Akademin för hälsa, vård och välfärd
SOCIALSEKRETERARES
ERFARENHETER AV KLIENTMÖTEN
UNDER COVID-19-PANDEMIN
En kvalitativ intervjustudie
HANNA LINDSTRÖM
KATRIN MILKY
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet
Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete
Kurskod: SAA056
Handledare: Helena Blomberg Seminariedatum: 21-januari-15 Betygsdatum: 21-januari-27
SOCIALSEKRETERARES ERFARENHETER AV KLIENTMÖTEN UNDER
COVID-19-PANDEMIN
Författare: Hanna Lindström och Katrin Milky
Mälardalens högskola
Akademin för hälsa, vård och välfärd
Socionomprogrammet
Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng
Hösttermin 2020
SAMMANFATTNING
Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ- och
familjeomsorg erfar att Covid-19-pandemin har påverkat deras arbetssätt och möten med klienter. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjumaterial från åtta yrkesverksamma socialsekreterare samlades in och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visar att socialsekreterares arbetssätt i möten med klienter i större utsträckning har övergått från fysiska möten till digitala till följd av Covid-19-pandemin. Resultatet visar att de fysiska mötena är en del av det sociala arbetet, och socialsekreterare behöver göra en bedömning när fysiska möten inte går att utesluta. Viktiga faktorer i klientens livssituation missas till följd av de uteblivna fysiska mötena som för med sig konsekvenser för klienten. Att skapa relationer till klienter via digital
kommunikation ses som en större utmaning än via fysisk möten. Nya klienter riskerar att inte få den individanpassade hjälp som de har rätt till. Vidare visar resultatet att telefon- och videomöten sparar resurser, frigör tid samt möjliggör ett mer flexibelt arbetssätt. Resultatet visar att uppkopplingen och teknologin kan utgöra ett hinder för digital kommunikation samt att samverkansmöten över digitala enheter är komplicerade.
SOCIAL WORKERS EXPERIENCE OF CLIENT ENCOUNTERS DURING
COVID-19-PANDEMIC
Authors: Hanna Lindström and Katrin Milky
Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare
The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits
Autumn term 2020
ABSTRACT
The aim of this study is to investigate how social workers in the field of individual and
familycare experience that the Covid-19-pandemic has influenced their working methods and meetings. The study is based on a qualitative survey with semi-structured interviews. Data was obtained from eight social workers. The interview material was analysed through a qualitative content analysis. The results show that the working methods in encounters with
clients have shifted to a greater extent from physical meetings to digital client encounter as a
result of the Covid-19-pandemic. The results show that physical encounter is part of social work, and social workers need to make an assessment when physical encounters cannot be excluded. Important factors in the client's life situation can be missed as a result of the missed physical meetings that can bring devastating consequences for the client. Creating relationships with clients through digital communication is seen as a greater challenge than through physical meetings. New clients risk not getting the personalized help to which they are entitled. Furthermore, the results show that digital meetings save resources, free up time and enable a more flexible way of working. The results show that connectivity and technology can be an obstacle to digital communication and that collaborative meetings across digital devices are complicated.
INNEHÅLL
1 INTRODUKTION ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
1.2 Begreppsförklaring ... 4
1.2.1 Socialt arbete ... 4
1.2.2 Covid-19 ... 5
1.2.3 Mötet ... 5
2 TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1.1 Skapandet av relationer mellan klient och socialsekreterare ... 6
2.1.2 Digitaliserad kommunikation och interaktion ... 7
2.1.3 Pandemins påverkan på människor och samhället ... 8
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 9
3.1 Socialpsykologiska begrepp ... 9
3.1.1 Regler, förpliktelser och förväntningar – att anpassa sig till sin roll ... 9
3.1.2 Frame ... 10
3.1.3 Intryck i mötet ... 10
3.1.4 Framträdande och uppträdande – fasad som visas i interaktionen ... 11
3.2 Interaktionism ... 12
3.2.1 Mötet och interaktion mellan socialsekreterare och klient ... 12
4 METOD OCH MATERIAL ... 13
4.1 Design ... 13
4.2 Urval och access ... 14
4.2.1 Inklusionskriterier ... 14
4.3 Datainsamlingsmetod ... 15
4.3.1 Urval av tidigare forskning ... 15
4.4 Tillvägagångssätt ... 16
4.4.1 Rekrytering ... 16
4.4.2 Intervjuer ... 16
4.6 Databearbetning ... 17
4.7 Tillförlitlighet ... 19
4.7.1 Trovärdighet ... 19
4.7.2 Överförbarhet ... 19
4.7.3 Pålitlighet ... 20
4.7.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ... 20
5 RESULTAT & ANALYS ... 20
5.1 Förändringar i klientmötet till följd av Covid-19-pandemin ... 21
5.1.1 Övergång från fysiska till digitala möten ... 21
5.1.2 Anpassning av fysiska möten ... 22
5.1.3 Fysiska möten, en del av det sociala arbetet ... 22
5.1.4 Förändring av kommunikation ... 24
5.2 Det digitala mötets fördelar ... 26
5.2.1 Digitala möten sparar tid ... 26
5.3 Utmaningar med ett förändrat arbetssätt ... 28
5.3.1 Minskad personlig relation ... 28
5.3.2 Missar viktiga faktorer vid digitala möten ... 29
5.3.3 Teknik kan utgöra ett hinder ... 30
5.3.4 Samverkan svårare vid digitala möten ... 31
6 DISKUSSION ... 32
6.1 Resultatdiskussion ... 32
6.1.1 Implikationer ... 34
6.2 Metoddiskussion ... 35
6.3 Etikdiskussion ... 37
7 SLUTSATSER OCH VIDARE FORSKNING ... 37
REFERENSLISTA; ... 39
BILAGA A; MISSIVBREV BILAGA B; INTERVJUGUIDE
1 INTRODUKTION
Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom enheten för individ-och familjeomsorg erfar att Covid-19-pandemin har påverkat deras arbetssätt och möten med klienter. Socialtjänstens arbete bedrivs utifrån lagar och riktlinjer. Portalparagrafen 1kap. 1§, socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) är en ramlag som innefattar socialtjänstens övergripande mål. Socialtjänstlagens principer värnar om människors rätt till social trygghet, vård och omsorg samt alla människors lika värde (Socialrätt, 2019). Socialtjänstens insatser ska utgöra krav på god kvalitet som definieras i SoL (2001:453) 3 kap. 3§, första stycket. Insatserna som ges till individen ska gå i linje med socialtjänstlagens principer (Socialstyrelsen, 2015).
Personal inom socialtjänsten ska ha en kvalificerad utbildning samt ha god kunskap inom sitt yrke. Individer som söker stöd från socialtjänsten ska kunna känna sig trygga med de insatta hjälpinsatserna samt i mötet med socialsekreteraren. Andra viktiga faktorer för att kunna åstadkomma god kvalitet i socialtjänsten är vikten av lättillgänglig vård, rättssäkerhet samt den enskildes medinflytande (Socialstyrelsen, 2015).
Portalparagrafen är grunden för hur det sociala arbetet ska utformas och vilka vädergrunder det ska utgå från. Under den rådande pandemin ska socialtjänstens arbete och insatser fortgå men särskild planering och åtgärder behöver vidtas vad gäller fysiska möten för att minska risken för smittspridning. För att kunna utföra socialtjänstens arbete på ett säkert sätt när det kommer till att förhindra smittspridningen finns det information på Socialstyrelsens hemsida om hur socialtjänsten kan anpassa sitt arbete.Informationen är publicerad som vägledning till följd av Covid-19-pandemin. Socialstyrelsen (2020) beskriver vikten av att service- och stödinsatser måste kunna fortsätta erbjudas till människor då socialtjänsten benämns som en samhällsviktig funktion. De hjälpinsatser som ständigt måste fungera är de till personer som söker ekonomiskt bistånd, barn och unga som far illa, individer med missbruksproblematik, individer som är utsatta för våld i nära relationer samt stöd till individer med funktionsnedsättning och de äldre. Till följd av smittspridningen kan behovet av hjälpinsatser öka då fler människor blir utsatta i den rådande situationen till följd av Covid-19-pandemin (Socialstyrelsen, 2020).
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR, 2020) skriver på sin hemsida att socialtjänsten ska arbeta på ett sätt som minskar risken för smittspridning. Detta kommer att vara aktuellt även på sikt då det bedöms att Covid-19-pandemin kommer att pågå under en längre tid. Vidare nämner SKR (2020) att socialtjänstens samhällsansvar är att garantera individer i samhället en trygg service. För att kunna ge medborgare en trygg service är de fysiska mötena med klienter viktiga. Den speciella situationen med Covid-19-pandemin har upplyst om att socialtjänsten kan ändra om delar av verksamheten och tillämpa nya arbetssätt. Det är nödvändigt att utveckla rutiner som är hållbara på sikt och tillämpa passande arbetssätt för rätt situation. Vissa arbetsuppgifter som tidigare har utförts fysiskt bedöms kunna
genomföras lika bra med digitala lösningar eller genom att arbeta hemifrån. Fysiska möten utgör dock en betydande roll i det sociala arbetet då det ger möjlighet för socialsekreterare att skapa goda relationer till sina klienter. Goda relationer bidrar till att klienten känner sig trygg och känner tillit till socialsekreteraren. Det skapar förutsättningar för att klienten ska våga berätta om sin situation och ta emot stöd (SKR, 2020). Således behöver vissa möten med klienter inom socialtjänsten ske fysiskt. Dessa möten kan vara med ungdomar, barn, vuxna
och sker då på kontoret, i den enskildes hem eller ute. För att kunna handlägga den enskildes situation kan dessa fysiska möten vara avgörande för att kunna erbjuda rätt hjälp. Detta innebär att det är av stor vikt att socialtjänsten anpassar sina fysiska klientmöten utifrån den rådande Covid-19-pandemin (SKR, 2020).
Den 11 mars 2020 klassificerades Covid-19-epidemin som en pandemi av World Health Organization (WHO, 2020). Då vårt samhälle präglas av en pågående pandemi avser författarna i denna studie att undersöka vilka konsekvenser den har fört med sig i det sociala
arbetet. Människor som redan befinner sig i utsatta situationer riskerar idag att drabbas hårdast och socialtjänstens stöd till invånarna blir därmed centralt. Socialtjänstens arbete fyller en viktig funktion i samhället och därför ska arbetet fortgå oavsett omständigheterna (SKR, 2020). Således vill författarna fördjupa sig i hur socialsekreterare erfar det nya
arbetssättet samt vilka förändringar det har inneburit i möten med klienter till följd av Covid-19-pandemin. För att undersöka detta ämne genomförs en kvalitativ intervjustudie för att belysa socialsekreterarens erfarenheter av hur den rådande pandemin påverkat klientmötet. Genom att intervjua socialsekreterare kan författarna belysa deras erfarenheter av att arbeta under en pandemi. Denna studie avser bidra till att få en djupare förståelse för
förändringarna i socialsekreterarnas arbetssätt samt vilken påverkan Covid-19-pandemin har haft på det sociala arbetet. En djupare förståelse för sådana aspekter kan vid framtida
samhällsstörningar ge bättre förutsättning att hantera eventuella utmaningar.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med vår studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ- och familjeomsorg erfar att Covid-19-pandemin har påverkat deras arbetssätt och möten med klienter.
För att besvara syftet har två frågeställningar utformats:
• Hur har möten mellan socialsekreterare och klienter förändrats till följd av Covid-19-pandemin?
• Vilka utmaningar och möjligheter erfar socialsekreterare i arbete med klienter till följd av Covid-19-pandemin?
1.2 Begreppsförklaring
Under detta avsnitt ges en presentation av begreppen socialt arbete, Covid-19 och mötet. Dessa begrepp är centrala för denna studie och definieras för att få en grund och bättre förståelse för studien.
1.2.1 Socialt arbete
Då det sociala arbetet utgör en grund för denna studie presenteras begreppet sociala arbete för en förståelse av dess innebörd. Akademikerförbundet (SSR) har översatt International
Federation of Social Work (IFSW) Global definition of Social Work som definierar den globala definitionen av socialt arbete. Den globala definitionen av begreppet socialt arbete beskrivs enligt följande (IFSW, 2014; SSR, 2015):
Socialt arbete är en praktikbaserad profession och en akademisk disciplin som verkar för social förändring och utveckling, social sammanhållning, skydd och stöd för utsatta, empowerment och frigörelse av människors resurser. Mänskliga rättigheter, social rättvisa, barnets bästa, kollektivt ansvar samt respekt för mångfald är centrala principer för socialt arbete. Med utgångspunkt i teorier för socialt arbete, samhällsvetenskap, humaniora och urfolkens kunskap strävar professionen efter att involvera människor och påverka strukturer, för att möta utmaningar i livet och öka välbefinnandet.
1.2.2 Covid-19
Studiens syfte är att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat socialsekreterares arbete och mötet med klienter. Denna begreppsförklaring ger en helhetsbild av varför socialtjänstens fysiska möten blir påverkade. Coronaviruset smittar främst vid närkontakt. Därför har socialtjänsten fått anpassa sitt arbete för att förhindra smittspridning då viruset kan ge allvarliga konsekvenser och i värsta fall leda till dödsfall.
Coronaviruset som orsakar sjukdomen Covid-19 smittas i första hand genom så kallad droppsmitta, det menas att smittan överförs genom slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids när en sjuk person hostar eller nyser. Viruset kan även överföras genom indirekt kontaktsmitta, alltså genom förorenade ytor, men risken att bli smittad på detta vis bedöms som mindre. Från det att en person smittas av Covid-19 till att personen uppvisar symptom bedöms vanligtvis vara 2–14 dagar, generellt insjuknar de flesta efter cirka fem dagar även om enstaka fall kan avvika från dessa mönster. Sjukdomen drabbar väldigt olika, de flesta som drabbas av Covid-19 får lindriga besvär som går över av sig självt, en del blir allvarligt sjuka och behöver långvarig läkarvård. En internationell uppskattning är att 0,5–1 procent av de som smittas av covid-19 avlider. Det finns ett tydligt samband mellan ökad dödlighet, hög ålder och personer med andra underliggande sjukdomar
(Folkhälsomyndighetens, 2020).
1.2.3 Mötet
Då denna studie undersöker hur möten har påverkats presenteras en fördjupning av vad ett möte innebär. Vidare beskrivs vikten av kommunikationen i ett möte och vad den fyller för funktion.
En central del i det sociala arbetet är mötet mellan socialsekreteraren och klienten (Svensson & Larsson 2017). Ett möte ansikte mot ansikte styrs av människans reaktioner och gensvar på varandra. Kommunikation är det mest huvudsakliga tillvägagångssätt människan har för att skapa förståelse för vad människor vill förmedla till varandra (Hydén, L.-C., 2001).
Kommunikation är det avgörande tillvägagångssättet för socialsekreteraren att relatera till klienterna. Att vara medveten om hur andra uppfattar en är mycket väsentligt för
om en dialogisk, spontan, och komplex process. Att relatera till andra betyder bland annat att tydligt visa att man lyssnar, att aktivt verbalt kommunicera och att kommunicera genom kroppsspråk. Det innebär också en förståelse för eventuella hinder som finns för
kommunikationen och tar relevant hänsyn till dessa samt agera utifrån kommunikationens innehåll(Dunk-West, 2016).
2 TIDIGARE FORSKNING
Nedan presenteras en överblick av nuvarande kunskapsläge som valts ut till denna studie. Författarna har valt att använda sig av tidigare forskning som har undersökt Covid-19-pandemins konsekvenser på individer och samhället.Vidare presenteras tidigare forskning som undersökt vad som utgör en god och fungerade relation mellan socialsekreterare och klient, samt forskning om digitaliserad kommunikation.
2.1.1 Skapandet av relationer mellan klient och socialsekreterare
För att åstadkomma en god och ömsesidig relation mellan klient och socialsekreterare finns det flera faktorer som är viktiga (Sinai-Glazer, 2020). Dessa faktorer kopplas till
socialsekreterarens attityd och bemötande gentemot klienten. Vad gäller attityder lyfter Mark, Makai Dimeny och Bacter (2019) i sin litteraturöversikt att som socialsekreterare innebär det att kunna anpassa sig till olika roller inom sin profession. Detta kan vara komplext för en socialsekreterare då den behöver förhålla sig till lagar och riktlinjer samt behöver kunna sätta gränser, samtidigt som socialsekreteraren behöver vara ödmjuk, visa förståelse och respektera klienten. I situationer där klienten visar missnöje till
myndighetsutövare kan det yttra sig genom hot och otrevligt bemötande. För att kunna bemöta klienten på ett adekvat sätt i sådana situationer behöver socialsekreteraren agera lugnt och visa respekt (Mark, m.fl., 2019).
Viktiga faktorer för att kunna bygga en goda relation är omtänksamhet, medmänsklighet, tillit, kärlek och förtroende (Sinai-Glazer, 2020). Att skapa förtroende och tillit mellan klient och socialsekreterare är något som tar tid och kräver engagemang. Tillit och förtroende är dock två viktiga komponenter för att klienten ska kunna känna sig trygg i relationen med socialsekreteraren. Detta leder till att klienten kan våga öppna upp sig och dela med sig av svåra emotionella händelser. Det är av stor vikt att socialsekreteraren visar engagemang och förståelse för klientens livssituation, samt att socialsekreteraren finns där och genuint lyssnar på klienten. Andra faktorer som bidrar till en god relation är att socialsekreteraren kan agera mänskligt och se klienten i ögonen samt att klienten känner sig välkommen (Sinai-Glazer, 2020). Detta är något som även Dybicz (2020) lyfter fram i sin litteraturöversikt i vilken en god socialsekreterare beskrivs som en “byråkrat med ett hjärta”.
Covid-19-pandemin har medfört utmaningar för socialsekreterares arbete med klienter och det är en större utmaning att skapa förtroende och tillit till klienten under rådande
Covid-19-pandemi. I en internationell studie undersöktes etiska utmaningar för socialarbetare under Covid-19-pandemin. Studien genomfördes i samarbete med IFSW som publicerades
enkätundersökning på sin hemsida. En bred urvalsgrupp med socialsekreterare från flera olika verksamheter deltog i studien där svaren baseras på 596 enkätsvar samt 11 genomförda intervjuer. Deltagarna var från flera olika delar av världen bl.a. England, Tyskland, Belgien, Afrika, Kina med flera (Banks, m.fl., 2020).
Under den rådande pandemin utesluts fysiska möten i den utsträckning som det går, därför blir digitala möten och telefonmöten med klienter centrala. Socialsekreterarens möjligheter till att skapa empatiska och förtroendefulla relationer till klienten över telefon eller via digitala plattformar är en utmaning. Även utifrån den etiska kontexten vad gäller sekretess och klientens integritet ses detta som riskfyllt. Det är svårt för socialsekreteraren att avgöra om klientens sekretess äventyrasnär det inte går att utesluta om andra än klienten är närvarande (Banks, m.fl., 2020). Socialsekreterarens centrala uppgift är att ständigt jobba med relationen med klienten för att ha möjlighet att göra ett bra jobb. Om socialsekreteraren inte fokuserar på att skapa och upprätthålla en god relation så resulterar detta i att arbetet inte går framåt. Relationerna beskrivssom något som byggs fram tillsammans med
klienterna, men att det är socialsekreterarens ansvar att göra det. Relationen är inte bara en värdemässig grund, den ses även som ett redskap som kan användas för att få den
information som anses nödvändig för att göra professionella bedömningar av en social situation. En bra relation ger mer sanningsenlig information och om klienterna upplever sig trygga blir de också mer benägna att dela med sig av sina upplevelser och behov. Att känna sig trygg beskriver även Sinai-Glazer (2020) i sin forskning vara nyckeln till att klienterna vågar öppna upp sig och berätta om svåra händelser. Socialsekreterarna måste förmedla att de är människor som så väl barn som vuxna kan lita på, och att klienterna kan berätta vad de varit med om. Viktiga aspekter som intervjupersonerna lyfter fram är individuellt anpassad hjälp och personligt bemötande som präglas av empati och respekt (Sjögren, 2018).
De etiska utmaningarna inom det sociala arbetet som att bland annat upprätthålla förtroende, integritet, balansera rättigheter, fördelning av begränsade resurser samt att hantera känslor och säkerhetsställa vård av sig själv och kollegor inom socialförvaltningen. De klienter som socialtjänsten vanligtvis möter är människor som drabbats av psykiskt- och fysisk ohälsa, fattigdom, rasism och andra former av förtryck och ojämlikheter (Banks, Chai & Jonge, 2020). Vidare stärker denna studie det som framkommer i McCracken m.fl., (2020) resultat, att redan utsatta människor drabbas hårdast under Covid-19-pandemin.
2.1.2 Digitaliserad kommunikation och interaktion
I dagens samhälle är de flesta yrkesmässiga verksamheter påverkade av, och bundna till olika digitala system. På senare år har den digitala utvecklingen gått framåt (Svensson & Larsson; Mattison, 2017). Då samhället förändras över tid leder det till att även samhällsproblemen förändras. Sådana förändringar påverkar arbetet inom socialtjänstens verksamheter och kräver att verksamheterna anpassar sig. I takt med att digitaliseringen ökar inom den offentliga sektorn uppstår det behov av ny kunskap inom området. När det sociala arbetet
digitaliseras resoneras det över huruvida detta påverkar avståndet till klienten och mötet med klienten. Då mötet mellan socialsekreteraren och klienten är en central del i arbetet, verkar denna utveckling sätta igång en oro kopplad till grundvärderingar i det sociala arbetet även hos många professionella (Svensson & Larsson, 2017).
Den traditionella kommunikationen som sker fysiskt ersätts i all högre grad med digital kommunikation inom det sociala arbetet. Denna interaktionsform är inte avsedd att helt ersätta den traditionella utan ska vara ett komplement. Socialsekreteraren behöver först göra en bedömning om digitala möten går att genomföra, då inte alla klienter har tillgång till digitala verktyg. I dessa fall bör klienten erbjudas fysiska möten. Det finns både för- och nackdelar när kommunikation sker via digitala kanaler som exempelvis via e-post (Mattison, 2012). Fördelar med e-postkonversationer är att det är möjligt för klienten och
socialsekreteraren att nå varandra dygnet runt oberoende av vart de befinner sig. Denna tillgänglighet uppskattas av klienter då de upplever att socialsekreteraren kan ägna mer tid åt klienter. Det leder i sin tur till att relationen mellan parterna stärks. När digital
kommunikation används som ett komplement förbättras det terapeutiska förhållandet då socialsekreteraren kan visa mer engagemang. En nackdel med digitala möten är att denna interaktionsform inte passar alla klienter då vissa föredrar traditionella fysiska möten. Trots att empiriskt stöd för effektiviteten av digital interaktion med klienter ökar så är många verksamheter mer bekväma med den fysiska interaktionen. Nackdelar som lyfts fram är juridiska risker och innefattar hot mot klientsekretessen samt personens integritet (Mattison, 2012). Även Banks, m.fl., (2020) beskriver svårigheter med klientsekretessen då den inte kan säkerställas när möten sker via digitala enheter. Digitala möten kan dock inte framställas som enbart negativa. I en studie utförd av Murphy, m.fl. (2009) jämfördes klientnöjdhet mellan en grupp som erhöll digital vård mot en grupp som erhöll vård genom fysiska möten. Studiens resultat visade att det inte fanns någon klinisk signifikant skillnad mellan
grupperna mätt utifrån klientnöjdhet. Båda grupperna var nöjda med den vård som erbjöds oavsett om den var digital eller fysisk. Viktigt är att vårdgivaren som erbjuder digital vård har erfarenhet och kunskap inom sitt område (Murphy m.fl., 2009).
Socialarbetarna rapporterar om svårigheter med att inte träffa klienten i ett fysiskt möte då videosamtal bidrar till socialarbetarens oförmåga att utvärdera missförhållanden i hemmet, samt ökar risken för att kränkande relationer inom familjen missas. Att genomföra
riskbedömningar eller bedömningar är en del av socialarbetarens arbetsuppgifter. Under Covid-19-pandemin har många av socialarbetarens uppgifter som hembesök eller fysiska möten betraktats som riskabla när det gäller spridning av viruset (Banks m.fl., 2020). Resultatet visar liksom i McCracken m.fl., (2020) studie att människor upplever känslor av ångest, skuld och skam över att inte ha möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter som de önskar eller som förväntas av dem (Banks m.fl., 2020).
2.1.3 Pandemins påverkan på människor och samhället
Under Covid-19-pandemin har Sveriges regering och myndigheter infört social distansering, karantän, nedstängning av skolor, råd att arbeta hemifrån, minskade fritidsaktiviteter, transportsystem mellan gränser begränsas samt tydliga instruktioner gällande hygien med
mera. Dessa typer av begränsningar och rekommendationer skapar sociala och ekonomiska bördor och verkar med stor sannolikhet ha ytterligare påverkan på mental hälsa och
välbefinnande (McCracken, 2020). Mellan 14 maj och 11 juni 2020 genomfördes en
webbundersökning i Sverige. Undersökningen utfördes för att kartlägga effekterna på mental hälsa och välbefinnande av Covid-19, samt om den typiska icke-pandemiska förekomsten av depression, ångest och sömnlöshet överskrids (McCracken m.fl., 2020). Resultatet visar att 45,6 % av deltagarna uppfyller kriterierna för ett betydande problem. De som har en historia av psykisk ohälsa påverkas mer av Corona pandemin än de som inte tidigare drabbats av psykisk ohälsa. Unga människor är mer oroliga än äldre. En förklaring till det kan vara att unga inte besitter samma ekonomiska trygghet eller har varit anställda under en längre tid.
3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
3.1 Socialpsykologiska begrepp
Författarna i denna studie har valt att använda sig av begrepp inom Goffmans socialpsykologiska teori för att analysera interaktionen som sker i mötet mellan socialsekreteraren och klienten. Då studien går ut på att undersöka mötet mellan
socialsekreteraren och klienten är Goffmans interaktionsteori relevant för att på ett djupare plan skapa förståelse och analysera den sociala interaktionen i mötet.
3.1.1 Regler, förpliktelser och förväntningar – att anpassa sig till sin roll
Den sociala interaktionen bygger på regler och normer som de flesta människor följer i samspel med varandra. För att studera interaktionen i mötet mellan människor utgår Goffman (1970) från en interaktionsordning. Interaktionsordningen styrs av
uppföranderegler som i sin tur påverkar hur människor samspelar med varandra. Vidare beskriver han två olika typer av uppföranderegler som är förpliktelser och förväntningar. Förpliktelser innebär moralisk tvång som fastställer individens uppförande. Exempel på detta är att en socialsekreterare ska vara rättvis i sina bedömningar. Förväntningar innebär det hänsynstagande som är kopplade till andra individer Goffman (1970). Socialsekreteraren uppträder enligt vad klienten förväntar sig av en socialsekreterare. Ett exempel är att
socialsekreteraren bemöter klienten med respekt då det förväntas av den. Således finns det förpliktelser och förväntningar som individer förhåller sig till enligt den roll som denne intar i den givna situationen. Uppföranderegler styr oss människor utan att vi lägger märke till dem, dock menar Goffman (1970) att dessa blir tydliga för oss när en individ brutit mot reglerna. Han beskriver det såhär:
I social interaktion är det emellertid inte enbart ”regelbrytaren” som riskerar att drabbas av skamkänslor och förlorat anseende eller ansikte vid regelbrott, utan även övriga som är
involverande i samspelet; regelbrytaren borde ha följt regeln, de andra borde inte ha låtit regelbrottet ske (s. 48).
I interaktionen som sker i en viss kontext avser individer att tillfälligt upprätthålla ett
fungerande samspel för att undvika konflikter. Ett exempel på detta är när socialsekreteraren i möte med en klient förhåller sig till de normer och regler som förväntas av den i sitt
uppförande. Klienten är då en del av denna kontext och tillsammans försöker de upprätthålla en fungerande social interaktion. I citatet ovan benämns begreppet ansikte som har olika funktioner (Goffman, 1970). I social samspel med andra människor strävar individen efter att framföra ett acceptabelt ”jag” genom att följa de uppföranderegler som förväntas av en. För att inte gå miste om sin värdighet i interaktionen med andra kan det förstås ur Goffmans (1970) begrepp ”face-saving” det vill säga att ”rädda ansiktet”. Genom att rädda sitt ansikte, eller andras ansikten, i mötet med människor undviks situationer där skamkänslor kan uppstå. Skamkänslor kan göra sig tillkänna när en individ bryter mot uppföranderegler och riskera att ”göra bort sig”.
3.1.2 Frame
Frame eller ram är en situationsdefinition som styrs av organisationsprinciper (Goffman, 1974). Frame kan enklare beskrivas som en struktur som innefattar de regler och
förutsättningar som utgör hur vi handlar, agerar och resonerar i olika kontexter. Beroende på vilken tolkning som görs av en viss situation, ur ett synsätt, kan individer ha olika perspektiv på samma situation. Begreppet kan kopplas till både definitionen av en situation som social interaktion mellan individer och till individers uppförande i en situation. Frame kopplas till både individens vetande, som är erfarenheter av tidigare upplevelser, och social interaktion där uppfattningar av en situation som delas med andra är central, och till sist, situationers sociala dynamik Goffman (1974). Den uppstår av individers samspel med varandra i en given kontext. Individer strävar efter att uppnå en gemensam tolkning av en situation men om deras tolkning skiljer sig åt kan det leda till konflikter.
3.1.3 Intryck i mötet
I mötet mellan två individer är det viktigt för båda att få en uppfattning om varandra
(Goffman, 1959; 2004). Oavsett om ändamålet är att förmedla information eller att motivera den andra så påverkas situationen till stor del av hur personen väljer att förmedla sig själv och sin roll i mötet. Rollbegrepp innebär att människor kan inta olika roller och anpassa sin roll utifrån den situation individen befinner sig i. Dessa roller sker med utgång i ett samspel med andra och kan påverkas av andras förväntningar, som inte enbart behöver vara kopplade till individens rollposition. Hur en person framträder inför andra kommer att påverka
situationen och även resultatet som de tillsammans kommer fram till (Goffman, 1959; 2004). Vidare beskriver Goffman (1959; 2004) att personen ibland kommer att handla på ett
beräkneligt sätt och därmed uttrycka sig på ett sätt för att framkalla ett intryck av som han tror kan skapa en speciell reaktion hos den andra som ligger i hans intresse att uppnå. Detta kan exemplifieras med att socialsekreterarens professionella roll innefattar förväntningar
kring att hjälpa andra. I mötet kan socialsekreteraren uttrycka sig på ett förtroendefullt sätt för att bygga en relation.
3.1.4 Framträdande och uppträdande – fasad som visas i interaktionen
Goffman (1974) har i sina teorier utgått från dramaturgiska begrepp. Han speglar den sociala verkligheten utifrån teaterspel och har analyserat människors interaktion utifrån hur vi framträder på scen när vi interagerar med andra. Det leder oss in på Goffmans (1974) begrepp framträdande (performance) som innebär den aktivitet vi visar upp i olika
situationer samt den aktivitet som vi utför när andra individer (publiken) ser på oss. Genom att inta en roll kan individen i sitt framträdande göra intryck på sin publik så som den vill bli uppfattad. Individen strävar efter att kunna visa upp en roll som ska betraktas som äkta och trovärdig för publiken. Att en person visar upp delar och inte hela bilden av en situation kan vara på grund av social önskvärdhet. Framträdandet beskrivs som en fasad som uppvisas då det är en del av individens framträdande som regelbundet fungerar på ett allmänt sätt för att definiera situationen för de personer som observerar framträdandet. Fasaden är med andra ord det individen vill visa upp som standardtyp som antingen avsiktligt eller omedvetet används av individen under dennes framträdande. Fasaden innefattar helhetsintrycket av individens framträdande, vilket kan vara kläder, kön, utseende och andra typer av symboler. Dessa kan hjälpa individen att förmedla ett trovärdigt intryck på sin publik (Goffman, 1986; 2004).
Vidare förklarar Goffman (1959; 2004) att det finns olika typer av fasader. Han nämner bland annat inramningen som innefattar möbler, rummets helhet och yta med mera, som beskriver det mänskliga livet som utspelas i rummet. Att se vilka fotografier som sitter på väggarna kan beskriva relationen till personens nära och kära, hur rummet är inrett och i vilken stil kan förmedla en personlighet. Den personliga fasaden relaterar till de detaljer en person vill visa upp gällande sin roll som person. Exempel på dessa kan vara kön, kläder, ålder, utseende, hållning, talmönster, ansiktsuttryck, gester med mera. Ett av dessa medel för teckenöverföring, som till exempel kroppsspråk, är relativt rörliga och kortvariga och kan under ett möte förändras från ett ögonblick till ett annat.
Uppträdandet kan då beskriva de stimuli som fungerar för ögonblicket för att göra personen uppmärksam om den andras sociala status som kan kopplas till uppträdandet. Dessa stimuli upplyser också oss om personens temporära rituella tillstånd som kan kopplas till begreppet manér. Begreppet innebär att individen är engagerad i en formell social aktivitet, personens arbete, medverkan i föreningar eller annat. Goffman (1959; 2004) menar att det är lämpligt att dela upp dessa stimuli som tillsammans skapar den personliga fasaden i uppträdandet. I skapandet av relationen mellan parterna kan dessa stimuli ha betydelse för hur parterna kan uppfatta och förstå varandras roller. Under relationskapandet kan förståelse skapas genom att personerna tar hänsyn till de olika stimuli som påverkar den personliga fasaden
(Goffman, 1959; 2004).
Utöver att individen kan uppvisa samma fasad för olika sammanhang påpekar Goffman (1959; 2004) att en självklar social fasad kan bli institutionaliserad till den grad att den ger
upphov till abstrakta, steriotypiserade förväntningar och därmed tendera att anta mening och stabilitet oberoende av vilka specifika uppgifter som för tillfället råkar utföras i dess namn. Exempel på detta är när en person tar på sig en yrkesroll och förväntas utföra det som arbetet innefattar. En grupp människor med olika personligheter kan uppträda på likvärdiga sätt i arbetssammanhang för att det förväntas av yrkesrollen. Fasaden blir då en kollektiv representation och en realitet av egen kraft. När personen tar på sig en etablerad social roll infinner den sig ofta i en speciell fasad som redan har upprättats för den. Det finns riktlinjer för vad som förväntas av personen i dennes yrkesroll. Oberoende av om personens orsak till att ta sig an rollen motiveras av en önskan att utföra den givna uppgiften eller av en önskan att behålla den fasad som motsvarar. Kommer individen finna sig tvungen att göra båda delarna då det förväntas av den i arbetet. Eftersom det vanligtvis är så att fasaderna väljs och inte skapas behöver vi ha förståelse för att det uppstår svårigheter när de som ska utföra en självklar uppgift tvingas välja en lämplig fasad åt sig själv bland många olika alternativ. Det
kan uppstå svårigheter när personen tvivlar eller ifrågasätter sitt eget utförande i yrkesrollen (Goffman, 1959; 2004).
3.2 Interaktionism
Författarna i denna studie har valt att komplettera Goffmans socialpsykologiska teori med moderna begrepp som har sitt ursprung från interaktionism som är en teori inom
socialpsykologin. Begreppen som används till analysen är reflektera, klargöra och sondera. Dessa begrepp lyfts fram för att ge en djupare förståelse för kommunikationen i mötet mellan socialsekreterare och klient.
3.2.1
Mötet och interaktion mellan socialsekreterare och klientDet finns olika sätt att förmedla till en person att den aktivt blir lyssnad på. Att sitta mitt emot den man pratar med och genom icke-verbala tecken visa att man lyssnar är ett tecken på att vara närvarande i samtalet. Icke-verbala tecken är till exempel nickningar,
ögonkontakt och att hålla sig stilla. Kulturella traditioner och normer, religioner, kön, klass eller ålder kan påverka på vilket sätt man förmedlar att personen blir aktivt lyssnad på. Att ha insikt i den egna fysiska placeringen gentemot klienten i kommunikationen är en
grundförutsättning. Att placera sig själv bakom ett skrivbord eller skriva samtidigt som klienten pratar kan skapa osäkerhet och därmed hämma personen i samtalet. För en respektfull interaktion som tar hänsyn till klientens behov är det viktigt att socialarbetaren visar sig vara uppriktigt nyfiken och intresserad av klienten och dennes berättelse (Dunk-West, 2016).
För att bjuda in till längre och mer förklarande svar rekommenderas att ställa öppna frågor i mötet med klienten. Genom att ställa öppna frågor förmedlar socialarbetaren att den är intresserad och vill veta mer av vad klienten har att berätta. Slutna frågor kan besvaras kortfattat och som oftast med ett ja eller nej. Exempel på slutna frågor kan vara: “Mår du bra?” eller “Känns det bättre nu?”, svaren på dessa frågor blir då begränsade till ”Ja” eller ”Nej”.Sådana slutna frågor skapar en begränsning då samtalet inte fortsätter på ett naturligt
sätt. Vidare lyfter författaren innebörden av att reflektera som enligt honom betyder att återge det personen just berättat. Man kan välja att använda samma ord eller beskriva samma sak med andra ord. Att reflektera under ett samtal kan vara positivt när samtalet stannar upp eller när personen ”tappar tråden”. Reflektiva frågor eller påståenden bör inte återanvändas då samtalet kan uppfattas som oäkta (Dunk-West, 2016).
Genom att klargöra en del frågor och påståenden i ett samtal försäkrar sig socialarbetaren att denne har förstått klienten rätt, följaktligen leder det till att klienten känner sig förstådd.
Att använda sig av empati och föreställa sig hur omvärlden ter sig genom klientens ögon har en betydande roll i kommunikationen mellan socialarbetaren och klienten. Det fyller flera funktioner att sammanfatta mötet, det visar bland annat att socialarbetaren har förstått klienten och visar förmågan att lyssna. Socialarbetaren kan välja att sammanfatta hela eller delar av mötet, sammanfattningen kan innehålla avgränsningar av det mest väsentliga i mötet(Dunk-West, 2016).
Vidare lyfter författaren begreppet sondera som han menar betyder att socialarbetaren uppmanar klienten att prata mer ingående och närmare om ett visst problem eller en känsla. Att sondera är inte detsamma som att konfrontera eller vara påträngande. Exempel på frågor kan vara: ”Hur påverkar det dig?” eller ”Kan du berätta mer om hur du känner när du
hamnar i en sådan situation?” Det är viktigt att socialarbetaren är uppmärksam på hela klientens berättelse innan den väljer att sondera då klientens berättelse kan innehålla flera olika teman som faller samman i slutet av berättelsen (Dunk-West, 2016).
4
METOD OCH MATERIAL
4.1
Design
En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats har utförts för att beskriva
intervjupersonernas erfarenheter av att arbeta under den rådande Covid-19-pandemin. Syftet med denna studie är att utifrån de professionellas upplevelser och erfarenheter undersöka hur socialsekreterare upplever att Covid-19 har förändrat arbetssättet i möten med klienter. Då det som avses att undersökas är subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod för att kunna svara på syftet. Författarna i denna studie vill uppmärksamma eventuella förändringar i mötet med klienter och synliggöra de utmaningar och möjligheter som socialsekreteraren
upplever i arbetet med klienter till följd av Covid-19-pandemin och bidra med ny kunskap kring hur detta påverkar relationen.
I den kvalitativa forskningsmetoden är ord centrala för att få fram ny kunskap vilket stämmer överens med studiens valda insamlingsmetod som är just kvalitativa intervjuer (Bryman, 2016). Den kvalitativa metoden fokuserar på ordens betydelse vilket medför att
forskningsintervjuns mål är att erhålla nyanserade berättelser av olika perspektiv, samt att den fokuserar på ord och dess betydelse. Metoden går ut på att få en förståelse för något utifrån deltagarnas perspektiv och livserfarenheter. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är att den kvalitativa intervjun ska generera ny kunskap. En kvalitativ metod ger uttryck för en vilja att förstå och uppfatta den sociala verklighet som undersöks (Bryman, 2016; Kvale & Brinkmann 2014).
4.2
Urval och access
Valet av intervjupersoner till denna studie gjordes genom ett målstyrt urval. Ett målstyrt
urval är när forskaren själv väljer ut vilken målgrupp eller individer som ska intervjuas utifrån vad som anses vara lämpligt för den aktuella studien. De flesta urvalskriterierna i en kvalitativ studie är målinriktat eller målstyrt. Det som för de olika formerna samman är att urvalet görs utifrån målet med forskningen och att intervjupersoner väljs ut för att det är möjligt att de kan besvara frågeställningarna (Bryman, 2016). Författarna kontaktade
enhetschefer inom socialförvaltningen i fem olika kommuner via e-post. Två enhetschefer gav sitt godkännande för de anställda att delta i studien. Enhetscheferna vidarebefordrade e-postmeddelandet till de anställda vartefter de som önskade medverka kontaktade författarna via e-post.
Intervjupersoner rekryterades från socialförvaltningen i två olika kommuner i Mellansverige. Deltagargruppen bestod av sju kvinnliga och en manlig socialsekreterare. Alla deltagare arbetar inom individ- och familjeförvaltningen varav fyra socialsekreterare arbetar inom försörjningsstödsenheten. Resterande deltagare arbetar på enheten för barn och familj. Åldersintervallet för intervjupersonerna var 25 år - 45 år och har en yrkeslivserfarenhet som varierade mellan ett år och nio månader till 20 år. Valet av att intervjua yrkesverksamma inom olika enheter inom socialförvaltningen var för att få ett bredare perspektiv av hur arbetssättet i mötet med klienten har förändrats. Urvalet utgjordes med anledning av att befattningen, arbetsuppgifterna och klientkontakter var av värde i undersökningen.
Målgruppen var socialsekreterare som arbetar aktivt med klientkontakt inom socialtjänsten både innan och under Covid-19-pandemin. Det var nödvändigt att vända sig till en viss målgrupp med klientkontakt utifrån studiens frågeställningar.
4.2.1 Inklusionskriterier
Socialsekreterarna som rekryterades till studien ska ha anpassat sin verksamhet efter de restriktioner som uppstått till följd av Covid-19. Det vill säga att verksamheten ska ha förändrat sitt arbetssätt i klientmöten. Information om inklusionskriteriet framgår i missivbrevet, (se bilaga A) som skickades till enhetschefer på socialförvaltningen.
4.3 Datainsamlingsmetod
Insamling av material till denna studie gjordes genom åtta semistrukturerade intervjuer. En semistrukturerad intervju beskrivs genom en uppsättning av frågor som kan förklaras liknande ett frågeschema där frågornas följd kan variera. Frågorna är allmänt formulerade och intervjuaren kan välja att ställa följdfrågor i samband med vad som uppfattas som viktigt. Med det menas att frågor som inte ingår i intervjuguiden kan ställas om intervjuaren kopplar det till något som intervjupersonen sagt. Intervjupersoner har stor frihet att besvara och utforma svaren med egna ord. Det huvudsakliga syftet är hur intervjupersonen uppfattar och tolkar frågorna och olika händelseförlopp. Med det menas att det som intervjupersonen upplever vara viktigt vid en förklaring av en händelse och dess förståelse kring det är målet med intervjun (Bryman, 2016). En i kvalitativ forskningsintervju produceras kunskap genom samspelet mellan intervjuare och intervjuperson (Kvale och Brinkemann, 2014).
Inför intervjuerna utformades en intervjuguide (se bilaga B) med nio öppna huvudfrågor. Följdfrågor ställdes under de intervjuer där författarna ansåg att svaren på huvudfrågan behövde utvecklas ytterligare. Valet av intervjuform gjordes med anledning av den flexibilitet som erbjuds. Utifrån studiens syfte och frågeställningar lämnar denna intervjuform en öppenhet som bidrar till att följdfrågor kan ställas utifrån vad intervjupersonen berättar. Följdfrågorna gav oss fler innehållsrika svar vilket var värdefullt då det visade sig att socialsekreterarnas olika professioneroch arbetsuppgifter resulterat i att de erfarit olika alternativa lösningar i det fysiska mötet med klienten. Det gjorde att författarna i denna studie kunde anpassa sina följdfrågor till intervjupersonerna.
4.3.1
Urval av tidigare forskningFörfattarna bokade in en tid med bibliotekarien på Mälardalens högskola för att ta hjälp med sökningsprocessen. För att påbörja sökningsprocessen valdes databasen för Social Service Abstracts. Ett primärt sökord användes vid varje sökning som var “social work*”, sedan varierade sökningarna med orden “communication*”, “technology*”, “ethic”, “face to face*”, “interaction*”, “client*” och mellan dessa sökord användes “AND”. I slutet av dessa
sökningar adderades även sökordet “Covid-19*”, “Corona*” och mellan dessa sökord användes “OR”. Dessa sökord resulterade i en mängd artiklar. Författarna granskade tillsammans ett ungefärligt antal på strax över 100 studier. När författarna hittade relevant tidigare forskning som var användbar till denna studie kunde författarna söka sig vidare genom referenslistan på de artiklar som valdes ut. Endast artiklar som är peer-reviewed granskade inkluderades. Vad gäller begränsningar av den tidigare forskningen valde författarna att inkludera studier som publicerats från år 2007 och framåt då det gav större möjlighet att hitta relevant forskning till studien.
4.4
Tillvägagångssätt
4.4.1 Rekrytering
Som tidigare nämnts rekryterades socialsekreterare genom att författarna kontaktade yrkesverksamma enhetschefer inom socialförvaltningen i olika kommuner i Mellansverige. Kontaktuppgifter till enhetschefer hittades via kommunens hemsida på internet som därefter kontaktades via mail. Tre av fem kommuner svarade att det inte fanns möjlighet till
medverkan i studien, däremot visade två kommuner intresse för att medverka. Författarna fick i svar av enhetscheferna att informationsbrevet skulle vidarebefordras till
socialsekreterarna på enheten för individ- och familj. Efter detta blev författarna kontaktade via e-post av socialsekreterarna. Dessa fick ett missivbrev (se bilaga A) via e-post med
information om uppsatsens syfte, samt förslag på hur det föredras att intervjun skulle utföras med tanke på den rådande pandemin. Samtliga intervjutillfällen bokades därefter in.
Kontaktuppgifter till författarna och handledaren angavs per e-post och socialsekreterarna informerades om att de när som helst kunde kontakta oss om funderingar uppstod.
4.4.2
IntervjuerFörfattarna utförde fyra intervjuer vardera. Vid två intervjuer som utfördes fysiskt
medverkade båda författarna. Det bestämdes på förhand vem av författarna som skulle vara samtalsledaren och vem som skulle observera, anteckna samt ställa kompletterande
följdfrågor om det behövdes. De fysiska intervjuerna genomfördes på Mälardalens högskola. Där bokades stora grupprum för att kunna säkra avstånd mellan intervjupersonerna och författarna. Resterande intervjuer utfördes enskilt via telefon med anledning av striktare rekommendationer från Sveriges regering under Covid-19-pandemin
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Vid direkta intervjuer kan intervjupersoners svar komma att påverkas av olika faktorer hos intervjuaren som till exempel kön, ålder, etnisk bakgrund. Även intervjuarens närvaro kan resultera i att intervjupersonen svarar utifrån social önskvärdhet, det innebär att intervjupersonen svarar utifrån det som tros uppskattas av intervjuledaren. Risken för felkällor minskar när intervjuledare och intervjuperson inte befinner sig i samma rum. Distansen som skapas över telefon leder till att intervjupersonen inte kan bli påverkad av personen som leder intervjun i samma bemärkelse (Bryman, 2016). Innan varje intervju presenterade författarna sin roll för intervjupersonerna, vad syftet med studien var samt att intervjuguiden består av nio huvudfrågor och eventuella följdfrågor kan komma att ställas. I slutet av varje intervju fick intervjupersonerna möjlighet att tillägga relevant information om det önskades. Intervjuerna varade mellan 14–22 minuter. Samtliga intervjuer spelades in på dator med hjälp av applikationen “Enkel inspelare”. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas till skrift.
4.5 Etiska ställningstaganden
Integritet, frivillighet och konfidentialitet är etiskt grundläggande för den svenska forskningen (Vetenskapsrådet, 2017). Dem fyra etiska principer innefattar,
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Författarna har i denna studie beaktad alla de fyra etiska principerna. Informationskravet innebär att berörda deltagare ska tillhandahålla information om studiens syfte, att
deltagandet är frivilligt och att medverkan i studien kan avbrytas när det önskas (Bryman, 2016). Författarna i denna studie har via ett missivbrev (se bilaga A) gett information om studiens syfte, att deltagandet är frivilligt och att medverkan i undersökningen går att avbryta när som helst.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva ska ta ställning till sin medverkan i en undersökning samt att vid deltagande av barn under 18 år ska godkännande från
vårdnadshavare inhämtas (Bryman, 2016). Författarna i denna studie berättade om denna princip och inhämtade ett muntligt samtycke innan intervjuerna påbörjades. Samtycke inhämtades även via e-post där intervjupersonerna kontaktade författarna och bekräftade sin medverkan. Författarna i studien har inte intervjuat minderåriga. En etikblankett med etiska frågor har fyllts i och signeras av båda författarna där försäkran om att minderåriga inte kommer intervjuas lämnats. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas identitet inte avslöjas och ska kunna försäkras för deltagarna. Personuppgifter ska bevaras på ett sådant sätt att obehöriga inte ska kunna ta del av dessa uppgifter (Bryman, 2016). För att garantera intervjupersonernas konfidentialitet har alla intervjuer kodats om och benämns i texten som intervjuperson A till intervjuperson H, något som även gjordes med de inspelade ljudfilerna samt vid transkribering. Detta gjordes för att intervjupersonen inte ska kunna sammanlänkas till intervjusvaren. Alla ljudfiler fördes över till ett USB-minne som sedan förvarades på en säker plats hos en av författarna. När denna studie har blivit publicerat på Diva kommer materialet att raderas.
Sist nämnd är nyttjandekravet som innebär att material som samlas in från
intervjupersonerna enbart ska användas i forskningssyfte (Bryman, 2016). Författarna i denna studie informerade via missivbrev (se bilaga A) att all information som samlas in enbart kommer att användas i forskningsändamål. Ljudfiler och skrifter kommer endast tas del av författarna samt handledaren.
4.6 Databearbetning
Författarna började med att transkribera fyra inspelade intervjuer var. Det var viktigt att allt material skulle skrivas ut ordagrant. Det innebär att allt som intervjupersonerna uttryckte verbalt, även sådan som “ahh”, “hmm”, “pauser” eller “skratt”, skrevs ut ordagrant. I resultatavsnittet valdes en del av dessa uttryck att tas bort i citaten för en ökad läsbarhet. Vissa citat inleds med parentes punkter och slutparantes ”(…)” där författarna ansåg att
överflödigt text kunde uteslutas. Bryman (2016) beskriver att en fullständig redovisning av materialet är viktigt för att författaren ska kunna få med detta i sin analys.
För att gemensamt få sig en helhetsbild av allt intervjumaterial började författarna med att lyssna genom samtliga ljudinspelningar upprepade gånger. Därefter läste författarna tillsammans genom skrifterna ett flertal gånger. För att analysera materialet gjordes en kvalitativ innehållsanalys. En innehållsanalys är en metod som används för att kunna analysera olika typer av texter och dokument. En kvalitativ innehållsanalys går ut på att systematiskt analysera materialet samt hitta likheter och olikheter i texten (Bryman, 2016).
Författarna av denna studie började med att tillsammans välja ut meningsbärande enheter. De meningsbärande enheterna kondenserades för att materialet skulle bli mer lätthanterligt. Därefter kodades de kondenserade meningsbärande enheterna. De meningsbärande
enheterna kategoriserades in i tre huvudkategorier och vardera kategori innefattar ett antal underkategorier. Huvudkategorierna samt underkategorierna presenteras i tabell 2. Syftet med meningskoncentreringen är att sammanfatta en större del av en text till kortare formuleringar och därmed lyfta fram det viktigaste i texten som därefter kodas. Därefter tematiseras eller kategoriserar meningsenheterna i texten som framträder mest (Kvale och Brinkmann, 2014). I tabell 1 presenteras ett exempel från innehållsanalysen. Vid
analysprocessen förhöll författarna sig nära empirin. De meningsbärande enheterna utgick från forskningsfrågorna och dess syfte, samt de teoretiska aspekter som har valts ut till denna studie.
Tabell 1: Exempel från kvalitativ innehållsanalys. Tabellen visar ett exempel på hur de
meningsbärande enheterna har kondenserats, kodats och kategoriserats. Meningsbärande enhet Kondenserad meningsbärande enhet Kod Underkateg ori Huvudkateg ori
IF: (...) den största förändringen är ju att vi håller oss till att vi försöker hålla oss till så många ehh video- och telefonmöten som möjligt så man försöker göra en värdering i att när det fungerar att genomföra.
Vi håller oss till video- och telefonmöten i så stor utsträckning som möjligt när det fungerar. Främst digitala möten Övergång från fysiska till digitala möten Förändringar i klientmötet till följd av Covid-19-pandemin.
Tabell 2: Tabellen visar de tre huvudkategorierna samt tillhörande underkategorier. Huvudkategorier Förändringar i
klientmötet till följd av Covid-19
pandemin
Det digitala mötets fördelar
Utmaningar med ett förändrat arbetssätt
Underkategorier Övergång från fysiska till digitala möten
Digitala möten sparar tid Minskad personlig relation
Anpassning av fysiska möten
Missar viktiga faktorer vid digitala möten
Fysiska möten en del av det sociala arbetet
Teknik kan utgöra ett hinder
Förändringar av kommunikation
Samverkan svårare vid digitala möten
4.7
Tillförlitlighet
Den kvalitativa forskningens kvalitet bedöms utifrån tillförlitlighet som innefattar fyra delkriterier: trovärdighet som motsvarar intern validitet, överförbarhet motsvarar extern validitet, pålitlighet kan jämföras med reliabilitet och en möjlighet att styrka och konfirmera motsvarar objektivitet. De fyra nämnda delkriterierna motsvarar den kvantitativa
forskningens bedömningskriterier som är validitet och reliabilitet. Författarna har valt att utgå från tillförlitlighetens fyra delkriterier, då Bryman (2016) menar att begreppen validitet och reliabilitet är svåra att applicera på kvalitativ forskning.
4.7.1 Trovärdighet
Trovärdighet innebär att författaren har försäkrat sig om att studien utförts enligt de regler som finns. Det är viktigt att deltagare som har bidragit till studien ska kunna ta del av studiens resultat. Det ger deltagarna en möjlighet att kunna bekräfta studiens resultat, det vill säga att deltagarnas verklighet har framställts korrekt (Bryman, 2016). Författarna av denna studie har förhållit sig i enlighet med de regler som finns. Metodlitteratur som lyfter fram hur forskning ska bedrivas och Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer har beaktats och har en given plats i studien. Vidare har författarna i ett Missivbrev (se bilaga A) förmedlat till intervjupersonerna att de får ta del av studiens resultat.
4.7.2 Överförbarhet
I den kvalitativa forskningen handlar överförbarheten om huruvida resultatet i studien går att överföra till andra kontexter. Vidare beskrivs att kvalitativ forskning strävar efter att
skapa djup i intervjumaterialet som inhämtas. Genom att producera täta beskrivningar (thick descriptions) av materialet ger det en förutsättning för läsaren att avgöra huruvida resultat går att överföra till en annan kontext och till andra grupper (Bryman, 2016). Författarna har varit noga med att beskriva urvalet, ur vilka miljöer materialet inhämtades, hur det empiriska materialet analyserades samt hur insamlingen av intervjumaterialet utfördes. Författarna har valt att diskutera studiens överförbarhet mer ingående i metoddiskussionen.
4.7.3 Pålitlighet
Pålitligheten i en kvalitativ studie utgår från forskarens beskrivning, där noggrann redogörelse av alla moment ska presenteras i forskningsprocessen. Det är även viktigt att studien granskas av utomstående som kan bedöma studiens process och dess innehåll
(Bryman, 2016). Forskarna i denna studie har kontinuerligt fått handledning av en sakkunnig person som fortlöpande granskat arbetet och lämnat feedback vartefter författarna har reviderat arbetet.
4.7.4 Möjlighet att styrka och konfirmera
Forskare ska utifrån sin insikt vara medvetna om att det i kvalitativ forskning inte går att åstadkomma en fullkomligt objektiv bild. Möjligheten att styrka och konfirmera handlar om huruvida forskaren har agerat i god tro. Med detta menas att forskaren inte avsiktligt låtit teoretiska övertygelser eller personlig värdering påverka forskningsprocessen (Bryman, 2016). Under analysprocessen har författarna i denna studie hållit sig så textnära som möjlig för att minska tolkningsgraden. Det finns en medvetenhet om att tidigare erfarenheter och kunskap inom aktuellt forskningsområde kan ha påverkat resultatet. Författarna har under arbetet med studien utgått från intervjupersonernas egna berättelser och i största möjliga mån bortsett från sin egen förförståelse och erfarenheter.
5 RESULTAT & ANALYS
I detta avsnitt presenteras resultatet utifrån tre huvudkategorier där varje huvudkategori innefattar ett antal underkategorier. För att beskriva intervjupersonernas erfarenheter har författarna valt att lyfta fram relevanta citat som därefter förklaras och analyseras med hjälp av teoretiska begrepp samt tidigare forskning.
5.1 Förändringar i klientmötet till följd av Covid-19-pandemin
5.1.1 Övergång från fysiska till digitala möten
Till följd av Covid-19-pandemin har samtliga socialsekreterare fått anpassa och förändrat sitt arbetssätt. Den största förändringen har inneburit att fysiska klientmöten numera helt eller delvis har övergått till digitala möten. Detta är något som Sveriges Kommuner och Regioner (2020) och Socialstyrelsen (2020) har uppmanat till på sina hemsidor där de skriver att socialtjänsten ska arbeta på ett sätt för att minska smittspridningen. Nedan beskrivs hur en av intervjupersonernas klientkontakt ser ut nu:
” (...) har inga fysiska besök eller möten, allt all kontakt sker via telefon, ja det är väl den skillnaden att de har gått från fysiska besök till telefonkontakt”. Intervjuperson A Det beskrivs att mötena på socialkontoret numera har övergått till telefonmöten med
klienter. En annan intervjuperson beskriver att det ofta fungerar bra att hålla klientkontakten via telefon, men att ett första möte bör ske fysiskt för att kunna få en bild av klienten.
Sveriges Kommuner och Regioner (2020) skriver på sin hemsida att en del av socialtjänstens arbete kommer innebära en del förändringar, samt att mycket av det sociala arbetet går att genomföra lika bra via digitala enheter. Förändringen i klientkontakten skiljer sig dock åt, även om samtliga beskriver en mer digitaliserad kontakt med sina klienter så beskriver en annan intervjuperson sin kontakt med klienter såhär:
”(...) nu blir de ju på ett helt nytt sätt eftersom det här är inte ett komplement längre utan det här ersätter till stor del fysiska möten (…)”. Intervjuperson H
Här framkommer det att digitala möten inte längre är ett komplement utan har i större utsträckning ersatt de fysiska mötena. Intervjupersonen beskriver att detta arbetssätt numera upplevs som ett helt nytt arbetssätt att föra kontakten med sina klienter på. Vidare beskriver andra intervjupersoner att klientkontakten via telefon inte alltid fungerar då vissa klienter har telefonfobi och inte kan nås via telefon. Detta leder till att socialsekreteraren får förmedla information till klienten via en tredje part som klienten har lämnat samtycke till, eller att kontakt med klienten sker via e-postkommunikation. Det går i linje med Mattison (2012) som i sin studie beskriver att e-postkommunikation är ett alternativ som föredras av vissa klienter. Det går att kommunicera med klienter oberoende på deras lokalisation samt att den föredras av vissa klienter. Dock lyfter Mattison (2012) nackdelar då sekretessen inte kan försäkras över e-post. Det är något som även framkommer i intervjuerna, där det beskrivs att viss information inte tillåts förmedlas över e-post. Förändringen i
klientkontakten beskrivs inte enbart ske genom telefon eller e-post. Vidare beskrivs att kontakten även har skett genom videomöten:
”(...) den största förändringen är ju att vi håller oss till att vi försöker hålla så många video- och telefonmöten som möjligt, så man försöker göra en värdering i att när det fungerar att genomföra”. Intervjuperson F
Det som har framkommit i samtliga intervjuer, när frågan ställdes om hur klientkontakten har förändrats, är att den digitala kontakten har utökats. Dock varierar den digitala
kontakten mellan telefonkontakt, videomöten och e-postkommunikation. Primärt sker mötet via digitala enheter, därefter görs en bedömning huruvida det är befogat med ett fysiskt möte. Det framkommer även att samverkansmöten som inkluderar flera parter såsom BUP, skolan samt HVB-hem främst utförs via digitala videomöten. Sådana möten har innan pandemin utförts fysiskt.
5.1.2 Anpassning av fysiska möten
Under intervjuerna framkom det att typ av ärendemöte med klienter var avgörande för huruvida ett fysisk möte behövde genomföras eller inte. I de situationer där
socialsekreteraren bedömt att ett fysiskt möte är nödvändigt för utredningen, beskriver flera att dessa möten då har anpassats utifrån gällande restriktioner. En intervjuperson beskriver
att det inte har blivit så stora förändringar i de fysiska mötena utöver att handskakning vid
hälsning numera uteslutits. Vidare beskriver en annan intervjuperson sina fysiska möten såhär:
”(…) och det har väl blivit kanske andra miljöer eller vad man brukar. Jag har till exempel varit mer flexibel och faktiskt tagit lite utomhusmöten”. Intervjuperson D Det som framkommer i citatet ovan är att socialsekreteraren är mer flexibel i sitt arbete när det kommer till fysiska möten. Anpassningar såsom att hålla möten i utomhusmiljöer har blivit ett sätt för att kunna ha ett fysiskt möte, men också för att kunna hålla ett möte i enlighet med de restriktioner som uppstått till följd av Covid-19. Alla intervjupersoner erfar inte att det är lika enkelt och flexibelt med fysiska möten:
”(…) det blir en utmaning att hitta lösningar som funkar och då får man fundera runt liksom hur kanske på ett annat sätt än tidigare hur man träffas och så där. Det går inte att vara spontan på samma sätt”. Intervjuperson H
I citatet ovan framkommer det en annan upplevelse där personen beskriver att de fysiska mötena under pandemin är mer utmanande. Socialsekreteraren behöver tänka på ett nytt sätt jämfört med innan pandemin. Den behöver vara mer flexibel och komma på andra lösningar för att kunna genomföra de fysiska mötena. Vidare beskrivs att denna utmaning påverkar spontaniteten i arbetet.
5.1.3 Fysiska möten, en del av det sociala arbetet
Som tidigare nämnt framkommer det att fysiska möten styrs utifrån typ av ärendemöte. Det är något som samtligaintervjupersoner beskriver som arbetar med barnärenden.
Intervjupersonerna skildrar hur fysiska möten är en del av arbetet och att dessa är svåra att utesluta. Flera intervjupersoner som arbetar med barnutredningar uppger att ett fysiskt möte någon gång under utredningen behövs göras, även under den rådande pandemi:
”Det beror på vad man har för ärenden också. Har du ett ärende du bedömer att oron inte är för hög, alltså i mitt jobb att det är en mild oro, då är det ju lättare att ta någonting på telefon, men är det ett ärende där man till exempel där man tänker att man har för hög oro, att det skulle kunna hamna i en placering eller en väldigt omfattande insats då behöver man träffas för att få en känsla”. Intervjuperson D I citatet ovan framkommer det att fysiska möten behöver ske i de ärenden då
socialsekreteraren bedömer att oron för barnet är hög. Intervjupersonen beskriver att det
fysiska mötet möjliggör för socialsekreteraren att få en bättre känsla för barnets situation. Vid ärenden som är av den karaktär som bedöms vara av mildare oro anses det dock fungera med ett telefonmöte. Under intervjuerna framkommer det att hembesök och fysiska träffar har blivit färre till följd av pandemin, dock beskrivs det att fysiska möten inte kan uteslutas i alla situationer:
”Jag tänker när du behöver göra en skyddsbedömning så måste du ju träffa de på något sätt, så antingen om vi ses här i X-stad att dem kommer hit till kontoret eller att vi åker på hembesök eller så, men det är främst dem men också i men när det kommer till placerade barn och om jag till exempel varit i förra veckan åkte iväg för att se hur en mammas lägenhet såg ut för att det skulle gå att genomföra umgänge där”. Intervjuperson F
I citatet ovan skildrar en intervjuperson olika situationer som kräver hembesök, till exempel vid en skyddsbedömning eller för bedömning av umgänge när det gäller placerade barn. Sådana situationer beskriver flera intervjupersoner är svåra att bedöma över telefon eller via videomöte. Detta är något som även framkommer i studien utförd av Banks m.fl., (2020) där socialsekreterare beskriver svårigheten med att utvärdera missförhållanden i hemmet eller göra riskbedömningar under pandemin, då sådana arbetsuppgifter kräver fysiska möten. Flera intervjupersoner beskriver att det nya arbetssättet med digital kommunikation är problematiskt när det gäller nya klienter. Den digitala kommunikationen upplevs fungera bättre med klienter som redan är kända för sin socialsekreterare:
”(…) de som jag redan har byggt upp en relation med och det är ju dem som jag främst har telefon- och videomöte med, och som liksom är nya kontakter de träffar jag här på kontoret”. Intervjuperson F
Den fysiska kontakten beskrivs av samtliga intervjupersoner som betydelsefull. Det framkommer att i vissa situationer ses den fysiska kontakten som avgörande för
relationsskapandet. Möjligheten för att lära känna varandra och prata om problem ses om enklare när mötet sker i samma rum.
