Kapitel 7 – Slutsatser och implikationer
7.2 Implikationer
7.2.1 Metodologiskt bidrag
Genom skapandet och testandet av våra egna VD-uppgiftsvariabler (VD*-variabler), samt konstaterandet av deras statistiska signifikans för VD:ns rörliga ersättning, kan vi hävda att vi har understött med ett metodologiskt bidrag i vår uppsats. Våra variabler som ämnar mäta respektive organs uppgifter och testa deras samband med respektive organs ersättning, är ett färskt tillvägagångssätt som har bidragit till att vi i vår uppsats har kunnat identifiera nya variabler som påverkar VD:ns rörliga ersättning. Även våra styrelse-uppgiftsvariabler (Styrelse*-variabler), visar på ett nytt tillvägagångssätt att studera olika variablers påverkan på styrelsens ersättning. Även om dessa Styrelse*-variabler inte statistiskt hade ett samband med styrelsens ersättning, kan liknande metoder användas för att identifiera nya påverkande faktorer som har signifikanta samband med styrelsens ersättning.
7.2.2 Teoretiskt bidrag
Utifrån vår teoretiska referensram, bildade vi våra egna modeller för vilka VD:ns respektive styrelsens primära uppgifter är. VD:ns uppgifter grundar sig på teoretiska tolkningar som Fayol (1916/1949: se Tyrstrup, 1993), Smith et al (2004), Mintzbergs (1975), Pollach & Kerbler (2011) och Heifetz & Laurie (1997). Styrelsens uppgifter grundar sig på teoretiska tolkningar av Garratt (2005), Janson et al (2010), Kakabadse &
Kakabadse (2008) och Smith et al (2004). Kring organens uppgifter förde vi en diskussion, där vi konstaterade att de föreligger betydande skillnader mellan de båda organens olika uppgifter. Till följd av denna skillnad, ämnade vi att undersöka om dessa skillnader i uppgifter kunde förklara skillnaden i ersättningarnas nivå till de båda organen. Då en VD tenderar att erhålla mer i ersättningen givet styrelsen i företaget, ansåg vi att det kan bero på de differentierade uppgifter som en VD har givet en styrelse. I vår studie skapade vi variabler som skulle mäta respektive organs olika uppgifter i viss utsträckning. Vi lyckades dock inte fastställa empiriskt att ersättningarna mellan de två organen skiljer sig åt i nivå på grund av en skillnad i uppgifter. Detta beror dock troligtvis på att våra variabler inte framgångsrikt lyckades mäta de olika uppgifterna på ett korrekt sätt. Även om vi inte empiriskt lyckades bekräfta samtliga av våra uppgiftsskillnads-variabler angående VD:ns respektive styrelsens uppgifter, visar vår teori att det finns ett samband mellan nivåskillnaden i ersättning till VD och styrelse kopplat till en skillnad i uppgifter Vi inte kan förkasta att det existerar ett statistiskt signifikant samband mellan VD:ns rörliga ersättning och VD:ns uppgifter, vilket tyder på att det kan finnas ett samband mellan skillnaden i ersättningsnivå och skillnader i uppgifter mellan de två organen, VD och styrelse.
7.2.3 Praktiskt bidrag
Vad kan våra resultat användas till? Våra resultat visade inte på det starka sambandet vi hade hoppats på, rättare sagt var vår insamling avgränsad, vilket gjorde att våra hypoteser inte kunde bekräftas till följd av vår begränsade operationalisering på våra VD*- respektive Styrelse*-variabler. Vårt syfte och vårt teoretiska bidragande är däremot intressant att framhäva, då det visar på att en skillnad i ersättning till VD och styrelse, beror på skillnad i uppgifter. Utifrån våra teoretiska modeller kan vi konstatera varför ersättningarnas utformning mellan organen skiljer sig åt. Vi kan förklara, från ett agentteoretiskt perspektiv (Brick et al, 2006), varför en styrelse inte erhåller aktierelaterade ersättning med anknytning till företaget, genom att fastställa styrelsens obligation till att ha ett långsiktigt perspektiv och styrelsens uppgift att övervaka VD:n. Därmed blir inte en styrelse belönad på ett kortsiktigt sätt. Dessa resonemang bottnar i en grundtanke kring att det finns en tydlig skillnad mellan uppgifterna, vilket leder till att ersättningarna får olika utformning och fyller sin unika funktion, anpassat efter VD
eller styrelse. Vidare visade vårt statistiska samband mellan VD:ns rörliga ersättning och dennes uppgifter, på att en VD erhåller rörlig kopplad till gjord arbetsinsats. Det är alltså skillnaderna mellan organen som avgör vilken typ av belöningsform de båda erhåller. Denna slutsats kan bidra med en bredare förståelse kring varför VD:ar erhåller rörlig ersättning och på så vis skapa en högre grad av legitimitet kring fenomenet. Vårt praktiska bidrag ger därmed en insikt i varför det finns en skillnad i ersättning till VD och styrelse och vad den skillnaden beror på. Detta kan på många vis ge en bredare uppfattning som är kommunicerbar till en bredare skara, mer explicit allmänheten. Då ersättningar tenderar att vara ett uppmärksammat fenomen i såväl politiska som triviala debatter, kan vår studie mildra den hets som finns kring höga ersättningar, då vårt teoretiska resonemang visar på att ersättningarna kan vara rättfärdigade med hänsyn till vad en VD och en styrelse ansvarar över och presterar. Vidare kan exempelvis fackliga representanter i styrelser ha nytta av de teoretiska antaganden vi format i vår studie. Våra teoretiska antaganden ger insikt i de uppgifter en VD respektive en styrelse har, och hur dessa kan forma respektive organs ersättningar, vilket kan vara av intresse för de fackliga representanterna i styrelsen.
7.2.4 Fortsatt forskning
Då vi till viss del misslyckades med att framgångsrikt visa på statistiska samband mellan organens skillnader i uppgifter och skillnader i ersättning, uppmanar vi till fler studier kring fenomenet och mer lyckade mätningar som kan visa på starka samband och således bekräfta våra teoretiska antaganden. För att bättre lyckas mäta hur uppgiftsskillnaden påverkar ersättningen, kan fallstudier i företag leda till upptäckter av nya variabler som mäter uppgifter för respektive organ på ett mer kausalt bindande sätt. Genom fallstudier kan man vidare undersöka mer ingående hur en styrelse försöker skapa förtroende (en del av styrelsen uppgift) och hur en VD mer använder sig av sin profil för att ge företaget ett ansikte och rykte utåt. VD:ns uppgifter inkluderade även skapandet av framtidstro, vilket vi även anser kan vara lättare att identifiera mätbara variabler på vid en fallstudie.
Om nya variabler som mäter uppgiftsskillnaderna observeras, kan dessa användas i vår modell för att med mer exakthet specificera hur stor del av ersättningarnas nivåskillnad som är hänförbar till uppgiftsskillnaden. Mer specifikt är det kategorin; variabler
utanför denna studies omfång, i vår modell som blir mindre om nya variabler uppdagas,
vilket leder till en ökad precision för modellens övergripande generalisering. Vi har uttalat oss kring vår modells begränsning till generaliserbarhet, då den bygger på information och data hämtad från svenska företags årsredovisningar, såldes bygger den på en svensk kontext, vilket sett till världens dominerande ekonomier, skiljer sig åt. Därmed skulle en studie i en amerikansk kontext, med vår modell, bli intressant och ett steg för fortsatt forskning.