Ersättningskommittéer

I större företag idag finns det ersättningskommittéer som har i uppgift att bestämma ersättningar till VD:n. Ersättningskommittéer kan bestå av både insiders (ledamöter som är beroende till företagets ledning) och/eller outsiders (ledamöter fristående från företaget i övrigt). Det har genomförts studier på området som försökt fastställa samband mellan insider i dessa kommittéer och ersättningarna till VD:n. Wood (2004) menar att idag har fastställandet av ersättningar i företag blivit så pass omfattande att det krävs ersättningskommittéer vars enda syfte är att bestämma dessa ersättningar.

Wood (2004) påpekar dock att dessa kommittéer har blivit kritiserade till följd av senare tids skandaler, såsom Enron och Worldcome med flera. Kommittéernas oberoende har kommit att ifrågasättas.

Den tidigare gällande Koden för Svensk Bolagsstyrning (2008), uppmanade alla börsnoterade företag att de skulle utse en ersättningskommitté. Styrelsen beslutar om det ska finnas en ersättningskommitté eller inte. Kommittén ska hjälpa styrelsen med beslut om ersättningar till VD:n när det gäller struktur och nivå. Oftast brukar styrelsens ordförande även vara kommitténs ordförande, men resterande ledamöter i kommittén ska vara oberoende i förhållande till företaget och VD:n. (Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, 2008) Vi antar att, utifrån detta uttalande om en ersättningskommitté, är ersättningen till VD:n högre i de företag som har en kommitté, än för de VD:ar i de företag som inte har en kommitté. Detta påstår vi då kommittén antagligen har en bättre och större kontroll över vilken nivå på ersättningen som är rimlig i förhållande till VD:ns prestation. Hur stor förändring dessa ersättningar kan då förklaras av införandet av ersättningskommittéer? Med denna fråga i åtanke utformar vi därmed följande hypotes:

Hypotes 10a: Existensen av ersättningskommitté har ett positivt samband med VD:ns

fasta ersättning.

Även ersättningen till styrelsen borde ha förändrats på ett positivt sätt med anledning av existensen av ersättningskommittéer, då dem avsätter mer tid för att även sitta i en kommitté och borde bli ersatta på grund av detta. Denna ersättning specificeras dock som ett annat arvode, vilket inte ingår i styrelsearvodet. Vi motiverar följande hypotes med antagandet om att det kan finnas ett samband mellan existensen av ersättningskommittéer och ersättningen till styrelsearvodet. Ett samband här emellan skulle antyda kopplingar som inte bör finnas, då det är valberedningens uppgift att fastställa styrelsearvodet. Därmed ämnar vi att se ifall det finns sådana indirekta kopplingar mellan styrelsearvodet och existensen av ersättningskommittéer, då det skulle innebära ytterligare komplikationer att ta hänsyn till när det kommer till att förklara varför ersättningstyperna skiljer sig åt. Därmed kan vi även utforma hypotesen:

Hypotes 10b: Existensen av ersättningskommitté har ett positivt samband med

styrelsens fasta ersättning.

Vafeas (2003) påvisar att det finns ett samband mellan hur reformer kring ersättningar implementeras i företag och hur ersättningen till VD:n ser ut innan dessa reformer implementeras. Detta samband visar på att företagsledningar erhåller ofta en högre grad av fast ersättning, sedan när reformer genomförs blir VD:ns ersättning mer rörlig med hänsyn till genomförd prestation. Alla dessa ersättningar har då fastställts av respektive ersättningskommitté inom respektive företag. Vafeas (2003) påpekar att ersättningarnas form beror på mängden insiders (beroende ledamöter till företagets ledning) inom ersättningskommittéerna, och att det är ett resultat av dessa insiders opportunistiska beteende. Daily et al (1998) menar att kommittéer som innehåller beroende ledamöter kan leda till att ersättningar till VD:n blir beroende av hur denne själv anser att den ska vara. Insiderledamöterna kommer förmodligen inte våga ifrågasätta VD:ns önskningar, de skulle därmed riskera att skada relationerna som finns mellan dem och VD:n. Detta visar på komplikationen som finns när beroende ledamöter inom ersättningskommittéer inte känner sig begränsade i att göra vad som krävs givet sin uppgift gentemot vad VD:n vill att de ska prestera. Således leder denna diskussion till följande hypotes:

Hypotes 10c: Närvaron av beroende ledamöter i ersättningskommittéer har ett positivt

samband med VD:ns fasta ersättning.

Vi testar även ifall det skulle existera indirekta kopplingar mellan beroende ledamöter i ersättningskommittén och ersättningen till styrelsen. Sådana kopplingar bör ej finnas, och skulle våra resultat visa på ett positivt samband mellan dessa variabler, skulle det innebära komplikationer som vi måste ta ställning till när det kommer till att förklara skillnader i ersättningar till VD och styrelse. Det är på grund av att det inte ska finnas något samband, som vi väljer att testa ifall det finns ett. Därmed myntar vi följande hypotes:

Hypotes 10d: Närvaron av beroende ledamöter i ersättningskommittéer har ett positivt

Av ren nyfikenhet väljer vi att testa detta, då ett resultat som indikerar ett positivt samband mellan ersättning och existensen av ersättningskommitté skulle betyda att företaget antingen inte varit ärliga när det specificerat antalet beroende ledamöter inom kommittén, eller så sköter inte kommittén sitt uppdrag och är korrupt. Mer intressant blir det ifall endast existensen av en ersättningskommitté skulle innebära en signifikant påverkan på styrelsens ersättning, då denna kommitté ej har i uppdrag att fastställa styrelsens ersättning, då valberedningen gör detta. Ett samband mellan beroende ledamöter i ersättningskommittén och högre ersättning till styrelse skulle även det innebära olika komplikationer vad gäller att förklara ett sådant samband. Existerar ett sådant samband tar vi ställning till det i analysen där vi tolkar våra resultat.