I detta avsnitt tas det upp om etik och moral i förhållande till läkares situation när det gäller papperslösa och rätten till sjukvård.
Inom vårdområdet handlar läkare och sjuksköterskor enligt ett område som kallas för
vårdetik. Vårdetiken innebär förhållanden som handlar om relationer mellan människor som är inblandade i vårdsituationen (Arlebrink 1996:17-18). I detta fall handlar det om
papperslösa och sjukvårdspersonal.
Läkare och sjuksköterskor ger vård efter de läkarregler som är antagna av Sveriges
Läkarförbund. I dem står det att en läkares främsta mål skall vara patientens hälsa. Läkare ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och ständigt vidga sina kunskaper.
43
En läkares förhållande till sin patient får inte påverkas av livsåskådning, nationalitet, ras, politisk åsikt eller samhällsställning (Wretmark 1983:186-187). Läkare skall inte frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande (Läkarförbundet.se hemsida 1).
Sjuksköterskors regler innebär att de ska bevara liv, lindra lidande och befrämja hälsa. De har och delar även ett ansvar med medborgare och andra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård, där de ska möta allmänhetens hälso- och sjukvårdsbehov, lokalt, nationellt och internationellt (Wretmark 1983:186-187).
När det handlar om moral och etik och sjukvårdspersonalens situation i förhållande till papperslösas rätt till sjukvård, kan det i sammanhanget nämnas ordet samvete.
Enligt läkaren och författaren Lars H Gustafsson, finns det en konflikt kring läkares yrkesetik och den personliga etiken. Han menar att de kommer i konflikt med samhällets eller
arbetsgivares förväntningar (Gustafsson 2006:9-10). Han nämner att samvetet finns som olika perspektiv: tanke-, känslo- och viljemässigt. Samvetet kan yttra sig i en eftertanke där
handlandet ger en människa bra eller dåligt samvete (Gustafsson 2006:19). Gustafsson anser att samvetet innefattar känslor, intuition och en personlig etik (Gustafsson 2006:77). Han nämner läkaretiken och menar att det är samma sak som yrkesetik. Den finns mellan den personliga etiken och samhällsetiken. Gustafsson menar att gränsen mellan dem är otydlig och att läkare verkar i ett samhälle och påverkas av den rådande samhällsetiken. Varje läkare har sin personliga etik som präglar rollen som läkare (Gustafsson 2006:111-112). Gustafsson ser ett dilemma kring samhällsetik och personlig etik. Men trots det anser han att yrkesetiken är att föredra eftersom den är den bästa för patienten (Gustafsson 2006:122-124).
Arlebrink nämner att området, vården, omfattas av komplicerade situationer där moralen inte räcker till. Enligt honom används moral för de uppfattningar som en människa har gentemot andra. Etik handlar enligt honom om hur en människa bör agera (Arlebrink 1996:13-14). Arlebrink nämner normativ etik inom vårdområdet.
Etiken tillämpas i specifika situationer eller vid ställningstaganden. Detta för att komma fram till ett förhållningssätt som grundar sig på en teoretisk reflektion. Enligt Arlebrink finns det problem med etiska regler, de kan vara allmänt hållna och inte kunna tillämpas i alla situationer.
44
Reglerna kan även komma i konflikt med varandra och det uppstår problem med hur de ska lösas. Den normativa etiken handlar om regler för mänskligt handlande. Den har även till uppgift att vägleda människors handlande (Arlebrink 1996:19-25).
Den etik och moral som jag har tagit upp, är viktiga aspekter. De kan kopplas till papperslösas situation, de svar som mina informanter gett och läkare och sjuksköterskors vardag i sina yrken. Det blir lättare att förstå hur vårdpersonal måste agera kring papperslösas situation. Det kan även kopplas till läkares och sjuksköterskors samvete av att ge papperslösa sjukvård enligt ovan nämnda läkarregler eller att välja att inte ge vård på grund av deras status i samhället.
45
6 Analys
Slutligen har jag kommit fram till analysdelen. Jag kommer här att sammanfatta informanternas svar och sätta det i förhållande till mina teorier och frågeställningar.
• Vad har Sverige skrivit under för avtal gällande mänskliga rättigheter inom sjukvården?
De konventioner och lagar som Sverige har åtagit sig att följa är konventionen om
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i artikel 12.1 och 12.2.d. Dessa handlar om konventionsstaters skyldigheter att se till att alla människor ska ha rätt till en väldigt god hälsa, psykiskt och fysiskt. Alla människor ska kunna söka sjukvård och få det vid sjukdom. Den internationella konventionen om barns rättigheter i artikel 4, innebär att
konventionsstaterna, ifråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, ska vidta det yttersta av sina resurser för att genomföra rättigheterna i denna konvention. Artikel 24.d. innebär att mödrar ska säkerställas en tillfredställande hälso- och sjukvård, både före och efter förlossning.
Målet inom hälso- och sjukvårdslagen är att alla ska få en god vård och vård på lika villkor. Vården ska ges med respekt för människors lika värde och vårdbehovet ska styra vem som får vård först. Vården ska även vara lättillgänglig. Vårdbehovet ska inte påverkas av
betalningsförmåga, nationalitet eller kulturella olikheter.
Sekretesslagen gäller i allmän verksamhet och innebär att det är förbjudet att lämna ut skriftliga handlingar och muntliga uppgifter, det vill säga: tystnadsplikt. Förbud mot
diskriminering innebär att en person inte får behandlas sämre än vad någon annan skulle ha behandlats i samma situation.
46
• Vilka konflikter kan uppstå utifrån det svenska samhällets sjukvårdsbestämmelser? De konflikter som uppstår i ett samhälle vid papperslösas rätt till sjukvård är: etik och moral, betalningsförmåga, tillgången till sjukvård, vem har ansvaret för papperslösas situation, rätten till sjukvård och att papperslösa barn har rätt till sjukvård, men inte vuxna och framtidens vårdsituation.
Etik och moral är ett område som ofta diskuteras, i sammanhang som berör papperslösa. En
av mina informanter anser att läkares enskilda politiska bedömning av vård avgör om
papperslösa får sjukvård. Det utgås inte ifrån läkares etiska vårdprinciper om vård efter behov utan legal status istället. Detta kan sättas i samband med Gustafssons dilemma kring samvetet och läkares personliga etik och yrkesetik. Gustafsson kommer fram till att det är yrkesetiken som bör råda över den personliga etiken eftersom det är det bästa för patienten. Det stämmer överens med läkaretiken men inte hur det fungerar i praktiken för papperslösa. Detta sätter läkare i svåra situationer när lagen säger en sak och i praktiken är det en annan.
En faktor som påverkar papperslösas val av att söka sjukvård är betalningsförmåga. Men som det står i hälso- och sjukvårdslagen ska det inte ha någon betydelse om en patient kan betala eller inte. Vårdbehovet är det centrala. Ett annat problem är papperslösas rädsla av att söka sjukvård eftersom de tror att sjukvårdspersonalen ska ange dem till Polisen eller
Migrationsverket. Konsekvenserna av det, blir att papperslösa väntar med att söka sjukvård in i det längsta och då kan det vara för sent. Intresseorganisationers upprättande av
vårdförmedlingar är bevis på hur papperslösa blir bemötta inom sjukvården och hur rädda de är för att söka sig till den offentliga vården. Istället vänder de sig till deras vårdförmedling av gratis vård där de inte behöver vara rädda för att bli angivna till myndigheter. Exempel på hur papperslösa känner sig och blir bemötta då de söker sjukvård är:
En kvinna som heter Ana-Maria är höggravid och papperslös. Hon väntar utanför dörren till ett sjukhus och förlossningsavdelningen. Hon är rädd för vad som ska hända när hon går in. Hon darrar och är svettig. Ana-Maria menar, att ta ett steg innanför dörren avgör hennes framtid. Till slut vågar hon gå in och allt går bra men hon får en räkning på 44 000 kronor (Röda Korsets tidning, nr 2, 2008:30-31).
47
En av mina informanter berättar om ett fall där en sjuksköterska hotar med att ringa till Polisen, om den papperslöse som sökte sjukvård inte hade kontanter med sig för att kunna betala för sin vård. Eller om han/hon inte gick därifrån. Det finns även fall där papperslösa blivit nekade sjukvård redan då de ringer för att få vård. Men som det står i sekretesslagen får sjukvårdspersonalen inte ringa till någon av dessa myndigheter och berätta att en papperslös söker vård. I de läkaretiska reglerna, står det även att läkare inte ska frångå principen om människors lika värde och inte utsätta en patient för diskriminerande handling eller bemötande.
Mina informanter berättar att tillgången till sjukvård är mycket dålig för papperslösa. Det är väldigt svårt för dem att få hjälp. Det finns ingen självklar rätt för dem att få sjukvård, inte ens den akuta sjukvården. Ett exempel på det är:
En kvinna som sökte akutvård på ett sjukhus. Sjuksköterskan bröt mot sekretesslagen och ringde Polisen när kvinnan saknade personnummer (Röda Korsets tidning, nr 2, 2008:30-31).
Den legala statusen ska inte avgöra om papperslösa får sjukvård eller inte, eller att de får sämre sjukvård än någon som har ett personnummer. Detta strider mot hälso- och
sjukvårdslagen om att vården ska vara lättillgänglig och att vårdbehovet ska styra.
Ansvaret för papperslösas vårdsituation anser huvuddelen av mina informanter vara regering
och riksdag, det vill säga, lagstiftarna. En av informanterna anser även att alla som har makt har ett ansvar. En menar även att det är läkarnas ansvar eftersom de i praktiken utför vården och vissa tänjer på sitt samvete för att ge dem sjukvård och andra gör inte det. Landstinget har också ett ansvar. En annan menar att det är socialtjänstens ansvar eftersom den omfattar alla människor.
Välfärdsstaten har ett ansvar för de människor som befinner sig inom den, och ska se till att behovet av hälso- och sjukvård ska bli tillgodosedda.
Rätten till sjukvård för de papperslösa anser mina informanter vara lite olika. En del vill att
de ska ha rätt till vård enligt de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter som Sverige skrivit under. Andra att de ska få vård när de behöver det, och en del att akutsjukvård är tillräcklig.
48
Papperslösa barn under 18 år har lika tillgång till hälso- och sjukvård som asylsökande
barn, det vill säga, en fullständig hälso- och sjukvård samt tandvård. Asylsökande vuxna har rätt till akutvård och akut tandvård, vård som inte kan anstå samt mödra- och
förlossningsvård. Regering och riksdag bör se över lagstiftningen kring sjukvård för papperslösa över 18 år.
Framtiden för papperslösas vårdsituation bör, enligt mina informanter, se ut som så att de får
tillgång till den akuta sjukvården. Samtidigt menar en informant att vårdbehovet ska styra, men poängterar att papperslösa ska ha rätt till den akuta sjukvården. När det gäller övrig sjukvård får Sverige ha överläggningar med andra nationer. En annan menar att de ska få vård när de behöver det och inte behöva oroa sig för kostnader i efterhand. En annan menar att kostnaderna ska vara detsamma som för asylsökande.
De teorier som är användbara för att tolka mina informanters svar om papperslösas situation, presenteras nedan.
En grundläggande teori är Norman Daniels: att vårdbehovet är ett grundläggande behov för alla människor för att de ska kunna fungera normalt. Hälsobehoven är enligt honom breda och omfattar: förebyggande, vårdande, rehabilitering och kompetent medicinsk service och råd.
Papperslösa exkluderas ifrån samhället då deras vårdbehov inte tillgodoses. Det blir även en uppdelning mellan ”oss” och ”dem” som Geddes nämner. Ett välfärdssystem för alla, där papperslösa inte får tillgång till sociala och ekonomiska fördelar ser Brochmann som ett dilemma. Även hennes diskussion om avtal och konventioner där syftet är att inte kränka en rättvis behandling av människor. Dessutom finns det internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. I sammanhanget kan Brochmanns diskussion kring inkludering av papperslösa leda till en utmaning av vad människor i en välfärdsstat uppfattar som rättvist. Det gäller framförallt de invånare som byggt upp välfärdsstaten och bidragit med sitt och då får ta del av samhällets resurser.
Ur en annan synvinkel, ser Hammar att papperslösa exkluderas ifrån samhället i form av de kontrollmekanismer som finns. Allt färre grupper tillåts invandra. Anledningen till det, är beroende på välfärdsstatens resurser. Genom effektivare kontrollmekanismer som visum, anser Hammar kunna vara tillräckligt för att hindra oönskad migration som illegal invandring.
49
Andra forskare diskuterar jämlikhetsmål där levnadsvillkoren ska vara på samma nivå som de inhemskas. De menar att situationen idag, där cirka 10 000 papperslösa inte har tillgång till sjukvård och inte har någon socialförsäkring, är en motsättning till det svenska
välfärdssystemet. Tidigare forskning kan även tillämpas eftersom regering och riksdag inte tar sitt ansvar för papperslösa. Istället har det öppnats upp privata kliniker dit gruppen kan vända sig för att få sjukvård, gratis, och inte behöva vara rädda för att de ska bli angivna till
myndigheter.
Flera av mina informanter anser att akutsjukvård är tillräckligt för gruppen även i framtiden.
Öbergs teori om att alla ska få vård på lika villkor, enligt hans likadelningsprinciper av resurser och människors lika värde samt jämlikhetsprincip stämmer även in på de
papperslösas situation. I sammanhanget kring diskussionen om papperslösas rätt till sjukvård, passar Öbergs rättvisediskussion in och även inkludering samt exkludering.
6.1 Diskussion
Informanterna är till stor del överens om problemen kring papperslösas situation idag.
Läkaretik, legal status, avvisande sjukhuspersonal, rädslan för att besöka doktorn, fullt pris för sjukvård och utestängda ifrån den offentliga sjukvården. De ovan nämnda problemen grundar sig i en okunnighet och att det saknas en lagstiftning som reglerar vad och hur gruppen papperslösa ska behandlas.
I och med att privata kliniker tar ett ansvar för papperslösas situation blir det indirekt att regering och riksdag ”slipper undan”. Men det kan inte pågå hur länge som helst, inte i en välfärdsstat som Sverige. Regering och riksdag måste ta sitt ansvar och det inom snar framtid. Hur länge ska papperslösa leva i en situation som inte överensstämmer med de humanitära principerna? Det måste vara av intresse hos läkare och sjukvårdspersonal att kunna få tillämpa sin läkaretik. Det utan en rädsla hos dem att kanske mista sin yrkeslegitimation eller bli tillsagda på annat sätt då de agerar enligt den.
De invånare som vistas i landet lagligt och som arbetar och betalar skatt, tjänar in till sin sjukvård, precis som det fungerar i en välfärdsstat enligt beskrivningen i Bra Böcker.
50
Den fråga som kan ställas är hur papperslösa ska få rätt till sjukvård om den dessutom ska subventioneras? Gruppen vistas inte lagligt i landet. Subventioneringen av papperslösas sjukvård lär finansieras av skattebetalarnas pengar.
I framtiden måste situationen ändras. Problemet kring papperslösas vårdsituation kommer öka då ökade flyktingströmmar troligen är att vänta. Fler och fler papperslösa kommer att finnas. En lagstiftning om deras rätt till all slags sjukvård, och att den subventioneras, kommer öka det psykiska välbefinnandet för gruppen i enlighet med de mänskliga rättigheterna och humanitära aspekterna. Samtidigt får Sverige som redan attraktivt välfärdsland allt fler invandrare. Landets kontrollmekanismer för en minskad och oönskad invandring bör utökas och fler resurser bör läggas på det. Sverige satte redan under 1970- talet stopp för invandring, under arbetskraftsmigranternas tid.
Ett annat problem, med rätten till sjukvård för gruppen, är att antalet läkare och
sjukvårdspersonal bör bli fler. Som det ser ut idag är det långa köer och en stor press på personalen. Hur välfärdssystemet ska klara det är en annan fråga. Det blir kontraster där en rättighet leder till att allt fler resurser behöver sättas in, men var ska pengarna och personalen komma ifrån.
Återigen kommer inkludering/exkludering och rättvisa/orättvisa ifrågasättas ifrån den inhemska befolkningen i samhället. Men så var det förmodligen då den första invandringen till Sverige ägde rum och det går väl inte att komma ifrån i det mångkulturella Sverige.
6.2 Framtidsutsikter
I de lagar som min uppsats berört, har papperslösa lagligt sett rätt till en akut sjukvård. Min förhoppning är att deras rättigheter stärks i praktiken och att en tydlig lag stiftas, där det står uttalat att papperslösa, det vill säga, de som inte vistas i landet lagligt, och så vidare, har rätt till all slags sjukvård.
Papperslösas rätt till och tillgängligheten till sjukvård hoppas jag blir bättre för gruppen. Samt att de får vård på lika villkor som den övriga befolkningen eller åtminstone på samma nivå som asylsökande.
51
Något måste göras för att Sverige ska leva upp till de kriterier som FN:s specialrapportör rekommenderade gällande papperslösas rätt till sjukvård. Samt det grundläggande behov av sjukvård som varje människa har rätt till, enligt Daniels.
Ett steg på väg är att den 1 juli år 2008, trädde en ny lag i kraft för asylsökande m.fl.
(SFS 2008:344) som till viss del ska innefatta papperslösas rätt till sjukvård. Det återstår att se hur denna lag kommer att tillämpas och hur de papperslösas situation kommer att bli i
framtiden. Jag ser framemot att få följa de papperslösas vårdsituation och en lagstiftning som endast berör dem.
52
7 Referenslitteratur
7.1 Offentligt tryck SOU 2000:37
SFS (1980:100) Sekretesslagen
SFS (1982:763) Hälso- och sjukvårdslagen
SFS (1994:137) Lag om mottagande av asylsökande m.fl.
SFS (1994:362) Förordning om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar
SFS (1996:1357) Förordning om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande SFS (2003:307) Lag om förbud mot diskriminering
SFS (2008:344) Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 7.2 Proposition
Proposition 2007/08:105 Lag om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. 7.3 Litteratur
Arlebrink. Jan (1996), Grundläggande vårdetik- teori och praktik, Lund: Studentlitteratur.
Bergman, Cecilia, Bogdan, Michael, Eriksson, Anders, Hirschfeldt, Johan (2007), Karnov: svensk lagsamling med kommentarer. Uppl. 12(2007/08), Bd 3, Stockholm: Thomson fakta.
Bra böckers årsbok band 20:106, (1996), Höganäs: Bra böcker.
Brochmann, Grete, Hammar, Tomas (1999), Mechanisms of Immigration Control s. 1-27, s 169-203, Oxford: Berg.
Castles, Stephen, Miller, J Mark (2003), The age of migration, Great Britain: Creative Print & Design.
Cinar, Dilek, Grächter, August, Waldrauch Harald (2000) Irregular Migration: Dynamics, Impact, Policy Options, Austria: WUV Facultas.
53
Daniels, Norman (2008) Just Health, Meeting Health Needs Fairly, New York, USA: Cambridge University Press.
Denick, Lars (2006) Judendom i Sverige - en sociologisk belysning, Uppsala: Science Press.
Florén, Anders, Ågren Henrik (1998) Historiska undersökningar - Grunder i historisk teori, metod och framhällningssätt s. 62-70 kapitel 5, Lund: Studentlitteratur.
Geddes, Andrew (2003) The Politics of Migration and Immigration in Europe, Noida: Gospons Papers Ltd.
Gustafsson, L. H. (2006), En läkares samvete. Om jobbet, etiken och konsten att säga ifrån, Stockholm: Nordstedts.
Hammar, Tomas (1990), Democracy and the nation state: aliens, denizens and citizens in a world of international migration, Aldershot:Avebury.
Johansson R., Johansson C., Rahman T, (utan år) European Migration Networks National Contacts Points, Linköping.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (2007) Intervjumetodik, Lund: Studentlitteratur.
Lundh, Christer (2005) Invandringen till Sverige, Stockholm: SNS förlag.
Nordstedts Juridik (2004) Konventionssamling i mänskliga rättigheter och humanitär rätt / sammanställd av Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter, Stockholm: Norstedts juridik.
Röda Korsets tidning, nr 3, år 2006:20-21
54
Strömqvist, Siv (2003) Uppsatshandboken: råd och regler för utformningen av examensarbeten och vetenskapliga uppsatser, Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Svenska språknämnden (2002) Svenska skrivregler, Falköping: Liber AB.
Sydsvenska Dagbladet, vecka 1, nummer 4 årgång 159, utgivningsdag fredag 5 januari år 2007.
Thurén, Torsten (1997) Källkritik, Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Trost, Jan (1998) Att skriva uppsats med akribi, Lund: Studentlitteratur.
Widerberg, Karin (2003) Vetenskapligt skrivande- kreativa genvägar, Lund: Studentlitteratur.