Akademin för hälsa, vård och välfärd
“KVINNOR ÄR I EN UNDERLÄGSEN
POSITION”
-En kvalitativ studie om unga kvinnors erfarenheter av fenomenet
nätmobbning
YASRA HUSSEIN MOHAMED
PAULINA MÄYRÄ
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt
arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Christian Kullberg Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-14
“KVINNOR ÄR I EN UNDERLÄGSEN POSITION” Författare: Paulina Mäyrä och Yasra Hussein Mohamed Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie var att undersöka 18–25 åriga kvinnors erfarenheter av
nätmobbning samt om normbrytande faktorer bidrar till deras utsatthet. Studien utgick från kvalitativ grund med fem semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta analyserades
intervjuerna med hjälp av de teoretiska ramverken, genusteori och socialkonstruktivismen. En tematisk analysmetod genomfördes, vilket resulterade i tre huvudteman erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet och könsnormer. Studiens resultat visade att unga kvinnor har erfarenheter av nätmobbning, antingen genom att de själva blivit utsatta eller att de bevittnat någon annans utsatthet på internet. En central aspekt som intervjupersonerna belyste i studien, var de bidragande faktorer till deras utsatthet, det framkom att normbrytande beteenden och normbrytande utseenden ökade risken för utsatthet på internet.
Sammanfattningsvis betonades förebyggande och åtgärdande socialt arbete i relation till studiens resultat. För att arbeta förebyggande på mikro-, makro- och mesonivå krävs det en kartläggning av risk och skyddsfaktorer, resurser samt omfattande kunskap om ämnet nätmobbning.
“WOMEN ARE IN AN INFERIOR POSTION”
Authors: Paulina Mäyrä and Yasra Hussein Mohamed Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
The purpose of this study was to investigate 18–25 year-old women's experiences of
cyberbullying and whether norm-breaking factors are contributing to it. The study was based on a qualitative basis with five semi-structured interviews. Based on this, the interviews were analyzed with the help of the theoretical frameworks, gender theory and social
constructivism. A thematic analysis method was implemented, which resulted in three main themes of experience, women's susceptibility on the internet and gender norms. The results of the study showed that young women have experience of cyberbullying, either by being subjected themselves or by having witnessed someone else be subjected to cyberbullying. A key aspect that the interviewees highlighted in the study was the contributing factors to their susceptibility on the internet, it emerged that norm-breaking behaviors and norm-breaking appearances increased the risk of being subjected to cyberbullying. In summary, proactive and remedial social work in relation to the results of the study was emphasized. To work proactively on micro-, macro- and meso, it requires an analysis of risk and protective factors, resources, and extensive knowledge of the subject cyberbullying.
FÖRORD
Vi vill tacka alla som har hjälpt oss igenom hela arbetet. Vi skulle vilja tacka samtliga intervjupersoner för ert engagemang och medverkan i studien, för att ni har bidragit med era
erfarenheter utan det hade denna studie inte gått att genomföra. Vi vill även vår handledare Christian Kullberg för att du avsatte tid och stöttade oss enormt genom hela arbetet, du har
väglett oss och bidragit med värdefullt material. Vi vill även tacka Sylvia Olsson, vår seminarieledare för en brinnande engagemang och en nominering till årets uppsats 2021, du
bidrog till nya möjligheter för oss. Ett stort tack till alla medverkande!
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION OCH BAKGRUND ...1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.2 Centrala begrepp ... 3 1.2.1 Nätmobbning ... 3 1.2.2 Unga vuxna ... 3 1.2.3 Internet ... 3 1.2.4 Könsnormer ... 3 2 TIDIGARE FORSKNING ...4
2.1 Unga vuxnas utsatthet på internet ... 4
2.2 Normbrytande faktorer som bidrar till kvinnors utsatthet på internet ... 4
2.3 Kvinnors rapporterade utsatthet av nätmobbning ... 5
2.4 Reflektion över tidigare forskning ... 6
3 TEORETISKT PERSPEKTIV ...7
3.1 Genusteori och socialkonstruktivism ... 7
3.1.1 De fyra processerna ... 8
3.1.2 Genusteori utifrån genussystem och mannen som normen ... 9
3.1.3 Socialpsykologi med inriktning socialkonstruktivism ... 9
3.1.4 Socialkonstruktivismen kopplat till kön och genus ... 9
4 METOD ... 10
4.1 Val av metod ...10
4.2 Urval ...11
4.2.1 Avgränsning ...11
4.3 Förförståelse ...12
4.4 Datainsamling och genomförande ...12
4.5 Databearbetning och analysmetod ...13
4.6 Tillförlitlighet och intervjuareffekten ...14
5 RESULTAT OCH ANALYS ... 17
5.1 Bakgrund till intervjupersoner ...17
5.2 Erfarenheter av nätmobbning ...18
5.2.1 Graden av utsatthet ...18
5.2.2 Nätmobbning på sociala plattformar ...20
5.3 Kvinnors utsatthet på internet ...21
5.3.1 Åldersskillnad på sociala medier ...21
5.3.2 Influensers påverkan på utsatthet ...21
5.3.3 Myndigheters ansvar ...22 5.4 Könsnormer ...23 5.4.1 Kvinnligt genus...23 5.4.2 Genusstereotyper ...26 6 DISKUSSION... 29 6.1 Resultatdiskussion ...29
6.1.1 Unga kvinnors erfarenhet av nätmobbning ...29
6.1.2 Normbrytande faktorer till kvinnors utsatthet på internet ...30
6.1.3 Förebyggande och åtgärdande arbete mot nätmobbning ...31
6.2 Metoddiskussion ...32
6.3 Etikdiskussion ...33
7 SLUTSATS OCH FORTSATT FORSKNING ... 34
REFERENSLISTA ... 35
BILAGA A – MISSIVBREV BILAGA B – INTERVJUGUIDE
1
INTRODUKTION OCH BAKGRUND
Internet är ett växande socialt nätverk som befinner sig i ständig förändring och utveckling. Genom tillgång till internet kan användaren lagra bilder, se på filmer samt göra andra aktiviteter. Internet ger även möjlighet att träffa vänner, delta i gruppchattar och föra diskussioner. Internet kan vara till nytta för människor och förenkla vardagen genom att erhålla information och fakta kring olika ämnen. Emellertid riskerar internet, likt andra sociala sammanhang leda till negativa påföljder, en sådan påföljd är nätmobbning (Sharples m.fl, 2009). Internetstiftelsen (2018) rapporterar att 14 procent av den allmänna
internetanvändaren upplever negativa kommentarer riktat mot dem. Samma studie visar att 33 procent av 16 till 35-åringar blir utsatta för näthat och nätmobbning. Nätmobbning sprids genom digitala verktyg som datorer, surfplattor och telefoner och äger rum på forum där individer kan delta och dela innehåll, exempelvis via sociala medier, appar, sms och spel. Nätmobbning definieras enligt Stopbullying (2020) som att dela, posta, skicka falska och skadliga meddelande till en eller flera individer. Det aktuella fenomenet inkluderar att sprida personlig och privat information om någon annan individ för att förödmjuka eller nedvärdera dem. Nätmobbning har dock olika definitioner och Berne och Frisén (2020) hävdar att nätmobbning sker genom elektroniska enheter där en individ vid upprepande tillfällen sprider bilder, filmer och skriver hatkommentarer, i avsikt att skada individen. Detta i sin tur leder till en underlägsen position för den utsatta på grund av att denne har svårt att skydda sig mot förövaren.
Ett exempel på hur allvarligt nätmobbning är lyfts i fallet om Hana Kimura. Kimura var en brottare på elitnivå som deltog i en Netflixserie år 2019 som kallas för Terrace House.
Terrace House är en reality show som utgår ifrån att sex främlingar bor tillsammans i ett hus under en längre period (Margolis, 2020). Kimura hade höga förväntningar när hon först trädde in i huset. Under inspelning av serien hamnade Kimura i en konflikt med en av deltagarna, på grund av att han råkat förstöra hennes tillgångar. Detta ledde till att hon fick motta en hel del kritik från panelen som kommenterade programmet. Det i sin tur skapade en hatstorm på hennes sociala medier som Twitter och Instagram. Kimura fick motta hundratals kommentarer dagligen och det kom till en punkt där hon inte längre kunde hantera det (Tan, 2020). Kimura lade upp en bild på hennes Instagram story med texten, hejdå. Kimura hade även valt att göra inlägg på sociala medier, som väckte stor oro. Hon skrev “I don't want to be a human anymore” tillsammans med en bild där hon medvetet skurit sig, hennes sista kommentar var “I'm weak, I'm sorry”. Kimura valde att avsluta sitt liv den 23 maj 2020 (Variety, 2020).
Berne och Frisén (2020) hävdar att kvinnor som är normbrytande och inte följer könsnormer löper en större risk att bli utsatt för nätmobbning. Exempel på detta är kvinnor som spelar onlinespel. Detta för att det anses vara ett normbrytande beteende för kvinnor, vilket gör att kvinnor riskerar att bli utsatta för nätmobbning. Berne och Frisén vidare benämner att
graden av nätmobbning varierar beroende på sociala, samhälleliga och kulturella kontexter. Detta exemplifieras i Hana Kimura fallet (Margolis, 2020), genom att det finns
bakomliggande faktorer som bidrar till hennes utsatthet av nätmobbning. En studie av Belarmino och Roberts (2019) påvisar att det finns starka socialt konstruerade könsroller i Japan. Studien uppger att kvinnor i Japan har förväntningar om att framstå som passiva och feminina. Detta kopplat till Kimura fallet (Margolis, 2020), som påvisar att en riskfaktor för hennes utsatthet är att hon var en elitbrottare. För att hennes val av yrke inte följer den traditionella japanska könsrollen för kvinnor. Utöver detta hamnade Kimura i konflikt med en annan deltagare, vilket är normbrytande beteende i Japan, för att kvinnor inte förväntas vara utåtagerande. Normbrytande beteende och handlingar utgör en riskfaktor för kvinnor gällande deras utsatthet på internet. Det är även något som uppkom i denna studies tidigare forskning. Studien av Raselekoane m.fl (2019) påvisar att kvinnor som inte följer normen och är normbrytande löper större risk att bli utsatt för nätmobbning. I Raselekoane studien uppkommer det att det finns flertal normbrytande faktorer hos kvinnor, dessa faktorer kan sammanfattas som utseende och beteende. I mån av detta har denna studie valt att belysa normbrytande faktorer, i form av beteende och utseende. Exempel på normbrytande
beteende som denna studie syftar till är kvinnor som beter sig aggressivt, kvinnor som vistas på mansdominerande onlineplattformar samt kvinnor som ifrågasätter den maskulina normen på internet, vilket Raselekoane även lyfter i deras studie. Normbrytande utseende som denna studie syftar till är kategorier som klädsel, vikt och etnicitet. Exempelvis som Raselekoane belyser där kvinnor blir kritiserade för att vara överviktiga medan män inte blev det i lika stor utsträckning.
Denna studies tidigare forskning benämner även att nätmobbning är ett aktuellt fenomen och mestadels av forskningen tenderar att fokusera på barn och tonåringars erfarenheter av nätmobbning. Zalaquett och Chatters (2014) förklarar i deras studie kring nätmobbing att det finns en tendens att fokusera på yngre åldersgrupper. De beskriver att åldersgruppen unga vuxna eller unga kvinnors erfarenheter av nätmobbning är området inte lika utforskat. Detta innebär att det finns utrymme för ny kunskap kring unga kvinnors utsatthet av nätmobbning, kunskap som senare kan användas i socialt arbete. För att kunna göra ett effektivt
förebyggande socialt arbete med ungdomar och unga vuxna krävs en bred förståelse för risk- och skyddsfaktorer för nätmobbning. När det går att kartlägga vad som ökar risken att bli inblandad inom nätmobbningen går det även att utveckla ett förebyggande arbete. Därmed går det även att stärka skyddsfaktorerna för att kunna minska unga vuxnas utsatthet på internet. Det förebyggande arbetet är något som sker på jobbet, skolan och inom det sociala arbetet. Förebyggande arbete tyder på att skapa kunskap kring fenomenet, för att kunna utgöra en säker grund för socialarbetare att utgå ifrån. Det krävs även mer arbete kring åldersgruppen unga vuxna för att de förbises och fokus tenderar att hamna hos barn och ungdomar (Berne & Frisén, 2020). Med anledning av detta som framkommit kommer föreliggande studien fokusera på kvinnor i åldersgruppen i åldrarna 18 till 25 år och deras utsatthet av nätmobbing.
1.1
Syfte och frågeställningar
Syfte med denna studie är att undersöka fenomenet nätmobbning bland unga vuxna. Detta genom att undersöka unga kvinnors erfarenheter av nätmobbning och hur de tolkar de bidragande faktorerna till kvinnors utsatthet.
•
Vad är unga kvinnors erfarenhet av nätmobbning?•
I vilket mån innebär normbrytande faktorer en orsak till nätmobbning för unga kvinnor?1.2
Centrala begrepp
1.2.1 Nätmobbning
Det finns olika begreppsdefinitioner när det kommer till nätmobbning. Detta arbete utgår från att nätmobbning grundar sig i tre olika begrepp. Definitionerna är repetition, intention samt maktobalans mellan förövare och utsatt. Med repetition menas ett upprepande mönster av nätmobbning, intention betyder att en individ har med avsikt att skada en annan individ och maktobalans innebär att förövaren sitter i en överordnad position gentemot den som blir utsatt (Berne & Frisén, 2020).
1.2.2 Unga vuxna
Termen unga vuxna har varierande åldersgrupp beroende på informationskällan. Denna studie valt att utgå ifrån Socialstyrelsen (2017) definition av unga vuxna, vilket är mellan 18– 25 år gamla.
1.2.3 Internet
Internet förklaras enligt Oxford Learner's Dictionaries (u.å.) som ett globalt datornätverk som i sin tur kopplar samman andra datorer och nätverk, vilket gör att människor runt om i världen kan dela information med varandra.
1.2.4 Könsnormer
Med könsnormer menas de sociala normer som definierar vad som är lämpliga och
acceptabla handlingar för kvinnor och män i samhället. Könsnormer är inkapslat i sinnet och institutioner formellt och informellt, könsnormer produceras och reproduceras genom sociala internationer. Dessa könsnormer bidrar till skapandet av kvinnor och mäns, ofta ojämlika, tillgångar till resurser och handlingsutrymme vilket påverkar maktrelationer och självkänslan (Cislaghi & Heise, 2020).
2
TIDIGARE FORSKNING
I detta avsnitt presenteras tidigare forskning med relevans inom forskningsområdet för föreliggande studie. För att finna tidigare forskning har Mälardalens högskolebibliotekets databaser ProQuest, EBSCOhost samt Primo använts. Sökorden som använts för att finna de relevanta vetenskapliga artiklarna var ”cyberbully” ”gender” ”young adults” ”collage student” och ”university students”. På grund av begränsningar inom forskningsområdet unga vuxnas utsatthet av nätmobbning utvidgades sökandet av tidigare forskning för att även omfatta högskole-universitetsstudenter. En annan begräsning var att det inte fanns passande nationell forskning. I mån av relevans valde forskarna inte artiklar som motsäger nätmobbning som ett aktuellt problem. I avsikt att filtrera sökresultaten kryssades
alternativen ”peer reviewed” och ”full text”. Detta säkerställde att de resultat som visades var expertgranskad samt att hela texten var tillgänglig. Utifrån de valda vetenskapliga artiklarna resulterade tematiseringen i tre teman, unga vuxnas utsatthet på internet, normbrytande
faktorer som bidrar till kvinnors utsatthet på internet och kvinnors rapporterade utsatthet av nätmobbning.
2.1
Unga vuxnas utsatthet på internet
Zalaquett och Chatters (2014) påvisade att mycket av tidigare forskning fokuserar på nätmobbning kring barn och tonåringar. I deras studie framkom det att 40 procent av
amerikanska högskolestudenterna någon gång i deras liv hade blivit utsatta för nätmobbning, och 28 procent har någon gång bevittnat nätmobbning. Wang m.fl. (2019) har undersökt erfarenheter av nätmobbning under en livstid kopplat till ålder, kön och etnicitet.
Forskningen är baserad på en nationell undersökning i Nya Zeeland. Deltagarna bestod av män och kvinnor, det var dubbelt antal kvinnor jämfört med männen. Åldersgruppen 18–25 hade högst andel erfarenhet av nätmobbning jämfört med de äldre grupperna som inte hade upplevt det i lika hög utsträckning. Sobba m.fl. (2017) har i deras amerikanska studie
undersökt den upplevda allvarlighetsgraden av nätmobbning bland universitetsstudenterna. Studien indikerar att universitetsstudenterna uppfattade nätmobbning som ett allvarligt problem, men de inte var villiga att rapportera nätmobbningen. Studien förklarade att det fanns anledning bakom att studenter inte rapporterade nätmobbningen. Det kan vara att studenterna inte vet hur eller vart de ska rapportera nätmobbnings incidenter. Det kan även vara att studenter undviker att rapportera nätmobbnings incidenter för att de vill förhindra framtida konsekvenser.
2.2
Normbrytande faktorer som bidrar till kvinnors utsatthet på
internet
Resultat från Wang m.fl. (2019) visade att kvinnor i högre utsträckning än män rapporterade att de blivit utsatta för nätmobbning. Raselekoane m.fl. (2019) rapporterade att kvinnor i högre grad blivit utsatta för nätmobbning. Även Zalaquett och Chatters (2014) rapporterade
att kvinnor i högre utsträckning är utsatta för nätmobbning jämfört med män. De redogjorde att fastän deras urval hade en större andel av kvinnor var frekvensen av nätmobbning hos kvinnorna fortfarande oproportionellt hög. Agha och Magsis (2017) studie valde att fokusera på kvinnliga universitetsstudenter i Pakistan gällande deras upplevelser och erfarenheter av nätmobbning. Studien visar att majoriteten av de kvinnliga universitetsstudenter blev utsatta för nät-trakasserier på campus, vilket skapar en psykisk påfrestning för kvinnliga studenter. Resultaten visade att en del kvinnor blivit utsatta av anonyma profiler online, medan
majoriteten av kvinnliga studenter blev utsatt för nätmobbning och nät-trakasserier av män som var bekanta. Det kunde exempelvis vara klasskamrater eller män de tidigare varit i förhållande med, som sedan väljer att utsätta dessa kvinnor för nätmobbning i from av stalking och nät-trakasseri. Detta likt Faucher m.fl. (2014) som tydde på att kvinnor var medvetna om vem som utsatte dem för nätmobbning.
Agha och Magsi (2017) rapporterade att majoriteten av intervjupersoner valde att inte anmäla nätmobbningen och nät-trakasserierna de blivit utsatta för. Detta för att de hade en bristfällig tillit till myndigheternas attityder kring dessa incidenter, de tror därmed att anmälan inte kommer att leda till något. Detta skildrar från Zalaquett och Chatters (2014) studie som rapporterade att anmälningarna av nätmobbningen var fem gånger högre hos kvinnliga respondenter. Raselekoane m.fl. (2019) visade att kvinnor löper större risk att bli utsatta för nätmobbning. De beskrev att det fanns en maskulin norm på internet, i följd av detta skapades en under- och överordning, där män var i överordnade positioner. Detta ledde till konsekvenser som nätmobbning och nät-trakasserier gentemot kvinnor, specifikt för kvinnor som var normbrytande. Exempelvis att överviktiga kvinnor i högre utsträckning blev utsatta för nätmobbning, men att män som var överviktiga inte bemötte samma kritik. De tydde på att kvinnor som var normbrytande riskerar att falla offer för nätmobbning. Studien lyfte att kvinnor exempelvis blir utsatta på grund av deras hudfärg och därmed mottar rasistiskt kommentarer. En annan faktor till kvinnors utsatthet var klädsel, en tolkning av studien är att bidragande faktorer var normbrytande utseende och beteende. En kvinna hade även upplevt stalking på sociala medier som övergick till stalking i riktiga livet. Forskarna nämnde att en bidragande faktor för utsatthet på internet för kvinnor var deras kön som ansågs vara normbrytande utifrån mäns perspektiv. Även Faucher m.fl. (2014) visade att kvinnligt kön var en bidragande faktor till att de blev utsatta för nätmobbning.
2.3
Kvinnors rapporterade utsatthet av nätmobbning
I Faucher m.fl. (2014) studie som genomfördes i Kanada undersöktes utsatthet för nätmobbning bland universitetsstudenter kopplat till kön. I undersökningen var tre fjärdedelar av deltagarna kvinnor. Studenterna spenderade mycket tid online och därför exponerades i högre grad för nätmobbning. Resultaten visade att å ena sidan tenderar männen att spendera mer tid på chattforum, å andra sidan tenderar kvinnor att spendera mer tid på internet genom sociala medier och bloggar. Kvinnor hade även högre snitt när det kom till att skydda sig gentemot nätmobbning, genom att exempelvis ta bort någon på sociala medier. Mäns upplevelser av nätmobbning på universitetet tydde på att män inte var
förövaren var. Kvinnor var betydligt mer benägna att rapportera nätmobbning via sms och sociala nätverk samtidigt som männen rapporterade fler fall i chattforum. Studien
Raselekoane m.fl. (2019) utgick från könets påverkan av nätmobbning på universitetet i Sydafrika, likt föregående studie var det fler kvinnor än män i undersökningen. Resultatet i Raselekoane studie tydde på att det fanns en likhet mellan att både kvinnor och män blev utsatta av nätmobbning, samt att män i större utsträckning är förövaren. Kvinnor blev generellt mer utsatta för nätmobbning på grund av utseende, medan två av fyra män blev nätmobbade på grund av sin sexualitet. Det var vanligt förekommande att manliga förövare uppfattade män som är gay som normbrytande. Detta skapade en maktobalans mellan offer och förövare, där förövaren har makt och är i överordnad position, medan offret hamnar i ett underläge. Sobba m.fl. (2017) visade att i deras studie kring kön och upplevde nätmobbning att kvinnor var mer benägna än män att betrakta nätmobbning som en allvarlig fråga. Skribenterna fortsätter att förklara att det fanns flera anledningar till att kvinnor i större utsträckning än män anser att nätmobbning var ett allvarligt problem. De uppgav att enligt tidigare forskning tenderar kvinnor att reagera mer känslomässigt för nätmobbning
incidenter i jämförelse med män. Faucher m.fl. (2014) visade att kvinnor försökte stoppa nätmobbningen i större utsträckning än män, både kvinnor och män som försökte förhindra nätmobbningen men lyckades inte. Kvinnor hade även en tendens att vända sig till någon för att diskutera incidenterna medan män valde att inte göra det. Sobba m.fl påpekade dock att könsskillnader hade en avgörande roll i hur individerna såg på deras roll i samhället. Dessa roller var inte medfödda utan utvecklas genom samhälleliga sammanhang och normer. De förklarade vidare att det fanns mycket forskning som påvisade att kvinnor redan från en ung ålder blev lärda att vara omtänksamma, sympatiska och vårdande, medan män förväntades vara tuffa och känslokalla.
2.4
Reflektion över tidigare forskning
Som tidigare nämnt var forskningsområdet begränsat och detta ledde till att forskarna inte kunde finna många studier kring de aktuella bidragande faktorer till kvinnors utsatthet. Tidigare forskning har bästa möjliga mån valts ut i syfte att få ett nyanserat perspektiv på unga kvinnors erfarenheter av nätmobbning, samt för att ge en inblick i vilka bidragande faktorer det finns som kan påverka kvinnors utsatthet. Tidigare forskning påvisade att kön, hudfärg, vikt och andra ytliga aspekter hade en betydande roll för kvinnors rapporterade utsatthet. Studierna kom fram till olika resultat, men det fanns en röd tråd mellan samtliga studier. Tidigare forskning tyder på att unga vuxna är en av åldersgrupperna som är mest utsatta, samt att många unga vuxna på universitet anser att nätmobbning är ett allvarligt samhällsproblem. En av studierna påpekar de skilda plattformarna som män och kvinnor blir utsatta på, män blir oftast mer utsatta i chattrum och kvinnor mer i sociala nätverk. Samtliga studier hade olika grunder men alla påvisade i slutändan att kvinnor i större utsträckning blir utsatta för nätmobbning samt att de som utsätter i större utsträckning är män. Det påvisar även att män som utsätter andra män för nätmobbning gör det på grund av att de bryter mot den maskulina normen. Det tyder även på att nätmobbning kan formas på olika sätt för offren, det kan vara trakasserier, stalking eller att få elaka kommentarer från anonyma profiler.
3
TEORETISKT PERSPEKTIV
De valda teoretiska perspektiven för denna studie är genusteori och socialkonstruktivism. De utvalda teorierna kompletterar varandra och sammantaget skapar det teoretiska ramverket för studien. Genusteori ur ett socialpsykologiskt perspektiv används i studien få en kring hur män och kvinnors genus påverkar och bidrar till utsatthet av nätmobbning, utifrån
individuell fördjupning och ett samhällsperspektiv. Genussystem används i studien för att förklarar kvinnors underordnad gentemot männens överordnad i hierarkin.
Socialkonstruktivism ur en socialpsykologisk ansats används i studien för att få en individuell förståelse av nätmobbning genom individens världsbild. Socialkonstruktivism kopplat till kön och genus används i studien för att få en förståelse faktorerna bakom nätmobbning genom begreppen könsperformativitet och sociala sanktioner.
3.1
Genusteori och socialkonstruktivism
Författarna Fäldt och Kullberg (2012) hävdar att det kan vara rimligt att överväga förståelsen mellan kvinnor och män utifrån två analytiskt separata dimensioner, dels kön, som utgör en relativt stabil och inneboende aspekt, dels genus, som utgör en mer flexibel, social och samhällelig aspekt. Den dimensionen som lyfts först är relaterad till strukturen och processen för biologisk psykologi, hur man kopplar samman förändringar i egenskaper, förmågor, beteenden, upplevelser och uppfattningar med män och kvinnor som kulturella och biologiska varelser. Den andra dimensionen är socialt konstruerad och är relaterad till hur samhället organiserar män och kvinnors status utifrån olika faktorer som familj och arbetslivet. Det utgår från hur individer är yrkesverksamma och bidrar till att skapa och upprätthålla skillnader mellan de förväntade roller, kvinnor och män står inför. Detta tolkas vara två grundläggande aspekter som förhåller sig men även skiljer sig åt. Det biologiska könet tolkas vara egenskaper människan föds med och genus vara något som skapas genom livsloppet. Båda perspektiven tolkas vara i en föränderlig process men att de skiljer sig åt när det gäller kroppsliga förändringar kopplat till kön och beteenden kopplat till genus.
Fäldt och Kullberg (2012) hävdar att ett rimligt antagande är att viktiga aspekter av manlig och kvinnlig formning kan tillskrivas till den biologiska nivån och den sociala nivån inom exempelvis familj och politikssammanhang. Anledningen till detta är att det finns många förslag som påvisar att sociala förhållanden på ett enkelt sätt kan reduceras till biologiska nivåer. Skribenterna betonar att de sociala aspekterna är relaterade till hur individen tänker, handlar och utvärderar andra handlingar kopplat till andras och sitt eget tillskrivna genus. Inom socialpsykologiforskningen hävdar forskare att män och kvinnors beteenden och sociala beteenden inte är fasta eller låsta i biologisk psykologisk mening, utan bildas i
interaktionen och samspel med andra i olika miljöer. Därför kan genus anses vara en produkt av interaktioner och samspel i olika sammanhang. Detta tolkas som att genus inte är
tillskrivet utan att individen skapar ett genus genom handlingar och beteenden. På grund av sådan forskning kan slutsatsen dras att genus skapas av följande fyra analytiska processer och vara urskiljbara men inbördes relaterade skiljbara parallella processer: Hur människor framträder och visar sig själva och deras avsikter och förväntningar, hur andra kan förklara
och bedöma individer, hur man förhandlar om identitet och kön i interaktioner mellan individer, bakgrunden och klassificeringssystemet relaterat till olika typer av miljöer och hur kulturella normer bidrar till detta. Dessa processer sammanfattas i fyra genomgående
begrepp, självprestationer, tolkningar, förhandlingar samt kategoriseringssystemet.
3.1.1 De fyra processerna
Självprestationer som den första processen beskriver författarna (Fäldt & Kullberg, 2012) om vad individen själv bidrar med för att upplevas eller uppfattas som man eller kvinna. Som man och kvinna handlar det om hur man handlar och beter sig för att ”övertyga” andra och sig själva kring sin könstillhörighet. Med andra ord är kön något som genomförs och samordnar många synliga och specifika uppfattningar, men är mycket subtilt och sekulära handlingar i många aspekter, för att kunna uppnå det som anses vara manligt och kvinnligt i samhället. Exempelvis innefattar detta aktiviteter såsom hur individen står, pratar, går eller genomför gester samt hur individen klär sig skapar en uppfattning kring genus. Detta tolkas innefatta hur individen speglar sig själv till omgivningen och sin självuppfattning för att bevisa sin könstillhörighet. Till exempel om en individ är man bör denne klä sig utifrån det maskulina och normativa för en man respektive att en kvinna bör klä sig normativt
”kvinnligt” för att uppfattas tillhöra dess kategorisering. Den andra processen tolkningar beskriver hur individer upplever, förklarar och utvärderar de olika egenskaperna hos andra män och kvinnor. Forskningen har bland annat fångat upp detta och vidare undersöker hur åtgärder, prestanda och problemstatus kan utvärderas olika baserat på kön. Forskningen påpeka tydligt hur segregeringen skapades mellan män och kvinnor och hur hierarkin påverkade över och underordningen. Forskningen påvisade att män i många områden, särskilt de som traditionellt betraktas som "manliga" i samhället, presterar bättre än kvinnor. Samt att kvinnor och män har olika förväntningar när det kommer till förväntningar inom exempelvis arbetet. Detta skapar en obalans i maktordningen mellan män och kvinnor där män hamnar i en överordning och kvinnor i en underordning. Den tredje processen
förhandlingar beskriver hur genus och identiteter skapas genom samspel genom exempelvis språklig interaktion. Ett begrepp som är återkommande i forskning är ”göra kön” (eng. doing gender) vilket betyder att samspel genom kommunikation skapar genus. Forskningen
påvisade även maktordningen mellan kvinnor och män genom exempelvis där forskningen tydliggör att kvinnor i högre utsträckning inte får lika mycket inflytande och taletid jämfört med män. Senare utvecklades frågan om maktförhållanden mellan kvinnor och män i en mer radikal riktning av dialoganalys. I den riktningen betraktas språkbeteende inte bara som produkten eller konsekvensen av samtalandes olika identitet, position eller roller, utan också som ett verktyg för män och kvinnor att faktiskt konstruera kön. Den fjärde processen
kategoriseringssystem kan uppfattas genom att förstå hur genus formas inom politik, medier samt arbetsliv samt hur samspelet skapas och förstås. Det beskrivs hur ”könade” ordningar skapar olika positioner inom olika områden i samhället såsom inom politiken samt hur det formar genus. Det beskrivs bland annat hur välfärdsstaten gynnar de manliga positionerna samtidigt som de kvinnliga positionerna inte gynnar kvinnor. Det skapar en underordning för kvinnors positioner i samhället.
3.1.2 Genusteori utifrån genussystem och mannen som normen
Hirdman (2001) beskriver att genussystemet är en grund till de politiska, ekonomiska och sociala ordningarna i samhället. Hirdman beskriver även att dikotomi innebär en
isärhållning av män och kvinnor som förklaras vara respektive motsatser, där könen har olika egenskaper som den andra inte kan representera. Följderna av isärhållning är att kvinnor och män utifrån ett samhällsperspektiv anses tillhöra olika kategorier samt att männen i längden gynnas av genusordningen. De tilldelas kategorier utifrån de roller, förväntningar och
uppgifter som medför. Utifrån hierarkin betraktas män vara normen och i koppling följer makt och högre positioner. I hierarkin skapas kvinnans roll och den anses vara mindre värd och normbrytande, detta leder till en ojämställd maktordning. Hirdman tyder även på att segregeringen mellan könen upprätthålls utifrån båda perspektiven och det kallas för genuskontraktet eller det oskrivna kontraktet. Utifrån det skapas kvinnliga och manliga stereotyper och baserat på det skapas fördomar och kategoriseringar som könen tilldelas. Hon menar att det går att ifrågasätta mannen som normen i hierarkin om genuskontraktet bryts.
3.1.3 Socialpsykologi med inriktning socialkonstruktivism
En del teoretiker inom socialpsykologin har en socialkonstruktivistisk ansats, vilket är
utgångspunkten för denna studie utifrån genus och utsatthet såsom nätmobbning. Widerberg (2007) beskriver att förståelse av samhället har en stor betydelse vid tolkning av kvinnliga och manliga egenskaper. Det som anses vara lämpligt har formats genom historien, av samhällets ögon. Oavsett vad, finns det fortfarande idéer om rätt och fel kopplat till kön och betydelsen av de roller som individer försöker uttrycka på olika sätt. Den sociala
konstruktionen av kön grundar sig i socialkonstruktivism, som utgår ifrån att den
individuella världenbilden är socialt konstruerad utifrån dess erfarenheter och upplevelser. Burr (2003) förklarar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv att ingenting lärs från grunden. Allt är relaterat till befintlig kunskap och ny information integreras konstant och därmed utvidgar det befintliga förståelsen av världen. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv förankras nya idéer i det gamla, därmed utvidgas individens förståelse för att omfatta nya upplevelser. Därmed kommer en individs syn på världen alltid att vara subjektiv, eftersom den formas utifrån varje individs egen uppfattning om omvärlden. Teater (2014) hävdar att det är individer som skapar deras sociala ”verklighet” utifrån deras egna
erfarenheter och uppfattningar. Individer har utifrån sociala interaktioner och sammanhang med andra individer konstruerat en verklighetsuppfattning. Denna konstruktion av
verkligheten är en process individer gör för att de ska kunna förstå omvärlden, kunna förfara sig igenom den samt förstå sin ”roll” i relation till världen.
3.1.4 Socialkonstruktivismen kopplat till kön och genus
Butler (1993) diskuterar begreppet könsperformativitet, vilket innebär att kön inte är en essentiell kategori, utan att föreställningar av ”kvinnligt” och ”manligt” upprätthålls via sociala normer som förstärker segregering mellan kvinnor och män. Detta skapar
tron om att män och kvinnor är olika som fått män och kvinnor att bete sig olika. Detta förklaras vara anledningen till att kön bibehålls som en social konstruktion, för att individer konstant uppfyller och reviderar de socialt konstruerade könsnormer för manligt och
kvinnligt. Butler hävdar att en individ ständigt måste utföra (eng. perform) sin
könstillhörighet, det vill säga att en individ i sina handlingar måste anpassa sig till socialt accepterade könsroller och könsstereotyper. En individ måste alltid ”göra” sitt kön på det sätt som de vill bli uppfattade som. Om de inte gör de anses de som normbrytande från socialt accepterade könsroller.
Butlers (1993) påstående att könsidentitet inte är en manifestation av inneboende väsen utan snarare en produkt av något som ständigt återskapas i handlingar och beteenden. Med andra ord, hävdar Butler att vardagliga handlingar, gester, uttalanden, framställningar, klädsel och beteenden alla samman spelar för att tillverka normen om vad som uppfattas som en
”maskulin” kontra ”kvinnlig” identitet. Dessa normer är självuppehållande genom att individer konstant observerar och imiterar andras beteende, individer med högre social status har en större sannolikhet att påverka andra gällande normer och vad som är eller inte är socialt acceptabelt. Genusskillnader, könsskillnader och könsidentitet hävdar Butler är något som tvingas på individer under socialisering och det upprätthålls av informella sociala kontrollmekanismer. Dessa sociala kontrollmekanismer uppstår i form av normer. I detta fall könsnormer, om könsnormen inte följs eller om en individ bryter mot normen riskerar den att få påföljder i form av sociala sanktioner. Sociala sanktioner varierar i allvarlighetsgrad och kan utforma allt från social utfrysning till våld och trakasserier mot den normbrytande individen.
4
METOD
I detta kapitel presenteras metoden som forskarna använt för att besvara syfte och
frågeställningar. Metodavsnittet är uppdelad i sex delar, val av metod, urval och avgränsning, datainsamling och genomförande, databearbetning och analysmetod, tillförlitlighet och intervjuareffekten samt de etiska ställningstagandena.
4.1
Val av metod
Denna studie utgick från en kvalitativ metod som grund. Bryman (2018) förklarar att kvalitativa metoder belyser individers upplevelser och erfarenheter, till skillnad från siffror och samband som kvantitativa metoder tenderar att göra. Ett abduktivt angreppssätt har använts i undersökningen, detta för att det funnits en konstant pendling mellan teori och empiri som uppkommit. Studien var i en konstant process av växling mellan en empiri och teori för att söka nya samband och kopplingar, för att sedan härleda till en slutsats och besvara syfte och frågeställning. Forskarna valde ut teoretiska utgångspunkterna som var
relevant för forskningsområdet, därefter påbörjade insamlingen av tidigare forskning. Till följd av den information som framkom i tidigare forskning, valde forskarna att revidera de teoretiska utgångspunkterna för att stärka studien. Den datainsamlingsmetoden inom kvalitativ forskning som ansågs vara mest passande för att besvara studiens syfte och frågeställningar var semistrukturerade intervjuer.
Bryman (2018) förklarar att semistrukturerade intervjuer belyser intervjupersonens egna synsätt, tankar och uppfattningar kring forskningsområdet. Detta var passande för studien då det undersöker unga kvinnors erfarenheter kring nätmobbning. Den genomfördes inte som en ostrukturerad intervju och därmed var det inte intervjupersonen som styrde och intervjun. Den genomfördes inte heller som en strukturerad intervju där intervjupersonernas svar placeras in i olika svarsalternativ. De genomförda semistrukturerade intervjuerna gav forskarna möjlighet att upptäcka och undersöka ämnet på djupet. De semistrukturerade intervjuerna utgick från en intervjuguide (se bilaga B), vilket är en lista över specifika teman och områden som skulle beröras i intervjun. Intervjuguiden formades i tillämpning för en semistrukturerad intervju, denna intervjuguide användes för att vägleda intervjun. Den gav utrymme för konversationen att flyta på utan att begränsa den allt för mycket. Det gav även möjlighet för forskaren att ställa följdfrågor kopplade till intervjupersonens svar samt gav även frihet för intervjupersoner att ta upp relaterade områden som inte fanns i
intervjuguiden.
4.2
Urval
Urvalet grundade sig i att forskarna för arbetet lade ut missivbrevet (se bilaga A) på
internetforumet Facebook, i två grupper med respektive cirka 1000 medlemmar som hade relevans för studien syfte. Utifrån det valdes ett målinriktat bekvämlighetsurval som enligt Bryman (2018) beskriver att forskarna tillfrågar specifikt utvalda individer att delta i studien. Studien angränsade på så sätt området till subgrupper som hade erfarenhet inom området, nämligen kvinnor som var i åldrarna 18–25 år som har erfarenhet av nätmobbning. Detta gjordes för att nå ut till en bredare population inom området samt att variera erfarenheterna för att få en fördjupad förståelse som i sin tur gjorde det möjligt att besvara syfte och
frågeställningarna i studien. Missivbrevet ledde till fem svar från kvinnor som hade
erfarenhet och utifrån det målinriktade bekvämlighetsurvalet valdes dessa kvinnor i mån av tid och tillgångar för att effektivisera datainsamlingen. Detta urval beskriver Bryman vara grundat i ett icke-sannolikhetsurval för att populationen kvinnor som är utsatta för nätmobbning ska få en större möjlighet att delta i studien.
4.2.1 Avgränsning
Denna studie kommer att belysa individers upplevelser av fenomenet nätmobbning, för att avgränsa arbetet är den valda målgruppen unga vuxna i åldrarna 18–25 år. För att ytterligare avgränsa området och undvika att studien blir för övergripande undersöks huruvida kvinnor upplever nätmobbning samt om genus och normer är en bidragande faktor till kvinnors utsatthet av nätmobbning.
4.3
Förförståelse
Förförståelsen i studien grundas i resultaten från en förstudie, den föregående studien handlade om nätmobbning bland gymnasieelever och högskolestudenter. Resultatet i föregående undersökning påvisade att kvinnor i större utsträckning blivit utsatta för nätmobbning, därför har forskarna valt att undersöka fenomenet kvinnors utsatthet av nätmobbning. En annan del av förförståelsen grundar sig i att båda forskarna bevittnat nätmobbning samt att en av forskarna själv blivit utsatt för nätmobbning i begränsad utsträckning. På grund av livserfarenhet, utbildning och kunskap inom området nätmobbning skapas denna förförståelse som påverkade valet av forskningsområdet.
4.4
Datainsamling och genomförande
Missivbrevet genererade två intervjupersoner från en Facebook grupp, och tre intervjupersoner från den andra Facebook gruppen. Den första kontakten togs när
intervjupersonerna mejlade sitt intresse att delta i studien. Forskarna hade fortsatt kontakt med intervjupersonerna för att presentera studien och boka in intervjuerna. Bryman (2018) beskriver att en intervju kan ske synkront eller asynkront. En asynkron intervju online kan ske via e-post, frågorna som skickas sker en i taget, han beskriver att det finns en tendens att intervjupersonerna tröttnar eller glömmer bort att svara på frågorna. En synkron intervju kan ske på plats eller online via personliga intervjuer online, nackdelarna med denna är att tekniken kan begränsa studien eller att intervjupersonen inte är medvetna om hur olika plattformar fungerar. Intervjupersonerna blev tillfrågade om de ville att intervjun skulle ske asynkront eller synkront, alla medgav att de ville att utfrågningen skulle ske synkront via Skype på grund av den rådande pandemin. Intervjuerna genomfördes på onlineplattformen Skype där intervjuare och intervjuperson såg varandra över skärmen. Genomförandet via Skype är likt en telefonintervju samt en personlig intervju, detta på grund av att
intervjupersonen och intervjuare ser varandra och kan kommunicera som via en telefonintervju. Intervjuerna tog mellan 38-52 minuter.
Enligt Bryman (2018) finns det flertal fördelar med att genomföra en personlig synkron intervju via Skype, några av flertal fördelat är att intervjun blir flexibel och besparar tid och pengar vid de tillfällen intervjupersonerna är från andra delar av landet. Innan intervjuerna startade beskrevs syfte, frågeställningar, etiska förhållningssätten och hur lång intervjun är uppskattad att genomföra. Dessutom tillfrågades intervjupersonerna om samtycke till inspelning av materialet och att detta i koppling till de etiska förhållningssätten kommer att reduceras efter att intervjun är transkriberad samt att det endast används i forskningssyfte. En av forskarna tog intervjuarrollen samt och den andra hade ansvar för att anteckna och spela in samtalet. Innan intervjuerna startade genomfördes en provintervju för att säkerställa att frågorna var korrekt utformade samt att de inte var repetitiva. Efter provintervjun
korrigerade forskarna intervjufrågor samt flyttades frågan ” Har du bevittnat någon som blivit utsatt för nätmobbning?” från temat miljö och omgivning till temat erfarenheter och förförståelse. I studien skapades en intervjuguide med tre huvudteman som i sin tur hade frågeställningar med följdfrågor. De tre olika huvudteman var erfarenheter och förförståelse,
miljö och omgivning samt genus och förväntade roller. Dessa för att skapa en övergripande förståelse för fenomenet och att få en obegränsad intervju där intervjupersonerna kunde delge sina individuella erfarenheter. Sedan fanns underfrågor samt följdfrågor för att få en fördjupad förståelse kring intervjupersonernas tankar och erfarenheter (se bilaga B).
4.5
Databearbetning och analysmetod
Bryman (2018) förklarar att ett av de vanligaste angreppssätten när det kommer till analys av kvalitativa data är en tematisk analys. En tematisk analys är ett brett angreppssätt och det finns olika tillvägagångssättet för den analysmetoden. Eftersom metoden inte har en konkret bakgrund i något teoretiskt ramverk har den inget att förhålla sig till och är därmed flexibel och kan tillämpas till kvalitativa intervjuer för att analysera, identifiera och beskriva teman som uppkommer. Den som tillämpades för denna studie var den tematiska analysen som grundar sig i att det finns ett generiskt målstyrt urval, för att denna studie grundar sig i ett målstyrt urval därmed ansågs den vara mest tillämplig. Bryman ger en generell förklaring av de sex huvudstegen och två delsteg i detta angreppssätt, han förklarar att dessa steg inte alltid är relevanta utan det är ett ungefärligt tillvägagångssätt som kan tillämpas efter studiens behov.
De tillvägagångssättet som används i denna studie skiljer sig ifrån Brymans (2018)
beskrivning en tematisk analys. Tidigare i intervjuguiden genomfördes en kategorisering av intervjuguiden. Detta för att intervjupersonen skulle känna av att det fanns en röd tråd under intervjuns gång samt förenkla analysprocessen och temabildningen. Det första huvudsteget enligt Bryman är att läsa igenom materialet. Vilket i denna studie innebar att läsa igenom transkribering av intervjuerna flertal gånger för att bekanta sig med texten, för att få en omfattande kännedom om det insamlade datamaterialet. Fortsättningsvis i huvudsteg två genomfördes analysprocessen, vilket är att koda innehållet i datamaterialet. Bryman
beskriver att forskarna i detta steg skall utveckla deras tankar och idéer kring datamaterialet. Datamaterialet vilket i detta fall var den transkriberade intervjuerna granskades, alla
relevanta aspekter och egenskaper i förhållande till studiens syfte och frågeställningar framhävdes och kodades. Vid detta steg lyfter Bryman även att det är vanligt att forskarna använde sig av ett index eller en katalog över termerna som uppkommit vid kodningen. I denna studie valde forskarna dock att använda färgkod som alternativ. Istället för att lägga termerna i ett eget index eller katalog blev de färgkodade, i olika färger, där färgerna representerade varsin kod. Brymans nästa steg är huvudsteg tre, vilket han beskriver som den mest vitala steget, det utgår ifrån att utveckla koderna till teman. Vid detta steg
kategoriserades alla färgkoderna i nio olika kategorier, dessa kategorier finslipades sedan för att få fram preliminära teman och eventuella underteman. Under detta steg var forskarna vaksamma med vilka kriterier de bör beakta i processen av att forma teman. Bryman
beskriver att det finns kriterier forskaren bör beakta när det gäller att söka efter teman. Dessa kriterier filtrerades och de som var mest relevant och anpassningsbar för studien tillämpades i tematiseringen. Det första kriteriet var ”repetition”, vilket utgår ifrån att teman kan formas om något är återkommande genom datamaterialet. Den andra kriteriet var ”likheter och skillnader” vilket utgick från att undersöka hur en intervjuperson diskuterar ett tema på olika
sätt och hur detta kan skilja sig mellan intervjupersonerna. Ett annat kriterium var
”teorirelatering” vilket utgick från att använda begrepp eller teorier som en utgångspunkt för ett tema. Ytterligare ett kriterium var ”språkliga kopplingar” detta kriterium gick ut på att hitta ord som kan lyfta fram kausala kopplingar. Exempelvis ”därför att” eller ”på grund av” kan visa en kausal koppling på en undermedveten nivå hos intervjupersonerna. Med detta menas att intervjupersonerna undermedvetet förklarar och drar kopplingar kring
bakomliggande faktorer till en incident, vilket i detta fall var nätmobbning.
Enligt Bryman (2018) inledes sedan huvudsteg fyra, bedömning av koder och teman, detta steg gick ut på att granska huvudteman och eventuella delteman som framkom under huvudsteg tre. I granskningen ingick det fyra faser som forskarna ansåg var väsentliga. Den första fasen var att granska om temat var relevant och kunde kopplas till studien
frågeställningar och syfte. Det andra var att granska om temat hade en röd tråd och
samstämmighet bland teman. Det tredje innebar att granska om temana var tillräcklig skilda från varandra för att kunna vara egna självständiga teman. Det sista var att kontrollera om delteman var relevanta för att har sin egen underrubrik, om de kunde slås ihop eller tas bort. Detta resulterade i tre huvudteman och sju delteman. Sedan påbörjade det första delsteget som enligt Bryman utgick på att sätta namn på huvudteman och eventuella delteman. Vid detta steg blev olika teman tilldelade namn som belyser de centrala delarna. Bryman förklarar att det femte huvudsteget var att undersöka tänkbara samband mellan teman. I detta steg undersökte forskarna om det fanns en variation inom olika teman samt att det fanns en koppling mellan varje tema. Det skulle även finnas ett logiskt samband mellan de olika teman, att alla teman lyfter viktiga aspekter av nätmobbning och individers
erfarenheter av nätmobbning, utan att kollidera med varandra. Det sjätte huvudsteget var att få fram en narrativ av datamaterialet, Bryman betonar att forskarna måste visa att det
insamlade datamaterial är intressant och viktigt. Forskarna gjorde detta genom att dra relevanta kopplingar mellan de olika teman till studiens frågeställning, syfte, tidigare
forskning samt teori. Sist i processen var det andra delsteget, vilket utgick från att forskarna säkerställde att de kan försvara de olika teman. Ett sätt att säkerställa de olika teman som uppkom var genom att forskarna valt att använda sig av Brymans reviderade
tillvägagångssätt kring temat riskanalys, eftersom dessa steg är skapade för att säkerställa och utföra en bra tematisk analys av datamaterialet. Ett annat sätt att säkerställa teman var att koppla teman till exempelvis forskningslitteratur eller forskningsfrågor. Det är något forskarna gjorde i föregående steg då relevanta kopplingar drogs, detta stärker därmed de olika teman relevans och betydelsefullhet för studien.
4.6
Tillförlitlighet och intervjuareffekten
Bryman (2018) belyser kvalitetskriterier för att bedöma kvaliteten i en kvalitativ studie. Han beskriver att en kvantitativ metod utgår från validitet och reliabilitet medan en kvalitativ forskning utgår från tillförlitlighet som motsvarar de kvantitativa kvalitetskriterierna. Tillförlitlighet beskrivs som ett paraplybegrepp med fyra underrubriker pålitlighet,
har valt att belysa pålitligheten samt trovärdigheten som två grundläggande begrepp för studien, detta för att avgränsa arbetet.
Pålitligheten är motsvarande reliabiliteten i en kvantitativ forskning, i den kvalitativa forskningen handlar pålitligheten om skrivandets process. Begreppet belyser skribenternas krav att följa de olika forskningsstegen i processen för att åstadkomma ett pålitligt och tillförlitligt resultat. Bryman (2018) tydliggör att skribenterna ska hålla transparens genom att utförligt tydliggöra tillvägagångssättet ingående för att få en djupare förståelse. Stegen i forskningsprocessen är problemformulering, urval, metod, tidigare forskning, teorier, resultat, diskussion samt slutsats. Förhållningssättet i den pågående studien beskriver tillvägagångssätten i varje del för att läsaren ska få en förståelse kring undersökningen. Bryman hävdar att det är utmanande att förhålla sig till en objektivitet, forskarna är
införstådda med att det är en utmaning, i och med att det fanns en förförståelse. Till studiens hjälp fanns en handledare som kontinuerligt bedömde och texten, utifrån det revideras arbetet. Studien genomgår även en opponering som bygger på att bedöma arbetet, till följd av det revideras arbetet ytterligare. Genom att få studien granskad utifrån olika perspektiv ökar tillförlitligheten.
Trovärdigheten i den kvalitativa forskningen beskrivs enligt Bryman (2018) vara en motpol till det kvantitativa begreppet validitet. Kvale och Brinkmann (2014) tydliggör att en studie uppnår trovärdighet vid de att metoden kopplat till syftet, teori och tidigare forskning, uppfylls. För att uppnå en trovärdighet utgick arbetet från att skapa intervjufrågor som möjliggör att frågeställningar går att besvara samt att syftet går att uppnå. För att undvika brister i den mån det går har forskarna försökt att undvika ledande frågor samt att
intervjuguiden har reviderats i samråd med handledaren. Trovärdigheten som Bryman lyfter grundar sig i att följa forskningens regler, innan intervjuerna informerades
intervjupersonerna vid flertal tillfällen kring studiens etiska förhållningssätt. Det
informerades via missivbrev (se bilaga A) samt före och efter intervjun. Detta för att meddela de kring deras medverkan samt studiens syfte. För att öka trovärdigheten stämde forskarna av med intervjupersonerna under intervjun och efter intervjun att den verklighet de beskriver stämmer överens med den verklighet forskarna uppfattat utifrån beskrivningarna. Dessutom skickas det slutgiltiga arbetet till intervjupersonerna för att fastslå att deras upplevelser överensstämmer med resultatet.
Fördelen med att genomföra intervjuer är enligt Bryman (2018) att det ger en fördjupad förståelse. Under intervjuns gång finns det en betydande aspekt i att forskarna tydliggör frågorna och tillsammans med intervjuperson bekräftar att denne förstått innebörden av frågan som ställs. Detta gjordes flertal gånger och intervjuarna tydliggjorde även innan intervjun om intervjupersonen hade några funderingar eller inte förstod frågorna skulle dessa tydliggöras av forskarna, annars kunde forskningsfrågorna misstolkas eller
missuppfattas vilket kunde leda till missledande svar. Bryman lyfter olika faktorer som kan påverka intervjusvaren är miljö samt forskarnas ålder, kön, etnicitet och sociala bakgrund. Miljöaspekten utgår från bekvämlighet för intervjupersonen, i detta arbete tog forskarna hänsyn till detta i den mån det gick. I och med att intervjuerna gjordes genom elektroniska verktyg skedde intervjuerna i hemmet för att intervjupersonerna skulle känna sig trygga och lugna i den miljö de befann sig i. Andra aspekter såsom kön och ålder har en påverkan på
intervjupersonerna. Skulle rollen exempelvis vara en man i äldre ålder, finns risken att intervjupersonerna inte skulle känna sig bekväma i att delge information. Forskarna i denna studie var två tjejer i 21-årsåldern vilket var studiens målgrupp, en intervjuperson
tydliggjorde att denne kände sig trygg att forskarna var i samma åldersgrupp och att de var kvinnor. Etnicitet och social bakgrund påverkar även resultatet då en av intervjuerna blivit utsatt av nätmobbning i en lägre grad för att kunna relatera till intervjupersonen, det i sin tur skapar en trygghet att dela med sig kring sina erfarenheter. Intervjuerna påvisade även att de inte kommer döma någon oavsett vad som delges i resultatet vilket även kan öka tilliten till studien.
4.7
Etiskt ställningstagande
Enligt Bryman (2018) är de grundläggande forskningsetiska kraven, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet utgår ifrån att intervjupersonerna har relevant information kring studien. I denna studie blev
intervjupersonerna i första hand informerad kring studien, dess syfte samt frågeställningar genom ett missivbrev som skickades ut. Därefter när de blivande intervjupersonerna tog kontakt med forskarna blev de återigen informerad om de fyra grundläggande forskning principer och de olika moment som ingår i studien. Där forskarna säkerställde att deras deltagande är frivilligt och att de när som helst under studiens gång kan avbryta deras deltagande, utan att känna sig tvungen att ge något skäl till det. Efter intervjun blev
intervjupersonerna informerade om två stödlinjer, för att säkerställa att intervjupersonerna hade någon att vända sig till ifall intervjun väckte känslor hos dem. Intervjupersonerna blev återigen informerade om att deras deltagande är helt frivilligt och att de kan ta tillbaka deras deltagande från studien om dem senare önskar det.
Bryman (2018) förklarar att samtyckeskravet innebär att intervjupersonerna själva har rätt att bestämma över sin medverkan. För denna studie var målgruppen unga vuxna vilket betyder att alla som deltog i intervjun var myndiga och därmed hade de
självbestämmanderätt över sin egen medverkan. Samtyckeskravet var något som
informerades under hela intervjuns gång till intervjupersonerna. Vid första kontakt med intervjupersonen säkerställde forskarna ett samtycke från intervjupersoner om att delta i studien samt innan intervjun påbörjades säkerställde forskarna återigen samtycket. Bryman beskriver att konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter från deltagarna i
undersökningen behandlas med konfidentialitet. Detta var något som beaktades under hela studiens gång, forskarna såg till att alla personuppgifter och personlig information som intervjupersonerna ger var konfidentiellt. Forskarna vara även vaksamma om att den
information som fanns med i studien inte skulle kunna kopplas tillbaka till intervjupersonen. Av denna anledning har denna studie valt att inte delge mycket information kring Facebook grupper där missivbrevet lades ut. Nyttjandekravet beskrivs enligt Bryman utgår från att information som samlas om intervjupersonen endast får användas i forskningsändamål. Detta var något som informerades för intervjupersonerna i missivbrevet samt vid första kontakt. Nyttjandekravet och att deras personuppgifter och all annan information som de
uppger under studiens gång kommer endast användas i forskningssyfte och inte för andra ändamål.
5
RESULTAT OCH ANALYS
I detta avsnitt kommer resultaten som framkommit av intervjuerna presenteras. Avsnittet kommer att presenteras utifrån de tematiseringar som framkom under databearbetning av intervjumaterialet utifrån en tematisk analysmetod. Detta resulterade i tre huvudteman:
erfarenheter, kvinnors utsatthet på internet samt könsnormer. Intervjupersonerna kommer
i detta avsnitt att bli uppdelade efter numreringar från ett till fem. Markeringen *** används på citat av intervjupersonerna för att censurering av svordomar samt kommer ordet
intervjuperson förkortas till IP vid citatblock.
5.1
Bakgrund till intervjupersoner
Intervjuperson ett är en 21 årig kvinnlig högskolestudent, hon anser själv att hon inte blivit utsatt av nätmobbning men att hon vid flertal tillfällen bevittnat andra bli utsatt för
nätmobbning.
Intervjuperson två är en 19 årig kvinna som arbetar inom handelsbranschen. Hon har bevittnat nätmobbning men inte själv blivit utsatt. Hon nämner hur betydande sociala medier och influensers påverkan på individer är och hur det kan vara en bidragande faktor till utsatthet på internet.
Intervjuperson tre är en 23 årig kvinnlig universitetsstudent, hon har blivit utsatt för nätmobbning och hon har även bevittnat nätmobbning. Hon har även blivit utsatt för traditionell mobbning som övergick till nätmobbning. Hon uttrycker att hon dagligen stöter på nätmobbning på sociala medier.
Intervjuperson fyra är en 25 årig högskolestudent som arbetar deltid med ideella föreningar, vilket innebär att hon arbetar med att få in kvinnor i tekniska utbildningar och hon är certifierad normingengör. Hon uppger att hon blivit utsatt för nätmobbning när hon var yngre men att det inte var förens nätmobbningen övergick till hennes arbete då det påverkade henne. Hon arbetar mycket med ideella föreningar som har en feministisk inriktning och detta enligt henne har gjort att hennes utsatthet av nätmobbning har ökat mycket, hon beskriver att det var även därför hon utbildades sig till certifierad
normingengör.
Intervjuperson fem är en 22 årig kvinna som arbetar inom IT teknik. Hon har varit utsatt för nätmobbning och framför allt bevittnat nätmobbning på spelforum. Hon har bevittnat en nära vän som upplevt stalking online som övergått till stalking i den fysiska sociala
interaktionen. Hon beskriver att hon bevittnar nätmobbningen dagligen när hon är inne på spel streamingtjänster och själv spelar. Hon har upplevt nätmobbning genom kränkande kommentarer från manliga profiler gentemot kvinnor och gentemot män som är
normbrytande, hon tror att den bidragande faktorn till hennes utsatt är att hon är en kvinna.
5.2
Erfarenheter av nätmobbning
5.2.1 Graden av utsatthet
Intervjuresultatet tydliggör att det finns erfarenheter i form av att å ena sidan ha blivit utsatta för nätmobbning å andra sidan har erfarenhet i att bevittna nätmobbning. Intervjuperson ett och två beskriver att de inte blivit utsatta själva men bevittnar det, intervjuperson tre, fyra och fem beskriver att de själva blir utsatta samt bevittnar det. Det framkom i intervjuresultaten att de vanligaste plattformarna för nätmobbning var sociala medier, intervjupersonerna nämnde sociala medier som Instagram, TikTok, Snapchat, Twitter och Youtube som de plattformar där nätmobbning förekommer mest. Samtliga intervjupersoner tydliggjorde att de hade olika uppfattningar kring definitionen av nätmobbning.
IP 1 Nätmobbning är ju så brett, alltså enligt mig är det när någon bakom en skärm skriver vad som helst. Att en person skriver typ en massa fula kommentarer och hatar på någon, och att det händer flera gånger mot en person.
IP 3 Nätmobbning för mig är när man trakasserar eller kränker någon, att man hotar någon online. Något som jag har upplevt är att man hoppar på någon, det kan vara att skriva elak eller negativa saker om en person, det kan vara både direkt och indirekt.
Detta kopplat till Widerberg (2007) socialkonstruktivistiska perspektiv påvisar hur
individens egen världsbild påverkar uppfattningen av nätmobbning. Detta framgår i början av intervjun då samtliga intervjupersoner uppger olika definitioner av nätmobbning. Detta för att alla individer har utgått från deras olika världsbilder vilket har lett till olika
definitioner av begreppet. Alla upplevde att det inte fanns en konkret definition som kunde förklara det komplexa fenomenet utan de utgick från sina erfarenheter för att skapa en förståelse kring nätmobbningen. Eftersom alla intervjupersoner hade olika erfarenhet av nätmobbning resulterade det även i att alla hade olika definitioner.
I intervjuresultatet fanns det en enighet om att nätmobbning är ett allvarligt fenomen som i sin tur leder till negativa konsekvenser för individer som blir utsatta. Det framgår även att alla intervjupersoner har erfarenhet av nätmobbning dock i olika grad. Graden av utsatthet beskrivs utifrån intervjuperson tre:
IP 3 Det har inte påverkat mig negativt, men jag har vid flera tillfällen tänkt på det. Om man kränker någon på grund av utseende så är det svårt att släppa tanken om man borde förändra
något, man tar åt sig lite även om man försöker borsta bort det. När jag var yngre hade jag dålig självkänsla men det har jag inte längre. Jag hade därför enklare att ta åt mig när jag var yngre för att min självbild och självkänsla inte fanns. Idag har jag betydligt mycket enklare att hantera sådana situationer, jag bryr mig inte lika mycket, jag tycker synd om den som skriver det, att man har behovet att skriva fula kommentarer. Jag tror att syftet med att folk
nätmobbar är för att de tror att de kan bryta ner en […]
En tolkning av detta är att hon i dagsläget mår hon mycket bättre och är mer säker i sig själv. Hennes självkänsla har ökat sedan hon var yngre och det har lett till att hon inte tar lika hårt på nätmobbningen. Till skillnad från intervjuperson tre uppger intervjuperson fyra ett annat perspektiv:
IP 4 Ja alltså det var ju det och när jag var yngre som det började, men som sagt då brydde jag mig inte så mycket om det. För då var attackerna mer utseende riktad, min vikt eller något sånt. Då var det för mig mycket lättare att hålla mig borta från det och inte bry mig om det. Men ju äldre jag blev så började synas lite mer överallt. Jag är ju aktiv i många ideella föreningar eller företag och där började bli att jag fick mer kommentarer som var ”över gränsen”. Det var typ om mitt jobb, och då känner jag liksom att varför känner man ens behovet av att hata en annan persons arbete. Jag vet att personangrepp och hata på utseende är något som vissa tar väldigt illa, i det här fallet så gör jag inte det. För mig var det svårare att ignorerade när det börjar handla om mitt arbete, då kände jag att det här är något som liksom tar på mig mycket mer.
Detta kan tolkas som att hon blivit utsatt för nätmobbning i ung ålder och att det inte tog starkt på henne tidigare, det var något hon kunde borsta bort och inte lägga mycket tyngd på. Däremot ändrades detta när hon blev äldre, detta för att hon såg att nätmobbning hade förändrats. Nätmobbningen hon blir utsatt för i dagens läge är mer riktat mot hennes arbete kring jämställdhet mellan män och kvinnor på tekniska utbildningar. Intervjuperson fyra har i flera år arbetat med detta ämne och hon har märkt att de väckt mycket trakasserier och kritik online, hon har även märkt att trakasserierna hon fått kring hennes arbete om
jämställdhet påverkar henne mer än vanliga personangrepp. Intervjuperson fyra uttrycker att elaka kommentarer som hon får kring hennes arbete anser hon är mycket svårare att förbise än kommentarer om hennes utseende. Detta för att hon lägger mer tyngd på sitt arbete och anser att det är mer personligt för henne. Utifrån Burr (2003) och Teaters (2014)
socialkonstruktivism går det att analysera hur intervjuperson tre och fyra beskriver sina erfarenheter kring nätmobbning. Intervjuperson tre beskriver utifrån sin erfarenhet och världsbild, att individer blir påverkade av nätmobbning i ung ålder när de har låg självkänsla. Hon påverkas dock inte av det i äldre ålder när hon skapat en bättre självkänsla. Med detta utgår hon ifrån sina egna upplevelser och formar därmed detta som hennes totala sanning, denna sanning har skapats utifrån sociala interaktioner samt upplevelser intervjuperson tre har haft. Intervjuperson fyras uppfattning och världsbild kontrasterar detta. Detta i relation till Burr och Teaters socialkonstruktivism som beskriver att individer har olika världsbilder utifrån deras livserfarenheter, därmed kommer deras syn på världen att vara subjektiv. Intervjuperson fyra beskriver hennes situation när hon var yngre, hennes reaktion var att hon inte brydde sig om nätmobbningen och slå det ifrån sig. Därmed anser hon att nätmobbning inte är något som tas på allvar som ung, utan det var när hon blev äldre som nätmobbning
påverkade henne som mest. Intervjuperson fyra lyfter även upp hur personangrepp och nedvärderande kommentarer kring hennes utseende inte alls påverkar henne lika allvarligt som kritik mot hennes arbete, även detta strider emot intervjuperson tres världsbild. Detta eftersom intervjuperson tre beskriver att kommentarer kring en individs utseende är svåra att borsta bort.
5.2.2 Nätmobbning på sociala plattformar
Samtliga intervjupersoner uppger att omgivning och miljö hade en betydande roll i deras erfarenheter av nätmobbning. Intervjuperson fem beskriver att hon spelar mycket dataspel och är aktiv i chattforum såsom Twitch och Omegle.
IP 5 [...]Det är även så mycket hat där, speciellt mot kvinnor för att ”vi inte anses vara lika bra på spel som killar” men jag har spelat sen jag var liten och har konkurrerat ut killar många gånger. Jag är inget proffs men jag kan det jag gör. Det är klart man tar åt sig men det är inget jag tänker på dagligen men det finns många tjejer, speciellt på Twitch som blir trakasserade dagligen.
En tolkning av detta är att dessa plattformar medför trakasserier speciellt mot kvinnor då spel forum tenderar att vara mansdominerade plattformar. Detta skiljer sig dock från
Faucher m.fl. (2014) studie som beskriver att kvinnor är mer benägna att rapporterade att de blivit nätmobbade genom forum såsom sociala medier och sms samtidigt som männen rapporterade fler fall i chattrum. Utifrån Hirdman (2001) skapar detta en över och
underordnad mellan män och kvinnor. Enligt genussystemet tilldelas kvinnor och män olika roller och förväntningar och enligt detta hamnar kvinnan i en underordnas position. Det kan därmed tolkas som att kvinnan utgör ett hot och en konkurrens när hon ger sig in på en mansdominerade plattformar, för att enligt normen att en kvinna ska innehava samma status som män, och detta kan även knytas an spelplattformer.
Intervjupersoner medger att nätmobbning är ett fenomen som förekommer i deras miljö, det som skiljer sig åt är att intervjuperson två, tre och fem bevittnar nätmobbning dagligen till skillnad från intervjuperson ett och fyra som upplevt det dock inte lika konstant som resterande intervjupersoner. Majoriteten av intervjupersonerna beskriver även att det är något som är svårt att undvika på sociala medier. Framför allt när det kommer till större profiler som ofta har och mottar elaka kommentarer. Intervjupersoner berättar att de har olika skyddsåtgärder för att minska utsattheten eller minska risken för att bli utsatt för nätmobbning. Intervjuperson ett beskriver att hon aktivt skyddar sig från nätmobbning genom att blockera profiler att hålla sin profil privat och inte delge information som är riskfaktorer till utsattheten. Intervjuperson tre beskriver att hennes strategier för att hantera nätmobbning i dagens läge, är att blockera profilen och ta bort kommentaren till skillnad när hon var yngre och behövde mer stöd från föräldrar i hur hon skulle hantera situationen. Detta i samband med studien från Faucher m.fl. (2014) som uppger att kvinnor är mer benägna att bli utsatt för nätmobbning i sociala medier och bloggar. Detta är något som uppkommer i intervjuerna då det framgår att intervjupersonerna upplever nätmobbning främst i sociala medier. Skribenterna beskriver att kvinnor är mer benägna än män att aktivt
