Tvåspråkighet: Tecknat och talat språk hos
barn med och utan hörselnedsättning
En jämförande systematisk litteraturstudie
Bilingualism: Signed and spoken language
in children with and without hearing loss
A comparing systematic review
Författare: Sofie Dahlberg och Sara Mansour
Vårtermin 2020
Examensarbete: kandidat, 15 hp Huvudområde: Hörselvetenskap
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Cecilia Nakeva Von Mentzer, Universitetslektor, Örebro Universitet Examinator: Susanne Köbler, Universitetslektor, Örebro Universitet
Abstrakt
Bakgrund: Barn har förmåga att utveckla två språk samtidigt, men språkutvecklingen kan ta längre tid än för barn som utvecklar ett språk. När ett barn utvecklar två språk samtidigt före tre års ålder kallas det för simultan tvåspråkighet. Tvåspråkigheten kan omfatta två talade språk, så kallad unimodal tvåspråkighet, eller ett talat språk och teckenspråk, så kallad bimodal tvåspråkighet.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka språkutvecklingen hos två grupper barn i åldrarna två till fem år; barn med normal hörsel som är unimodalt simultant
tvåspråkiga och barn med hörselnedsättning/dövhet som är simultant bimodalt tvåspråkiga.
Metod: Studien var en systematisk litteraturstudie med en narrativ analysmetod. Utifrån fyra databaser samlades data in och artiklar relevansbedömdes utifrån studiens inklusions- och exklusionskriterier. Åtta artiklar inkluderades, granskades och kvalitetsbedömdes i enlighet med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) metodik.
Resultat: De grundläggande milstolparna i språkutvecklingen uppnås i ungefär samma ålder som enspråkiga barn för båda jämförelsegrupperna. För simultant unimodalt tvåspråkiga barn tenderar både ordförrådet och grammatiken att vara försenade när språken mäts separat, i jämförelse med enspråkiga barn. Barn med simultan bimodal tvåspråkighet tenderar att ha bättre grammatiska kunskaper och större ordförråd i teckenspråket än i det talade språket. Tidig exponering av
teckenspråk och tidigare ålder för cochleaimplantat resulterar i lättare språkinlärning och snabbare språkutveckling av det talade språket hos dessa barn.
Slutsatser: Jämförelsegrupperna uppvisade snarlika drag i det att de var mer avancerade i ett av sina språk. Likaså i att de yttrade första ordet och
ordkombinationen i samma ålder som enspråkiga barn. Skillnader mellan
jämförelsegrupperna kunde konstateras i de separata ordförråden, i den syntaktiska medvetenheten, den fonologiska medvetenheten samt i påverkande faktorer i
språkutvecklingen. På grund av brist på resultat för barn med simultan bimodal tvåspråkighet kunde skillnader inom vissa områden av språkutvecklingen inte analyseras.
Abstract
Background: Children are able to develop two languages at the same time, but the language development can take longer time for children who develop two languages compared to those who only develop one. When a child develops two languages simultaneously before the age of three, it is called simultaneous bilingualism. Bilingualism can include two spoken languages (unimodal bilingualism), or one spoken language and sign language (bimodal bilingualism).
Aim: The aim of the study was to compare the language development of two groups of children aged two to five years; children with normal hearing who are unimodally simultaneously bilingual and children with hearing impairment / deafness who are simultaneously bimodally bilingual.
Method: The study was a systematic literature review adapting a narrative analysis method. Data were collected in four databases and scientific articles were assessed for relevance and quality based on the study's inclusion and exclusion criteria. Eight articles were included, reviewed and quality evaluated based on the method of “Statens beredning för medicinsk och social utvärdering” (SBU).
Results: The basic milestones in language development are achieved at
approximately the same age for both comparison groups compared to monolingual children. For simultaneous unimodal bilingual children, both vocabulary and
grammar tend to be delayed when languages are measured separately. Children with simultaneous bimodal bilingualism tend to have better grammatical knowledge and greater vocabulary in the sign language than in the spoken language. Early exposure of sign language and earlier age for cochlear implants results in easier language learning and faster language development of the spoken language of these children.
Conclusions: The two groups showed similarities in that they were more advanced in one of their languages. There are also similarities in that they uttered the first word and the combination of words at the same age as monolingual children.
Differences between the comparison groups were noted regarding the separate vocabulary, in the syntactic awareness, the phonological awareness and in factors that influence the language development. Due to lack of results for children with
simultaneous bimodal bilingualism, differences in certain areas of language development could not be established.
Förord
Vi vill tacka vår handledare Cecilia Nakeva von Mentzer för ett gott engagemang, goda råd och kommentarer under handledningen av vår kandidatuppsats.
Arbetsfördelning
Författarna har under hela arbetets gång haft ett gott samarbete med en lika fördelad arbetsinsats.
Ordförklaring
Begrepp Definition
Bimodal Flerspråkig i både tal- och teckenspråk
CDI Communicative Development Inventories, en
självskattningsskala för bedömning av språkutveckling
CODA Children of Deaf Adults, hörande barn med föräldrar med
hörselnedsättning/dövhet
CI Cochleaimplantat
Fonem Minsta betydelseskiljande språkliga enheter
Fonologi Läran om språkljudens organisation
Inmatning Att man exponeras av språk visuellt eller auditivt
Kodväxling Skiftar mellan språk
Lexikal access Ordframplockning
Morfem Minsta betydelsebärande språkliga enheter
Pragmatik Läran om språkets användning
SBT Simultan bimodal tvåspråkighet, tvåspråkighet där man
behärskar ett talat språk och ett teckenspråk
Semantik Ordbetydelse
SUT Simultan unimodal tvåspråkighet, tvåspråkighet där man
behärskar två talade språk
Syntax Satslära, en del av grammatiken
Tvåordssats Sats uppbyggd av två ord
Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 2. Bakgrund ... 1 2.1 Språkutveckling ... 1 2.1.1 Språkutveckling av talat språk... 1 2.1.2 Språkutveckling på teckenspråk ... 2 2.1.3 Tvåspråkig språkutveckling ... 2
2.1.3.1 Simultan och successiv tvåspråkighet ... 3
2.1.3.2 Unimodal tvåspråkighet ... 3
2.1.3.3 Bimodal tvåspråkighet ... 3
2.2 Fonologi ... 4
2.2.1 Teckenspråkets fonologi ... 4
2.3 Hörselnedsättning och språkutveckling ... 5
2.4 Begreppsdefinition ... 5
2.4.1 Communicative Development Inventories (CDI)... 5
2.4.2 Cochleaimplantat ... 5
2.5 Tidigare forskning inom simultan tvåspråkig språkutveckling ... 6
2.6 Motivering av studien ... 6
3. Syfte ... 7
3.1 Frågeställningar ... 7
4. Metod ... 7
4.1 Formulering av forskningsfråga ... 7
4.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
4.3 Sökprocessen ... 8 4.3.1 Testsökning ... 8 4.3.2 Huvudsökning ... 8 4.3.3 Söktermer... 9 4.3.4 Inklusionsprocess ... 10 4.3.5 Relevansbedömning ... 10 4.3.6 Kvalitetsbedömning ... 10 4.3.7. Evidensgradering ... 12 4.4 Analysmetod ... 13 4.5 Etiska överväganden ... 13 5. Resultat ... 14 5.1 Artikelsammanfattning ... 14 5.2 Resultat av evidensgradering ... 18
5.3.1 Ordförråd... 19 5.3.2 Grammatik ... 19 5.3.3 Fonologisk medvetenhet ... 20 5.3.4 Påverkande faktorer ... 20 5.3.5 Lexikal access ... 21 5.3.6 Pragmatik ... 21 5.3.7. Sammanfattning ... 22
5.4 Simultan bimodal tvåspråkighet (SBT) ... 22
5.4.1 Ordförråd... 23 5.4.2 Grammatik ... 23 5.4.3 Fonologisk medvetenhet ... 24 5.4.3.1 Talat språk ... 24 5.4.3.2 Teckenspråk ... 24 5.4.4 Påverkan av hörhjälpmedel ... 24 5.4.5. Sammanfattning ... 25 5.5 Felkällor i mätmetoder ... 26 6. Diskussion ... 26 6.1 Resultatdiskussion ... 26 6.1.1 Allmänna språkutvecklingen ... 26 6.1.2 Ordförråd... 27 6.1.3 Grammatik ... 27 6.1.4 Fonologisk medvetenhet ... 28 6.1.5 Pragmatik ... 28 6.1.6 Lexikal access ... 28 6.1.7 Påverkande faktorer ... 28 6.1.8 Felkällor ... 29 6.2 Metoddiskussion ... 29
6.2.1 Syfte och frågeställningar... 29
6.2.2 Inklusions- och exklusionskriterier ... 29
6.2.3 Sökprocessen ... 30
6.2.4 Kvalitetsbedömning och evidensgradering ... 30
6.2.5 Etiska överväganden ... 31 7. Slutsats ... 31 7.1 Vidare forskning ... 32 8. Referensförteckning... 34 9. Bilagor ... 38 9.1 Bilaga 1. ... 38
9.2 Bilaga 2 ... 39 9.3 Bilaga 3. ... 39 9.4 Bilaga 4. ... 40
1. Inledning
Kommunikationen utgör förutsättningen för samspel mellan människor. Fungerande kommunikation i såväl talat som tecknat språk bygger på den tidiga
språkutvecklingen. Språkutvecklingen är en process som byggs upp av olika delar som påverkar varandra och som tillsammans leder till kompletta språkkunskaper. Några av dessa delar är ordförråd, grammatik och pragmatik som handlar om läran om språkets användning (Arnqvist, 1993).
För barn med dövhet utvecklas den visuella inmatningen bättre än den auditiva inmatningen. Om ett barn inte behärskar ett språk vid femårsåldern kan det barnet aldrig behärska något språk fullt ut (Humphries et al., 2016). Därför kan det vara bra att utnyttja den visuella inmatningen genom användning av teckenspråk för att påbörja språkinlärningen, då ett cochleaimplantat (CI) för ett barn med dövhet inte garanterar språkinlärning av talat språk (ibid.).
Studier visar att barn med simultan tvåspråkighet med två talade språk kombinerar till en början de två språken med varandra. Men med tiden separeras språken helt och ett av språken blir mer dominerande (Arnqvist, 1993).
2. Bakgrund
2.1 Språkutveckling
Under det första levnadsåret måste barnet lära sig att skilja på språkljud och andra ljud, då detta är en förutsättning för en fortsatt språkutveckling. För att ett språk ska kunna behärskas tillfullo måste man innan femårsåldern behärska ett talat språk eller ett teckenspråk på ett automatiserat sätt (Humphries et al, 2016).
2.1.1 Språkutveckling av talat språk
Innerörat är färdigutvecklat i fostervecka 23 (Anniko, 2012). Talspråksutvecklingen börjar därför redan under sjätte graviditetsmånaden då barnet får sin första kontakt med modersmålet (Svensson, 2009). Som nyfödd är man således redan förberedd att uppfatta modersmålet och kan även särskilja detta från omgivningsljud och andra språk (Arnqvist, 1993). Det nyfödda barnet kommunicerar tydligt via ögonkontakt och samspel (Svensson, 2009). Vid tre månaders ålder har musklerna i tungan
utvecklats och struphuvudet börjar sjunka ner och barnet kan då börja bilda olika ljud genom att jollra. Oavsett språk börjar jollrandet med enstaka vokaler, vilket sen leder till olika läten som bildas långt bak i munnen, därefter är det fokus på konsonanter, jollrandet går sedan vid 10 månaders ålder över till upprepat stavelsejollrande. Stavelsejollrande innebär att konsonanterna och vokalerna kombineras (Håkansson, 2014). Till en början jollrar barn med dövhet lika mycket som hörande barn, men
stavelsejoller utvecklas inte vidare hos dessa barn. Detta tros bero på att det är viktigt att höra sig själv för att följa med i utvecklingen av joller (ibid.). Runt
ettårsåldern börjar jollrandet likna riktiga ord vilket sammanfaller med det första ordet (Svensson, 2009).
Mellan två och treårsåldern sker en ordförrådsspurt då det aktiva ordförrådet ökar. Ordförrådet lägger grunden för den grammatiska och fonologiska utvecklingen (Locke, 1997). I tvåårsåldern ökar barnets språkförståelse och barnets aktiva
användning av språket ökar, något som tar sig uttryck i två-ords-satser. Däremot har barn i denna åldern svårt att anpassa sitt språk så att andra förstår (Svensson, 2009). Även i två och treårsåldern börjar barnet använda tre-ords-satser. I
treårsåldern har barnet vanligen inte alla språkljud tillgängliga utan de ersätts med andra språkljud, det är även vanligt att barnet är osäkert i språket och därmed tvekar och hackar i talet. Däremot talar barnet i fyraårsåldern vanligen rent så att främlingar förstår, enbart vissa språkljud kan fortfarande vara svårbehärskade (ibid.). Arnqvist (1993) menar att barnet redan vid fyra till femårsåldern behärskar de grundläggande grammatiska reglerna i språket.
2.1.2 Språkutveckling på teckenspråk
Barn som kommunicerar med teckenspråk når språkliga milstolpar såsom det första ordet, två-ords-satser och ordförrådsspurt i samma ålder som barn som
kommunicerar med talat språk (Bergman, 2012). Ordinlärningen är däremot långsam och det kan dröja fram till 1,5 till 2-årsåldern innan barnets ordförråd är runt 50 ord. När ordförrådet nått cirka 50 ord sker en ordförrådsspurt och ordförrådet växer snabbare än tidigare (ibid.).
Före två-ords-satser kan barnet kombinera ett ord och en gest, vilket kan ses som ett tidigt stadium på två-ords-satser. Vid treårsåldern sker barnets yttranden i högre hastighet då barnet nu behärskar tecknandet mer automatiserat än tidigare.
Yttranden blir även allt längre. Språket blir nu mer likt vuxenspråket och barnet använder allt fler teckenkombinationer (Bergman, 2012).
2.1.3 Tvåspråkig språkutveckling
Barn har förmåga att bearbeta en samtidig språkutveckling av två språk men vanligen tar språkutvecklingen längre tid än när de enbart ska utveckla ett språk (Arnqvist, 1993). På grund av stor variation i inmatningen för varje språk är
språkutvecklingen väldigt individuell mellan människor, men även mellan språken hos individerna. Mängden och kvalitén på insatserna från varje språk påverkar språkutvecklingens hastighet. På grund av stora skillnader i språkutveckling är det möjligt att ett barn med tvåspråkighet ligger lite efter i språkutvecklingen men att barnets språkutveckling fortfarande ligger inom det normala variationsområdet. Då
språkkunskaperna varierar mycket hos barn med tvåspråkighet är det svårt att se skillnad på om barnen har språkstörningar eller om det är en typisk språkutveckling (McLeod, Lawler & Schwalbe, 2014).
Tiden för exponering för språkinmatning är viktigare för språkutvecklingen än antalet gånger som ett barn exponeras för språket (Place & Hoff, 2011). Däremot visar studier på enspråkig språkutveckling all språkinmatning som ett barn får inte stödjer språkutvecklingen i lika stor utsträckning. Språkinmatning som gynnar
språkutvecklingen är barnriktat tal, ett varierat ordförråd, användningen av olika syntaktiska strukturer, läsning samt dekontextualiserad språkanvändning vilket innebär att språkets innehåll inte kan förstås genom situationen (Hoff, 2006). Stödjande faktorer för språkutvecklingen hos barn med tvåspråkighet kan vara att språket som förvärvs talas av flera olika personer. Detta gör att språkinmatningen blir mer mångfaldig och innehåller fler språkliga variationer (Place & Hoff, 2011).
2.1.3.1 Simultan och successiv tvåspråkighet
Språkutvecklingen hos barn med tvåspråkighet skiljer sig åt beroende på om
tvåspråkigheten är simultan eller successiv (Arnqvist, 1993). Simultan tvåspråkighet innebär att man som barn före treårsåldern har lärt sig två språk samtidigt. Vid successiv tvåspråkighet lär man sig först ett språk före treårsåldern och därefter ytterligare ett språk efter treårsåldern (Capone & Shulman, 2010).
2.1.3.2 Unimodal tvåspråkighet
Unimodal tvåspråkighet innebär att en person behärskar två talspråk (Poarch, 2016). Talspråksutvecklingen för simultant, unimodalt tvåspråkiga barn följer i huvudsak samma mönster som enspråkiga, men takten kan skilja (Arnqvist, 1993). Även barn med hörselnedsättning eller dövhet kan ha simultan unimodal
tvåspråkighet. En oro för dessa barn är att språkutvecklingen av andraspråket ska ha en negativ påverkan på majoritetsspråket, gällande språkutveckling och
behärskning. Studier påvisar dock på motsatta bevis att barn med tvåspråkighet med hörselnedsättning har samma kunskaper inom språk som barn med
hörselnedsättning som endast har ett språk (Bunta, Douglas, Nippold & Joffe, 2013).
2.1.3.3 Bimodal tvåspråkighet
Bimodal tvåspråkighet innebär att en person behärskar ett talat språk och ett teckenspråk. hörselnedsättning eller dövhet behöver inte förekomma för att en person ska vara bimodalt tvåspråkig. Exempelvis kan barn med hörselnedsättning eller dövhet vara bimodalt tvåspråkiga men även hörande barn till familjemedlemmar med dövhet, så kallade CODA-barn (Children of Deaf Adults) (Poarch, 2016).
Teckenspråk kan säkerställa förvärvandet av språk för barn med dövhet, samtidigt som man kan undvika kognitiva brister till följd av språkbrist. Att undvika kognitiva
brister kan leda till god kognitiv hälsa, vilket gör att man kan undvika frustrationer inom familjen (Humphries et al, 2016).
Studier visar att teckenspråk hjälper till i utvecklingen av ett talat språk och
läsförmåga för barn med CI. Dessa barn tenderar att ha en snabb inlärning av både det talade språket och teckenspråket. Studier visar att barn med CI som använt teckenspråk sedan födseln har liknande kunskaper i det talade språket som sina jämnåriga normalhörande (Hassanzadeh, 2012; Humphries et al, 2016).
2.2 Fonologi
Fonologi kan definieras som läran om språkljuden och deras organisation. Fonologi delas in i två huvudkategorier; segmentell (vokaler och konsonanter) och
suprasegmentell (accent och betoning) (Gårding & Kjellin, 1998). Språkets delar är meningar, satser, fraser, ord, morfem, stavelser och fonem (LegiLexi, 2017; Gårding & Kjellin, 1998).
Fonologisk medvetenhet handlar om att kunna ställa sig utanför språkets innehåll och fokusera på dess form (Melby-Lervåg, Lyster & Hulme, 2012; LegiLexi,
2017). En del av den fonologiska medvetenheten är att kunna rimma, exempelvis att barnet förstår att det är “att” som gör att “katt” och “hatt” rimmar (LegiLexi, 2017). En annan del är förståelse om att ord är uppbyggda av stavelser; t.ex. att ordet “bete” har två stavelser “be” och “te” (Gårding & Kjellin, 1998). Fonologiska medvetenheten innefattar även förståelsen över att ord är uppbyggda av fonem, det vill säga olika betydelseskiljande språkliga enheter (LegiLexi, 2017). Exempel på fonem i ordet “pil” är /p/, /i/ och /l/ (Gårding & Kjellin, 1998).
2.2.1 Teckenspråkets fonologi
Trots skillnader från det talade språket har fonologin en betydande roll för
teckenspråkets representation och bearbetning. Det talade språket använder läpp- och tungrörelser och stämband som artikulationer som realiseras genom mediet ljudvågor. Teckenspråket använder hand- och läpprörelser, där det visuella intrycket är mediet (Holmer et al., 2016; Rudner, Andin & Rönnberg, 2009).
Forskning om teckenspråk har visat att teckenspråket kan analyseras på liknande sätt som det talade språket, exempelvis på en fonologisk nivå. Teckenspråkets fonologi berör hur olika handformer bildar ett tecken samt hur kombinationen och följden av flera tecken bildar meningar (Rudner et al., 2009).
Teckenspråkets fonologi har fem manuella-visuella fonologiska parametrar som tillsammans bildar ett tecken. De fem delarna är handform, orienteringen av
handflatan, rörelsen, samt rörelsens plats och var (i rummet/spatialt) tecknet utförs i förhållande till kroppen och ansiktsgester (Holmer, Heimann & Rudner, 2016).
Liksom i det talade språket kombineras dessa olika delar på olika sätt för att bilda nya tecken med nya innebörder, en enda liten förändring i någon av delarna av ett tecken kan ändra hela betydelsen av tecknet. Samma tecken kan, liksom ord, ha flera betydelser (Rudner et al., 2009).
Fonologisk medvetenhet som vanligtvis används för att beskriva medvetenheten om ljudstrukturer i det talade språket, kan även användas om teckenspråk. I teckenspråk innebär fonologisk medvetenhet de tecknade strukturella egenskaperna i språket (Corina, Hafer & Welch, 2014).
2.3 Hörselnedsättning och språkutveckling
Det är viktigt att tidigt upptäcka medfödd hörselnedsättning hos små barn för att kunna påbörja insatser för att främja språkutvecklingen. Detta för att barnets
språkutveckling inte ska påverkas negativt av auditiv förlust (Gravel & O’Gara, 2003; Locke, 1997). Insatser för språkutvecklingen kan vara att använda teckenspråk utöver det talade språket (Gravel & O’Gara, 2003).
Majoriteten av barn med dövhet har hörande föräldrar och majoritetsspråket för dessa barn är därför talat språk (Cole & Flexer, 2011). Dock kommunicerar vissa barn med hörselnedsättning eller dövhet endast med teckenspråk. Andra kombinerar och använder både talat språk och teckenspråk. Det innebär att de är bimodalt tvåspråkiga (Gravel & O’Gara, 2003).
2.4 Begreppsdefinition
2.4.1 Communicative Development Inventories (CDI)
Communicative Development Inventories (Mayor & Mani, 2019; https://mb-cdi.stanford.edu/) är ett mätinstrument som används vid bedömning av
språkutvecklingen såsom ordförråd och grammatik hos små barn. CDI är uppdelat i två delar, första delen görs vid 8–16 månader och berör ord och gester. Andra delen görs vid 16–30 månader och berör ord och meningar. Instrumentet är i form av ett formulär där vårdnadshavare skattar barnets språkliga förmåga.
2.4.2 Cochleaimplantat
Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hörhjälpmedel som möjliggör att personer med grav hörselnedsättning eller dövhet uppfattar ljud (Nationella Medicinska
Indikationer, 2011; Plant, 2006). CI har en implanterad del som består av en
mottagare samt en elektrodrad som förs in i cochlean. Den har även en yttre del som fångar upp ljud med hjälp av mikrofoner, därefter omvandlar en talprocessor om ljudet till elektriska impulser som skickas vidare till elektroderna i cochlean. När
hörselnerven stimuleras av de elektriska impulserna skickas dessa vidare upp till hjärnan som bearbetar och tolkar detta som ljud (ibid.).
2.5 Tidigare forskning inom simultan tvåspråkig språkutveckling
Studier visar att språkutvecklingen för barn med tvåspråkighet i de flesta fall följer takten hos enspråkiga barn, men det finns kvalitativa skillnader, framförallt avseende ordförrådet på de två språken. Detta på grund av att språkutvecklingen påverkas av kvalitén, mängden och typen av inmatning av de två språken (Unsworth, 2013). Barn med tvåspråkighet använder vanligen ett av språken mer än det andra och användningen skiljer sig över tid. Det kan leda till att barnet inte behärskar alla områden lika bra i de två språken. Om man däremot lägger ihop de båda språkens ordförråd finns det ingen skillnad jämfört med barn med ett språk (Arnqvist, 1993). Tidigare forskning kring bimodal tvåspråkighet hos barn påvisar att
språkutvecklingen av det talade språket för barn med hörselnedsättning eller dövhet främjas av användningen av teckenspråk (Hassanzadeh, 2012; Rinaldi, Caselli, Onofrio & Volterra, 2014).
Författarna av denna studie har inte kunnat identifera tidigare forskning kring skillnader i språkutveckling mellan barn med normal hörsel som är simultant unimodalt tvåspråkiga och barn med hörselnedsättning/dövhet som är simultant bimodalt tvåspråkig. Därför kan ingen tidigare forskning kring skillnaderna redovisas.
2.6 Motivering av studien
Kommunikation vilar på språkförmåga och är en central del för att vardagen ska fungera. Eftersom en övervägande del av språkutvecklingen sker i tidig ålder är det intressant att fokusera på just de yngre åldersgrupperna.
Språkutvecklingen hos barn med SBT med hörselnedsättning eller dövhet är av intresse, detta för att studera om språkutvecklingen av det talade språket gynnas av närvaron av teckenspråk. Det är även av intresse att jämföra språkutvecklingen med en annan grupp med tvåspråkighet. Barn med SUT har valts att vara
jämförelsegruppen, då det uppmärksammats att tidigare forskning inte undersökt skillnader mellan jämförelsegrupperna.
3.
Syfte
Syftet med studien är att, genom en systematisk litteraturstudie, jämföra
språkutvecklingen (mätt med olika språktester) hos två grupper barn i åldrarna två till fem år; barn med normal hörsel som är simultant unimodalt tvåspråkiga och barn med hörselnedsättning/dövhet som är simultant bimodalt tvåspråkiga.
3.1 Frågeställningar
Frågeställning 1: Finns det skillnad i språkutvecklingen mellan grupperna?
Frågeställning 2: Om skillnader i språkutveckling observerats, vad består dessa i/hur ser dessa ut?
4. Metod
4.1 Formulering av forskningsfråga
Den aktuella studiens frågeställning formulerades utifrån PICO-modellen (SBU, 2017). PICO använder fyra kategorier. “P” står för population, “I” står för Intervention (behandlingen/exponeringens som studeras), “C” står för Comparison (vad man berör, jämför med) och “O” för Outcome (berör studiens utfallsmått) (SBU, 2017). I tabell 1 redovisas den aktuella studiens PICO.
Tabell 1. PICO-format
Population Intervention Comparison Outcome/utfallsmått Barn 2–5 år Unimodal
tvåspråkighet
Bimodal tvåspråkighet
Språktester
4.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusions- och exklusionskriterier fastställs av två anledningar: 1) eftersom de har betydelse för hur sökningar utformas och, 2) för att kunna bedöma studiernas relevans i förhållande till den aktuella studiens frågeställning efter huvudsökningen har avslutats (SBU, 2017).
Inklusionskriterierna var: ”peer-review” granskade artiklar skrivna på engelska som publicerats mellan 2000-01-01 och 2020-12-31 där undersökningsgruppen var barn i åldersgruppen två till fem år. Barnen skulle antingen ha simultan unimodal
tvåspråkighet eller simultan bimodal tvåspråkighet. Barnen med simultan bimodal tvåspråkighet skulle ha hörselnedsättning eller dövhet.
Exklusionskriterierna var: artiklar som fokuserade på föräldrarnas uppfattning,
läsutveckling och undersökningsgrupp som utöver hörselnedsättning hade ytterligare funktionsnedsättning. Barn med hörselnedsättning eller dövhet som är simultant unimodalt tvåspråkiga exkluderades.
4.3 Sökprocessen
En systematisk litteraturöversikt med hjälp av narrativ analysmetod
(Folkhälsomyndigheten, 2017) genomfördes. Tillvägagångssättet följde Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering för en systematisk litteraturöversikt (SBU, 2017). Datamaterialet införskaffades genom en litteratursökning.
4.3.1 Testsökning
Litteratursökningen började med en testsökning för att fastställa att
frågeställningarna är väldefinierade och avgränsade nog för att hitta relevanta
artiklar som besvarar studiens forskningsfråga (SBU, 2017). Testsökningen utfördes mellan den 21–27 januari 2020. Databaserna som var med i testsökningen var PubMed, CINAHL Plus with Full Text, PsycINFO och ERIC EBSCO. De valda databaserna omfattar olika specialområden såsom pedagogik, hälsa och
hörselvetenskap. Söktermer som testades i de olika databaserna utformades utifrån studiens PICO, syfte, inklusions- och exklusionskriterier. MeSH-termer identifierades och testades i samtliga databaser. Söktermerna testades med blocksökningar där MeSH-termer kombinerades i olika kombinationer med AND och OR för att hitta relevanta träffar (SBU, 2017). Vid testsökningen användes avgränsningar (SBU, 2017) utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. Testsökningen genererade söktermer och sökblock (se bilaga 1–4).
4.3.2 Huvudsökning
Den fullständiga huvudsökningen utfördes den 6 februari 2020 och redovisas i tabell 2. Huvudsökningen valdes att utföras i fyra databaser eftersom SBU (2017)
rekommenderar att systematiska litteratursökningar utförs grundligt i minst två databaser för att säkerställa att sökningen är tillräcklig att besvara studiens
forskningsfråga. Huvudsökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL Plus with Full Text, PsycINFO och ERIC EBSCO.
I denna systematiska litteraturstudie har fritextsökning uteslutits eftersom MeSH-termer kunde användas för samtliga sökMeSH-termer på alla inkluderade databaser. De avgränsningar som användes i huvudsökningen utgick ifrån inklusions- och exklusionskriterierna (SBU, 2017).
Tabell 2. Sökkombinationer av MeSH-termer vid huvudsökningen
Databas Söktermer Antal
artiklar
PubMed ("Child"[Mesh] AND ("Language Development"[Mesh] OR
“Language Development Disorders"[Mesh]) AND "Multilingualism"[Mesh] AND ("Sign language"[MeSH Terms] OR "Manual Communication"[Mesh]))
5
PubMed ("Child"[Mesh] AND ("Language Development"[Mesh] OR
“Language Development Disorders"[Mesh]) AND ("Sign language"[MeSH Terms] OR "Manual
Communication"[Mesh]))
8
PubMed ("Child"[Mesh] AND ("Language Development"[Mesh] OR
“Language Development Disorders"[Mesh]) AND "Multilingualism"[Mesh])
23
CINAHL Plus with Full Text
(MH “Language development” AND MH “Multilingualism” AND MH “Sign language”)
9
PsycINFO ((DE "Language Development" OR DE "Language
Disorders") AND (DE "Bilingualism" OR DE "Language Proficiency") AND (DE "Sign Language" OR DE "Manual Communication"))
15
ERIC EBSCO ((DE "Bilingual Students" OR DE "Bilingualism") AND (DE "Preschool Children") AND (DE "Language Acquisition" OR DE "Verbal Development"))
68
ERIC EBSCO ((DE "Sign Language" OR DE "Manual Communication" OR
DE "Augmentative and Alternative Communication") AND (DE "Preschool Children") AND (DE "Language Acquisition" OR DE "Verbal Development"))
12
4.3.3 Söktermer
Utifrån studiens PICO formulerades söktermer (SBU, 2017), söktermerna är
indelade i fyra kategorier. Den första kategorin handlar om åldersgruppen två till fem år, denna kategori valdes eftersom det är i denna ålder som språket utvecklas som mest. Söktermerna som användes för den första kategorin var “Child” och
"Preschool Children". I de databaser där ingen MeSH-term för åldersgruppen hittades användes istället filter för åldersgruppen.
Andra kategorin handlar om simultan unimodal tvåspråkighet, söktermerna som användes för denna kategori var: “Multilingualism”, "Bilingualism", "Language Proficiency" och "Bilingual Students".
Den tredje kategorin handlar om simultan bimodal tvåspråkighet med fokus på teckenspråk eftersom även den var med i jämförelsen. Söktermerna som användes för denna kategori var: "Sign language", "Manual Communication" och
För den sista kategorin gällande språktester fokuserar söktermerna på språkutveckling, eftersom språkutvecklingen mäts med hjälp av språktester. Söktermerna som användes för denna kategori var: "Verbal Development", “Language Development”, “Language Development Disorders”, “Language Disorders” och "Language Acquisition".
4.3.4 Inklusionsprocess
Huvudsökningen resulterade i 140 artiklar. Inklusionsprocessen började med
exkludering av 10 dubbletter. Därefter gjordes en individuell grovsållning av abstrakt av de 130 resterande artiklarna. Den individuella grovsållningen jämfördes och artiklarna som sedan kvarstod hämtades i fulltext. De 20 kvarstående artiklarna bedömdes sedan individuellt utifrån inklusions- och exklusionskriterierna och de individuella bedömningarna jämfördes. Artiklarna som uppfyllde kraven bedömdes individuellt för relevans utifrån SBU:s granskningsmall (SBU, 2014a). De 8 artiklar som båda författarna bedömde att de uppfyllde inklusions- och exklusionskriterierna samt vara relevanta kvalitetsgranskades individuellt (SBU, 2017).
Inklusionsprocessen redovisas i figur 1. Totalt exkluderades 132 artiklar.
4.3.5 Relevansbedömning
Syftet med en relevansbedömning är att endast inkludera artiklar som bedöms vara relevanta i förhållande till studiens forskningsfråga. Detta gjordes individuellt i två steg. I steg 1 gjordes en grovsållning av artiklarnas titlar och abstrakt. Artiklarna som bedömdes vara relevanta hämtades hem i fulltext. Efter steg 1 kvarstod 20 artiklar, se figur 1, som lästes i fulltext av båda författarna. I steg 2 bedömdes relevans av fulltextartiklarna utifrån SBU:s granskningsmall “Mall för bedömning av relevans” (SBU, 2014a). Efter steg 2 jämfördes författarnas bedömningar och 8 artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna kvarstod; 4 systematiska litteraturöversikter och 4 experimentella studier.
4.3.6 Kvalitetsbedömning
Samtliga studiers kvalitet och förekomst av systematiska fel bedömdes (SBU, 2017). Bedömningen gjordes med hjälp av de två mallarna “Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” (SBU, 2014c) och “Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR” (SBU, 2014b).
“Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier” syftar till att bedöma observationsstudiens kvalité utifrån selektionsbias, behandlingsbias,
bedömningsbias, bortfallsbias, rapporteringsbias och intressekonflikter (SBU, 2014c). Selektionsbias behandlar hur urvalet har gått till. Behandlingsbias berör om
behandlingen av deltagarna i studien skiljer sig åt och hur detta kan påverka resultatet. Bedömningsbias bedömer risken för att resultat av mätningar påverkats av forskarna. Bortfallsbias fokuserar på hur forskarna har hanterat eventuella bortfall. Rapporteringsbias bedömer hanteringen av studiens protokoll och rapportering. Intressekonflikter går ut på att bedöma om forskarna eller eventuella sponsorer kan dra en vinst utifrån resultatet (SBU, 2014c).
“Mall för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR” syftar till att bedöma kvalitén av metod för systematiska översikter (SBU, 2014b). Detta bedöms utifrån olika delar såsom studiens val av metod, litteratursökning, inklusions- och exklusionskriterier, men även hur redovisning av resultatet från litteratursökningen har gått till, liksom sammanställningen av studiernas resultat, intressekonflikter samt publikationsbias. Publikationsbias innebär att författaren påverkar vilka resultat som redovisats (SBU, 2014b).
Kvalitetsgranskningen utfördes individuellt av båda författarna oberoende av
varandra. Resultaten av kvalitetsgranskningen jämfördes för att säkerställa likvärdig bedömning. Av de 8 artiklarna bedömdes en litteraturöversikt (Akhtar & Menjivar, 2012) vara av låg kvalité då den saknade en beskriven metoddel där
litteratursökningen, inklusions- och exklusionskriterierna redovisades. Det framkom heller inte vilka de inkluderade artiklarna var och om de kvalitetsgranskats. Varken publikationsbias bedömdes eller intressekonflikter angavs. Sex av studierna
(Hammer, Lawrence & Miccio, 2008; Hoff & Core, 2013; Lopéz, 2012; McQuarrie & Parrila, 2014; Rinaldi & Caselli, 2014; Wiefferink, Spaai, Uilenburg, Vermeij & De Raeve, 2008) bedömdes vara av medelhög kvalité. Dessa var både
litteraturöversikter (n = 2) och experimentella studier (n = 4). En litteraturöversikt (Kumar, Young & James, 2009) bedömdes vara av hög kvalité, den hade en tydligt beskriven metoddel, där litteratursökningen och inklusions- och exklusionskriterierna redovisades på ett tydligt sätt. De inkluderade artiklarna i studien av hög kvalité sammanfattades i en tydlig resultatdel efter att de kritiskt granskats. Det som saknades var redovisning av publikationsbias och intressekonflikter.
Figur 1. Inklusionsprocessen och resultat av kvalitetsgranskning
4.3.7. Evidensgradering
Efter kvalitetsgranskningen genomfördes evidensgradering av de inkluderade artiklarna. Evidensgradering går ut på att bedöma artiklarnas evidensstyrka utifrån GRADE-systemet (SBU, 2017) utifrån en fyrgradig skala, stark (), måttligt stark (O), begränsad (OO) och otillräcklig (OOO). För studier med otillräcklig evidensstyrka finns en stor risk att nya studier inom området visar
annorlunda resultat medan man för studier med stark evidensstyrka förväntar sig att ny forskning ger liknande resultat (SBU, 2017).
Den preliminära evidensstyrkan bedömdes utifrån artiklarnas studiedesign, se tabell 3. Därefter gjordes en bedömning av slutlig evidensstyrka där den preliminära evidensstyrkan justerades uppåt eller nedåt beroende på olika kvalitetsfaktorer (SBU, 2017).
Tabell 3. Preliminär evidensstyrka
Preliminär evidensstyrka:
Studiedesign, antal artiklar
Stark () Litteraturstudie, 4
Måttligt stark (O)
Begränsad (OO) Experimentell studie, 4
Otillräcklig (OOO)
4.4 Analysmetod
Narrativ analysmetod användes för denna systematiska litteraturöversikt. Vid narrativ analysmetod redovisas resultatet från de inkluderade artiklarna i beskrivande form. Riktlinjerna för att använda narrativ analysmetod är att studien är systematisk, vilket denna studie är (Folkhälsomyndigheten, 2017). Narrativ analysmetod väljs eftersom både kvantitativa och kvalitativa studier kan inkluderas.
4.5 Etiska överväganden
Systematiska litteraturöversikter bör endast inkludera artiklar som fått godkännande från en etisk kommité (Forsberg & Wengström, 2016: SBU, 2017). Inledningsvis valde därför författarna att endast inkludera artiklar som var etiskt godkända. Vid bedömning av artiklarna i fulltext utifrån inklusions- och exklusionskriterierna fann författarna inga artiklar som var etiskt godkända som även uppnådde resterande kriterier. Därför kunde inte riktlinjer om att endast inkludera etiskt godkända artiklar följas.
Det finns fyra huvudkrav som man måste följa inom forskning, kraven är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet går ut på att deltagarna i studien måste informeras kring syftet och upplägget av studien. Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva ska bestämma över sin medverkan. Informations- och samtyckeskravet blir endast uppfyllt vid studier som gäller barn när båda föräldrarna samtyckt till deltagande (Vetenskapsrådet, 2002).
Konfidentialitetskravet innebär att personuppgifter insamlade i studien förvaras på ett säkert sätt och att sekretess gäller. Nyttjandekravet går ut på att insamlad data och
personuppgifter endast får användas för det specificerade forskningsändamålet (Vetenskapsrådet, 2002).
Denna studie inkluderade fyra systematiska litteraturöversikter som inte diskuterade några etiska överväganden. De fyra inkluderade experimentella studierna förde inga etiska överväganden och det framkom inte om föräldrarna gav samtycke.
Sex av de åtta inkluderade artiklarna (Hammer et al., 2008; Hoff & Core, 2013; Kumar et al., 2009; Lopez, 2012; Rinaldi & Caselli, 2014; Wiefferink et al., 2008) redovisade att de fått finansiering av utomstående, men ingen redogörelse för eventuell påverkan på resultatet framkom.
5. Resultat
Resultatet inleds med en artikelöversikt. Därefter redovisas resultatet av
evidensgraderingen. Sedan redovisas resultatet av de inkluderade artiklarna vilket inleds med simultan unimodal tvåspråkighet eftersom det är det vanligaste
förekommande tvåspråkigheten. Därefter fortsätter resultatet med simultan bimodal tvåspråkighet då det är mer fördjupande. Resultatet avslutas med studiernas felkällor i mätmetoderna.
5.1 Artikelsammanfattning
Tabell 4. Artikelsammanfattning över inkluderade studier.
Författare, år
Titel Tidskrift Syfte Studiepopulation Slutsats Unimodal
/bimodal Studiedesign Akhtar & Menjivar. 2012 Cognitive and linguistic correlates of early exposure to more than one language. Advances in Child Development and Behavior
Granska studier om kognitiva och språkliga samband för exponering av två språk i spädbarnsålder och tidig barndom. En jämförelse mellan enspråkiga och tvåspråkiga barn.
Inte möjlig att identifiera Trots att unga tvåspråkiga barn i
genomsnitt kan behöva längre tid än enspråkiga att behärska båda sina språk, tyder resultaten på att kognitiva, språkliga och andra fördelar som behärskningen av två språk och kulturer överväger de relativt få (och kanske obetydliga) nackdelar som associerats med tvåspråkighet. Unimodal Litteraturöversikt Hammer, Lawrence & Miccio. 2008 Exposure to English before and after Entry into Head Start: Bilingual Children’s Receptive Language Growth in Spanish and English. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism
Undersöka ordförråd och språkförståelseförmåga på spanska och engelska hos tvåspråkiga förskolebarn som deltog i Head Start1
under en tvåårsperiod.
Totalt (N=83)
Simultant tvåspråkiga (n=52) Successivt tvåspråkiga (n=31)
Studien förlöpte mellan barnen var 3 och 5 år gamla.
En faktor som påverkar
språkförmågan hos tvåspråkiga barn är om den tvåspråkiga språkutvecklingen sker simultant eller successivt.
Språkutvecklingen för barn med tvåspråkighet följer en linjär bana.
Unimodal Experimentell
studie
Hoff & Core. 2013 Input and Language Development in Bilingually Developing Children Seminars Speech Language Granska litteraturen om förhållandet mellan tidig språklig exponering och språkutvecklingen för att kunna informera familjer kring beslut om tvåspråkighet för barn.
Inte möjlig att identifiera Barns språkinlärningstakt beror på
deras språkupplevelse, då både mängden och kvalitén på språkupplevelsen påverkar språkutvecklingen.
Unimodal Litteraturöversikt
Kumar, Young & James. 2009 Communication outcomes of children with permanent hearing loss developing speaking and signing concurrently: a review. International Journal of Speech-Language Pathology Bestämma i vilken utsträckning simultan bimodal språkinlärning påverkar utvecklingen av talade eller tecknade kommunikationsförmågor i förhållande till icke-verbala förmågor. Totalt (N=11), i åldrarna 3–5 år. Totalt (N= 3), mätningar gjordes i åldrarna 1, 1,6, 2 och 2,6 år. Totalt (N=27), åldrarna 2–7. Teckenspråk (n=15) Bimodala (n=12) Totalt (N=28). Åldersgrupper: 2;7–4;10 år, 5;0–7;5 år, 9;5–15;4 år.
Simultan bimodal språkinlärning är associerad med barnens
kommunikationsinlärning i båda språken. Mer forskning inom exempelvis pragmatik, syntax och semantik i förhållande till kommunikationsinlärning behövs för att konkreta slutsatser ska kunna dras.
Bimodal Litteraturöversikt López. 2012 Assessing the Phonological Skills of Bilingual Children from Preschool through Kindergarten: Developmental Progression and Cross-Language Transfer. Journal of Research in Childhood Education
Studien hade tre syften: Identifiera ett tillförlitligt mått på fonologisk medvetenhet för ett tvåspråkigt
förskoleprov i
spanska/engelska. Identifiera hur dessa barn utvecklar fonologiska färdigheter på engelska och spanska under förskoletiden. Förstå hur barnen utvecklar var och en av de fonologiska
färdigheterna på båda språken, samt tvärspråkligt.
Totalt (N=241), åldrarna 4–5 år.
Studien introducerar ett nytt tillförlitligt mått på fonologisk medvetenhet för engelsk-spanskspråkiga barn yngre än 5 år. Unimodalt tvåspråkiga barns språkutveckling kan jämställas med enspråkig utveckling om man kombinerar utvecklingen på de två språken.
Fonologisk medvetenhet blir bättre hos tvåspråkiga barn när de blir äldre. De tvåspråkiga barnen i studien övergår från att inledningsvis vara bättre på spanska till att avslutningsvis vara bättre på engelska när de lämnar förskolan.
Unimodal Experimentell
McQuarrie & Parrila 2014 Literacy and Linguistic Development in Bilingual Deaf Children: Implications of the “and” for Phonological Processing
American Annals of the Deaf
Undersöka läsprocessen och fonologin hos simultant bimodalt tvåspråkiga barn med dövhet.
Inte möjlig att identifiera Teckenspråkets fonologi kan stödja
läsinlärningen för simultant bimodalt tvåspråkiga barn med dövhet. Det är av vikt att ta hänsyn till interaktionen mellan talat språk och teckenspråk i diskussioner kring grundläggande färdigheter som stödjer läsutvecklingen för tvåspråkiga barn med dövhet. Bimodal Litteraturöversikt Rinaldi & Caselli. 2014 Language development in a bimodal bilingual child with cochlear implant: A longitudinal study. Bilingualism: Language and Cognition
Utvärdera de tidiga faserna i språkutvecklingen av talat språk och teckenspråk hos ett tvåspråkigt dövt barn med hörande föräldrar.
Totalt (N=1) Studien förlöpte då barnet var 2;6 och 5;1 år gammalt.
Tidig exponering av teckenspråk kan främja inlärningen av talat språk hos barn med dövhet.
Att kommunicera på teckenspråk i tidig ålder före CI förbättrar förmågan att lära sig ett talat språk efter CI-operation.
Bimodal Experimentell studie Wiefferink, Spaai, Uilenburg, Vermeij & De Raeve. 2008 Influence of linguistic environment on children’s language development: Flemish versus Dutch children. Deafness & Education International Jämföra språkutvecklingen för flamländska barn med CI och holländska barn med CI.
Totalt (N=18) Studien förlöpte då barnen var 2 till 5 år gamla.
De flamländska barnen visade generellt större framsteg i språkutvecklingen av det talade språket än de holländska barnen. Barn som fått CI i tidigare ålder visade mer framsteg i hörseluppfattning, talförståelse och talat språk än barn som fått CI i senare ålder.
De holländska barnens talade språk förbättrades över tid i motsats till teckenspråket. Detta tros bero på föräldrarnas minskade användning av teckenspråk när barnen fått CI.
Bimodal Experimentell
5.2 Resultat av evidensgradering
Resultatet av preliminär evidensstyrka för de inkluderade artiklarna var fyra litteraturstudier som bedömdes vara av stark evidensstyrka () och fyra
experimentella studier som bedömdes vara begränsad evidensstyrka (OO) (SBU, 2017).
Efter att den preliminära evidensstyrkan av de inkluderade artiklarna justerades utifrån de åtta faktorerna som påverkar den slutliga evidensstyrkan förändrades evidensstyrkan hos artiklarna (SBU, 2017). Tre av litteraturstudierna justerades nedåt från stark till otillräcklig på grund av brister som varierade hos artiklarna. En av obeservationsstudierna justerades nedåt från begränsad till otillräcklig på grund av brister i artikeln. Se slutlig evidensstyrka för samtliga inkluderade artiklar i tabell 5. En samlad evidensstyrka av de inkluderade artiklarna kunde inte genomföras på grund av skillnad i studiedesign hos artiklarna, men även stora skillnader i metod och val av mätmetoder.
Tabell 5. Slutlig evidensstyrka
Slutlig Evidensstyrka: Studiedesign, antal artiklar
Studie
Stark () Litteraturstudie, 1 Kumar et al., 2009
Måttligt stark (O)
Begränsad (OO) Experimentell studie, 3 Hammer et al., 2008 López, 2012
Wiefferink et al., 2008
Otillräcklig (OOO) Litteraturstudie, 3
Experimentell studie, 1
Akhtar & Menjivar, 2012 Hoff & Core, 2013
McQuarrie & Parrila, 2014 Rinaldi & Caselli, 2014
5.3 Simultan unimodal tvåspråkighet (SUT)
Två litteraturöversikter redogör att barn med SUT når de grundläggande milstolparna i språkutvecklingen, såsom första ordet och ordkombinationer, i ungefär samma ålder som barn med ett språk (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013). När man undersöker utvecklingen på de två språken separat, som storleken på ordförrådet och grammatisk förmåga, tenderar barn med SUT att vara försenade i förhållande till enspråkiga barn. Men generellt sker språkinlärning hos barn med tvåspråkighet i motsvarande eller snabbare takt som hos barn med ett språk (Hoff & Core, 2013).
CDI visar att barn med SUT är mer avancerade i ett av språken avseende ordförråd och grammatisk utveckling. Det språk som barnen är mer avancerade i är språket som talas hemma (Hoff & Core, 2013).
5.3.1 Ordförråd
Flera studier visar att de separata ordförråden hos barn med SUT tenderar att släpa efter ordförrådet hos barn med ett språk (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013). Trots detta ligger de separata ordförråd hos barnen med tvåspråkighet fortfarande inom normalvariationen (Akhtar & Menjivar, 2012). Ingen skillnad i ordförråd observerades mellan barn med enspråkighet och tvåspråkighet om ordförråden hos barn tvåspråkighet kombinerades (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013).
Skillnad i ordförrådets storlek mellan barn med enspråkighet och tvåspråkighet som identifierats i barndomen kan fortsätta resten av livet eftersom
ordförrådsutvecklingen fortgår hela livet (Hoff & Core, 2013).
Två studier fann ingen statistisk signifikant skillnad mellan barn med enspråkighet och tvåspråkighet gällande ordförrådstillväxt (Hoff & Core, 2013; Hammer, Lawrence & Miccio, 2008). Däremot fanns en positiv tillväxthastighet i ordförråd och
språkförståelse i majoritetsspråket för landet som barnet går i förskolan i, men som inte talas hemma. Även stora variationer bland barnens språkutveckling och
ordförråd har uppkommit (Hammer et al., 2008).
Ordförråden hos barn med tvåspråkighet skiljer sig åt eftersom språken används i olika sammanhang (Hoff & Core, 2013). För barn med tvåspråkighet där hemspråk och förskolespråk skiljer sig åt, är kunskapen likvärdig som för enspråkiga barn avseende skolord men sämre avseende hemord på det dominerande språket (Akhtar & Menjivar, 2012).
5.3.2 Grammatik
I vissa aspekter av grammatiken sker inlärningen i samma ålder som enspråkiga men tenderar att ligga efter när den grammatiska utvecklingen hos de två språken
mäts separat. Genom att använda ett kombinerat mått på grammatisk kunskap där båda språken mättes kunde en studie visa att de totala grammatiska kunskaperna från båda språken var jämförbar med kunskapsnivå hos barn med ett språk (Hoff & Core, 2013). Barn med SUT kommer ikapp sina jämnåriga kamrater med
enspråkighet avseende grammatik i de separata språken vid 9–10 årsåldern (ibid.). Några studier redogör för att tvåspråkighet är fördelaktig för utvecklingen av
syntaktisk medvetenhet. Dessa har visat att det krävs kognitiv mognad och hög kompetens (exempelvis ordförrådsstorlek, meningslängd och bisatsanvändning) på båda språken för att en skillnad jämfört med enspråkiga barn ska gå att urskilja. Dessa mätningar har undersökt hur väl barn kan rätta till meningar med grammatiska fel (Akhtar & Menjivar, 2012).
5.3.3 Fonologisk medvetenhet
Flera studier visar att barn med tvåspråkighet har en initial fördel gällande fonologisk medvetenhet jämfört med barn med ett språk. Fördelen hos barn med tvåspråkighet varar fram tills den ålder där barn lär sig att läsa, då läsning är förknippat med utvecklandet av den fonologiska medvetenheten och därmed kommer barn med ett språk ikapp (Akhtar & Menjivar, 2012).
En del av fonologisk medvetenhet är ordmedvetenheten. Ordmedvetenheten gynnas av att vara unimodalt tvåspråkig, då kunskapen att veta att en och samma sak kan ha olika namn gör att kopplingen mellan ord och ordens referens blir tydligare för barnet (Akhtar & Menjivar, 2012).
Barnen rimmar ord från båda språken med varandra, förutom detta kan barnen särskilja de fonologiska färdigheterna mellan sina två språk. Inom den fonologiska medvetenheten är rimproduktion och rimigenkänning lättare för barn med
tvåspråkighet än barn med enspråkighet. Detta hjälper utvecklingen av den
fonologiska medvetenheten att förbättras hos barn med tvåspråkighet (López, 2012). López (2012) demonstrerade att i femårsåldern övergår barnen från att ha god
fonologisk medvetenhet i endast ett av språken till att ha det i båda språken. En anledning till detta kan vara att det dominerande språket blir mer aktuellt i två- till femårsåldern. Den fonologiska medvetenheten på de två språken fortsätter att förbättras med åldern (ibid.).
5.3.4 Påverkande faktorer
En påverkande faktor på språkutvecklingen är om personen som talar språket med barnet har språket som modersmål eller andraspråk. Om personen har språket som andraspråk kan det ge mindre stöd för språkutvecklingen hos barnet (Hoff & Core, 2013).
En försvårande faktor för språkutvecklingen är om båda föräldrarna har ett annat modersmål än majoritetsspråket i landet de bor i, då detta kan påverka barnets språkkunskaper och språkutveckling av majoritetsspråket (Hoff & Core, 2013). Resultat visar att hur snabb språkutvecklingen är beror på barnens
språkupplevelse/inmatning (kvalité och mängd). Stora skillnader i
språkupplevelse/inmatning ger stora individuella skillnader i språkutvecklingen (Hoff & Core, 2013).
5.3.5 Lexikal access
Det finns en positiv korrelation mellan det totala ordförrådet och lexikal access. I studier där mätningen CDI har använts för att mäta ordförrådet visar resultatet att vid separation av ordförråden för de två språken hos barn med tvåspråkighet var
ordförråden mindre än hos barn med ett språk (Akhtar & Menjivar, 2012). När båda språkens totala ordförråd mättes var det ingen skillnad i storlek i jämförelse med barn med enspråkighet. Barn med SUT presterar liknande enspråkiga barn på mätningar av den lexikala accessen, både gällande noggrannheten i svaren och responstiden. Den lexikala accessen hos barn med SUT är bättre på det
dominerande språket än andraspråket, detta då det dominerande språket har ett större ordförråd (ibid.).
Ett annat samband mellan ordförråd och lexikal access hos barn med tvåspråkighet är andelen översättningsekvivalenter, alltså ord som barnet kan på båda språken. Översättningsekvivalenter i andraspråket kan möjligtvis främja responstider hos barn med tvåspråkighet på det dominerade språket (Akhtar & Menjivar, 2012).
5.3.6 Pragmatik
Det finns ett högre krav på pragmatik hos barn med tvåspråkighet än barn med ett språk (Akhtar & Menjivar, 2012). Redan i ett-och tvåordsstadiet kan de effektivt anpassa val av språk till samtalspartnerns. Att märka av känslor i talet utifrån tonfall, att spegla samtalspartnerns gester, exempelvis att följa personens ögonrörelser för att hitta ett objekt är styrkor hos barn med tvåspråkighet. Detta anses vara en viktig kunskap inom pragmatiken då det är en kritisk färdighet för kommunikationen och ordinlärningen. Den goda pragmatiken hos barn med tvåspråkighet tros bero på att det krävs kognitiv förmåga att kunna separera språken och göra en korrekt match utifrån samtalspartnern (ibid.).
Växling mellan modersmålet och andraspråket förekommer ofta hos barn med SUT. Den viktigaste faktorn till varför barn skiftar mellan språken är mängden kontakt barnet har med modersmålet och motivationen till att använda detta (Rinaldi & Caselli, 2014).
5.3.7. Sammanfattning
De grundläggande milstolparna i språkutvecklingen uppnås i ungefär samma ålder som barn med enspråkighet (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013).
Ordförrådet och grammatiken tenderar att vara försenade när språken mäts separat, barnen tenderar att vara mer avancerade i ett av språken (Hoff & Core, 2013). Det totala ordförrådet och de grammatiska kunskaperna hos barnen som är tvåspråkiga är lika stort som hos barnen med enspråkighet (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013).
Barnen har en fördel i den fonologiska medvetenheten i jämförelse med barn med enspråkighet (Akhtar & Menjivar, 2012). Barnen är även bra på att särskilja den fonologiska medvetenheten mellan sina två språk (López, 2012).
Barnens språkkunskaper och språkutveckling i majoritetsspråket påverkas av att föräldrarna har ett annat språk som modersmål än majoritetsspråket i landet.
Språkutvecklingen påverkas även av kvalitén på och mängden av språkinmatningen (Hoff & Core, 2013).
En positiv korrelation mellan det totala ordförrådet och lexikal access har fastställts. Den lexikala accessen är bättre i det dominerande språket än i det andra språket hos dessa barn (Akhtar & Menjivar, 2012).
Barnen har en god pragmatik vilket tros bero på den kognitiva förmågan som krävs för att kunna separera språken åt (Akhtar & Menjivar, 2012).
5.4 Simultan bimodal tvåspråkighet (SBT)
Studier visar att barn med SBT får bättre förståelse av teckenspråkets grammatik än av talspråkets grammatik. Teckenspråk kan vara till hjälp i deras språkinlärning och informationsbyte. Detta eftersom dessa barn har högre ordförråd och bättre resultat i grammatiken på teckenspråk än på det talade språket, vilket tyder på att användning av teckenspråk underlättar inlärningen av ordförråd. Dessa resultat antyder att
teckenspråk har en underlättande effekt på språkinlärningen av ett talat språk (Kumar et al., 2009).
Det första ordet och första fler-ords-yttrandet sker i samma åldrar som hos barn med ett språk. En studie visade att det första yttrade ordet samt första fler-ords-yttrandet skedde på teckenspråk innan det talade språket (Kumar et al., 2009).
I de flesta fall kan barnen förstå teckenspråk innan talat språk. Liksom för barn med normal hörsel börjar barn med SBT använda sig av ett eller flera ord vid ett års åldern. Takten är densamma som för hörande barn med ett språk, detta då ordförrådet av ord som kan yttras är mindre hos barn med SBT än hos barn med normal hörsel vid samma tidpunkt (Kumar et al., 2009).
En skillnad i resultat på mätningar av tal, fonologi och talförståelse kan påvisas mellan de barn med SBT som fått CI implanterat när de var yngre kontra när de var äldre. Skillnaden är till fördel för barnen som fick CI tidigare, då de tenderar att ha en större förståelse genom alla mätningar. I mätningar avseende återberättande av en berättelse använde barnen teckenspråk för majoriteten av orden (Kumar et al., 2009).
Kommunikationsfel verkar ske mer när barn med SBT måste förlita sig på det talade språket i samtal jämfört med teckenspråket (Kumar et al., 2009).
Barn med SBT är flexibla i sin kodväxling mellan talspråk och teckenspråk. Växlingen mellan språken verkar följa mönster och ske medvetet (Kumar et al., 2009).
5.4.1 Ordförråd
En studie där ordförråd för båda språken undersöktes hos barn med SBT visade att barnen hade större ordförråd i teckenspråket än i det talade språket (Kumar et al., 2009).
Mätningar på semantik på det talade språket visade att barnen med SBT fick resultat under de normala gränserna utifrån barn med ett språk. Barnen fick bättre resultat på teckenspråket, resultatet varierade mellan barnen då vissa var under och vissa inom normalområdet (Kumar et al., 2009).
5.4.2 Grammatik
Grammatiken hos barn med SBT visade bättre resultat i teckenspråk än i det talade språket hos dessa barn (Kumar et al., 2009).
Tester som gjorts på syntax på de två separata språken visade att barnen fick lägre resultat än barn med enspråkighet både på det talade språket och teckenspråket. Resultatet för teckenspråk var bättre än för det talade språket för majoriteten av barnen (Kumar et al., 2009).
En studie fann att den genomsnittliga längden på de yttrade orden och/eller tecknen samt användandet av verb ökar med åldern för barn med SBT. Användningen skedde snabbare i teckenspråket än i det talade språket. Dock var syntaxen i teckenspråket mer komplex än i det talade språket. När det talade språket och teckenspråket kombinerades var barnens yttranden längre än när språken talades var för sig (Kumar et al., 2009).
5.4.3 Fonologisk medvetenhet 5.4.3.1 Talat språk
McQuarrie och Parrila (2014) påpekade att det endast finns begränsad forskning kring den fonologiska medvetenheten i det talade språket. Därmed är deras uppfattning begränsad om det finns likheter eller skillnader i sättet som de
fonologiska mönstren representeras och bearbetas i det talade språket mellan barn med dövhet och hörande barn. Det vill säga om avsaknad av auditiv inmatning resulterar i andra fonologiska mönster i det talade språket (ibid.).
I en studie med barn med SBT med dövhet visade resultaten av mätningar på fonologiska strukturen att barnen inte har kunskapen om de fonologiska strukturer som finns i det talade språket (McQuarrie & Parrila, 2014). Den fonologiska
medvetenheten hos barn med hörselnedsättning och dövhet varierar beroende på hur stor graden på den resterande hörseln är. Ju mindre auditiv inmatning ett barn får av språket desto mindre fonologisk medvetenhet har barnet i det talade språket. På grund av skillnader i resterande hörsel hos de barn med hörselnedsättning och dövhet skiljer sig hörselns påverkan på den fonologiska medvetenheten åt avsevärt mellan barnen (ibid.).
5.4.3.2 Teckenspråk
Den fonologiska strukturen i teckenspråk är barn med SBT med dövhet mycket skickliga på, då de kan särskilja små fonologiska förändringar i tecken. Hur väl barnen kunde skilja fonologiska förändringar berodde på om förändringen var på handens form, rörelsen eller platsen. Förändring av handens form eller plats bedömdes motsvara förändrade konsonanter och förändring av rörelse bedömdes motsvara förändring av vokal (McQuarrie & Parrila, 2014).
Liksom för talat språk är tidig exponering för teckenspråk avgörande för den fonologiska utvecklingen (McQuarrie & Parrila, 2014).
Noggrannheten i diskrimination i teckenspråk förbättras med åldern, även den fonologiska medvetenheten förbättras. Detta bekräftar att den fonologiska
medvetenheten i teckenspråk följer den i talat språk (McQuarrie & Parrila, 2014).
5.4.4 Påverkan av hörhjälpmedel
I studien av Rinalid och Caselli (2014) undersöktes språkutvecklingen hos barn med SBT som har CI. Resultatet visade att barn med dövhet som kommunicerar på teckenspråk innan de börjar använda CI har bättre förmågor att lära sig det talade språket efter att de fått CI. Studier visade även att inlärning av första och andraspråk är beroende av varandra, därför menar Rinalid och Caselli (2014) att det är viktigt att erbjuda barn med dövhet att använda sig av teckenspråk men även av ett talat språk då båda är nödvändiga för barnets vidare språkutveckling.
Resultat visade att enkla ord, meningar och fraser yttrades med högre taltydlighet hos barn som fick CI i tidig ålder än hos barn som fick CI vid äldre åldrar, däremot var språkkunskaperna både i teckenspråket och i det talade språket sämre hos barn med CI än hos normalhörande barn i samma ålder (Kumar et al., 2009).
Talförståelsen förbättras efter att barn med dövhet får CI, innan de får CI använder de sig av gester och tecken. Barnen som använde sig av talat språk innan de fick CI hade ett otydligt tal före implantationen (Wiefferink et al., 2008). En studie visade att talförståelse hos barn med dövhet är förknippat med nivån på deras hörsel, barn med bättre hörsel hade bättre talförståelse. Bättre hörsel före CI och resthörsel var förknippad med utvecklingen av mer komplex syntax. Resultat visade även att efter barnen hade fått CI utvecklades det talade språket hos barn med SBT snabbare än hos barn som endast använde sig av teckenspråk (ibid.).
När barnen utsattes för talat språk använde de endast talat språk. När de utsattes för teckenspråk använde de sig mer av teckenspråk än talat språk. Efter att barnen fick CI fortsatte de använda sig av teckenspråk men mer i kombination med talat språk (Wiefferink et al., 2008).
Tidig exponering av teckenspråk underlättar språkinlärningen av det talade språket, då tvåspråkig miljö gör det möjligt för barn med CI att uttrycka begrepp och idéer (Rinaldi & Caselli., 2014).
Att kunna urskilja konsonanter är något som ökar med åldern för barn med SBT och med CI. Senare implanterat CI är mer associerat med sämre förmåga att urskilja konsonanter än tidigare CI (Kumar et al., 2009).
5.4.5. Sammanfattning
Barnen yttrar sitt första ord och sitt första fler-ords-yttrandet i samma ålder som barn med endast ett språk. Första ordet och första fler-ords-yttrandet tenderar att först ske på teckenspråk. Dessa barn har även bättre grammatiska kunskaper och större ordförråd på teckenspråket än i det talade språket (Kumar et al., 2009).
Kodväxlingen mellan de två språken verkar ske medvetet och följa mönster (Kumar et al., 2009).
Tidigt CI tenderar att gynna språkutvecklingen för barn med hörselnedsättning eller dövhet (Kumar et al., 2009). Även tidig exponering av teckenspråk resulterar i lättare språkinlärning och snabbare språkutveckling av det talade språket efter CI (Rinalid & Caselli., 2014; Wiefferink et al., 2008).
Beroende på hur stor graden på den resterande hörseln är varierar den fonologiska medvetenheten i det talade språket, vilket resulterar i att den fonologiska
duktiga på att särskilja små fonologiska förändringar i tecken (McQuarrie & Parrila, 2014).
5.5 Felkällor i mätmetoder
De mätmetoder som används för att kontrollera språkutvecklingen är utvecklade för att testa språkutvecklingen hos barn med enspråkighet, att använda dessa metoder för att bedöma språkutvecklingen hos barn med tvåspråkighet ger endast en
begränsad bild och ett underskattat resultat på hur barnens faktiska språkutveckling och språkkunskaper ser ut. Även att använda normerna från den enspråkiga
språkutvecklingen för att bedöma tvåspråkiga resulterar i att språkutvecklingen och språkkunskaper underskattas (Hoff & Core, 2013).
Ordförrådstester som CDI är inte kulturellt känsliga för att göra tester på barn med tvåspråkighet. Detta då ordförråden för barn med tvåspråkighet skiljer sig åt mellan språken då olika språk används i olika sammanhang, därmed kanske orden som är med i testen inte används på det språket för det barnet (Akhtar & Menjivar, 2012). Det är svårt att utforma mätningar för den tvåspråkiga språkutvecklingen och språkkunskaper då det är omöjligt att identifiera en grupp med barn med tvåspråkighet att ha som referensgrupp vid valideringen av standardiserade mätningar (Hoff & Core, 2013).
6. Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
6.1.1 Allmänna språkutvecklingen
Både hos barn med SUT och SBT yttras det första ordet och första
ordkombinationen i samma ålder som barn med ett språk (Akhtar & Menjivar, 2012; Hoff & Core, 2013; Kumar et al., 2009). För barnen med SBT sker detta oftast på teckenspråk innan det talat språk. Resultat visade att teckenspråk kan ha en
underlättande effekt på språkinlärningen av det talade språket för barn med SBT och hörselnedsättning eller dövhet (Kumar et al., 2009).
Ytterligare en likhet mellan grupperna är att barnen är mer avancerade i ett av språken mätt utifrån ordförrådsstorlek och grammatisk kunskap. För barnen med SUT är språket som används mest hemma det avancerade språket. För barnen med SBT framkommer det att det är teckenspråket (Hoff & Core, 2013; Kumar et al., 2009).
