Det kanske är vanligt att estetiska läroprocesser förknippas med konstnärligt skapande, att eleverna själva gestaltar eller formger något konkret med hjälp av estetiska uttrycksformer. För att vara en estetisk läroprocess, utifrån de kriterier som Marner och Örtegren (2003) presenterar, är det också möjligt att arbeta utifrån estetiska uttrycksformer på det vis eleverna gjorde på mina lektioner. Det som skedde när eleverna lyssnade på musiken eller berättade utifrån fotona var att de utgick från sina sinnen, sin fantasi och kreativitet för att formge en idé, klä en tanke i ord. Det estetiska var utgångspunkten – låten, bilderna och fotona – inte tvärtom, som det ofta brukar vara i teoretiska ämnen. Jag ska nu titta närmare på några av Marner och Örtegrens kriterier för en estetisk läroprocess och jämföra med mina lektioner. Då flera kriterier är nästintill identiska har jag valt att i styckena nedan gruppera ihop dem.
32
Kunskap ur dialog, flerstämmighet och eleven som medskapare i en kunskapsprocess är
några förutsättningar för en estetisk läroprocess enligt Marner och Örtegren. Det går också helt i linje med vad Olga Dysthe (1996) förespråkar i Det flerstämmiga klassrummet. För att ett lärande ska äga rum innebär det att eleverna är delaktiga och engagerade i undervisningen. Utifrån de här kriterierna blir atmosfären i klassrummet liksom skolmiljön viktig, vilket också är något som man inom den sociokulturella inriktningen betonar. Klassens lärare noterade att eleverna ”verkade väldigt engagerade” under mina lektioner. Något jag håller med om, även om det bör nämnas att vissa verkade mer engagerade än andra. Mitt syfte var hur som helst att skapa förutsättningar för dialog genom att bland annat ställa öppna frågor. Visserligen var grammatikgenomgången ett undantag på så vis att frågorna redan hade ett färdigt svar. Men som tidigare nämnts lät jag eleverna förklara de grammatiska begreppen och ge exempel. I och med att eleverna arbetade i mindre grupper gavs det också tillfälle för alla att vara delaktiga. Arbetet i smågrupper visade sig vara mer betydelsefullt för eleverna än vad jag hade föreställt mig. Många betonade att de lärt sig att samarbeta och menade att det både var roligt och lärorikt att arbeta i grupp. Några uttryckte att det är bättre att arbeta i grupp än att arbeta i par eller individuellt, eftersom det öppnar upp för fler åsikter och idéer.
Överskridning, djupkunskap och mångtydig kunskap är ytterligare några kriterier för
estetiska läroprocesser. Jag tolkar dem som en betoning på sammanhang och helhets- perspektiv. Under mina lektionspass rörde jag mig mellan helhet, delar och helhet. Låten spelades upp i sin helhet, eleverna skrev ned ord, och orden, det vill säga delarna, sattes sedan ihop till en helhet, en dikt. Fotona presenterades i sin helhet och bröts ned i delar genom elevernas denotativa beskrivning, och presenterades sedan som en helhet i de muntliga berättelserna. Som nämnts tidigare upplevde flera elever att de kunde se ett sammanhang i språket när de i musik-dikt uppgiften fick sätta samman ordklasserna till en dikt. Ser man till arbetssättet kan man betrakta det som en överskridning då estetiska uttrycksformer lyftes in i engelskundervisningen, men överskridningen kan dock vara ännu tydligare genom att arbeta mer ämnesintegrerat. Djupkunskap och mångtydig kunskap har berörts i stycket ovan, men det bör tilläggas att en viktig aspekt när man talar om läroprocesser i allmänhet och estetiska läroprocesser i synnerhet är att de måste få ta tid. Två 60-minuters lektioner ger inte mycket utrymme för eleverna att gå på djupet i uppgifterna. Det kan därför vara svårt att få syn på någon läroprocess. En elev uttrycker att ”man lärde sig kanske inte jätte mycket nu på två gånger, men hade man fortsatt så här är det klart att man hade lärt sig mycket”. I elevintervjuerna framgick det också att de eftersöker att få arbeta med och fördjupa sig i något
33
ämne/tema under en längre tid. En brist, som jag menar inte var unik för mina lektioner är just tid. Hade jag haft mer tid så skulle det också ha varit mer fokus på reception, det vill säga mottagandet av den färdiga produkten. I praktiken skulle det ha inneburit att eleverna fick kommentera och diskutera varandras dikter, och berättelser mer.
5.4.1 Konstnärligt värde
Till Marner och Örtegrens kriterier förvånande kunskap, upptäckt och kreativitet, vill jag tillägga det begrepp som ingår i uppsatsens andra frågeställning, närmare bestämt konstnärligt
värde. Man kan tala om att estetiken tillför en ytterligare dimension, en förhöjd upplevelse.
När jag under den första lektionen frågade eleverna om de upplevde någon skillnad mellan att läsa dikterna med eller utan musik säger en elev: ”I think the poem became more alive when the music played”, en annan menar att ”the poem got more feeling [with the music], en tredje tycker inte att det var någon större skillnad, medan en fjärde elev uttrycker att: ”The poem and the song was similar”, det vill säga att de talade samma språk. Jag är beredd att hålla med de elever som upplevde en skillnad när dikterna lästes till musiken. Det både jag och klassens lärare lade märke till var att elevernas uttal generellt sett blev bättre och att språket flöt på mer. En personlig upplevelse var också att det blev mer känsla i dikterna. Musiken blev inte enbart ett verktyg i språkutvecklingen utan tillförde en annan dimension, ett konstnärligt värde. Dessutom kan inspirationen från musiken som estetisk uttrycksform, ha påverkat elevernas språk och kanske blev det mer estetiskt. Jag anser att dikterna är både poetiska och bildliga. Nedan ges ett exempel på en av dikterna:
The rain is falling down.
The rain is falling at the peoples hands The rain is falling down through the forest while the drums are dancing in the rain of the sound of music. People are dancing around the fire mysteriosly fast. There all chasing happines. The rain stopped. They found confusion.
För att knyta an till kriterierna ”upptäckt” och ”förvånande kunskap” så var det många elever som uppmärksammade att de efter att ha talat om bilderna fått syn på nya saker. Främst
34
handlade det om detaljer i bilden, men också om en förståelse för att alla tolkar en bild på olika sätt, att tolkningen är personlig. En elev säger:
Jag tycker att det, det kändes som när man förklarade att nä men alla fattar ju exakt vad man menar och hur bilden ska se ut, men sen när dom andra förklarar och man lyssnar så hade jag ju liksom en helt annan uppfattning om bilderna än vad det verkligen var.
En annan elev framför att hon efter bildanalysuppgiften lärt sig att ”när man ser en bild, att man tänker på lite mer så här som vad den handlar om mer och vad den ska föreställa”. Vidare berättar en elev: ”Ja jag lärde mig att tänka på nya sätt, med associationerna, ja den grejen”.
5.5 Hjälpgummor
Som nämnts tidigare finns det en risk att arbete med estetiska uttryck i andra ämnen än de praktisk-estetiska bara blir ett ”roligt” inslag. Att det är roligt är ingen nackdel i sig, men jag menar att det måste finnas ett annat djupare syfte när man integrerar estetiska uttryck i till exempel engelskundervisningen, för att inte riskera att de reduceras till hjälpgummor.
Lärarna, som har ingått i min undersökning, ser många vinster med att arbeta med estetiska uttrycksformer i engelskundervisningen. De har ambitioner att skapa tillfällen för samarbete med estetlärarna på skolan och arbeta mer ämnesintegrerat. Angående deras egen användning av estetiska uttrycksformer så framgår det att det finns en viss osäkerhet som bottnar i en känsla av att inte ha tillräcklig kunskap eller erfarenhet i engelskämnet och/eller de estetiska uttrycksformerna. Klassens lärare har inte arbetat som engelsklärare så länge och menar att det är en trygghet att arbeta utifrån läroboken. En parallell till detta är den kritik som Communicative Language Teaching fått om att föredra modersmålslärare. Att arbeta utifrån CLT-metoden eller med estetiska uttryck innebär en större frihet, men också en risk för läraren att inte kunna hantera eller svara på de språkliga problem och oväntade frågor som uppkommer. Den andra läraren har mer erfarenhet som engelsklärare och som beskrivits i ett flertal exempel ovan arbetar hon också mer fritt. Hon använder sig i större utsträckning av estetiska uttrycksformer både som pedagogiska verktyg, men också som metod. Trots det talar hon om en viss osäkerhet i förhållande till estetiken, främst vad det gäller teknik (om eleverna till exempel ska filma), men också i hur man pratar kring exempelvis bilder. Till skillnad mot klassens lärare gör lärarens trygghet i ämnet att hon vågar experimentera med former hon inte är helt bekant med.
35
I intervjun med klassens lärare frågar jag henne om hon brukar arbeta med bilderna som finns i läroboken. Hon svarar att hon inte gör det, men inspireras av idén och bestämmer sig för att göra det i fortsättningen. Vidare berättar hon om sina tankar kring just införandet av estetiska uttrycksformer i andra ämnen:
Ofta är det så att i teoretiska ämnen så är det som ett komplement bilden och det borde va tvärtom ju. Vi borde ju mer utgå från bilderna till våra ämnen, men det är som [skolans bildlärare] säger att det är en trevlig liten krydda. Om dom har skrivit en uppsats får dom göra en bild, men att tvärtom, så det har jag tänkt på, och [skolans bildlärare] är ju väldigt intresserad av att jobba på det sättet, men det är svårt att få ihop det, tyvärr är det det.
Tidsbrist brukar vara ett vanligt argument till varför samarbeten över ämnesgränser inte görs i större utsträckning. Sammanfattningsvis verkar just tid men också lärares osäkerhet inför arbete med estetiska uttrycksformer spela större roll för utformningen av undervisningen, än att de skulle sakna en vilja eller tro på estetikens möjligheter.
Jag vill avsluta det här kapitlet med ett citat från Pedagogiska Magasinet där Lars Lindstöm beskriver hur konsten kan öppna dörrar för nya sätt att förstå tillvaron:
Bildkonsten ger oss en värld att leva i, musiken en annan värld att leva i och tillsammans ger de oss möjlighet att se samband och mening. Och att söka förståelse av centrala idéer och värden – som ger livet mening. Det gör att estetiska aspekter och dimensioner hör hemma i all undervisning. Men den måste komma in på egna villkor – inte i en from förhoppning att nå bättre mätbara resultat (2004 s. 37).
36
6 Slutsats och diskussion
Avslutningsvis sammanfattar jag de slutsatser jag kommit fram till i min undersökning, samt för en diskussion kring innehållet i min uppsats med kopplingar till förslag om fortsatt forskning.
6.1 Slutsats
Sammanfattningsvis kan jag konstatera att arbete med estetiska uttrycksformer bidrar med en rad faktorer i engelskundervisningen. Det är språkutvecklande, bjuder in till delaktighet, intressanta diskussioner, samarbete och engagemang. Ett talande exempel är att all muntlig kommunikation hölls på engelska, och detta bland elever som inte brukar prata engelska på lektionerna. För att koppla till Mozarteffekten så har mina lektioner inte visat på om eleverna blir mer intelligenta eller om de uppnår bättre, mätbara, resultat i engelska. Vad jag däremot lagt märkte till är att arbete med estetiska uttrycksformer kan öppna upp för fler möjligheter att ta till sig kunskap och utveckla språket.
Både lärare och elever som deltagit i undersökningen har varit positivt inställda och blivit inspirerade till fortsatt arbete med estetiska uttrycksformer. Ser man till vad eleverna själva ansåg att de lärt sig under lektionerna, handlade det främst om samarbete och bildanalys, men också om att se saker på nya sätt. Några menade att de lärt sig nya ord. Det har framgått att eleverna vill ha mer frihet och variation i undervisningen och att fotona och musiken bidrog till det, samt att de fick använda sin fantasi och kreativitet. Dessutom tyckte eleverna att lektionerna var roliga, vilket påverkade både deras engagemang och lärande. Man kan dock fråga sig om det var de estetiska uttrycken i sig som skapade lust i lärandet, eller om det var variationen i arbetssättet; att det vi gjorde var annorlunda mot vad de brukar göra.
Vad det gäller uppsatsens andra frågeställning så menar jag att det kan finnas ett konstnärligt värde i de estetiska uttrycken samtidigt som de fungerar som pedagogiska verktyg. I min studie kan fotografierna och musiken ses som pedagogiska verktyg med ett slags inneboende konstnärligt värde eftersom de skapats av erkända musiker och fotografer. Det konstnärliga värdet kan också sägas ligga i att de estetiska uttrycken satte igång elevernas fantasi och kreativitet och bidrog till att de fick syn på nya saker. Vad det gäller elevernas egna arbeten anser jag att det konstnärliga värdet främst var synligt i deras dikter och vid uppläsningen av dessa till musik.
37
6.2 Diskussion
Det är viktigt att framföra att när jag talar mig varm om de estetiska uttryckens möjligheter i engelskundervisningen så menar jag inte att de ska ersätta läroboken, att det är antingen eller. Även läromedlen har följt med i utvecklingen och det finns många bra teman och texter att utgå ifrån. Poängen är dock, anser jag, att våga ta ett steg, eller två, ifrån läroboken för att öppna upp för mer variation i undervisningen, där också elevers erfarenheter, åsikter och tankar hamnar i fokus. Det bör dock uppmärksammas att precis som traditionella undervisningsformer inte passar alla, så måste man som lärare vara medveten om att arbete med estetiska uttryck inte heller mottas lika positivt av alla elever.
För att de estetiska uttrycken ska behålla ett konstnärligt värde och inte reduceras till hjälpgummor eller enbart pedagogiska verktyg är det centralt att fundera på varför man använder sig av dem i undervisningen. Ett sätt att gå tillväga är att utgå från estetiken snarare än den skrivna texten. Man kan även arbeta utifrån teman som har olika berörningspunkter inom skilda områden eller ämnen. Valet av uttrycksform är också en aspekt som bör beaktas. Jag menar att det är viktigt att välja ett verk som det finns något att säga om, som på något sätt berör. Man bör alltså inte vara rädd för att välja till exempel ett foto som tar upp motstridiga eller provocerande frågor. Problemet kan vara att det som berör mig som lärare, inte berör eleverna. Alternativet är att låta eleverna välja estetiska uttryck som de vill arbeta med, eller använda deras egna produktioner, bilder, filmer eller musik. På så sätt kan man skapa ett ännu tydligare sammanhang i processen.
När man som jag gått igenom en utbildning där estetiken värderas högt och ses som ett nödvändigt inslag i skolan, blir det tillslut en självklarhet att estetiska förhållningssätt för med sig en mängd vinster och därför bör genomsyra hela skolverksamheten. Ett problem jag har brottats med är dock hur man kan konkretisera de värdefulla och viktiga tankarna som finns inom utbildningen. För att estetiska läroprocesser inte ska stanna vid en god tanke menar jag att begreppet behöver konkretiseras mer. Risken är annars att flumstämpeln som konst eller estetik ofta får, består. Och att det därför är svårt att nå de som inte redan befinner sig inom den estetiska sfärens intressefält. Med denna uppsats har jag gjort en ansats, visserligen i en ganska liten skala, till att se hur man kan arbeta med estetiska uttryck i praktiken, i engelsk- undervisningen. Det finns betydligt mer att undersöka inom fältet för estetiska uttrycksformer och läroprocesser i ämnet engelska. Jag har i uppsatsen knappt berört de möjligheter som finns i elevers eget skapande och hur språkutveckling kan äga rum i ett så kallat görande. Det
38
är minst lika intressant som att införa redan färdiga konstnärliga uttryck. Frågor som personlig koppling, kreativitet och fantasi – verklighet skulle då vara högst aktuella.
Jag ser gärna att mer forskning görs inom området för skolans styrdokument, i synnerhet kursplanen i engelska. Jag anser att den bör ses över, förändras och förnyas genom att till exempel uppmärksamma begrepp som det vidgade textbegreppet, kreativitet och fantasi, på samma sätt som i kursplanen för svenska. Då engelskan mer och mer närmar sig svenskan genom att den finns överallt omkring oss, behöver också undervisningen anpassas mer till hur samhället ser ut. Dessutom är ungdomar idag generellt sett så pass duktiga på engelska att de klarar av att hålla meningsfulla diskussioner om saker som betyder något för dem. Många spenderar stora delar av sin fritid med att spela datorspel och chatta på engelska. De lyssnar på musik med engelska texter och ser på tv och film med engelskt tal. Den informella inlärningen som förekommer utanför skolan, sker till stor del med och genom estetiska uttrycksformer. Jag menar därför att estetiska läroprocesser i ämnet engelska skulle gynna både elever och lärare för att dels skapa sammanhang i språket men också för att i skolan kunna förena två mycket centrala delar i vårt samhälle – engelskan och estetiken.
39
Referenser
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus, Thavenius, Jan (2004) Skolan och den radikala
Estetiken, Lund: Studentlitteratur
Aulin-Gråhamn, Lena och Thavenius, Jan (2003) Kultur och estetik i skolan, Malmö: Reprocentralen
Claesson, Silwa (2007) Spår av teorier i praktiken, Lund: Studentlitteratur Dysthe, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet, Lund: Studentlitteratur
Gustavsson, Mattis (2006) KME!? – Estetiska läroprocesser på Segevångskolan, Malmö högskola och Myndigheten för skolutveckling, Malmö: Holmbergs
Harmer, Jeremy (2007) The Practice of English Language Teaching, England: Pearson Education Limited
Kultur, Medier, Estetik – en huvudämnespresentation (2006) Lärarutbildningen Kultur, språk,
medier, Malmö högskola
Marner, Anders och Örtegren, Hans (2003) En kulturskola för alla – estetiska ämnen och
läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv, Myndigheten för
Skolutveckling
Mathiasson, Leif (2004) ”Konsten lär oss förstå livet”, i Pedagogiska magasinet nr 2 Repstad, Pål (2007) Närhet och distans, Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2000) Kursplaner i engelska, bild, svenska, musik, http://www.skolverket.se Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lpo94, http://www.skolverket.se
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.vr.se (20081110)
Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen, Göteborg: Bokförlaget Daidalos