13. FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN
Utveckling inom och utom landstinget kan under överenskommelsen komma att påverka förutsättningarna för psykiatrin och medföra behov av förändring av exempelvis psykiatrins roll och uppgift i förhållande till andra vårdgivare och enheter. Om väsentliga förändringar inträffar som påverkar parternas möjligheter att fullfölja överenskommelsen kan särskilda förhandlingar upptas.
14. ERSÄTTNING
Enligt beslut i Landstingsfullmäktige ska ersättning till sjukvårdsförvaltningarna utgå i form av landstingsbidrag.
Ersättning för hälso- och sjukvård enligt denna överenskommelse utgår som en fast ersättning.
Den fasta ersättningens storlek är lika med det landstingsbidrag som beslutats av landstingsfullmäktige i budgeten för 2011
14. GILTIGHETSTID
Överenskommelsen gäller under tiden 2011-01-01– 2011-12-31
15. UNDERSKRIFTER
Denna överenskommelse har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna tager var sitt.
Örebro den Örebro den
För Landstingsstyrelsen För Psykiatri och habilitering
--- --- Marie-Louise Forsberg-Fransson Marie Vallgårda
Ordförande Förvaltningsdirektör
--- Rickard Simonsson
Tf Landstingsdirektör
UPPFÖLJNING 2011 ÅRS ÖVERENSKOMMELSE MED PSYKIATRIN
Vården bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta patienten/ brukarens behov på bästa möjliga sätt. De som har störst behov ska ges företräde.
Systematisk uppföljning vid vård av ångest/depression.
I Närpsykiatrin ska 20 journaler avseende patienter med
ångest/depression granskas. Andel med dokumentation omkring sömn redovisas.
Suicidprevention
Tre verksamheter ska redovisa hur man med utgångspunkt från det suicidpreventiva programmet, dels utarbetat lokala rutiner, dels arbetar för att identifiera riskpatienter. Redovisningen ska inkludera samverkansformer/gränssnitt inom psykiatrin gällande
suicidprevention
Kvalitetsregister
Redovisa andel/antal registrerade med rätt diagnos i följande kvalitetsregister: BipoläR, BUSA, RättpsyK, PsykosR, Svenskt Beroenderegister (SBR) och ECT. Redovisningen
ska inkludera en beskrivning av hur verksamheten arbetar för att öka andelen registrerade patienter.
2. Säker hälso- och sjukvård Verksamheterna erbjuder en säker och trygg psykiatrisk verksamhet och vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete.
Psykiatrin har ett ansvar för att det finns rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud av etydelse för patientsäkerheten - avvikelsehantering
Avvikelserapportering
Allmänpsykiatrins heldygnsvård avdelning 3 (vårdplatser och tät öppenvård för unga vuxna) ska redovisa hur patienters synpunkter på vården tillvaratas inom avdelningen.
Mål Uppföljningsområde Redovisning
Barn som anhörig
Beskriv rutiner för att identifiera patienter som har barn under 18 år. Redovisa också för hur verksamheterna säkerställer att de möter upp ansvaret för dessa barn.
3. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Psykiatrins insatser ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och understödjer en för
individen hälsofrämjande livsstil och därmed ökad livskvalitet.
Patienten upplever delaktighet, god
kontinuitet, tillgänglighet och bra bemötande
Sjukdomsförebyggande insatser Närpsykiatrin ska redovisa genomförda sjukdomsförebyggande insatser med särskilt fokus mot rökning samt hur sömn ingår i den livsstilsinventering som ska göras.
4. Jämlik hälso- och sjukvård
Vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc.
Jämlik vård På Rättpsykiatriska kliniken i Örebro är
majoriteten män. Hur tillvaratas kvinnornas behov och hur beaktar man det faktum att de är i minoritet.
Mål Uppföljningsområde Redovisning 5. Hälso- och sjukvård i rimlig
tid
Ingen patient/brukare ska behöva vänta oskälig tid på de
vårdinsatser som han eller hon har behov av.
Barn och ungdomspsykiatri på lika villkor.
Redovisa antal sökande individer till Barn och
Ungdomspsykiatrin (BUP) från Örebro respektive länsdelen under 2011. Redovisa för hur situationen ser ut när man jämför mot tidigare år.
6. Effektiv hälso- och sjukvård Tillgängliga resurser nyttjas på bästa sätt för att nå uppsatta mål.
Vården utformas och ges i
samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighets-grad och kostnadseffektivitet för åtgärderna.
Psykiatrin medverkar till en god kontinuitet i vårdkedjan och samverkar med andra som ger vård och service till samma personkrets
Samverkan Redovisa revideringen av de för primärvård och psykiatri gemensamma riktlinjerna för psykiatrisk vård. I
redovisningen ska särskilt fokus läggas på vård vid beroende och ångest/depression.
UPPFÖLJNING FÖR PSYKIATRIN ÅR 2011
Specificering av uppföljningsområden och redovisningMål
Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård
Uppföljningsområde
Systematisk uppföljning av vården vid ångest/depression.
Bakgrund
Det finns ett tydligt samband mellan depressions- och ångesttillstånd och sömnstörning enligt programarbetet ångest och depression.
Redovisning
I Närpsykiatrin ska minst 20 journaler avseende patienter med ångest och depression
granskas. Det ska tydligt framgå om man dokumenterar sömn i patientjournalen. Andel med dokumentation omkring sömn redovisas.
Det ska vara en systematisk granskning av minst 20 journaler. Antingen går man igenom alla journaler under en specifik period eller så görs ett slumpmässigt urval av journaler. Görs ett urval ska det redovisas hur urvalet gjordes. Resultatet bör ha redovisats för den egna
personalen.
Redovisningen ska innehålla:
1. Antal av de granskade journalerna som innehåller dokumentation om sömn.
2. Kommentarer om dokumentationens omfattning.
3. En analys av resultatet.
Mål
Säker hälso- och sjukvård
Uppföljningsområde Suicidprevention
Bakgrund
En effektiv suicidprevention grundar sig på insikten att självmord och självmordsförsök går att förebygga, där vikten av en strukturerad suicidbedömning och omhändertagande spelar en stor roll. Psykiatrin har infört och arbetar efter ett vårdprogram för suicidnära patienter.
Verksamheterna ska fortsätta att utveckla det suicidpreventiva arbetet i enlighet med vårdprogrammet.
Redovisning
Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP), Beroendecentrum och Närpsykiatrin ska redovisa hur man med utgångspunkt från det suicidpreventiva programmet, dels utarbetat lokala rutiner,
dels arbetar för att identifiera riskpatienter. Redovisningen ska inkludera samverkansformer/gränssnitt inom psykiatrin gällande suicidprevention.
Redovisningen ska innehålla:
1. En beskrivning av verksamheternas lokala rutiner samt hur de är kopplade till det suicidpreventiva programmet.
2. Vilka rutiner och vilka verktyg man använder för att identifiera riskpatienter.
3. Hur man samarbetar över avdelningsgränserna inom psykiatrin för att få en så säker suicidprevention som möjligt.
Uppföljningsområde Kvalitetsregister
Nationella kvalitetsregister är viktiga för utvecklingen av resultat och kvalitet i vården. En tydlig utvecklingsprocess – ”utvecklingstrappa i fyra steg” – finns inom ÖLL.
Det första steget är att delta i kvalitetsregistrering.
Lokala register kan ha stor betydelse för en kliniks kvalitetsutveckling och bör användas för resultat- och kvalitetsutveckling för områden där nationella register inte finns.
Det andra steget är att säkra processerna så att systematisk och korrekt inrapportering sker.
Det kan till exempel innefatta att relevanta diagnos- och åtgärdsregister (IMX, cancerregistret etc) regelbundet avsöks. Tydliga instruktioner för inrapportering ska finnas med tydligt ansvar för olika uppgiften i processen.
Det tredje steget är att utveckla rutiner för att återrapportera från kvalitetsregistren och att dessa återrapporter leder till analys och förbättringsarbete.
Det fjärde steget är att sätta upp mål för förbättringsarbetet och att förbättringsarbete sker som regelbundet värderas utifrån registret.
Kvalitetsregister är kraftfulla instrument såväl lokalt på enskilda kliniker och vårdcentraler etc., som regionalt och nationellt som bidrag till dynamisk kvalitetsutveckling och till god, likvärdig och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård.
Redovisning
Redovisa totala antalet patienter med aktuell diagnos och andelen av dessa som registrerats i följande kvalitetsregister: BipoläR, BUSA, RättspsyK, PsykosR, Svenskt
Beroenderegister(SBR) och ECT.
Redovisningen ska innehålla:
1. Täckningsgrad i respektive register där det tydligt framgår hur många patienter som har registrerats under året och den andel de utgör av samtliga patienter med rätt diagnos för registret.
2. En värdering av var respektive register befinner sig i ”utvecklingstrappan”.
3. En beskrivning av hur verksamheterna arbetar för att öka andelen registrerade
Uppföljningsområde
Avvikelserapportering
Bakgrund
Patienten ska vara delaktig och ha möjlighet att påverka vården.
Redovisning
Allmänpsykiatrins heldygnsvård avdelning 3 (vårdplatser och tät öppenvård för unga vuxna) ska redovisa hur patienters synpunkter på vården tillvaratas inom avdelningen.
Redovisningen ska innehålla:
1. Antal avvikelser/synpunkter under året.
2. Hur stimuleras patienten att lämna synpunkter.
3. Hur värderar man synpunkternas nyttoaspekt för vården.
4. Hur omsätts patienternas information/synpunkter in i verksamheten.
Mål
Patientfokuserad hälso- och sjukvård
Uppföljningsområde
Sjukdomsförebyggande aktivitet
Bakgrund
I regeringens beslut ”Mål för folkhälsan” är ett av målområdena ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (målområde 6). Begreppet sjukdomsförebyggande aktivitet används för att beskriva metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av
levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder som nu föreligger i preliminär version.
I ”Programarbetet för ångest och depression” lyfter expertgruppen fram att sömnens betydelse för hälsa ofta är en förbisedd faktor i planeringen av vården. Att sova tillräckligt länge och med god kvalitet är mycket betydelsefullt för hälsan i generell bemärkelse. Detta gör att sömn bör vara en naturlig del i vårdens livsstilsinventering.
Redovisning
Närpsykiatrin ska redovisa genomförda sjukdomsförebyggande aktiviteter med särskilt fokus mot rökning samt hur sömn ingår i den livsstilsinventering som ska göras regelbundet.
Redovisningen ska innehålla:
1. Vilka grupper som aktiviteterna riktar sig mot.
2. Kommentarer till genomförda aktiviteter.
3. Beskrivning av hur sömn integreras i livstilsinventeringen.
Uppföljningsområde Barn som anhörig
Bakgrund
Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) (HSL) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS), som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas av hälso- och sjukvården och dess personal om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med
- Har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning - Är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel - Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
- Oväntat avlider
När en förälder, med t.ex. psykisk funktionsnedsättning, har kontakt med hälso- och
sjukvården och dess personal ska enligt bestämmelsen även särskild uppmärksamhet riktas på barnets förhållande och behov. Information, rådet och stödet till barnet måste givetvis
anpassas efter barnets ålder och mognad. Principen om barnets bästa kan ibland innebära att någon information inte alls ska lämnas eller att det ska ske först efter en viss tid.
Redovisning
Beskriv lokala rutiner för att identifiera patienter som har barn under 18 år. Redovisa också för hur verksamheterna säkerställer att de möter upp ansvaret för dessa barn.
Redovisningen ska innehålla:
1. En beskrivning av lokala rutiner som psykiatrin har för att identifiera barn under 18 år.
2. Hur man ser till att barnen får adekvat information, råd och stöd under tiden som föräldern har kontakt med psykiatrin.
Mål
Jämlik hälso- och sjukvård
Uppföljningsområde Jämlik vård
Bakgrund
Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund etc.
Redovisning
På Rättpsykiatriska kliniken i Örebro är majoriteten män. Hur tillgodoses kvinnors behov och hur beaktar man det faktum att de är i minoritet.
Redovisningen ska innehålla:
1. En beskrivning av hur verksamheten kan tillgodose kvinnornas behov inom rättpsykiatrin.
2. Redovisa hur kvinnorna ges inflytande över sin situation.
3. En analys av kvinnornas situation inom rättspsykiatrin.
Mål
Hälso- och sjukvård i rimlig tid.
Uppföljning
Barn och ungdomspsykiatri på lika villkor
Bakgrund
För att få en jämnare fördelning av stöd till barn och unga i länet och för att kunna möta upp mot den förstärkta vårdgarantin för barn och unga så centraliserade man under 2009 alla Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar i Karlskoga, Lindesberg och Hallsberg till Örebro.
Redovisning
Redovisa antal unika individer i kontakt med till BUP från Örebro respektive övriga länsdelar under 2011(Jan-Okt). Redovisa för hur situationen ser ut när man jämför mot tidigare år.
Redovisningen ska innehålla:
1. Totala antalet unika individer i kontakt med BUP och hur dessa fördelas över länet (bostadsort) 2011(Jan-Okt).
2. En värdering och analys av skillnaderna när man jämför antal sökande mot tidigare år.
Analysen ska inkludera antal sökande i relation till befolkningen i den åldersgrupp som är aktuell för BUP.
Mål
Effektiv hälso- och sjukvård
UppföljningSamverkan
Bakgrund
Välfungerande vårdkedjor och samverkan är en förutsättning för att med god kvalitet (säker, tillgänglig, effektiv) kunna möta de behov av vård/insatser som personer med psykiska funktionshinder har. Bra vårdkedjor och samverkan är centralt då individernas behov många gånger inte är möjliga att tillgodose inom ramen för en vårdgivares verksamhet.
Redovisning
Redovisa revideringen av de för primärvård och psykiatri gemensamma riktlinjerna för psykiatrisk vård. I redovisningen ska särskilt fokus läggas på vård vid beroende och ångest/depression.
Redovisningen ska innehålla:
1. En beskrivning av hur vårdkedjan (psykiatri - primärvård) är utformad för patienter med beroendeproblematik samt ångest och depression.
2. De insatser/åtgärder inom eller utanför den egna verksamheten som är av betydelse för att tillgodose patientens behov.
3. Redovisa de förbättringar som revideringen innebär utifrån patientperspektivet.