4. RESUltAt
4.1 Utbudet av etableringsinsatser
etableringsinsatser
I Västerbotten erbjuds samtliga nyanlända sfi och samhällsorientering. Därutöver varierar förekomsten av arbetsförberedande insatser såsom yrkessvenska, meritportfölj och validering m.m.
Enligt flyktingsamordnarna erbjuds yrkessvenska i fem av femton kommuner.
Insatsen erbjuds i dessa fall av extern aktör/
utbildningsföretag. I fjorton av femton kommuner finns möjlighet att genomföra meritportfölj. För nyanlända bosatta i inlandskommunerna är det dock vanligt att genomförandet av meritportfölj sker i en annan kommun än den egna och deltagandet kan kräva långa resor som förhindrar närvaro vid sfi och samhällsorientering. Validering finns i teorin i alla kommuner men flertalet flyktingsamordnare menar att validering och/eller yrkeskompetensbedömning inte görs i önskvärd utsträckning. Samtliga flyktingsamordnare uppger att praktik kan ingå som en del i de nyanländas etablering men att det är svårt att få tag på praktikplatser vilket gör att det också är långt ifrån alla som får möjlighet att utföra praktik. Ytterligare insatser som skrivs in i etableringsplanerna är verksamhet hos etableringslots, komvux-studier, hälsofrämjande insatser, självstudier och socialt nätverkande m.m. tio av femton av länets flyktingsamordnare upplever utbudet av etableringsinsatser som begränsat och beskriver hur detta påverkar möjligheten att erbjuda ändamålsenliga aktiviteter som främjar nyanländas etablering.
”Det finns inte tillräckligt med aktiviteter att erbjuda för om det hade funnits hade inte aktiviteter som hälsofrämjande insatser och öka socialt
kontaktnät behövts som uppfyllnad av etableringsplanen. Det saknas aktiviteter där man får kontakt med människor, föreningsliv och annat, men det måste vara planerad tid annars blir det inte av.”
(Flyktingsamordnare i Västerbotten) Aktiviteter som saknas/efterfrågas är framför allt praktik, nivåanpassad språkträning och modersmålsundervisning, praktiska delkurser/moment vid sfi, validering och yrkeskompetensbedömning, komvuxstudier som går att kombinera med sfi och
grundvux, kompetenshöjande insatser i dator- och internetanvändning, samt utökad samhällsinformation (utöver befintlig samhällsorienteringen).
Flyktingsamordnarna anger bristande tids- och handläggarresurser som bidragande orsaker till att kommunerna i begränsad utsträckning bedriver olika förberedande insatser som riktas mot nyanlända. I flertalet kommuner beskrivs hur flyktingmottagningarna innan reformen hade ett mer aktivt och målinriktat arbete kring olika insatser och aktiviteter för att underlätta nyanländas etablering, men att detta avtagit i och med att Arbetsförmedlingen övertagit det samordnande ansvaret för etableringen och därmed även förväntas verka för att nyanlända erbjuds insatser och aktiviteter för en effektiv etablering.
Särskilt begränsat är utbudet av aktiviteter i länets inlandskommuner. Flyktingsamordnarna menar att de insatser som Arbetsförmedlingen upphandlar sällan finns tillgängliga på den egna orten vilket begränsar utbudet. Flertalet flyktingsamordnare efterfrågar möjligheter för Arbetsförmedlingen att köpa olika aktiviteter av kommunerna utan att det föregås av formella upphandlingsförfaranden. På så vis skulle kommunerna ha större handlingsutrymme att erbjuda bl.a. arbetsförberedande insatser som kan underlätta målgruppens etablering.
”Etableringsinsatserna upphandlas centralt och det gör att det saknas aktiviteter att erbjuda i vår lilla kommun eftersom att aktiviteter som yrkessvenska och Meritportfölj m.m. ofta endast finns på större orter dit restiden kan vara lång.
Även arbetsförmedlingens
två handläggare anser att det saknas yrkessvenska, meritportfölj, validering och praktikmöjligheter.”
(Flyktingsamordnare i Västerbotten)
4.2 upprättandet av etableringsplaner
Etableringsplanerna utformas av etableringshandläggaren vid det lokala Arbetsförmedlingskontoret i respektive kommun tillsammans med den nyanlände.
Detta görs i samband med det etableringssamtal som de nyanlända kallas till vid ett eller ett flertal tillfällen. I vissa fall har nyanlända redan en upprättad etableringsplan från
ankomstkommunen varpå endast uppdatering av planen görs.
Knappt hälften av de femton flyktingsamordnare som intervjuats för kartläggningen uppger att de har insyn i de nyanländas etableringsplaner såtillvida att de kan ta del av etableringsplanerna (förutsatt individens medkännande). Övriga flyktingsamordnare uppger att de saknar tillgång till de nyanländas planering av insatser och att det är problematiskt eftersom att det försvårar genomförandet av kommunala insatser samt samverkan och samordning med berörda aktörer.
Ett annat problem som uppmärksammas är aktiviteter som skrivs in i etableringsplanen utan att de förankrats hos ansvarig aktivitetsutförare.
I ett flertal fall resulterar detta i att aktiviteten inte utförs trots anvisning i etableringsplanen, exempelvis kan samhällsorientering
skrivas in som en aktivitet i planen utan att etableringshandläggaren vid Arbetsförmedlingen kommunicerat detta med kommunen/anordnaren och säkerställt kursstart för aktiviteten.
4.3 Individ- och nivåanpass-ning av etableringsinsatser
Flyktingsamordnarna har ombetts att svara på huruvida de upplever att etableringsinsatserna anpassas utifrån nyanländas förutsättningar och behov (d.v.s. utbildningsbakgrund, arbetslivserfarenhet och utbildningsbehov m.m.) majoriteten av flyktingsamordnarna beskriver att nyanländas bakgrund kartläggs vid Arbetsförmedlingen inför upprättandet av etableringsplan men att möjligheten att erbjuda
individ- och nivåanpassade aktiviteter påverkas av ett begränsat utbud av tillgängliga insatser samt bristande flexibilitet och samordning av befintliga insatser.
Fyra av femton flyktingsamordnare beskriver etableringsplanerna som standardiserade dokument med låg grad av individanpassning, framför allt som ett resultat av bristande utbud av insatser. Resterande tre flyktingsamordnare uppger att de inte har någon uppfattning om planernas utformning eftersom att de inte har tillgång till dessa samt har begränsad kontakt med de nyanlända.
4.4 nyanländas egenmakt
De nyanländas upplevelser av möjligheten att påverka innehållet i etableringsplanen varierar. majoriteten av de 15 nyanlända som intervjuats uppger att etableringshandläggaren vid Arbetsförmedlingen har lyssnat till deras önskemål om framtida yrkes- och/eller studieval, men samtliga upplever ändå sin egenmakt som begränsad eftersom att det finns ett
standardförfarande kring vilka insatser som ska utföras och i vilken omfattning. Exempelvis ska alla nyanlända delta i sfi och samhällsorientering för att berättigas etableringsersättning.
majoriteten av de nyanlända uppger att de saknar insyn i vilka alternativa insatser eller aktiviteter de skulle kunna delta i och samtliga respondenter beskriver att de tvingas förlita sig på det mottagande samhället och dess aktörer, särskilt etableringshandläggaren som ansvarar för planeringen av insatserna. Flertalet av de intervjuade beskriver svårigheter att förstå det mottagande samhällets struktur. De är osäkra på kommuners och myndigheters roller och ansvar i etableringsarbetet och beskriver det som svårt att veta ”vem som är vem och vem som gör vad”. Det finns även en osäkerhet kring den egna rollen i etableringen både vad gäller skyldigheter och rättigheter. Utökad information om systemet och etableringsprocessen
efterfrågas av de nyanlända för att de i större utsträckning än idag ska kunna vara delaktiga i den egna etableringsprocessen.
”Jag litar på att jag får den vägledning som är bra för mig men det är klart att det är viktigt att själv vara aktiv.
Jag är väldigt nöjd med att jag har fått göra praktik och nu satsar jag på sfi
men jag skulle också vilja fortsätta med praktiken.”
”I den mån det är möjligt kan jag själv påverka, det vill säga jag kan påverka men inom ramen för vilka aktiviteter som finns att erbjuda.”
”Känslan är att jag inte kan påverka eftersom att alla gör samma sak och reglerna är samma för alla.”
”Jag träffar Arbetsförmedlingen en gång per månad, jag har deltagit i planeringen och upplever att man har lyssnat på mina önskemål.”
(nyanlända i Västerbotten)
4.4.1 Flyktingsamordnarna om de nyanländas grad av egenmakt majoriteten av flyktingsamordnarna beskriver nyanländas grad av egenmakt som låg.
Detta anses bero på ett bristande utbud av etableringsinsatser, befintliga insatsers bristande flexibilitet och nivåanpassning, ofördelaktiga upphandlingskrav, begränsad information samt begränsade möjligheter för nyanlända att ändra i planen när förutsättningar och målbilder förändras.
”I beslutsmeddelandet om rätt till
etableringsplan finns en finstilt text längst ner. Där står att ”Arbetsförmedlingens beslut vid begäran ska omprövas om du begär det. Din begäran om omprövning ska ske skriftligt. Skrivelsen ska skickas in till det Arbetsförmedlingskontor som meddelat beslutet och ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet.” Vad jag vet så informeras de nyanlända inte om denna text och dess innebörd.”
”De nyanlända ser inte på
etableringsplanen som ”sitt” dokument, de upplever att det är ett verktyg för etableringshandläggaren och inte för dem själva. De tror sig helt enkelt inte ha makt att påverka innehållet. Ibland får nyanlända planen hemskickad men eftersom att den är på svenska förstår de sällan vad som står där. Många gånger förstår de inte ens att det är
etableringsplanen som de har fått hemskickad och många förstår inte kopplingen mellan etableringsplanen och tidsrapporteringen som ska lämnas in varje månad. De vet att de måste närvara vid aktiviteter men är inte aktiva vid varken upprättandet av
etableringsplanen eller uppdateringar av planen.”
(Flyktingsamordnare i Västerbotten) Även etableringshandläggares vilja och engagemang i enskilda fall uppges spela stor roll för nyanländas grad av egenmakt eftersom att det är handläggarens kartläggning av individuella förutsättningar och behov som ligger till grund för den framåtsyftande planeringen. Flyktingsamordnarna
beskriver i flertalet fall hur de upplever att etableringshandläggarna gör sitt yttersta för att tillgodose individuella önskemål hos de nyanlända men att bristande tids- och handläggarresurser utgör en problematik som ofrånkomligt får konsekvenser för upprättade etableringsplaner avseende både individanpassning av insatser och nyanländas möjligheter att påverka planen.
4.5 nyanländas sysselsättningsgrad
Av de femton nyanlända som intervjuats och som beskrivit omfattning av de aktiviteter de utför har endast tre personer beskrivit aktiviteter som motsvarar heltidssysselsättning (d.v.s. 40 timmar per vecka). Sfi beskrivs överlag som huvudsaklig aktivitet när de nyanlända beskriver en vanlig dag. Därutöver beskrivs deltagande i aktiviteter som samhällsorientering, praktik, meritportfölj och komvuxstudier i varierande omfattning.
”Just nu läser jag på sfi mellan klockan halv nio och halv fyra. Jag försöker studera hemma men det är svårt för barnens skull. Jag går på SO i Umeå en gång per vecka”.
”Jag studerar svenska vid sfi ca fyra timmar per dag, därefter studerar jag på biblioteket, ibland sover jag en stund på eftermiddagen och går till gymmet”.
”Jag studerar sfi mellan klockan tolv och tre. Fram till klockan tolv studerar jag hemma när jag inte städar eller lagar mat och annat”.
”Jag studerar sfi mellan klockan halv nio och halv fyra, samhällsorientering på lätt svenska när tillfälle ges och sen utför jag praktik i skogsindustrin en till två gånger per vecka. En gång per månad träffar jag Arbetsförmedlingen för att utvärdera aktiviteter i etableringsplanen och lämna in månadsrapporten för att få ersättning”.
(nyanlända i Västerbotten)
Vanligt förekommande är att insatser hos etableringslots ställs in alternativt inte utförs i den omfattning som etableringsplanen anger.
Enligt de nyanlända som intervjuats kan inställd aktivitet bero på antingen etableringslotsens frånvaro eller egen frånvaro.
4.5.1 Flyktingsamordnarna om nyanländas sysselsättningsgrad Ersättningsvillkoren för nyanlända som omfattas av lagen om etableringsinsatser förutsätter att nyanlända deltar vid aktiviteter på heltid (om inte annat anges p.g.a. förhinder).17 Åtta av femton flyktingsamordnare beskriver dock hur etableringsplanerna i vissa fall innehåller aktiviteter som av olika anledningar inte utförs i praktiken, alternativt inte utförs i enlighet med tidsangivelser i etableringsplanen. Det kan t.ex.
röra sig om utebliven insats hos etableringslots eller deltagande i sfi-undervisning i mindre omfattning än vad som står skrivet i planen.
De främsta orsakerna till detta problem är enligt flyktingsamordnarna bristande utbud av relevanta aktiviteter och långa väntetider till start av insatser samt bristande kommunikation mellan etableringshandläggare och aktivitetsutförare, vilket riskerar att leda till att aktiviteter skrivs in i planen utan att genomförandet, start av kurstillfälle o.s.v.
förankrats. Andra orsaker till att nyanlända inte deltar i aktiviteter enligt angivelser i etableringsplanen är otydlig definition/
formulering av syfte, mål och genomförande av aktiviteter. Särskilt förekommande är detta i förhållande till hälsofrämjande insatser och förberedande insatser hos etableringslots.18
I två av de etableringsplaner som de nyanlända tagit med sig vid intervjutillfället står det att nyanlända ska delta i ”fördjupad kartläggning/
vägledning vid Arbetsförmedlingen” omfattande fjorton timmar per vecka. Vid intervjutillfället uppger de nyanlända som berörs av denna insats att de besöker Arbetsförmedlingen i betydligt mindre omfattning, ca en till två gånger per månad. Ortens flyktingsamordnare är skeptisk till insatsen:
”Insatsen som förlagts vid
Arbetsförmedlingens kontor innebär att de nyanlända erbjuds tillgång till Arbetsförmedlingens lokaler och datorer en gång per vecka för att underlätta deras jobbsökande. Det kan vara en bra aktivitet men det hela bygger på att de nyanlända faktiskt närvarar, vet vad de ska göra där och nyttjar tiden effektivt.
Dessutom är det inte säkert att det är en relevant aktivitet för en person som nyss har kommit till kommunen och knappt kan skriva och läsa.”
(Flyktingsamordnare i Västerbotten) Kartläggningen visar även på förekommande problem avseende närvarorapportering kopplat till sysselsättningsgrad. Det handlar om
aktiviteter som rapporteras trots att aktiviteten aldrig utförts. En flyktingsamordnare beskriver hur närvaro rapporterats vid både sfi och samhällsorientering i enlighet med angivelse i etableringsplanen, trots att aktiviteten aldrig utförts i praktiken. Enligt flyktingsamordnaren är Arbetsförmedlingens handläggare medveten om problematiken men för att den nyanlände inte ska mista sin ersättning uppmanas ändå flyktingsamordnaren och sfi-personal till att fylla i närvaro. Enligt respondenten uppstår problemet främst under etableringens två första månader innan aktiviteter kommit igång.
Flyktingsamordnaren uppger att diskussioner förts med Arbetsförmedlingens handläggare, men utan att någon lösning klarlagts.19
4.6 etableringsinsatsernas ändamålsenlighet
4.6.1 svenskundervisning för invandrare (sfi)
I Västerbotten erbjuder samtliga femton kommuner sfi i egen kommunal regi.
Omfattningen av undervisning kan variera men omfattar minst 15 undervisningstimmar per vecka och som mest 30 undervisningstimmar per vecka. Enligt flyktingsamordnarna erbjuds samtliga nyanlända svenskundervisning minst i den utsträckning som skollagen förutsätter.20 I vissa fall beskrivs dock hur långa väntetider till start av sfi i kombination med begränsad flexibilitet av undervisningen och brist på kompletterande insatser kan medföra sysslolösa perioder (alternativt perioder med låg
sysselsättningsgrad).
Av intervjuerna med de nyanlända framgår att samtliga anser att språkinlärningen är och bör ha högst prioritet bland de olika etableringsinsatserna som skrivs in i planen.
Det kan dock variera kraftigt hur mycket undervisningstid nyanlända får beroende på vilken kommun de är bosatta i. Bland de femton kommuner som ingått i kartläggningen skiljer det sig från tre timmars undervisning per dag till 6 timmars undervisning per dag. Flertalet nyanlända önskar utökad undervisningstid, möjlighet till nivåanpassad undervisning samt stöd vid läxläsning och undervisning i studieteknik. gemensamt för de nyanlända är att de understryker vikten av att teoretisk undervisning kombineras med praktiska övningar samt möjligheten till muntlig språkträning.
”Jag önskar att det fanns fler tillfällen för att prata svenska med svenskar.
Det är därför viktigt med kreativa undervisningsfromer, aktiviteter utanför skolan och praktikmöjligheter.”
”Det skulle vara bra med mer tid på sfi och läxhjälp. Det är svårt att studera på egen hand när man aldrig har gått i skola. Det skulle även vara bra om det fanns svenskundervisning på modersmål.”
”Det är viktigt med kreativa undervisningssätt och att man får kombinera teori med praktik såsom t.ex.
studiebesök och annat.”
(nyanlända i Västerbotten)
Flyktingsamordnarna efterlyser utökade möjligheter till nivåanpassad undervisning vid sfi och större flexibilitet genom utökade möjligheter till kvälls- och distansstudier.
Detta behov bekräftas av de etableringslotsar som intervjuats. Flertalet av dem beskriver hur bristande flexibilitet får konsekvenser för samordningen av olika aktiviteter och understryker att en flexiblare sfi skulle
underlätta för måluppfyllelsen av deras uppdrag samtidigt som det betydligt skulle underlätta de nyanländas etablering.
4.6.2 samhällsorientering Länets samhällsorientering anordnas i kommunal regi och majoriteten av länets kommuner planerar och genomför samhällsorientering genom mellankommunal samverkan.
Enligt flyktingsamordnarna erbjuds samtliga nyanlända med rätt till deltagande i utbildningen samhällsorientering på modersmål, alternativt samhällsorientering med tolk eller på lätt svenska. tio av femton av de nyanlända som intervjuats har deltagit i samhällsorientering medan fyra väntar på start av utbildningen och en har valt att avstå. majoriteten av
flyktingsamordnarna uttrycker behov av utökad mellankommunal samverkan kring planering och genomförande av samhällsorientering.
Detta skulle bl.a. främja utökad flexibilitet och möjlighet till kvälls- och distansundervisning, ökade möjligheter att erbjuda fasta datum för start av samhällsorientering (p.g.a. ökat deltagarunderlag) samt regional likvärdighet av undervisningen inom samhällsorientering.
Idag varierar omfattning och innehåll av utbildningen i olika kommuner och för de nyanlända avgörs tillgänglighet, omfattning och kvalitét av samhällsorientering av kommunplacering. De nyanlända värdesätter särskilt möjligheten till dialog och reflektion.
I de fall som utbildningen inte genomförts saknas ofta även kännedom om begreppet samhällsorientering, i vissa fall trots att
utbildningen är inskriven som en aktivitet i etableringsplanen.
”Det är viktigt att lära sig om det
svenska samhället så att man vet var man ska vända sig med olika frågor.”
”Det är viktigt med ett klimat som tillåter att ställa alla sorters frågor och där man känner att ingen fråga är för dum.”
”Jag vet inte vad samhällsorientering är, det är ingen som har nämnt något om det men jag ser att det står i min planering.”
”Jag vill gärna gå samhällsorientering men har inte fått något erbjudande om det och nu har jag väntat i 2 månader.”
”Jag har på egen hand läst mig till den information som jag känner att jag behöver om det svenska samhället och prioriterar mina komvuxstudier för att få behörighet till universitetet.”
(nyanlända i Västerbotten) 4.6.3 meritportfölj
meritportfölj är en aktivitet som flyktingsamordnarna beskriver som
ändamålsenlig och resultatrik i de fall insatsen erbjuds vid rätt tidpunkt i nyanländas etablering.
Kritik har dock riktats mot att insatsen ges rutinmässigt utan att ta hänsyn till de nyanländas egna önskemål, förutsättningar och behov.
Särskilt uppmärksammas problem kring bristande tillgång på tolkar vid meritportfölj, något som framför allt får konsekvenser för personer med kort utbildningsbakgrund och analfabeter.
”Många av kommunens nyanlända har redan genomfört Meritportfölj innan de fått kommunplacering, det vill säga under perioden i anläggningsboende.
Det är i sig vansinne att nyanlända ska skrivas in i etableringsreformen innan de fått kommunplacering eftersom att tiden med etableringsinsatser tickar iväg vilket innebär att den tid som kommunen kan erbjuda sfi och samhällsorientering krymper. Och det kanske skulle göra mindre om sfi erbjöds i den utsträckning som sig bör men i
vår kommun har mindre än 10 % fått sfi innan kommunplacering. Istället har de ofta gått Meritportfölj som förvisso är bra men sällan effektivt i ett så tidigt skede. T.ex. har vissa analfabeter gått Meritportfölj utan att de egentligen förstått vad det är eller först getts möjlighet att utveckla grundläggande skriv- och läskunskaper.”
”Endast vid ett tillfälle har Meritportfölj erbjudits men sedan dess har
Arbetsförmedlingen inte lyckats upphandla Meritportfölj p.g.a. lågt deltagarunderlag och bristande intresse hos kunskaps- och utbildningsföretag.”
”Under en period hänvisades våra nyanlända till att gå Meritportfölj tre dagar i veckan i grannkommunen.
Oavsett var personerna befann sig i etableringen, deras språknivå, genomförd samhälsorientering och annat, skulle alla gå Meritportfölj, vissa analfabeter, andra med väldigt dåliga språkkunskaper. De lovades tolk men väl på plats fanns ingen tolk och de flesta klagade eftersom att de inte tyckte att aktiviteten gav dem något eller förstod varför de skulle åka dit. Det hade helt enkelt varit bättre om de fått
Oavsett var personerna befann sig i etableringen, deras språknivå, genomförd samhälsorientering och annat, skulle alla gå Meritportfölj, vissa analfabeter, andra med väldigt dåliga språkkunskaper. De lovades tolk men väl på plats fanns ingen tolk och de flesta klagade eftersom att de inte tyckte att aktiviteten gav dem något eller förstod varför de skulle åka dit. Det hade helt enkelt varit bättre om de fått