4. Metod
5.4 Simultan bimodal tvåspråkighet (SBT)
6.2.5 Etiska överväganden
Enligt SBU (2017) ska författarna av de inkluderade artiklarna redogöra för om eventuella deltagare fått adekvat information och om de lämnat samtycke, samt om deras studie har granskats och godkänts av en etisk kommitté. Trots att de
inkluderade artiklarna inte redovisade några etiska överväganden inkluderades de i studien. Detta på grund av att endast de åtta artiklarna bedömdes vara relevanta i förhållande till studiens syfte. Hade denna studie haft etiska övervägande som ett inklusionskriterium hade inga artiklar inkluderats.
På grund av tidsbrist hann inte studiens författare granska de inkluderade artiklarna i studiens fyra litteraturöversikter utifrån etiska aspekter. Detta hade kunnat ske
genom att avstämma om tidskrifterna har krav på etiska aspekter. Eventuellt
konstaterande kring krav på etiska aspekter kunde ha lett till att litteraturöversikterna trots brist på egna etiska överväganden ändå använt studier som är etiska.
Eventuell finansiering ska även redovisas (SBU, 2017) vilket sex av de åtta
inkluderade artiklarna gör. Däremot har ingen redogörelse för påverkan på resultatet framkommit i dessa artiklar.
7. Slutsats
Skillnader kan inte konstateras mellan jämförelsegrupperna gällande totalt ordförråd, ordförrådstillväxt, total grammatisk utveckling, lexikal access, pragmatik samt vissa delar av fonologisk medvetenhet. Detta till följd av brist på resultat för barn med simultan bimodal tvåspråkighet. Brist på resultat för barn med simultan bimodal tvåspråkighet tros dels bero på litteratursökningen men även på att det är begränsad forskning om språkutvecklingen hos dessa barn.
Utformning och validering av mätinstrument för språkutveckling hos barn med tvåspråkighet resulterar i svårigheter vilket leder till att mätinstrument avsedda för barn med ett språk istället används. Mätningarna har därför en begränsad pålitlighet
och ger en begränsad bild, vilket resulterar i att språkutvecklingen och
språkkunskaperna underskattas för barn med tvåspråkighet. Även jämförelser med enspråkiga normer leder till att språkutvecklingen hos dessa barn underskattas. Vid granskning av resultat bör detta därför hållas i åtanke.
En skillnad rörande de separata ordförråden kan konstateras, där barn med simultan unimodal tvåspråkighet ligger inom det normala variationsområdet och barn med simultan bimodal tvåspråkighet ligger under i det talade språket, däremot kan det variera mellan barnen i teckenspråket. Ordförråden skiljer sig åt mellan språken för de båda jämförelsegrupperna. Där ordförråden skiljer sig beroende på
sammanhanget för barn med simultan unimodal tvåspråkighet, men för barn med simultan bimodal tvåspråkighet har teckenspråket ett större ordförråd.
Resultatet visade en fördel med att vara tvåspråkig för barn med simultan unimodal tvåspråkighet rörande den syntaktiska medvetenheten i jämförelse med enspråkiga barn. Däremot visade resultat för barn med simultan bimodal tvåspråkighet en nedsatt förmåga gällande syntaktisk medvetenhet. Även den fonologiska medvetenheten skiljer sig åt mellan jämförelsegrupperna. Barn med simultan unimodal tvåspråkighet har en fördel i båda språken medan barn med simultan bimodal tvåspråkighet endast har en fördel i teckenspråket.
Skillnader i påverkande faktorer i språkutvecklingen kan konstateras då barn med simultan bimodal tvåspråkighet har en funktionsnedsättning medan barn med simultan unimodal tvåspråkighet inte har någon. Påverkande faktorer för barn med simultan bimodal tvåspråkighet är tidig exponering av teckenspråk och
cochleaimplantat, för barn med simultan unimodal tvåspråkighet är det mängden på och kvalitén av språkinmatningen.
7.1 Vidare forskning
Då föreliggande studies grupper var svåra att jämföra med varandra på grund av funktionsnedsättning i endast ena gruppen och olika typer av tvåspråkighet, är det av intresse att vidare forskning använder andra jämförelsegrupper.
Därför önskar författarna vidare forskning kring skillnader i språkutvecklingen för barn med och utan hörselnedsättning eller dövhet som är simultant tvåspråkiga med ett talat språk och ett teckenspråk. Skillnader i språkutvecklingen för barn med och utan hörselnedsättning eller dövhet som är simultant tvåspråkiga med två talade språk är även av intresse för vidare forskning
Ett exempel för vidare forskning på skillnader i språkutveckling kan
jämförelsegrupperna vara barn med hörselnedsättning eller dövhet som antingen är simultant tvåspråkiga i två talade språk eller i ett talat och ett teckenspråk. Ett annat
exempel är att jämföra CODA-barn utan hörselnedsättning med barn med
hörselnedsättning eller dövhet med hörande föräldrar, där båda grupperna har en simultan tvåspråkighet där ett språk är talat och ett är tecken.
Det är även av intresse att undersöka dessa jämförelsegrupper där tvåspråkigheten är successiv, det vill säga att det ena språket utvecklas innan det andra.
8. Referensförteckning
Anniko, M. (red.). (2012). Öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi. (4., omarb. och uppdaterade uppl.) Stockholm: Liber.
Akhtar, N., & Menjivar, J. (2012). Cognitive and linguistic correlates of early
exposure to more than one language. Advances in Child Development and Behavior, 42, 41-78. doi:10.1016/b978-0-12-394388-0.00002-2
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Bunta, F., Douglas, M., Nippold, M., & Joffe, V. (2013). The Effects of Dual-
Language Support on the Language Skills of Bilingual Children with Hearing Loss Who Use Listening Devices Relative to Their Monolingual Peers. Language, Speech & Hearing Services in Schools, 44(3), 281–290. doi:10.1044/0161-1461(2013/12- 0073)
Bergman, B. (2012). Barns tidiga teckenspråksutveckling: Med illustrationer av Lena Johansmide. (Forskning av teckenspråk, FOT XXII). Stockholm: Stockholms
Universitet.
Capone, N., & Shulman, B. (2010). Language development: Foundations,
processes, and clinical applications. Sudbury, MA: Jones and Bartlett Publishers. Cole, E. B., & Flexer, C. A. (2011). Children with Hearing Loss: Developing Listening and Talking, Birth to Six: Vol (6th ed.). Oxford: Plural Publishing, Inc.
Corina, D. P., Hafer, S., & Welch, K. (2014). Phonological Awareness for American Sign Language. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 9(4), 530-545.
doi:10.1093/deafed/enu023
Eriksson, I., Habbe, M., Walther, M., & Westlund, A. (2018). Arbeta med
språkstörning i förskola och skola. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Från https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/arbeta-med-
sprakstorning-i-forskola-och-skola-tillganglig-version.pdf/
Folkhälsomyndigheten. (2017). Handledning för litteraturöversikter: Förutsättningar och metodsteg för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteratur vid
Folkhälsomyndigheten. (01841-2016-3.3-1). Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Från https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/94c7c7cd41ca43b4be207c9b8c 78df07/handledning-litteraturoversikter.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. rev. utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Gravel, J., & O’Gara, J. (2003). Communication options for children with hearing loss. Mental Retardation and Developmental Disabilities Research Reviews, 9, 243– 251. doi:10.1002/mrdd.10087
Gårding, E. & Kjellin, O. (1998). Vårt tal. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Hammer, C. S., Lawrence, F. R., & Miccio, A. W. (2008). Exposure to English before and after Entry into Head Start: Bilingual Children’s Receptive Language Growth in Spanish and English. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 11(1), 30–56. doi:10.2167/beb376.0
Hassanzadeh, S. (2012). Outcomes of cochlear implantation in deaf children of deaf parents: Comparative study. The Journal of Laryngology & Otology, 126(10), 989– 994. doi: 10.1017/S0022215112001909
Hoff, E. (2006). How social contexts support and shape language development. Developmental Review: Perspectives in Behavior and Cognition, 26(1), 55-88. doi:10.1016/j.dr.2005.11.002
Hoff, E., & Core, C. (2013). Input and language development in bilingually
developing children. Seminars Speech Language, 34(4), 215-226. doi: 10.1055/s- 0033-1353448.
Holmer, E., Heimann, M., & Rudner, M. (2016). Evidence of an association between sign language phonological awareness and word reading in deaf and hard-of-hearing children. Research in Developmental Disabilities, (48), 145–159.
doi:10.1016/j.ridd.2015.10.008
Humphries, T., Kushalnagar, P., Mathur, G., Napoli, D. J., Padden, C., Rathmann, C., & Smith, S. (2016). Language Choices for Deaf Infants: Advice for Parents Regarding Sign Languages. Clinical Pediatrics, 55(6), 513–517. doi:10.1177/0009922815616891 Håkansson, G. (2014). Språkinlärning hos barn. (2. rev. och uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kumar, S., Young, G., & James, D. G. H. (2009). Communication outcomes of children with permanent hearing loss developing speaking and signing concurrently: a review. International Journal of Speech-Language Pathology, 11(2), 135–146. doi: 10.1080/17549500802635624
LegiLexi. (2017). Lära barn att läsa: vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse. Stockholm: LegiLexi. Från https://legilexi.org/media/1462/lara- lasa_stora_komplett-webb.pdf
Locke, J. (1997). A Theory of Neurolinguistic Development. Brain and language, 58, 265-326. doi: 10.1006/brln.1997.1791
López, L. M. (2012). Assessing the Phonological Skills of Bilingual Children from Preschool through Kindergarten: Developmental Progression and Cross-Language Transfer. Journal of Research in Childhood Education, 26(4), 371–391.
doi:10.1080/02568543.2012.711800
Mayor, J., & Mani, N. (2019). A short version of the MacArthur–Bates
Communicative Development Inventories with high validity. Behavior Research Methods, 51(5), 2248-2255. doi: 10.3758/s13428-018-1146-0
McLeod, J.D., Lawler, E.J. & Schwalbe, M. (2014). Handbook of the Social Psychology of Inequality. Dordrecht: Springer Netherlands.
McQuarrie, L., & Parrila, R. (2014). Literacy and Linguistic Development in Bilingual Deaf Children: Implications of the “and” for Phonological Processing. American Annals of the Deaf, 159(4), 372-384. doi: 10.1353/aad.2014.0034
Melby-Lervåg, M., Lyster, S., & Hulme, C. (2012). Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-Analytic Review. Psychological Bulletin, 138(2), 322- 352. doi:10.1037/a0026744
Nationella Medicinska Indikationer. (2011). Indikation för unilateralt kokleaimplantat till vuxna. (Rapport 2011:04). Från http://docplayer.se/7088273-Indikation-for- unilateralt-kokleaimplantat-till-vuxna.html
Place, S., & Hoff, E. (2011). Properties of dual language exposure that influence 2- year-olds' bilingual proficiency. Child Development, 6(82),1834-1849.
doi:10.1111/j.1467-8624.2011.01660.x
Plant, G. (2006). Adult rehabilitation. In H. R. Cooper & L. C. Craddock (Eds.), Cochlear implants: a practical guide (2nd ed.). (pp. 299-321). London: Whurr Publishers.
Poarch, G. J. (2016). What bimodal and unimodal bilinguals can tell us about bilingual language processing. Cambridge University Press 19(2), 256-258. doi:10.1017/S136672891500036X
Rinaldi, P., & Caselli, M. C. (2014). Language development in a bimodal bilingual child with cochlear implant: A longitudinal study. Bilingualism: Language and Cognition, 17(4), 798–809. doi:10.1017/S1366728913000849
Rinaldi, P., Caselli, M. C., Onofrio, D., & Volterra, V. (2014). Language acquisition by bilingual deaf preschoolers: Theoretical, methodological issues and empirical data. In G. Tang, H. Knoors & M. Marschark (eds.), Bilingualism and bilingual deaf education, pp. 85–116. New York: Oxford University Press.
Rudner, M., Andin, J., & Rönnberg, J. (2009). Working memory, deafness and sign language. Scandinavian Journal of Psychology, 50(5), 495-505. doi:10.1111/j.1467- 9450.2009.00744.x
SBU. (2014a). Mall för bedömning av relevans [Mall]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf
SBU. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt
AMSTAR [Mall]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_systematiska_oversikter.pdf
SBU. (2014c). Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i
socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
SBU. 2017. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i
socialtjänsten: En handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från:
https://www.sbu.se/contentassets/d12fd955318f4feab3709d7ebcc9a72b/sbushandb ok.pdf
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2. omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Unsworth, S. (2013). Current Issues in Multilingual First Language Acquisition. Annual Review of Applied Linguistics, 33, 21–50. doi: 10.1017/S0267190513000044 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiefferink, C. H., Spaai, G. W. G., Uilenburg, N., Vermeij, B. A. M., & De Raeve, L. (2008). Influence of linguistic environment on children’s language development: Flemish versus Dutch children. Deafness & Education International, 10(4), 226–243. doi:10.1179/146431508790559724
9. Bilagor
9.1 Bilaga 1. Söktermer för databasen PubMed. Obs sökning gjord med filter för
Peer Review, årtal 2000–2020, engelska, Preschool Child: 2–5 years. Sökning gjord 2020-01-27. Sökningar markerade i fetstil är de som granskas.
Söktermer PubMed Antal artiklar
1. "Child"[Mesh] 92 253
2. "Language Development"[Mesh] 750
3. "Language Development Disorders"[Mesh] 438
4. 2 OR 3 1 091
5. "Multilingualism"[Mesh] 240
6. "Sign language"[MeSH Terms] 104
7. "Manual Communication"[Mesh] 123
8. 6 OR 7 123
9. 1 AND 4 AND 5 AND 8 5
10. 1 AND 4 AND 8 8
9.2 Bilaga 2. Söktermer för databasen CINAHL. Obs sökning gjord med filter för
årtal 2000–2020, åldersgrupp barn 2–5 år, peer review och engelska. Sökning gjord 2020-01-27
Söktermer CINAHL Plus with Full Text Antal artiklar 1. MH “Language development” 3 628 2. MH “Multilingualism” 524 3. MH “Sign language” 175 4. 1 AND 2 310 5. 1 AND 3 66 6. 1 AND 2 AND 3 9
9.3 Bilaga 3. Söktermer för databas PsycINFO. Obs sökning gjord med filter för årtal
2000–2020, peer review, engelska, filter barn 2–5 år. Sökning gjord 2020-01-21
Söktermer PsycINFO Antal artiklar
1. DE "Language Development" 4 668
3. 1 OR 2 5 451
4. (DE "Bilingualism") 833
5. (DE "Language Proficiency") 286
6. 4 OR 5 1 048
7. (DE "Sign Language") 194
8. (DE "Manual Communication") 17
9. 7 OR 8 208
10. 3 AND 6 474
11. 3 AND 9 67
12. 3 AND 6 AND 9 15
9.4 Bilaga 4. Söktermer för ERIC EBSCO. Obs sökning gjord med filter för årtal
2000–2020, peer review och engelska. Sökning gjord 2020-01-21
Söktermer ERIC EBSCO Antal artiklar
1. (DE "Bilingual Students") 929
3. 1 OR 2 4 945
4. (DE "Sign Language") 833
5. (DE "Manual Communication") 33
6. (DE "Augmentative and Alternative Communication")
517
7. 4 OR 5 OR 6 1 352
8. (DE "Preschool Children") 9 588
9. (DE "Language Acquisition") 6 177
10. (DE "Verbal Development") 76
11. 9 OR 10 6 237
12. 3 AND 7 AND 8 AND 11 0
13. 3 AND 8 AND 11 68 14. 7 AND 8 AND 11 12 15. "bimodal bilingualism" 9 16. 8 AND 11 AND 15 0 17. “Simultaneous bilingualism” 97 18. 8 AND 11 AND 17 0