Etiska aspekter

Studien har antagit ett deontologiskt synsätt på etik. Detta beskriver Ahrne och Svensson (2015) som att “en etisk handling följer en regel eller en plikt” (Ahrne & Svensson, 2015, s. 28). Vidare läggs prioritet på konfidentialitet och anonymitet i studien, även om det skulle innebära att “spridningen av viktig kunskap förhindras” (Ahrne & Svensson, 2015, s. 29). Vidare ger Bryman och Bell (2013) några exempel på etiska principer som omfattar:

● Informationskravet innebär att de personer som är berörda av studien skall informeras om undersökningens syfte samt få ta del av information gällande de moment som ingår i undersökningen  

● Samtyckeskravet förklaras som att de personer som ingår i undersökningen skall ha vetskapen om att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som, om så önskas.   ● Konfidentialitets- och anonymitetskravet handlar om att data som har samlats in med hjälp av personer som har ingått i studien skall behandlas med största möjliga konfidentialitet samt att personuppgifter måste förvaras på ett sätt att ingen obehörig kan komma åt dessa.  

● Nyttjandekravet innebär att uppgifter som har samlats in för en studie endast får användas för detta ändamål.  

● Falska förespeglingar förklaras som: “En forskare ska inte ge

undersökningspersonerna falsk eller vilseledande information om undersökningen.”   (Bryman & Bell, 2013 s. 137).

Vid tillfället då första kontakten togs med respondenterna beskrevs studiens ämne för att dessa skulle få en överblick över vad de eventuellt skulle ställa upp i för typ av studie. Därefter fick respondenterna möjligheten att reflektera och ta ställning till om detta var en studie de kunde tänka sig att ställa upp på samt bidra till. Efter respondenternas godkännande av medverkan skickades intervjumallen ut där de fick ta del av syftet samt upplägget för intervjun, vilket inkluderade både teman och frågor som skulle behandlas. Det lades ett stort fokus på att få respondenten att förstå vad studien ämnar uppnå för att inte riskera att få studien att framstå som något vad den egentligen inte är, vilket kan få respondenterna att känna sig förda bakom ljuset.

Vid intervjutillfället fick respondenten återigen frågan om de ville medverka i

undersökningen, detta eftersom respondenten nödvändigtvis inte var den person författarna tidigare hade haft kontakt med. Det tydliggjordes även att intervjun kunde avbrytas, när som, om så önskades. Det klargjordes att allt material som samlas in kommer att hanteras med största konfidentialitet och anonymitet och att ingen kommer att få tillgång till materialet samt att materialet endast kommer att användas för forskningsändamålet och att det sedan kommer att raderas när studien har avslutats. Ljudinspelningar gjordes först efter

respondenternas godkännande. Detta för att skapa en känsla och atmosfär där respondenterna kunde uttrycka sina åsikter utan att känna sig obekväma och hämmade.

I studien har bolagen beskrivits på ett sådant sätt att det ska vara svårt att kunna ta reda på deras identitet. I studien förekommer det dock enkla beskrivningar av respondenter som ansågs vara viktiga för en analys. FFG och Naturskyddsföreningen har gått med på att vara öppna i studien på grund av dess centrala roll på marknaden. Vidare informerades samtliga respondenter om att de hade rättigheten att granska det transkriberade materialet i efterhand om det så önskades.

4.9  Metodkritik  

Den främsta kritik som kan riktas mot metodvalet gäller huvudsakligen valet av respondenter, intervjuarens sätt att formulera frågor eller respondentens förmåga att förstå frågor samt risken för ledande frågor av intervjuaren.

Empirin är baserad på intervjuer med respondenter som dagligen jobbar med hållbarhet inom organisationen. Det beslutades att olika aktörer skulle intervjuas med syftet att skapa en översiktlig bild av marknadens åsikter samt inkludera olika synvinklar, för att skapa en djupare förståelse. På grund av tidsbrist intervjuades endast ett fåtal respondenter av varje aktör. Dessutom intervjuades endast en eller två utvalda personer inom varje organisation. Detta innebär att det finns en risk att svaren inte är representativa. Först och främst finns risken att den enskilde respondentens svar är personliga och inte är representativ för företaget eller organisationen. Sedan finns det även en risk för att just dessa utvalda organisationers svar inte är representativa för marknaden. Däremot bedöms det att de intervjuade

respondenterna har haft en väsentlig position i företaget och en bred kunskap, samt att dessa organisationer är några av de mest framträdande organisationerna på marknaden. Detta innebär att respondenterna är väl insatta i hållbarhetsfrågor inom banksektorn, vilket i sin tur har lett till att detta problem inte har varit tydligt.

Däremot riktas det en viss kritik gällande urvalet av aktören kunder på banksektorn. Det uppstod svårigheter att välja ut relevanta respondenter för denna typ av aktör. För att erhålla en korrekt och rättvis bild av hållbara banker stod valet mellan att välja att analysera

“vanliga” konsumenter som har en generell uppfattning om hållbarhetsarbete och banksektorn eller konsumenter som har en stor erfarenhet inom dessa områden. Det förstnämnda ansågs kunna leda till problemet att konsumenten inte är insatt i ämnet och studien riskerar då att erhålla flertal svar som är oväsentliga. Fördelen med den sistnämnda respondenten är att dessa konsumenter har en kunskap om vad det råder för problem och kan därmed bidra med värdefulla synpunkter och åsikter. Däremot representerar inte dessa konsumenter gemene mans kunskaper, vilket måste tas hänsyn till.

Ett annat problem som kan uppstå vid intervjuer är att olika intervjuare kan formulera frågor på olika sätt eller att respondenter uppfattar frågor på olika sätt. Detta kan resultera i att det uppstår problem gällande jämförelsebarhet mellan de olika respondenternas svar (Bryman & Bell, 2013). För att försöka motverka detta problem har en intervjumall skapats med syfte att ha neutrala och icke-ledande frågor. Tack vare att intervjuaren haft möjligheten att följa en intervjumall har risken reducerats. Dessutom beslutades det att en av forskarna, konsekvent, skulle agera som intervjuare för att minska riskerna ytterligare gällande detta problem. Dock kvarstår problemet då studien använt sig av intervjuer av semistrukturerad karaktär, där det

har skapats utrymme för följdfrågor utan förankring i intervjumallen. Detta kan ha lett till risk för ledande frågor och svar från respondenter som är svåra att jämföra med varandra.

4.10  Källkritik  

Studien består av både primär- och sekundärkällor. Sekundärkällorna består främst av

litteratur och artiklar skrivna av erkända författare. De artiklar som refererats är publicerade i erkända vetenskapliga tidskrifter där samtliga är referensgranskade. Enligt Rienecker och Jörgensen (2014) är källor som har publicerats på detta sätt mer tillförlitliga eftersom de har genomgått en kvalitetsgranskning. I studien förekommer även sekundärkällor som betraktas som mindre trovärdiga, i form av: rapporter, hemsidor och andra publicerade dokument skrivna av olika organisationer. Forskarna riktar mer kritik mot dessa eftersom det finns en medvetenhet om att det kan finnas en bakomliggande agenda. Anledningen till att dessa källor har använts beror på att källorna nyligen är publicerade och aktuella för studien och därför anses de vara relevanta och pålitliga. För att stärka pålitligheten, för denna typ av information, har dessa källor jämförts med andra oberoende källor. Vidare, har denna typ av information inte varit de viktigaste komponenterna vid utformandet av analys och slutsats.

5.  Empiri