Studien har förhållit sig till de forskningsetiska principerna som Bryman (2018) benämner är väsentliga för att utföra en etisk studie. När det kommer till den etiska aspekten av studien fanns det funderingar kring hur forskarna skulle gå till väga. Fenomenet som studien berör är nätmobbning, detta är ett känsligt område samt ett komplext ämne att diskutera utan att väcka känslor hos intervjupersonerna. Forskarna var mån om att försäkra intervjupersonerna om att de endast ska uppge information de känner sig bekväma med och att de kan när som helst kan avsluta deras deltagande om det är för upprörande. Studien har valt att inte lyfta vilka Facebook grupper som använts för att det inte ska gå att röja intervjupersonernas integritet som Bryman beskriver ingår i konfidentialitets principen. I samråd med
handledaren förs även en diskussion kring tillvägagångssättet av intervjuerna, å ena sidan var det ett känsligt ämne och det fanns risk att de skulle öppna gamla negativa minnen hos intervjupersoner. Å andra sidan diskuterades det om hur detta samtal kan vara terapeutisk för intervjupersoner då de kan uttrycka sina känslor kring nätmobbning utan att hålla tillbaka. Detta är även något som uppmärksammades efter intervjuerna, då flertal intervjupersoner uttryckte att de inte öppnat upp sig kring ämnet tidigare.
Intervjupersonerna i studien var myndiga och fick samtycka till deras deltagande, de fick även reda på deras rättigheter vid flertal tillfällen under studiens gång. Studiens forskare betraktade att ingen i studien skulle ta skada, det är grundat i den självskattade
7
SLUTSATS OCH FORTSATT FORSKNING
Slutsatsen som dras utifrån denna studie är att unga kvinnor har varierande erfarenhet av nätmobbning. Detta på grund av att samtliga intervjupersoner bevittnat nätmobbning mot andra kvinnor och att flera av intervjupersonerna själva blivit utsatt för nätmobbning. Utifrån resultaten dras även slutsatsen att normbrytande faktorer ökar risken för utsatthet bland kvinnor. Detta för att samtliga intervjupersoner nämnde hur kvinnor förväntas bete sig på ett visst sätt och följa könsnormerna och att kvinnor som är normbrytande. Vare sig det är genom beteende eller utseende, löper de större risk att bli utsatt för nätmobbning. I resultatet av studien belyses aspekter som kan analyseras utifrån ett intersektionellt perspektiv. På grund av tidsbrist fanns det inte någon möjlighet att lägga till ytterligare ett teoretiskt ramverk i denna studie, däremot skulle detta vara ett intressant område för fortsatt forskning.
REFERENSLISTA
Agha, N., & Magsi, H. (2017). Need for creating secure cyber spaces: evidences of cyber harassment from female pakistani university students. Pakistan Journal of Women's
Studies = Alam-e-Niswan = Alam-i Nisvan, 24(1), 89-96.
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://www-proquest-com.ep.bib.mdh.se/scholarly- journals/need-creating-secure-cyber-spaces-evidences/docview/1916325294/se- 2?accountid=12245
Belarmino, M., & Roberts, M. (2019). Japanese Gender Role Expectations and Attitudes: A Qualitative Analysis of Gender Inequality. Journal of International Women’s Studies,
20(7), 271–288. https://www-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/docview/2292914119?OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo&account id=12245
Berne, S., & Frisén, A. (2020). Utsatt på internet En internationell forskningsöversikt om
nätmobbning bland barn och unga. Stockholm: Statens medieråd. Hämtad den 5
april 2021 från
https://www.statensmedierad.se/download/18.21ba1a94177d7ef7e192fbb/161495294 9604/Utsatt%20p%C3%A5%20internet_TILLG%C3%84NGLIGHETSANPASSAD_21 0202.pdf
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Burr, V. (2003). An Introduction to Social Constructionism. Routledge.
Butler, J. (1993). Bodies that matter: on the discursive limits of "sex". Routledge.
Faucher, C., Jackson, M., & Cassidy, W. (2014). Cyberbullying among University Students: Gendered Experiences, Impacts, and Perspectives. Education Research
International, 2014, 1–10. https://doi.org/10.1155/2014/698545
Friedmann, I. (2019). Könsidentitet och könsuttryck. Hämtad den 9 april 2021 från
https://www.1177.se/Sormland/liv--halsa/konsidentitet-och-sexuell- laggning/konsidentitet-och-konsuttryck/
Frisén, A., & Berne, S. (2016). Nätmobbning: handbok för skolan. Natur & Kultur. Fäldt, J., & Kullberg, C. (2012). Genus i socialt arbete. Liber.
Ging, D., & Siapera, E. (2018). Special issue on online misogyny. Feminist Media Studies,
18(4), 515–524. https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/14680777.2018.1447345 Hirdman, Y. (2001). Genus: om det stabilas föränderliga former. Liber.
Karlsson, D., & Arrhenius, L. (2015). Debatt: Kunskapen om mobbning måste öka i
https://www.lararforbundet.se/artiklar/debatt-kunskapen-om-mobbning-maste-oka- i-skolvarlden
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Margolis, E. (2020, 20 juli). The Fall of ‘Terrace House’. The New York Times. Hämtad den 5
april 2021 från https://www.nytimes.com/2020/07/17/arts/television/terrace- house-suicide.html
Oxford Learner's Dictionaries (u.å.). internet. Hämtad den 9 april 2021 från
https://www.oxfordlearnersdictionaries.com/definition/english/internet?q=internet Oxford Reference. (u.å.). cyberfeminism. Hämtade den 19 maj 2021 från
https://www.oxfordreference.com/view/10.1093/oi/authority.20110803095655557 Raselekoane, N. R., Mudau, T. J., & Tsorai, P. P. (2019). Gender differences in cyber-bullying
among first-year university of Venda students. Gender & Behaviour, 17(3), 13848– 13857. http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://www-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/scholarly-journals/gender-differences-cyber-bullying-among- first/docview/2445581830/se-2?accountid=12245
Sharples, M., Graber, R., Harrison, C. & Logan, K. (2009). E-Safety and Web 2.0 for Children Aged 11-16. Journal of Computer Assisted Learning, 25(1), 70-84.
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1111/j.1365- 2729.2008.00304.x
Skolverket. (2020). Förebyggande insatser motverkar nätmobbning. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 21 maj 2021 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om- forskning/forebyggande-insatser-motverkar-natmobbning
Sobba, K. N., Paez, R. A., & Ten Bensel, T. (2017). Perceptions of Cyberbullying: An
Assessment of Perceived Severity among College Students. TechTrends, 61(6), 570– 579. http://dx.doi.org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s11528-017-0186-0
Socialstyrelsen. (2017). Individ- och familjeomsorg. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 21 april 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-2-14.pdf
StopBullying. (2020). What Is Cyberbullying. Hämtad den 31 mars 2021 från
https://www.stopbullying.gov/cyberbullying/what-is-it
Sveriges kommuner och regioner. (2021). Tre nivåer av förebyggande arbete. Stockholm: Sveriges kommuner och regioner. Hämtad den 18 maj 2021
https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/uppdragfullfolj dutbildning/pluginminskarstudieavbrottenpagymnasiet/trenivaeravforebyggandearb ete.19327.html
Tan, Y. (2020, 28 maj). Terrace House: Reality show cancels season after Hana Kimura death. BBC. Hämtad den 5 april 2021 från https://www.bbc.com/news/world-asia- 52829186
Teater, B. (2014). An Introduction to Applying Social Work Theories and Methods. Open University Press.
Variety. (2020, 23 maj). Hana Kimura, Japanese wrestler and star of Netflix show 'Terrace House,' dies at 22. NBC News. Hämtad den 5 april 2021 från
https://www.nbcnews.com/news/world/hana-kimura-japanese-wrestler-star-netflix- show-terrace-house-dies-n1213796
Wang, M.-J., Yogeeswaran, K., Andrews, N. P., Hawi, D. R., & Sibley, C. G. (2019). How common is cyberbullying among adults? Exploring gender, ethnic, and age differences in the prevalence of cyberbullying. Cyberpsychology, Behavior, and Social
Networking, 22(11), 736–741. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1089/cyber.2019.0146
Widerberg, K. (2007). Kön och samhälle. I H. Andersen & L. B. Kaspersen (Red.) Klassisk
och modern samhällsteori (s. 449–468). Studentlitteratur.
Yousman, B., Bindig, L., Dines, G., & Humez, J. M. M. (2020). Gender, race, and class in
media: a critical reader. SAGE Publications, Inc.
Zalaquett, C., & Chatters, S. (2014). Cyberbullying in College: Frequency, Characteristics, and Practical Implications. SAGE Open, 4(1), 1.8. https://journals-sagepub-
BILAGA A – MISSIVBREV
Hej!Vi är Paulina Mäyrä och Yasra Hussein, två socionomstudenter vid Mälardalens högskola som går den sjätte terminen och skriver vårt examensarbete. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie som utgår från kvinnors erfarenhet av fenomenet nätmobbning. Av den anledningen söker vi intervjupersoner med erfarenheter av detta fenomen. Studien är anpassad efter de etiska forskningskraven vilket innefattar samtycke-, informations-, nyttjande- och konfidentialitetskravet. Detta betyder att ert deltagande kommer att vara anonymt, att information som samlas in endast kommer att användas i forskningssyfte samt att deltagandet är frivilligt. Deltagarna kan därför välja att avbryta ert deltagande under hela undersökningens gång.
Syfte med studien är att undersöka fenomenet nätmobbning bland unga vuxna i åldrarna 18– 25 år. Vi vill även undersöka om unga kvinnor upplever om normer och könsroller har en påverkan på utsatthet av nätmobbning. Frågeställningarna lyder:
Vad är unga kvinnors erfarenhet av nätmobbning?
I vilket mån innebär normbrytande en orsak till nätmobbning för unga kvinnor?
Vi söker därmed kvinnor som är i åldrarna 18–25 år och som har upplevt nätmobbning. Intervjun uppskattas pågå i 40–50 minuter och den kommer att genomföras via Zoom, Teams eller Skype på grund av den rådande pandemin. Det finns även en valmöjlighet att få tillgång till det slutgiltiga examensarbetet om så önskas av intervjupersonerna. Vill ni delta eller ha ytterligare information, kontakta oss via mejl:
Paulina Mäyrä: pma18003@student.mdh.se
BILAGA B – INTERVJUGUIDE
Intervjun inleds med information till intervjupersonerna kring forskningens syfte och frågeställningar samt de etiska forskningskraven. De etiska forskningskraven innebär att deras deltagande är frivilligt och att de kan välja att avsluta deras deltagande under hela studiens gång. Samt att de är anonyma och att deras information endast används till denna studie. Intervjupersonerna får innan intervjun möjlighet att ställa frågor till intervjuarna.
Bakgrund:
Vad har du för könstillhörighet? Vad har du för ålder?
Vad har du för grundläggande utbildning? Har du något arbete för tillfället?
Erfarenheter och förförståelse:
Vad är nätmobbning för dig?
Hur allvarligt anser du att nätmobbning är?
Kan du beskriva när du kom i kontakt med nätmobbning för första gången?
Om ja, följdfråga:
Vad gjorde du i den situationen?
På vilka plattformar förekommer nätmobbningen som du känner till? Har du själv blivit utsatt för nätmobbning?
Om ja, följdfrågor:
Utveckla, så mycket du känner dig bekväm med att dela. Hur har det påverkat dig?
Hur reagerade de i din omgivning?
Har du bevittnat någon som blivit utsatt för nätmobbning?
Om ja, följdfråga:
Reagerade du på något sätt? Miljö och omgivning:
Förekommer det nätmobbning i din miljö?
Har du något skyddsåtgärder för att förebygga utsatthet på internet? Hur tycker du att nätmobbning bör hanteras i din omgivning?
Genus och förväntade roller:
Vilka faktorer tror du kan bidra till utsatthet på internet? Exempelvis ålder, kön och utseende.
Vad tror du kan vara en bidragande faktor till kvinnors utsatthet på internet? Har du upplevt skillnader mellan kvinnor och mäns utsatthet på internet?
Upplever du att det finns en stereotypisk roll på de kvinnor som blir utsatta för nätmobbning?
Om ja, följdfråga:
Hur skulle du beskriva den rollen? Vad tror du bidrar till den rollen? Avslutning:
Har du några funderingar eller något annat du vill tillägga?
Efter Samtalet
Efter samtalet erbjöds intervjupersonerna stöd och samtals alternativ:
Stödlinje för kvinnor, tjejzonen.se, mejl: info@tjejzonen.se eller telefon: 072-590 10 70 Samt en stödlinje anhöriga, anhorigasriksforbund.se, mejl: Info@anhorigasriksforbund.se
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00