Det finns risker i att intervjua via telefon. Om intervjupersonerna inte litar på att endast författarna tar del av samtalet kan detta leda till att de väljer att inte dela med sig av information som kan vara viktig för resultatet (Bryman, 2016) Författarna har diskuterat etiken kring telefonintervjuer och att det försätter intervjupersonerna i en position där de egentligen inte kan försäkra sig om att det bara är författarna som lyssnar. Då intervjuerna gjordes via telefon garanterade författarna intervjupersonerna om att ingen annan än intervjuaren var närvarande och lyssnande samt betonade vikten av konfidentialitet. Intervjupersonerna i denna studie har ingen anledning att misstro detta och det uppstod ingen uttryckt osäkerhet från deltagarna.
Vidare har en diskussion förts kring konfidentialiteten vad gäller studiens urval. De
enhetschefer som vidarebefordrat missivbrevet skulle möjligen kunna misstänka vilka som deltagit i studien vilket riskerar konfidentialiteten. För att hantera detta har
intervjupersonernas kön och ålder avkodats genom att författarna har använt sig av
bokstäver för att benämna intervjupersonerna. Namnet på intervjupersonernas arbetsort har ersatts med bokstaven X för att ytterligare öka konfidentialiteten. Intervjupersonerna har ett brett åldersspann och rekryterades från två olika kommuner. Det är något som gör att det är svårt att identifiera intervjupersonernas identitet grundat på enskilda svar.
7 SLUTSATSER OCH VIDARE FORSKNING
Förändringarna som har skett i klientmöten till följd av Covid-19-pandemin har medfört en drastisk förändring av socialsekreterarnas arbetssätt. Slutsatserna som dras utifrån denna studies resultat är att de fysiska mötena inte bör uteslutas i den utsträckning som görs nu. De fysiska mötena är betydelsefulla för klienten och fyller en viktig funktion i det sociala arbetet. Digitala möten kan i vissa fall fungera lika bra som fysiska och frigör tid för
socialsekreteraren. Dock bör digitala mötena användas som ett komplement och inte helt ersätta fysiska möten, då socialsekreteraren riskerar att inte få en helhetsbild av klienten samt missar viktig information om dennes livssituation. Denna studies resultat bidrar till en större förståelse för vilka utmaningar och fördelar som finns med digitala möten. Den ökade förståelsen kan utgöra en grund för reflektion och fortsatt utveckling av de digitala möten inom socialt arbete. Under studiens gång har författarna identifierat behov avvidare forskning. En enkätstudie skulle kunna undersöka om det finns skillnader i klientnöjdhet mellan klienter som hade fysiska möten jämfört med klienter som hade digitala möten. Som nämnts tidigare i arbetet skulle kvantitativa studier kunna utföras för att besvara i vilken omfattning digitaliseringen påverkat socialtjänstens arbete med klienten, hur ofta socialtjänsten använder sig av digitala möten samt hur mycket tid som frigjorts.
REFERENSLISTA;
Akademikerförbundet SSR, ISWF & IASSW. (2014) Global definition av professionen socialt arbete. Stockholm: Akademikerförbundet SSR. Hämtad den 6 december 2020 från: https://akademssr.se/sites/default/files/files/global_definition_socialt_arbete.pdf Banks, S., Cai, T., De Jonge, E., Shears, J., Shum, M., Sobocan, A.M., Strom, K., Truell, R.,
Jesús Úriz, M & Weinberg, M. (2020). Practising ethically during COVID-19: Social work challenges and responses. International Social Work. 63(5), 569-583.
Billquist, L., & Johnsson, L. (2007). Sociala akter som empiri. Om möjligheter och
svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Social- vetenskaplig Tidskrift, 14(1), 3–18.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber. Dunk-West, P. (2016). Att bli socialarbetare: en reflekterande vägledning för studenter. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dybicz, P. (2012). The Ethic of Care: Recapturing Social Work’s First Voice. Social Work, 57(3), 271–280.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Om viruset och sjukdomen. Hämtad den 5 november 2020 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/ Folkhälsomyndigheten. (2020). The infection fatality rate of COVID-19 in Stockholm:
Technical report. Hämtad 19 januari 2020 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53c0dc391be54f5d959ead9131e db771/infection-fatality-rate-covid-19-stockholm-technical-report.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2020). Beslut om skärpta allmänna råd i Stockholms län, Västra Götalands län och Östergötlands län. Hämtad den 17 januari från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-
press/nyhetsarkiv/2020/oktober/beslut-om-skarpta-allmanna-rad-i-stockholms-lan- vastra-gotalands-lan-och-ostergotlands-lan/
Folkhälsomyndigheten. (2020). Så minskar vi smittspridningen. Hämtad den 6 november 2020 från: https://www.krisinformation.se/detta-kan-handa/handelser-och- storningar/20192/myndigheterna-om-det-nya-coronaviruset/sa-minskar-vi- smittspridningen
Goffman, E. (1970). När människor möts, studiet av det direkta samspelet mellan människor. Stockholm: Aldus/Bonnier.
Goffman, E.(1974) Frame analysis: An essay on the organization of experience. Boston: Northeastern University Press.
Goffman, E. (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Hydén, L.-C. (2001) Att bemöta och bemötas. I: A.-B. Thulin (red.) Utan fast punkt. Om förvaltning, kunskap, språk och etik i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen. International Federation of Social Work IFSW. (2014). Global Definition of Social Work.
Hämtad den 23 januari från: http://ifsw.org/get-involved/global-definition-of-social- work/
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Marc, C., Makai, Dimény, J., & Bacter, C. (2019). THE SOCIAL WORKER-CLIENT RELATIONSHIP: DIFFICULTIES AND SOLUTIONS. Social Sciences. 12(61).378- 386.
Mattison, M. (2012). Social Work Practice in the Digital Age: Therapeutic E-Mail as a Direct Practice Methodology. Social Work. 57(3), 249-258.
McCracken, LM., Badinlou F., Buhrman M., & Brocki, KC. (2020). Psychological impact of COVID-19 in the Swedish population: Depression, anxiety, and insomnia and their associations to risk and vulnerability factors. European Psychiatry, 63(1), 1–9 Socialstyrelsen. (2020). Information för socialsekreterare och handläggare inom
socialtjänst och LSS med anledning av covid-19. Hämtad den 9 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/coronavirus-covid-19/stod-till-personal-inom- socialtjansten/socialsekreterare-och-handlaggare/
Sveriges Kommuner och Regioner. (2020). Stödmaterial för kommuner. Hämtad den 9 november 2020 från
https://skr.se/download/18.473ad10517255cab6f8e0e14/1591260538943/Stodmateri al-socialtjanst_Fysiska-moten-under-coronapandemin_%20SKR-2020-06-03.pdf Svensson, Lupita & Stefan Larsson (2017) Digitalisering och socialt arbete - en kunskapsöversikt.
Landskrona: Lunds universitets internetinstitut.
Sinai-Glazer, H. (2020). The Essentials of the Helping Relationship between Social Workers and Clients. Social Work, 65(3), 245–256.
Socialstyrelsen. (2015). Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. Hämtad den 9 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-1-10.pdf
Socialrätt 2019: uppdaterad till och med 23 november 2018 med SFS 2018:1736 som sista tillagda SFS. (Upplaga 6). (2019). Lund: Studentlitteratur.
Sjögren, S. (2018). Om socialsekreterare, klientarbete och professionalitet i socialtjänsten. Linköping studies in Arts an Sciences. 753. Hämtad den 17 november från
Vetenskapsrådet. (2017). God forksningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 23 januari 2021 från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
World Health Organization. (2020). WHO Director-General's opening remarks at the media briefing on COVID-19 - 11 March 2020. Hämtad den 7 januari från:
https://www.who.int/director-general/speeches/detail/who-director-general-s- opening-remarks-at-the-media-briefing-on-covid-19---11-march-2020
BILAGA A
Missivbrev Hej!
Detta informationsbrev riktar sig till socialtjänstenheter som har fått ändra och anpassa sitt arbetssätt vid klientmöten under rådande pandemi av Covid-19.
Vi är två studenter som läser socionomprogrammet på Mälardalens högskola. Vi går sjätte terminen på vår utbildning och denna termin innefattar ett examensarbete. Vi vill studera socialsekreterares erfarenheter av möten med klienter och huruvida dessa möten har påverkats av covid-19. Ett deltagande i vår studie innebär att ställa upp på en intervju på en lämplig plats som passar deltagaren eller via digital länk. Intervjun kommer att ta ca 45 - 60 minuter och kommer att spelas in. Du som deltar kan komma att bli kontaktad igen om mer information behöver inhämtas. Vi tar hänsyn till Vetenskapsrådets fyra huvudsakliga forskningsetiska principer. Detta betyder att ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande. All information som du lämnar till oss kommer att behandlas konfidentiellt vilket innebär att all personlig information kommer att behandlas med sekretess. Resultatet av studien kommer enbart att användas för forskningsändamål. Deltagarna kommer att få ta del av studiens resultat via e-post vid intresse.
Vid frågor och funderingar är ni välkommen att kontakta oss via mail: Katrin Milky: kmy18001@student.mdh.se
Hanna Lindström: hlm18001@student.mdh.se
BILAGA B
Intervjuguide
Inledande frågor:Vill du börja med att berätta hur gammal du är och vilken befattning du har?
Huvudfrågor:
1. Kan du beskriva hur mötet med klienter har förändrats till följd av covid-19?
Eventuell följdfråga: Hur håller du numera främst kontakt med dina klienter? 2. Kan du beskriva vilka utmaningar du har stött på i digitala möten med klienter?
3. Hur fungerar relationsskapandet med klienten när mötet äger rum digitalt/telefonsamtal?
4. Kan du beskriva på vilket sätt du får klienten att känna sig trygg när kontakten sker digitalt/i telefonsamtal?
5. Finns det något man riskerar att förlora när kontakten med klienten sker
digitalt/telefonsamtal? och i så fall vad?
6. Kan du se några fördelar i klientkontakter när det sker på ett sådant sätt som det gör nu?
7. Vilka konsekvenser tror du kan uppstå till följd av det förändrade arbetssättet?
8. Vilka risker ser du kan uppstå i möte eller kontakten med en klient utifrån hur du arbetar
nu?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00