• No results found

Författarna till arbetet har genom arbetets gång följt de riktlinjer som finns enligt Codex (2021), vilket innebär att ingen data är fabricerad, plagierad eller förfalskad. Den data som använts i arbetet är endast från informanterna eller från tidigare forskning vilka sökts via valda databaser. Vart information/data tagits ifrån har refererats enligt APA 7 med hjälp av Karolinska institutets (2020) lathund. I studie användes totalt 13 artiklar av dessa artiklar var det sex där det inte framkom om det tagits ställning till något etiskt resonemang. Dessa sex artiklar valdes trots det att användas i examensarbetet då de följde en tydlig struktur och var vedertaget vetenskapliga.

7

SLUTSATS

Inom den psykiatriska sjukvården, inte bara inom den somatiska vården, upplever sjuksköterskorna att SBAR ger struktur, trygghet, effektivitet, säkerhet och bidrar till att information inte missas eller glöms bort. Sjuksköterskorna i studien erfor att SBAR bidrog till en ökad trygghet och stärkt patientsäkerhet. En viktig del för att SBAR ska fungera optimalt är teoretisk utbildning och praktisk träning, genom att både lyssna och använda verktyget. Att använda den anpassade versionen av SBAR för psykiatrisk slutenvård kan vara till fördel då inga av bokstäverna utesluts jämfört med om SBAR från den somatiska vården används. Detta eftersom en modell som är anpassad till den psykiatriska slutenvården innehåller

27

punkter som vårdformer, suicidrisk och farlighetsbedömning vilket inte finns i det format av SBAR som används inom somatisk vård.

8

FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Det finns idag studier som påvisar att SBAR är ett effektivt kommunikationsverktyg som kan öka patientsäkerheten då risken för kommunikationsbrist minskar. Som WHO (2009) belyser uppskattas 70% av vårdrelaterade skador vara orsakade av en bristande

kommunikation. Studierna som genomförts gällande SBAR och patientsäkerhet är till stor del genomförda i den somatiska hälso-och sjukvården men endast ett fåtal är genomförda inom den psykiatriska. Det vore intressant att veta varför så pass få studier har genomförts inom psykiatrin, när psykiatrin utgör en del av vården. Därför finns det ett behov av att genomföra sådana studier inom psykiatrin för att se hur och om SBAR används på rätt sätt. Om det inte används eller används på fel sätt, vad beror det på i så fall? Har det i så fall inte anpassat SBAR efter verksamheten? Det finns idag redan varianter av SBAR som är

anpassade till psykiatrins behov, exempel på detta kan ses i bilaga I. Inga av de studier som vi identifierat har studerat om SBAR bidrar till en ökad patientsäkerhet även inom psykiatrin, och ett förslag på vidare forskning är att genomföra en sådan studie. Förslagsvis en

jämförelsestudie för att se skillnaden när SBAR används och när det inte används. Samt undersöka vidare hur SBAR inverkar på patientsäkerheten inom psykiatrisk slutenvård och på vilket sätt den personcentrerade vården kan ges utrymme när verktyget används.

28

REFERENSLISTA

1177 Vårdguiden. (22 november 2018). Söka psykiatrisk vård. https://www.1177.se/liv-- halsa/psykisk-halsa/att-soka-stod-och-hjalp/soka-psykiatrisk-vard/#section-17757 Abela-Dimech, F., Vukisc, O. (2018). Improving the practice of handover for psychiatric

inpatient nursing staff. Archives of Psychiatric Nursing. 32(5), s.729-736. https://doi.org/10.1016/j.apnu.2018.04.004

Achrekar, S., Murthy, V., Kanan, S., Shetty, R., Nair, M., & Khattry, N. (2016). Introduction of Situation, Background, Assessment, Recommendation into Nursing Practice: A

Prospective Study. Asia-Pacific Journal of Oncology Nursing, 3(1), s. 45-50. doi:10.4103/2347-5625.178171

Alexander, L., Bechan, N., Brady, S., Douglas, L., Moore, S., & Shelley, R. (2018). Quality Improvement of Clinical Handover in a Liaison Psychiatry Department: A Three- Phase Audit. Irish Medical Journal, 767-768.

Allgulander, C. (2019). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB.

Barker, P. (2001). The Tidal Model: developing an empowering, person-centred approach to recovery within psychiatric and mental health nursing. Journal of Pshyciatric and

Mental Health Nursing, 233-240. Doi: 10.1046/j.1365-2850.2001.00391.x

Barker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005). The tidal model: a guide for mental health

professionals. London: Routledge.

Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 386-393.

doi:10.12968/bjon.2016.25.7.386

Codex - Regler och riktlinjer för forskning. (2020). Informerat Samtycke. http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml

Codex. (4 januari 2021). CODEX regler och riktlinjer för forskning. https://codex.uu.se/forskarens-etik/avvikelser/

Dahlberg, K. (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur AB.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ Forskningsintervju. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.143-153). Lund:

Studentlitteratur AB.

Danielson, E. (2017). Kvalitativ Innehållsanalys. i M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och

metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 293). Lund: Studentlitteratur

29

De Meester, K., Verspuy, M., Monsieurs, K., & Van Bogaert, P. (2013). SBAR improves nurse–physician communication and reduces unexpected death. Resucitation, 84(9), s. 1192-1196. doi:10.1016/j.resuscitation.2013.03.016

de Stefano, A., Ducci, G. (2008). Involunatyary admission and sompulsory treatment in Europe: an overview. International Journal oh Mental Health, 37(3), s.10-21. Doi: 10.2753/IMH0020-7411370301

Eide, H., & Eide, T. (2007). Omvårdnadsorienterad kommunikation - Relationsetik,

samarbete och konfliktlösning. (A. Glad, Övers.) Lund: Studentlitteratur AB.

Fossum, B. (2013). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur AB.

Fredriksson, L. (2012). Vårdande Kommunikation. i L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.)

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 321-335). Lund: Studentlitteratur

AB.

Friberg, F. (u.d.). Bilaga III. i F. Friberg, Dags för uppsats: vägeledning för

litteraturbaserade examensarbeten (Tredje Upplagan uppl., s. 187). Studentlitteratur

AB.

Graneheim, U., & Lundman, H. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education

today 24(2), 105-112.

Gu, X., Andersen, H., Madsen, M., Itoh, K., & Siemensen, I. (2012). Nurses' views of patient handoffs in Japanese hospitals. Journal of Nursing Care Quality, 372-380.

doi:10.1097/NCQ.0b013e3182573736

Göransson, A.-M. (2011). Psykiatri 1. Stockholm: Sanoma Utbildning AB. Haddleton, E. (3 December 2020). Situation, Bakgrund, Aktuell bedöming,

Rekommendation – SBAR. https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-

ansvar/samverkan-och-kommunikation/teamarbete-och-kommunikation/situation- bakgrund-aktuell-bedomning-rekommendation---sbar/

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori . Lund: Studentlitteratur AB.

Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ Metod. i M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-119). Lund:

Studentlitteratur AB.

Hunt, G E., Marseden, R., O’Connor, N. (2012). ). Clinical handover in acute psychiatric and community menthal health settings. 19(4), s. 310-318

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. doi: 10.1111/j.1365-

30

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Kommunikationsbrister i vården. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/bilder-och- nyheter/2014/kommunikationsbrister-i-varden.pdf Karolinska Institutet. (2020). Referensguide för APA 7.

https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/

Krimminger, D., Sona, C., Thomas-Horton, E., & Schallom, M. (2018). A Multidisciplinary QI Initiative to Improve OR-ICU Handovers. American Journal of Nursing, 48-59. doi:10.1097/01.NAJ.0000530248.45711.60

Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128). Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk-tvangsvard_sfs-1991-1128

Lag om rättpsykiatrisk vård (SFS 1991:1129) Socialdepartementet.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-19911129-om-rattspsykiatrisk-vard_sfs-1991-1129 Levander, S., Adler, H., Gefvert , O., & Tuninger, E. (2017). Psykiatri: En orienterande

översikt. Lund: Studentlitteratur AB.

Leksell, J., Lepp, M. (2013). Sjuksköterskans kärnkompetenser. Stockholm: Liber. Lundman, B. & Hällgren Graneheim,U (2017). Kvalitativ Innehållsanalys. i B. Höglund

Nielsen & M. Granskär (red), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och

sjukvård(s. 219-234). Lund: Studentlitteratur AB.

Marshall, A., Tobiano, G., Murphy, N., Comadira, G., Gardiner, T., Hervey, L., Gillespie, B. (2019). Handover from operating theatre to the intensive care unit: A quality improvement study. Australian Critical Care, 229-236.

doi:doi.org/10.1016/j.aucc.2018.03.009

Mårtensson, J & Fridlund, B (2017). Vetenskaplig kvalité i examensarbete. i M. Henricson (red), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur AB.

Patientlag (SFS 2014:821). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659). Socialdepartementet. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

31

Polit, D., & Beck, C. (2016). Nursing Research. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. i M. Henricson (red.), Vetenskaplig

teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad (ss. 30-31). Lund:

Studentlitteratur AB.

Randmaa, M., Mårtensson, G., Leo Swenne, C., & Engström, M. (2014). SBAR improves communication and safety climate and decreases incident reports due to

communication errors in an anaesthetic clinic: a prospective intervention study. BMJ

Open. doi:10.1136/bmjopen-2013-004268

Sjölin, M., & Henriksson, S. (u.å). Information. Nationalencyklopedin. Nationalencyklopedin:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/information Socialstyrelsen. (2013). Psykisk ohälsa bland unga. Stockholm.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-5-43.pdf

Socialstyrelsen. (2020a). Kommunikation och informationsöverföring. Samlat stöd för patientsäkerhet: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-

vardskador/riskomraden/kommunikation-och-informationsoverforing/ Socialstyrelsen. (2020b). Förebyggande arbete. Samlat stöd för patientsäkerhet:

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/arbeta-sakert/forebyggande-arbete/

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18). Socialstyrelsen.

https://www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/foreskrifter-och-allmanna- rad/konsoliderade-foreskrifter/200818-om-psykiatrisk-tvangsvard-och-

rattspsykiatriskvard/

Stewart, K. (2017). SBAR, communication, and patient safety: an integrated literature review.

Medsurg Nursing, 26(5), s. 297-305.

Streeter, A., & Harrington, N. (2017). Nurse Handoff Communication. Seminars in Oncology

Nursing, 536-543. doi:10.1016/j.soncn.2017.10.002

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges Domstolar. (2019-09-16). Förvaltningsdomstolar. https://www.domstol.se/om-

32

Sveriges kommuner och regioner. (2010). SBAR för strukturerad kommunikation.

https://skr.se/download/18.535f453b144f9c99a83841ca/1398411918107/skl-sbar- bruksanvisning.pdf

Sveriges kommuner och regioner. (2019). Skador inom psykiatrisk vård.

https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-858-6.pdf?issuusl=ignore Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). SBAR – Kommunicera strukturerat i vården.

https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/sbarforkommunikation.748.html Uppdrag psykisk hälsa. (2018). Psykiatrin i siffror - Barn-och ungdomspsykiatri -

Kartläggning 2018. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-

content/uploads/2019/05/BUP_2019_190701.pdf

Uppdrag psykisk hälsa. (2018). Psykiatrin i siffror - Vuxen psykiatri - Kartläggning 2018. från https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-

content/uploads/2019/05/VUP_2019.pdf

Wallin, C.-J., & Thor, J. (2008). SBAR – modell för bättre kommunikation mellan vårdpersonal. Läkartidningen, 105(26-27). https://lakartidningen.se/klinik-och- vetenskap-1/2008/06/sbar-ndash-modell-for-battre-kommunikation-mellan- vardpersonal/

Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Phil Barkers Tidvattenmodell - ett sökande efter personen. i L. Wiklund Gustin, & L. Lindwall, Omvårdnadsteorier i klinisk praxis (ss. 50-58). Stockholm: Natur & Kultur.

Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2012). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan

forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur AB.

Winman, T., & Rystedt, H. (2009). Från patientjournaler till digitala informationssystem. i A. Ehrenberg (red.), & L. Wallin (red.), Omvårdnadens Grunder - Ansvar och

utveckling. Lund: Studentlitteratur AB.

World Health Organization. (2007). Communication During Patient Hand-Overs. Geneve: World Health Organization. hämtat från

https://www.who.int/patientsafety/solutions/patientsafety/PS-Solution3.pdf

World Health Organization. (2009). WHO Patient Safety Research. Frankrike: World Health Organization.

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70145/WHO_IER_PSP_2009.10 _eng.pdf;jsessionid=42A4AAD3A42168987838117EEE1AB1C2?sequence=1

33

BILAGOR

BILAGA A- Sökmatris

Databas Datum Sökord Restriktioner Träffar Lästa

Abstract Granskade Artiklar Valda

CINAHL Plus 2020-12-11 psychiatry or psychiatric or mental health or mental illness or psychiatric unit or psychiatric ward AND SBAR Peer-reviewed Högst 10 år Fulltext Engelsk text 0 0 0 0 2020-12-11 psychiatry or psychiatric or mental health or mental illness or psychiatric unit or psychiatric

ward AND SBAR

communication tool and patient safety Peer-reviewed Högst 10 år Fulltext Engelsk text 4 2 1 1 2020-12-11 Handover AND psychiatry Peer-reviewed Högst 10 år Engelsk text 38 2 1 1 PubMed

2020-12-18 Psychiatric AND SBAR Högst 10 år Fulltext Engelsk text

3 3 1 1

2020-12-18 Psychiatric AND Hando

ver Högst 10 år Fulltext Engelsk text 49 5 1 1 2020-12-18 Improve handovers Högst 10 år Fulltext Engelsk text 706 4 1 1

2020-12-21 SBAR AND Communica

tion Högst 10 år Full text Engelsk text

126 5 2 2

2020-12-18 SBAR AND Nursing Högst 10 år Full text Engelsk text

80 2 1 1

2020-12-22 nursing AND handoff

AND communication Högst 10 år Full text Engelsk text 361 11 1 1 2020-12-18 Handover AND communication AND protocol Högst 10 år Full text Engelsk text 74 2 1 1 2020-12-18 Nurse handoff Högst 10 år Full text Engelsk text 554 10 2 2

1

BILAGA B – Granskningsfrågor enligt Friberg (2017)

Artiklar Finns det ett tydligt problem formulerat? Är syftet tydligt formulerat? Är metoden beskriven? Har det beskrivit hur urvalet gjorts? Har det beskrivits hur data analyserats? Finns ett resultat? Diskuteras resultatet? Förs det några etiska resonemang Poäng Artikel – A Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8 Artikel – B Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 7/8 Artikel – C Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8 Artikel – D Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8 Artikel – E Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8 Artikel – F Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 7/8 Artikel – G Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 7/8 Artikel – H Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/8 Artikel – I Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 7/8 Artikel – J Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8 Artikel – K Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej 7/8 Artikel – L Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8/8

1 BILAGA C - Artikelmatris

Artikel - A Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Clinical handover in acute psychiatric and community mental health settings Författare G Hunt R Marsden N O’Connor Tidskrift

Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing Årtal 2012 Databas PubMed Land Australien

Att få en överblick för hur överrapportering gick till och upplevs bland alla

personalgrupper som har patientkontakt inom psykiatrin.

Studie i två delar, först en enkätundersökning sedan en observationsstudie, data

analyserade sedan med en kvalitativ analysmetod

38% av de som besvarade enkäten upplevde att det fanns för mycket störningsmoment vid överrapporteringen.31% ansåg att den yngre personalen inte hade tillräckligt med träning för överrapportering och 29% ansåg att det var för lite tid mellan skiftbyte för

överrapportering.

29% av de som genomförde enkäten uppgav att de använde ett standardiserat protokoll eller någon form av mall för att strukturera överrapporteringen. Detta observerades dock inte när observationsstudien genomfördes

Ett flertal i personalen uppgav att de insåg att det borde finnas riktlinjer för hur

överrapporteringen borde gå till samt ett verktyg för att

strukturera överrapporteringen. 77% av de som besvarade enkäten angav att de upplevde ett behov av träning i

överrapportering.

8/8

2

Artikel - B Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Improving the practice of handover for psychiatric inpatient nursing staff Författare F Abela-Dimech O Vuksic Tidskrift

Archives of Psychiatric Nursing Årtal 2018 Databas PubMed Land Kanada

Implementera SBAR som

kommunikationsverktyg/ramverk i slutenvård på 27 psykiatriska vårdenheter och att säkerställa att informationen som gav/togs emot för

att säkerställa patientsäkerheten.

Studien genomfördes via en enkätundersökning som sedan analyserades med en kvalitativ analysmetod.

Användandet av SBAR som verktyg ökade från 4% till 79% på de vårdenheter som deltog.

Personalen blev mer nöjda med den information de fick vid överrapportering och man såg en ökning från 34% till 41% gällande tillräckligt med information gällande patienten. 7/8

3

Artikel C Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Introduction of Situation, Background, Assessment, Recommendation into Nursing Practice: A Prospective Study

Författare M S Achrekar V Murthy,  S Kanan R Shetty M Nair N Khattry Tidskrift

Asia-pacific Journal of Oncology Nursing Årtal 2016 Databas PubMed Land Indien

Introducera och utvärdera följsamheten genom att dokumentera och rapportera enligt SBAR

Studie i två delar där sjuksköterskorna först utbildas i SBAR för att sedan genomföra en enkät för att se hur upplevelsen av användandet av SBAR. Data analyserade sedan med en kvalitativ analysmetod.

79% av de som deltog i studien ansåg att SBAR vid

överrapportering var hjälpfullt och kände att det ökade patientsäkerheten.

De övriga 21% ansåg att SBAR var tidskrävande. 8/8

4

Artikel - D Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

SBAR Improves Nurse-Physician Communication and Reduces Unexpected Death: A Pre and Post Intervention Study Författare K De Meester M Verspuy K.G Monsieurs P Van Bogaert Tidskrift

Resucitation – Official Journal of the

European Resucitation Council Årtal 2013 Databas PubMed Land Belgien

Fastställa effekten av SBAR vid försämrat tillstånd hos patienter och om det gav en uppfattning av effektivare kommunikation och samarbete mellan sjuksköterskor och läkare.

Studie i två delar, först tränades personalen i att använda SBAR sedan genomfördes en enkät för att se upplevelsen av SBAR. Data

analyserades med en kvalitativ analysmetod.

I patienternas journaler framgick det att

användandet av SBAR ökat från 4% till 35% Plötsliga dödsfall minskade från 0,99/1000 till 0.34/1000. På grund av snabbare identifiering av försämring hos patienterna sågs en ökning av oplanerade inläggningar på IVA. 8/8

5

Artikel - E Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

SBAR improves communication and safety climate and decreases incident reports due to

communication errors in an anaesthetic clinic: a prospective intervention study

Författare M Randmaa, G Mårtensson C L Swenne M Engström Tidskrift BMJ Open Årtal 2014 Databas PubMed Land Sverige

Undersöka personalens uppfattning av kommunikation inom och mellan olika professioner. Innan och efter införandet av SBAR på en anestesiklinik.

Detta för att se om det blev någon förändring gällande mängden avvikelser orsakade av kommunikations fel.

Observation/Jämförelsestudie mellan två grupper före och efter införandet av SBAR. Data analyserades sedan med en kvantitativ analysmetod.

Efter införandet av SBAR uppmärksammades en minskning av avvikelser relaterat till kommunikationsfel

Vidare sågs även en förbättrad kommunikation mellan yrkesgrupperna. 8/8

6

Artikel - F Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

SBAR, Communication, and Patient Safety: An Integrated Literature Review

Författare K R. Stewart Tidskrift Medsurg Nursing Årtal 2017 Databas CINAHL Plus Land USA

Analysera litteratur kring SBAR och dess användning för att avgöra dess effektivitet vid överrapportering mellan vårdgivare.

Litteraturstudie med kvalitativ analysmetod.

Språket blir gemensamt mellan sjuksköterskor och läkare.

Effektivare kommunikation mellan professionerna

Sjuksköterskorna ansåg att SBAR följde en logisk ordning och var nöjda med denna struktur. 7/8

7

Artikel - G Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Nurse handoff communication Författare A R Streeter N G Harrington Tidskrift

Seminars in Oncology Nursing Årtal 2017 Databas PubMed Land USA

Att beskriva sjuksköterskors beteenden under

överrapportering vid skiftbyte och förstå vilka förväntningar

sjuksköterskorna har på rapporten.

Enkätstudie med kvalitativ analysmetod.

De bästa rapporterna skedde i lugn miljö utan störningsmoment från annan personal eller patienter. Rapporter som skedde person till person ansågs också vara bäst. Bedside överrapporteringar ansågs vara bäst och skedde mest frekvent.

De sämsta överrapporteringarna skedde i en stressad miljö där patienten eller familj var nära, mycket

bakgrundsljud. Inspelade

överrapporteringar ansågs också vara dåligt då det var svårt att höra vad som sades.

8

Artikel - H Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Quality Improvement of Clinical Handover in a Liaison Psychiatry Department: A Three-Phase Audit Författare L Alexander N Bechan S Brady L Douglas S Moore R Shelley Tidskrift

Irish Medical Journal Årtal 2018 Databas CINAHL Plus Land England

Att granska nuvarande överrapporteringar för att kunna förbättra överrapporteringen och få ökad användning av SBAR.

Observationsstudie med jämförelse för och efter träning i SBAR, där data analyserades med en kvantitativ analys.

Det ansågs först att onödig information rapporterades som inte hörde till SBAR.

Direkt efter interventionen ökade informationen gällande patientens namn och ålder. Men endast en liten ökning gällande information som skulle in under Situation och

Rekommendation.

Vid den tredje observationen som skedde efter några veckor var ökningen av information som skulle in under hela SBAR markant och användes i 85% av fallen. Vilket författarna av studien tolkar som att det krävs erfarenhet av att använda SBAR för att få den att användas korrekt. 8/8

9

Artikel - I Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Nurses´ Views of Patients Handoff in Japaneses Hospitals Författare X Gu H Boje Andersen M Dyrlov Madsen K Itoh I M D.Siemsen Tidskrift

Journal of Nursing Care Quality Årtal 2012 Databas PubMed Land Japan

Undersöka vilka risker personal upplever i samband

med överrapportering av patienter

Enkätundersökning med kvantitativ analysmetod.

Ett standardiserat

överrapporterings-system bidrog till ökad säkerhet samt underlättade överrapportering och säkerställde en god kvalitet för patienten i vårdprocessen. 7/8

10

Artikel - J Syfte Metod Resultat Poäng

Titel

Handover from operating theatre to the intensive care unit: A quality improvement study Författare A Marshall G Tobiano N Murphy G Comadira N Willis T Gardiner L Hervey W Simpson B Gillespie Tidskrift

Australian Critical Care

Årtal 2019 Databas PubMed Land Australien Förbättra patientöverlämnandet från operation till intensivvården och

kommunikation som sker där emellan.

Studie i två delar, först genomfördes en observationsstudie, sedan genomfördes intervjuer med deltagarna. Data

analyserades sedan med en kvalitativ analysmetod.

Sjuksköterskorna ansåg att checklistan var bra då den gjorde

överrapporteringen tydlig och strukturerad.

Trots att SBAR anpassades efter personalens önskemål och

Related documents