Erfarenheter från lokala projekt riktade mot individer med utländsk bakgrund

Nedan ska jag summera erfarenheterna från de åtta projekten och försöka placera mina observationer i den teoretiska referensramen som finns formulerad i de tre första kapitlen i denna uppsats. Inledningsvis i kapitlet lyfts mina viktigaste empiriska iakttagelser fram från de olika projekten. Kapitlet avslutas med en sammanfattande diskussion där nämnda iakttagelser och erfarenheter relateras till den teoretiska referensramen och tidigare forskning på området. Syftet är att diskutera de lokala erfarenheterna från olika projekt (initierade och genomförda av myndigheter, intresseorganisationer) riktade mot personer med utländsk bakgrund relaterat till arbetslöshet och eget företagande, i förhållande till den forskning som omfattat andra delar av Sverige eller riket som helhet.

Inledningsvis kan jag konstatera att de olika studierna varierar när det gäller vilka slutsatser man kan dra. Inget av de studerade projekten har haft som primärt syfte att förse mig och mitt projekt med information3, utan jag har följt projekt och aktiviteter som initierats av andra. Det betyder å ena sidan att en del frågor blir obesvarade men å andra sidan finns det en stark realism i mina studier. Jag har fått följa problemet dit de leder och på så sätt vunnit en stor insikt i den situation som personer med utländsk bakgrund kan hamna i och deras levnads- villkor.

13.1 Eget företagande eller arbetslöshet,

En slående observation är den stora andelen egna företagare. Eget företagande är en vanlig väg till arbete för personer med utländsk bakgrund. När vi frågat varför man startat eget företag så finner vi också att den vanligaste orsaken är att man var arbetslös. På andra plats kommer en egen affärsidé och först på tredje plats att man har tidigare erfarenhet av eget företagande. Vår uppföljning av företagarna i INVIT-studien visar också att endast ett fåtal har tidigare egna erfarenheter av eget företagande. Flertalet av företagarna med utländsk bakgrund har ställts inför dubbla kulturella utmaningar, dels att möta och anpassa sig till den svenska kulturen och dels att byta perspektiv från att vara löntagare till att bli egen företagare. En annan slående observation är att strategin att göra egna företagare av personer med utländsk bakgrund har varit framgångsrik. Priorum har deltagit aktivt i detta arbete och visat att utbildning om eget företagande kan vara en bra strategi för att öppna arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Det är dock viktigt att utbildningen utgår från individens egna behov och önskemål.

13.2 Utbildning eller praktik

Det är svårt för personer med utländsk bakgrund att utbilda sig till arbete samtidigt som det är en helt nödvändig strategi. Det krävs goda kunskaper i det svenska språket på de flesta arbetsplatser. Samtidigt ser vi att språkkunskaper inte är en tillräcklig meritering även om man har en god yrkesutbildning från sitt hemland. Då kan utbildning med integrerad praktik vara en bra lösning. ”Ny i Luleå”-projektet har visat att praktik väsentligt ökar chanserna att få ett arbete. Praktik ger en möjlighet att verkligen få visa upp vad man kan. Dessutom så ger praktiken god språkträning. Trots att praktik lett till arbete för flera personer hamnar många deltagare efter utbildning och praktik utanför arbetsmarknaden, vilket leder till personer med utländsk bakgrund går tillbaka till arbetslöshet eller nya utbildningar.

3 _{Studie två skiljer sig något från de övriga. Där har jag aktivt deltagit i att planera projektet och formulera de}

13.3 Alla kan baka en Pizza.

Praktik kan vara till god hjälp när det gäller att få ett arbete. Samtidigt kan vi konstatera att arbetsmarknaden är starkt begränsad där servicenäringarna och framförallt restaurang- branschen är klart överrepresenterade. Man får ta det som bjuds. Samma sak gäller för dem som startar egna företag. Intervjuerna med Invit-projektets 38 egenföretagare visar att oavsett utbildningsbakgrund har nästan alla sina företag inom servicenäringarna. Den tidigare bakgrunden verkar inte spela någon roll. En förklaring är som tidigare nämnts att det främst är inom servicenäringarna som man har sina professionella och släktmässiga nätverk.

13.4 Nätverk för segregation

Vi har i föregående avsnitt sett att utbildning är värdefullt när man ska starta ett eget företag. Det gäller såväl för svenskar som för individer med utländsk bakgrund. Men det räcker inte med utbildning utan det krävs även kontakter och professionella nätverk och här skiljer sig förutsättningarna för de båda grupperna. INVIT-studien visar att företagare med utländsk bakgrund inte är medlemmar i företagarnas intresseorganisationer och trots försök att öppna dessa nätverk så är det få som visat något intresse. Invandrarföretagarna tycker det är för dyrt att vara med och ser inte heller någon direkt nytta med medlemskapet. Här finns en utmaning för företagarnas intresseorganisationer. Man har onekligen mycket att vinna om man kan tillgodogöra sig invandrarföretagarnas erfarenheter av andra kulturer och marknader. De nya svenskarnas erfarenheter borde kunna utnyttjas bättre när det gäller internationellt före- tagande.

Nätverken inom den egna gruppen eller släkten är däremot mycket starka och betydelsefulla. Här får man tips om företag som söker nya ägare och här får man råd inför starten av ett eget företag. När man inte får låna pengar i bank så finns släkt och vänner. De flesta har finansierat sin företagsstart genom att låna pengar av släkt och vänner. Att vända sig till en bank är mindre vanligt, och när man har försökt så har det inte gått så bra. Betydelsen av dessa familjenätverk kan inte överskattas. Man kan utbilda hur många egna företagare som helst men utan finansiering så blir det inget företagande av. Här sviker den svenska integrations- politiken och förlitar sig på den finansiella styrka som personer med utländsk bakgrund själv kan uppbåda.

13.5 Familjen och familjeliv

På samma sätt som för alla företagare kräver invandrarföretaget en stor arbetsinsats som inte sällan skapar problem i familjerelationerna, ibland med skilsmässor som följd. Många företagare med utländsk bakgrund har problem att vet hur de ska balansera arbete och familj. Man och hustru har inte samma syn på hur företagaren ska disponera sin tid. Samtidigt är företagandet är något nytt för dem som kräver en arbetsinsats långt utöver löntagarens. För många personer med utländsk bakgrund är eget företagande dessutom inte ett förstahandsval utan snarare den minst svårframkomliga vägen till egen försörjning.

Det egna företagandet kan också skapa ett utanförskap. En del isolerar sig bakom det egna företaget och har bara relationer med kunder och leverantörer och några andra etniska företagare i samma bransch. Många arbetar utan anställda, har långa arbetsdagar och kan sällan ta semester. Risken är stor att men blir en arbetsnarkoman och använder sitt arbete som en flykt från personliga relationer och sociala åtaganden.

13.6 Myndigheter på månen

Det finns stora potentialer i att engagera engagerade individer och ideella organisationer i arbetet att integrera individer med utländsk bakgrund i det svenska samhället, men det är svårt att finna former för ett konstruktivt samarbete med olika myndigheter. Vi ser i våra studier att kommuner och stora näringslivsorganisationer har lätt att kommunicera med andra myndig- heter. Man kan varandras språk och finner ofta konstruktiva lösningar på sina problem. För individer och ideella organisationer är det betydligt svårare.

Av Advantage Brännberg har vi lärt oss att entusiasm hos några enskilda individer ställs på stora prov när man ska kommunicera med myndigheter och då särskilt de myndigheter som svarar för finansieringen. Vi kan även konstatera en viss konkurrens mellan olika myndig- heter där det enskilda projektet kan komma i kläm. Projektet hade en hel del brister men den största var nog det stora avståndet mellan individerna och myndigheterna.