För att bedöma kvaliteten på ett forskningsarbete bör det även granskas ur ett etiskt perspektiv. Petersson (1994) säger att det finns olika normer som styr forskarens verksamhet och att en del normer är etiska till sin karaktär. För att synliggöra möjliga etiska problem skiljer han på fyra olika parter som berörs eller kan beröras av forskningen (a.a. s. 108):
– forskarsamhället
– uppdragsgivare/finansiär – deltagande part
– samhället/”tredje man”/”tredje part”
Gällande en etisk granskning av föreliggande arbete är det framförallt forskar-samhället och deltagande part som är centrala intressentgrupper. Visserligen är samhället som tredje part också en intressent, speciellt som studien berör sko-lan. Eftersom arbetet är en avhandling för akademisk grad måste man dock se samhället som uppdragsgivare och finansiär. I det följande skall jag diskutera några etiska frågeställningar rörande forskningsarbetet som å ena sidan kan relateras till forskarsamhället och å andra sidan till deltagande part.
Forskarsamhället
Forskarsamhället är berörd part främst vad gäller ämnesvalets relevans och huruvida olika inomvetenskapliga krav beaktas. Eftersom arbetet är ett led i en formell utbildning bär forskarsamhället ett medansvar för att ämnesvalet, forsk-ningsprocessen och publiceringen är etiskt försvarbar. Den forskningsetiska kvaliteten torde också kunna försvaras genom avhandlingens uppläggning och genomförande, d.v.s. framförallt ämnesval och process borde vara tillräckligt motiverade i arbetets inledande del.
Deltagande part
I relation till deltagande part har forskaren etiskt ansvar när det gäller deltagar-nas rättigheter och intressen såsom 1) inflytande 2) skydd av integritet 3) pu-blicering.
Vad gäller den första punkten anger Petersson (1994) att man bör beakta deltagarnas inflytande i relation till studien, i det här fallet möjlighet att bedö-ma konsekvenserna av ett deltagande och möjlighet att avstå från deltagande.
Petersson säger att det handlar om hur man informerar om projektet och hur man får deltagarnas samtycke. Deltagarna bör ha en reell möjlighet att välja att inte delta. För att göra det möjligt för lärarna att bedöma konsekvenserna av ett deltagande bemödade jag mig om att informera om projektets syfte och metod.
Med hänvisning till diskussionerna som fördes i samband med mitt urval fram-gick det att två lärare till en början var tveksamt inställda till att delta. De fick tillfälle att backa ur men valde trots allt att delta. Totalt sett har intresset för projektet från lärarnas sida varit uppenbart.
En annan frågeställning som är viktig att beakta är om, och i så fall på vilket sätt, lärarna skulle komma att påverkas av att jag tidigare har arbetet med läro-plansfrågor inom den åländska grundskolan och därmed kände många av de åländska lärarna. För att minska risken valde jag skolor med vilka jag har haft endast liten kontakt. Ingen av de intervjuade lärarna gav några kommentarer som skulle ha gett en antydan om att detta var ett problem. Stämningen i sko-lorna och vid intervjutillfällena var öppen och inbjudande.
Ämnesvalet är lätt att försvara ur ett deltagarperspektiv eftersom avsikten med arbetet är att studera ett fenomen som handlar om lärarnas konkreta arbe-te. Flera av lärarna har också sagt att de uppfattar projektet som intressant.
Dessutom har flera sagt att det varit värdefullt att delta eftersom det innebar en rätt unik chans att reflektera över sitt eget arbete.
För att ge lärarna tillfälle att granska intervjuutskrifterna innan analysarbe-tet påbörjades returnerades de till respektive lärare för komplettering och/eller korrigering. Få lärare valde att göra annat än smärre ändringar och främst hand-lade det om tydliggörande av vissa uttalanden eller smärre korrigeringar där jag inte kunnat tyda vad som sagts på bandet. En lärare gjorde ett flertal stryk-ningar i texten och önskade även att jag skulle korrigera texten från dess tal-språkliga form till en mera skriftspråklig form. Strykningarna accepterades men inte språkformen. Jag förklarade dock att alla intervjuer var skrivna på samma sätt. Sammanfattningsvis kan jag säga att jag strävat efter att deltagan-de lärare skulle ha ett reellt inflytandeltagan-de, bådeltagan-de gällandeltagan-de deltagan-deltagandeltagan-de och intervju-ernas innehåll.
Den andra punkten – skydd av integritet – gäller skydd av såväl lärarnas som barnens identiteter. För det första finns det ett inbyggt naturligt skydd i den fenomenografiska metoden eftersom den inte förutsätter analys på indi-vidnivå, d.v.s. uppfattningarna relateras inte till personerna. Visserligen
illus-treras analysresultatet med hjälp av citat och om många citat används från en och samma intervju skulle en nitisk läsare kunna sammanfoga olika citat till en större intervjuhelhet. Det är dock inte mängden citat som avgör hur väl resulta-tet beskrivs. För det andra har jag valt att vara sparsam med information om skolorna. De enda medhjälpare som har ingått i studien är de tre personer som skrivit ut fyra av intervjuerna. De intervjuade lärarna var i detta fall från Sverige och de som hjälpte mig från Åland. Det är således endast jag som haft möjlig-het att se både videofilmerna och lyssna på bandupptagningarna på samma gång. Däremot är det rimligt att anta att deltagande lärare inom en och samma skola kan identifiera egna och kollegers uttalande. Denna typ av insyn skall förhoppningsvis inte utgöra ett etiskt problem eftersom deltagandet bygger på frivillighet.
Ett problem som alltid finns oavsett om det gäller videofilmningar eller klassrumsobservationer hör samman med att i princip alla på den berörda sko-lan har kännedom om projektet. Det är således omöjligt att garantera att bar-nen inte pratar om projektet med sina föräldrar och andra personer. Sådana diskussioner utanför skolan kan medföra att en större grupp människor kan känna till vilka lärare som ingår i studien.
Sett ur barnens perspektiv måste man även komma ihåg att lärarna under intervjun pratar om dem. Eftersom citat används för att belysa och förtydliga uppfattningarna kan det finnas textavsnitt där barnens identitet kan riskeras. I de fall jag misstänker att ett barn (eller någon annan) blir för tydligt tecknad är citatet speciellt redigerat. Alla namn är naturligtvis utbytta mot pseudonymer, detta gäller både personnamn och ortnamn som nämns på ljudbandet.
Den tredje punkten – publicering – berör frågor om de ingående lärarna och/eller lärarna som yrkeskår kan ta skada av att detta arbete publiceras och rönen tillämpas, d.v.s. diskuteras. Även om någon kan tycka att sådana diskus-sioner är obekväma borde arbetet inte kunna betraktas som kränkande eller på annat sätt etiskt oförsvarlig. Jag har bemödat mig om att beakta olika etiska aspekter främst i relation till de i studien ingående lärarna och deras elever.
Del 3
Uppfattningarna
KAPITEL 5