan att bli påverkad av Bidens. Författarna anser att Bidens skulle, om mer tid fanns, kunna vara ett hjälpmedel, och därmed ett tillfälle, för barnmorskan att uppmärksamma och fråga om partnerrelaterat våld.

Som visas i modellen tror sig författarna även kunna se ett samband mellan relationen som barnmorskan och kvinnan har och tillfälle att uppmärksamma och fråga. Vid en förtrolig relation kan tänkas att barnmorskan lättare hittar tillfälle att uppmärksamma och fråga än om en god och förtrolig relation saknas. I fall där barnmorskan uppfattar att kvinnan inte vill bli uppmärksammad och frågad kan tänkas att barnmorskan lättare undviker att uppmärksamma och fråga. Men det kan även tänkas att barnmorskan blir än mer triggad att uppmärksamma och fråga om hon upplever att kvinnan döljer något.

Studiens resultat visar att magkänslan påverkar tillfälle att uppmärksamma och fråga. De barnmorskor som fått en magkänsla i mötet med en kvinna eller paret blir mer angelägna att hitta tillfälle att fråga och uppmärksamma kvinnan. Slutsatsen av denna studie är att det barnmorskorna behöver för att i högre grad uppmärksamma och fråga kvinnor om partnerrelaterat våld är mer tid för patienterna, ökad kunskap och erfarenhet i form av utbildning och träning i att öppna upp för samtal om våld. Dessutom behövs uppbackning och ökat samarbete med andra instanser för att barnmorskorna inte ska känna sig ensamma med problemet.

Slutsatsen av denna studie är att det barnmorskorna behöver för att i högre grad uppmärksamma och fråga kvinnor om partnerrelaterat våld är mer tid för patienterna, ökad kunskap och erfarenhet i form av utbildning och träning i att öppna upp för samtal om våld, samt uppbackning och ökat samarbete med andra instanser för att känna att de inte lämnas ensamma med problemet.

REFERENSER

Amaro, H m fl (1990) Violence during pregnancy and substance use, American

Journal of Obstetrics & Gynecology, 1990;80:575-579

Berenson, AB m fl (1994) Perinatal morbidity associated with violence

experienced by pregnant women, American Journal of Obstetrics & Gynecology,

1994;170:1760-69

Bidens (2008) Disseminating results and follow-up of the Bidens Study (Daphne II)- Contributing to optimal antenatal and maternity care for victims of

violence. Specific programme DAPHNE III: Agreement number – JLS/2008/DAP-2008-1

Burnard, P (1991) A Method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

Carlsson, B (1991) Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och

beteendevetenskap Stockholm: Liber AB

Carlsson, B (1997) Grundläggande forskningsmetodik för medicin och

beteendevetenskap Stockholm: Liber AB

CDC (2009) Understanding Intimate Partner Violence Fact sheet, Centers for Disease Control and Prevention: 2009

Chang, J (2005) Asking about intimate partner violence: advice from

female survivors to health care providers, Patient Education and Counseling

59:141–147

Dahlberg, K (1997) Kvalitativa metoder för vårdvetare. Andra upplagan: Lund: Studentlitteratur

Edin, K (2006) Perspectives on intimate partner violence, focusing on the period

of pregnancy Umeå: 2006

Ellsberg, M m fl (2001) Researching domestic violence against women:

methodological and ethical conciderations, JSTOR: Studies in family planning; 2001;32:1-16

FN (1994) United Nations Declaration on the elimination of violence against

women. Proceedings of the 85th _{Plenary Meeting. I: Resolutions and decisions}

adopted by the general assembly during its fortyeighth session. New York: United Nations: 1994

Garcia-Moreno, C m fl (2006) Prevalence of intimate partner violence: findings from the WHO multi-country study on women’s health and domestic violence,

Granheim, U H & Lundman, B Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M & Höglund- Nielsen, B (2008) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård Lund: Studentlitteratur, s. 159-172

Hartman, J (1998) Vetenskapligt tänkande Från kunskapsteori till metodteori Lund: Studentlitteratur

Hedin L W (1999) Woman abuse during pregnancy A prevalence study of

psychological and physical abuse among Swedish women Department of

Obstetrics and Gynecology, Göteborgs university: Sweden

Heimer,G & Stenson, K (2008) Vården har en nyckelroll i att avslöja våld och hjälpa kvinnor, Läkartidningen, 105: 444-446

Höjeberg, P (2001) Mödrahälsovård. I Faxelid, E m fl (Red) Lärobok för

barnmorskor (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur, s. 87-97

ICM (1999) International Code of Ethics for Midwives

Jasinski, J, (2004), Pregnancy and Domestic Violence: A Review of the Literature, Trauma, Violence & Abuse 5: 47-64

Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun Lund: Studentlitteratur Krueger (1998 a) Moderating focusgroups. The focus group kit, nr 4. Thousand Oaks: Sage

Krueger (1998 b) Developing questions for focus groups. The focus group kit, nr 3. Thousand Oaks: Sage

Kvalitetsregister för mödravården 2008 (2009). Rapport från Sveriges kommuner och landsting:2009

Leander, K (2007) Mäns våld mot kvinnor – ett folkhälsoproblem. Rapport från Centrum för folkhälsa: Stockholm: 2007

Morgan, D (1998) Planning Focus Groups. The focus group kit, nr 2. Thousand Oaks: Sage

Polit, D F & Beck, C T (2006) Essentials of nursing research – methods,

appraisal, and utilization. 6th edition: Philadelphia: Lippincott

Williams & Wilkins.

Region Skåne (2008) Informationsblad för gravida, Familjens Hus: Malmö:2008 Schmieding, N.J, (1995) Ida Jean Orlando: Teorin om en reflektiv

omvårdnadsprocess. I Roke (Red) Omvårdnadsteorier IV. Lund: Studentlitteratur

Skoger, U m fl (2005) Handlingsprogram Omhändertagande av våldsutsatta

Socialstyrelsen (2002) ”Tack för att ni frågar” – Screening om våld mot kvinnor. Stockholm: 2002

Socialstyrelsen (2004) Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn. Artikelnr 2004-101-1, Lindesberg: 2004

Socialstyrelsen (2006) Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska

Statens Folkhälsoinstitut (2009) Alkohol, graviditet och barns utveckling. Rapport från Statens Folkhälsoinstitut: Östersund: 2009

Stenson, K (2001 a) The prevalence of violence investigated in a pregnant population in Sweden, Journal of Psychosomatic Obstetrics and Gynecology,

2001;22:189-197

Stenson, K (2001 b) Women´s attitudes to being asked about exposure to violence, Midwifery, 2001;17:2-10

Stenson, K m fl, (2008), Hur frågar vi för att identifiera utsatta kvinnor?,

Läkartidningen, 105:1694

Swahnberg, K (2003 a) Emotional, physical, and sexual abuse in patients visiting gynaecology clinics: a Nordic cross-sectional study, Lancet, 2003;361:2107-13 Swahnberg, K (2003 b) The NorVold Abuse Questionaire (NorAQ)Validation of new measures of emotional, physical, and sexual abuse, and abuse in the health care system among women, European Journal of public health, 2003;13: 361-366

Swahnberg, K (2004) Prevalence of gender violence Studies of four kinds of

abuse in five Nordic countries Edsbruk: Akademitryck AB

Webster, J m fl, (1996) Pregnancy outcomes and health care use: Effects of abuse,

American Journal of Obstetrics & Gynecology,1996;174:760-767

WHO (2005) Multi-country study on women’s health and domestic violence against women: summary report of initial results on prevalence, health outcomes and women’s responses. Geneva: World Health Organization: 2005.

Wibeck, V (2000) Fokusgrupper Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod Lund: Studentlitteratur Övriga källor:

Brottförebyggande rådets hemsida: www.bra.se1 2010-04-30 >http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=5&name=/statistik/100 /2009/100La-2009.xls&url=/statistik/100/2009/100La-2009.xls< www.bra.se2 _2010-04-30 >http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=5&name=/statistik/100 /2009/100Ln12-2009.xls&url=/statistik/100/2009/100Ln12-2009.xls< www.bra.se3 2010-04-30

>http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=7&module_instance=2< Region Skånes hemsida:

www.skane.se1 _2010-05-02 >http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=130714< www.skane.se2 2010-05-02 >http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=130876< www.skane.se3 2010-05-02 >http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=250553< Vårdguidens hemsida: www.vardguiden.se 2010-05-03 >http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och- rad/Omraden/Undersokningar/Gynekologiskt-cellprov/<

Wangel A-M, Local coordinator, The BIDENS study: A six country study on life events, fear and mode of delivery

Daphne II Program: Agreement number – JLS/2006/DAP-1/242/W30-CE- 0120887/00-87. Malmö, Sweden tel. 040-665 7455. Personlig kontakt, maj 2010

Bilagor

Bilaga 1: Informationsbrev

Bilaga 2: Information om studien