Du handlar i livsmedelsaffären och har just betalat. Kvinnan i kassan ger tillbaka pengar som om du hade betalat med en femhudrakronorssedel, medan du i verkligheten gav henne en hundralapp.
Därmed får du fyra hundra kronor för mycket tillbaka. (Henriksen & Vetlesen 2013, s. 169)
Det kan verka glasklart vad som är etiskt rätt i citatet ovan, man påpekar misstaget som skett för kassörskan och ger tillbaka rätt mängd pengar. Etiska problem handlar om problem som människor försöker komma fram till rätt handlande eller en tanke kring varför handlandet är det rätta. Dessa problem är ofta förknippade med frågor som ”Vad är rätt och vad är fel?” och
”Vad är gott handlande och vad är ont handlande?”. Etiska problem är när människor inte vet svaret på dessa frågor, när det inte finns en självklar lösning (Ibid, s.169)
Pliktetik
Pliktetik och framförallt plikt har tre kännetecken. För det första är en plikt något som är absolut, det går inte att göra lite då och då utan det är något som alltid måste göras. För det andra är en plikt oftast utformad som en regel eller norm som ska följas, till exempel att du skall ställa dig sist vid köbildning. För det tredje så ska pliktetik hjälpa oss att handla rätt, det behöver nödvändigtvis inte vara det goda eller det bästa utan handlar vi rätt så blir följden det
29
goda. Sammantaget handlar plikter om vad vi gör med våra handlingar, känner vi vad som är vår plikt har vi också handlat rätt utifrån en pliketiskt perspektiv (Ibid, ss. 174-175).
Enligt Immanuel Kants pliktetik så ska man se allt i ett större perspektiv om man hamnar i ett dilemma mellan två plikter. I vårt fall tala sanning eller skydda individen i fråga. Kant
tillägger även att man inte ska ha ett konsekvenstänk i situationen utan att hen mer ska tänka i termer av att jag ska kunna stå för det jag precis sagt/gjort och använda det i liknande
situationer. Kant ställer sig dock kritisk till att gå på magkänsla utan att det måste grunda sig i något man kan stå för över tid, att man försöker se på saken med “öppna ögon”.
Kant ställer två krav för att komma fram till om vi handlat moraliskt rätt, det ena är att ta reda på vad det är för regel du handlar efter och följa den. Den andra är att dina handlingar ska kunna generaliseras på andra fall - gör du detta kan har du handlat rätt (Ibid, ss. 173–177).
Hur vet man då om sina handlingsregler är rätt? Kant formulerade då det kategoriska
imperativet som ska ses som en hjälp att en handlar rätt oavsett omständigheter. Det går ut på att du handlar rätt om du har motiv för det, punkt slut. Den kan därmed ses som en lag som alltid bör följas oavsett konsekvenser eller följder Ibid, ss. 177–178).
Diskursetik
Till skillnad från pliktetik där en anser att det enskilda förnuftet är detsamma hos alla individer kan en således agera ensam försöker diskursetik samspela med alla inblandade parter i en moralisk laddad situation för att på så sätt komma fram till vad som är det rätta handlandet (Ibid, s. 190).
Diskursetikens syfte är att försöka ta hänsyn till alla inblandade parter i ett dilemma. Den vill att alla parters synpunkter, intressen och värderingar kommer fram. “Diskurs” kan översättas till dialog mellan olika parter. Genom dessa dialoger mellan olika parter ger de oss en ökad insikt i vad som är det rätta handlandet. Diskursetiken menar även att under dialog och diskussioner om meningsskiljaktigheter utvecklas vår moral och det vi står för. En grundläggande regel i diskursetiken är alla människors lika värde. Det vill säga att alla
inblandade parter har olika stor påverkan, oavsett om man är elev, lärare eller vårdnadshavare (Ibid, s. 191).
30
Den tyske filosofen Habermas menar att om en bara är villig att lyssna på varandra skäl och respektera varandra uppfattningar kommer en att komma fram till etisk enighet. Vidare menar Habermas detta måste få ta tid och alla berörda parter i jämlik dialog med varandra ska känna sitt frivilliga godkännande till det som beslutats (Ibid, ss. 192–193).
Nyttoetik
När det gäller hur vi ska handla i en specifik situation menar nyttoetikerna att vi ska lägga vikten vid vad som är följden av vårt handlande när vi ska göra ett val. Vilken handling kommer att vara bäst sett till konsekvenserna, är en tanke som en nyttoetiker bör ha. Vidare bör en nyttoetiker sträva efter göra sina handlingar utefter att majoriteten blir nöjda och inte tvärtom. Inom nyttoetiken strävar människan efter att ens handling ska uppnå lust och undvika lidande, alltså att det goda ska överväga det onda i en stor övervikt. En lärare bör arbeta utefter nyttoetikens grundregel, att lusten ska överväga lidandet. En lärare arbetar normalt sett utifrån ett lustfyllt arbetssätt men hur gör läraren om det inte finns några påvisbara goda resultat, utan att det istället blir till en belastning. (Ibid, ss. 205–207).
Närhetsetik
Närhetsetiken framhåller värdet av möten med andra människor. Etiken bygger på premissen att människans situation är att vara ömtålig och ömsesidigt beroende av andra människor.
Dels så är varje enskild individ självständig och ansvarstagande, dels så är personen beroende av andra människor. Det finns också ett moraliskt ansvar att ta hänsyn till i möten med andra människor. Du ska vara närvarande då du delar på tid och plats med den andre personen. En annan aspekt är huruvida du är rätt person för ärendet, det kan vara så att du upplever att en kollega till dig är bättre lämpad till ärendet än vad du själv är. De uppgifter vi åtar oss för ska ställas i förhållande till vår kompetens. Det finns dock ett undantag och det är ifall ärendet är personen själv i fråga. Då handlar det om denne persons liv och öde och detta är inget som delegeras vidare då denne person kommit till just dig, då blir du den utvalda instansen (Ibid, ss. 231–234).
31
Enligt Immanuel Kants pliktetik ska människan se allt i ett större och bredare perspektiv när det kommer till svårbedömda situationer med två olika plikter. Är det möjligt att kunna se det i ett större perspektiv om du står ansikte mot ansikte med en annan part och du ska förmå dig kunna svara snabbt, tryggt och förtroendeingivande? Christopher ser svårigheter i sitt
dilemma genom att kunna handla på det viset. Kant anser också att hen inte ska ha
konsekvenstänk utan mer tänka att du står bakom ditt beslut till hundra procent. Återigen ser Christopher svårigheter i det Kant skriver gällande att inte ha något konsekvenstänk i sådana situationer. Christopher har nästan alltid ett konsekvenstänk och i sin svårbedömda situation stod han inte hundra procent bakom sitt beslut. Dock känner Christopher idag att han skulle ha handlat på samma sätt men att han fortfarande hade oroat sig över konsekvenserna.
Gällande diskursetiken upplever Christopher att den inte föll ut till sin rätta plats. Eftersom Christopher valde att berätta en vit lögn för Sams mamma kunde inte allas (Christopher, Sam och Sams mamma) synpunkter, intressen och värderingar komma fram, de hade blivit
felaktiga i sådana fall. En grundläggande regel inom diskursetiken är alla människors lika värde, vilket Christopher inte gav utrymme för. Här har vi ett tydligt exempel på asymmetrisk relation där Christopher som pedagog stod med makten. Detta var ett handlande Christopher idag inte är tillfredsställd med men å andra sidan som han tidigare nämnt så skulle han handlat likadant om situationen hade utspelat sig idag. Det som nämns inom nyttoetiken tycker
Christopher är av särskilt intresse för sitt dilemma. Vi kan läsa oss till att en nyttoetiker strävar efter göra sina handlingar utefter att majoriteten ska bli nöjda och inte tvärtom samt att det goda ska överväga den onda. Det svåra för Christopher är att se vem eller vilka som tillhör majoriteten. Är det Christopher och Sam som är majoriteten? Kan Christopher räkna in Sams klasskompisar i majoriteten eftersom de skulle kunna påverkas om Christopher och Sams relation hade förändrats om han berättat sanningen för hans mamma? Eller är det Sams familj som är majoriteten? En av anledningarna till att Christopher togs Sams parti var på grund av det som närhetsetiken beskriver, att människan är ömtålig och beroende av andra. I
Christophers fall fanns en närhet till Sam och en förståelse för att Sam i den svårbedömda situationen var beroende av Christopher. Det svåra i det här fallet är frågan huruvida
Christopher är rätt person för ”ärendet”. Rektorerna på Christophers arbetsplats har bestämt att det är just han som ska arbeta med Sam och därigenom blir det Christopher som är den utvalda instansen. Eleven i fråga, Sam, vänder sig alltid till Christopher när han vill prata om jobbiga saker och vårdnadshavarna har en daglig kontakt med honom för att stämma av hur dagen varit. Vid vissa tillfällen kan Christopher ta reda på information och återkomma med den. Här får han tid att rådfråga andra som besitter en bättre kompetens för ändamålet men det
32
finns också tillfällen där han ses kunna besvara frågor direkt. Detta kan för många, inklusive Christopher, kännas jobbigt och som att man står ensam. Kopplat till Christopher dilemma så skulle han gärna ha rådfrågat en eller flera kollegor kring hur handlat skulle ha utförts, men att det vid vissa situationer inte går och då blir detta för Christopher en svårbedömd situation.
Han står dock fast vid att han hade handlat likadant idag som då.
I Fredriks dilemma ställs han inför vilken plikt som han ska följa. Ska Fredrik tala sanning eller ska han skydda eleven. Fredrik väljer att tala sanning då han anser likt det Kant menar att man behöver se det hela i ett större perspektiv och då tror Fredrik att om han talar sanning så kommer det hjälpa honom framgent och det är något han kan stå för om han skulle hamna i liknande situationer framöver. Skulle Fredrik skyddat eleven och därmed fara med osanningar tenderar nog det till att han i högre grad skulle fara med osanningar allt oftare och det skulle bli svårt att veta vad som sagts eller inte sagts över tid och det skulle bli problematiskt för honom. I Fredriks svårbedömda situation är det inte bara han själv som pedagog som är inblandad utan även vårdnadshavare och elev. Diskursetiken tar upp att alla parter bör komma till tals och diskussion bör hållas för att komma fram till det rätta beslutet vilket Fredrik tycker är bra, på så sätt får man in fler synvinklar och perspektiv vilket gör att man troligtvis kommer fram till ett “rätt” beslut till skillnad från Kants pliktetik som har ett mer monologiskt förhållningssätt. När det gäller nyttoetiken så tar den hänsyn till vad som blir det mest nyttiga i händelsen. Är det ett slags konsekvenstänk där Fredrik behöver ta ställning till vad som är det mest nyttiga? Att tala sanning till vårdnadshavare för att bygga upp tillit och bra kontakt med föräldern eller att ta elevens parti för den livslånga tilliten vi byggt upp för varandra under år inte ska raseras. Här gäller det för Fredrik att välja vilken väg han tror blir den mest nyttiga enligt nyttoetiken. Detta är något Fredrik tycker är bra, att man behöver ha ett
konsekvenstänk vilket varken pliktetiken eller diskursetiken har. Vidare anser Fredrik att diskursetiken har en fin tanke i att alla får vara med och bestämma på lika värden men det kan bli svårt att komma fram till ett beslut där samtliga parter är nöjda. Vem tar egentligen
beslutet utan att åberopa maktställning? Vidare kan det även vara svårt att inom en sekund fatta ett besluta där alla berörda parter får vara med och säga sitt. Till sist finns närhetsetiken som åberopar att en ska visa hänsyn och vördnad för inblandade parter och då kan en tycka att han inte gör det till eleven i mitt dilemma men Fredrik anser att det är precis det han gör, kanske inte för stunden men sett till ett större och mer framtida perspektiv gör han det. Fredrik anser att eleven kommer tjäna på hans beslut framgent. Sammanfattningsvis ligger
33
nyttoetiken Fredrik varmast om hjärtat när han ska fatta framtida beslut i svårbedömda situationer. Det bör dock tilläggas att nyttoetik förvisso använder sig av konsekvenstänk men man bör ha i åtanke att konsekvenstänk grundar sig hur man tror det kommer att gå och det är inget man faktiskt vet. Utfallet kan bli ett helt annat. Vad gäller närhetsetiken Fredrik anser ändå att den lämpar sig bäst av de olika etikerna kopplat till dilemmat.
Sammanfattning av ”Etiska perspektiv”
Immanuel Kant menar att människan ska se allt i ett större perspektiv när denne hamnar i en svårbedömd situation med två plikter. Kant anser att konsekvenstänket inte ska finnas utan att du som handlat på det ena eller andra sättet ska känna att du kan stå för det, att du handlar på samma sätt vid liknande situationer. Vidare skriver Christopher och Fredrik om diskursetiken.
Diskursetiken handlar om att ta hänsyn till alla inblandade parter i ett dilemma. Alla inblandades synpunkter och värderingar ska få komma fram. Diskurs betyder dialog och genom dialog mellan olika parter ger de oss en ökad insikt i vad som är det rätta handlandet.
Nyttoetiken går mot Kants tankar kring konsekvenser. Nyttoetiken menar att du handlar efter det som bäst lämpar sig sett till potentiella konsekvenser, majoriteten ska vara nöjd med handlandet. Avslutningsvis skriver Christopher och Fredrik om närhetsetik. Närhetsetiken bygger på tanken om att människor är i behov av andra människor.
Lärdomar
Christophers lärdomar
Typiskt för en essä är att det finns en eller flera svårbedömda dilemman som undersöks med hjälp av olika perspektiv och tänkare. Detta ska hjälpa författarna genom att lyfta dennes blick till ett helikopterperspektiv (Alsterdal 2017, ss. 53, 58 – 62). Jag som dels arbetar som
fritidshemslärare, dels studerar till fritidshemslärare känner att det självständiga arbetet har givit mig nya perspektiv på mitt dilemma. Tillsammans med Fredrik har vi bollat idéer och tankar kring våra svårbedömda situationer och vi har ständigt försökt lyfta blicken och förstå de olika perspektiven samt våra dilemman. Det är inte alltid lätt att kunna lyfta blicken eller till och med att våga lyfta blicken då jag som pedagog ofta kan vara fast besluten om att mitt
34
handlande är det rätta. Det hermeneutiska förhållningssättet handlar om att förstå andra människor och vår livssituation genom att förstå hur vi kommer till uttryck.
Forskaren/forskarna ska försöka att pendla mellan olika perspektiv för att på så sätt vidga sin förståelse genom olika synsätt. Om forskaren/forskarna ska nå framgång med detta så krävs det att kunna använda sin empati för att förstå de olika synsätten (Patel & Davidson 2019, ss.
32–35). När jag nu under detta självständiga arbete tillåtit mig att lyfta blicken har jag kunnat hämta in flera olika perspektiv som dels gjort att jag känner att mitt handlande var det rätta, dels att mitt handlande var/blev felaktigt. Eftersom Fredriks svårbedömda situation är
tvärtemot min, då Fredrik berättar sanningen och jag inte gör det, så har det givit mig massvis med kunskaper kring hur det hade kunnat utspelat sig om jag berättat sanningen i mitt
dilemma.
Det tas för givet att läraren inom grundskolan och fritidshemmet ska handla snabbt, tryggt och professionellt i svårbedömda situationer. Allt som oftast är dessa svårbedömda situationer i en större grupp med en eller flera elever som har någon form av koncentrationssvårighet
(Alsterdal 2017, s.63). Med hjälp av teoretiska perspektiv har jag lärt mig att jag som pedagog bara är en människa. Att handla professionellt, tryggt och snabbt är så mycket mera komplext än vad det låter. De teoretiska perspektiven har givit mig insikter om att alla situationer ser olika ut och att jag som pedagog inte kan använda mig av samma verktyg vid olika
svårbedömda situationer, alla kräver olika verktyg.
I det självständiga arbetet har jag tillsammans med Fredrik fått formulera, undersöka och analysera vetenskapliga frågeställningar inom vårt aktuella område. Vi fastnade direkt för vilket ämne vi skulle rikta in oss på och vi hade båda två intressanta dilemman där det ena var den andras motpol. Jag personligen känner att skriva denna essä med Fredrik har berikat mig mer än om jag skrivit själv. Jag fungerar bättre i samarbete med andra då jag får mera
kunskaper och erfarenheter vid utbyte med någon annan. När jag och Fredrik fördjupade oss inom ämnet läste vi massvis med litteratur för att hitta det som dels jag tyckte passade bäst för mitt dilemma, dels det vi tyckte var aktuellt för hela vårt självständiga arbete. I det
självständiga arbetet har jag som författare och forskare behövt bedöma de olika teoriernas lämplighet med åtanke i det fritidspedagogiska området.
35
Vid en analys av min svårbedömda situation där fokus låg på pedagogens handlande,
relationen mellan pedagog och elev och relationen mellan skola och hem lyfts mitt agerande fram i fokus. Jag ser klart och tydligt att mina kunskaper och tidigare erfarenheter inom denna typ av svårbedömd situation inte fanns där. Jag som outbildad pedagog inom fritidshemmet gick bara på empati för eleven i dilemmat och saknade en del förståelse för vårdnadshavaren.
Med hjälp av det självständiga arbetet kan jag nu bättre förstå problematiken som vårdnadshavarna kunde ha upplevt om den vita lögnen avslöjats. Å andra sidan har jag samtidigt tagit del av litteratur och teorier som styrker mitt handlade gentemot hur eleven hade upplevt det hela om sanningen hade kommit fram. Jag är på sätt och vis nöjd med att denna svårbedömda situation har utspelat sig då jag i dialog med Fredrik fått en bild av de två olika sidorna som dilemmat innefattar. Det har givit mig möjlighet att reflektera och utvidga min förståelse kring händelsen, vilket ger mig kunskaper och erfarenheter för kommande liknande svårbedömda situationer.
Sett till hela det självständiga arbetet har jag utvecklat kunskaper inom hur jag disponerar all text och innehåll. Aldrig tidigare har jag arbetat med ett så omfattande och stort arbete och det kan låta klyschigt men jag har behandlat arbetet som ett litet barn. Ständig oro för att arbetet ska försvinna har funnits vilket gjort att jag sparat arbetet på mejl, datorminnet och en extern hårddisk. Jag har utvecklat mina kunskaper inom hur jag ordnar till en snygg och bra
innehållsförteckning samt hur jag på bästa och lämpligast sätt använder mig av och placerar ut rubriker. Tillsammans med Fredrik och vår handledare för denna kurs, Katji, har dessa
färdigheter utvecklats och sett till det hela har det varit en rolig resa med många lärdomar inom såväl disposition som i val av lämpliga teorier. Jag upplever att jag har blivit en bättre reflekterande praktiker.
Fredriks lärdomar
I vårt examensarbete behandlas problemområden som innefattar flera svårbedömda situationer och med hjälp av skilda perspektiv undersöks dessa situationer. Vid användandet av skilda perspektiv och med hjälp av teoretiska perspektiv ökas förståelsen och författarna kan få ett helikopterperspektiv (Alsterdal 2017, ss. 53, 58 – 62).
Det Alsterdal nämner ovan är precis vad jag som student känner att detta arbete givit mig. Jag har med hjälp av det teoretiska perspektivet fått en ökad förståelse vad gäller att försöka se till
Det Alsterdal nämner ovan är precis vad jag som student känner att detta arbete givit mig. Jag har med hjälp av det teoretiska perspektivet fått en ökad förståelse vad gäller att försöka se till