Under studien ställs man inför flera olika etiska dilemman. Redan när vi sänder ut följebrevet (bilaga 2) till rektorerna så kan rektorerna ha gjort olika val. Vi vet inte med säkerhet varför just dessa lärare som vi intervjuat blev utvalda. Det finns olika scenarion kring vad som kan ha skett. Rektorer kan ha beordrat läraren att delta, rektorn kan ha rekommenderat lärarna att ställa upp och rektorn kan ha låtit lärarna bestämma helt själva om de vill ställa upp på någon intervju. Utifrån dessa scenarion kan svaren på våra frågor vara mer eller mindre styrda av rektorn på skolan. Våra intervjuade lärare har nämnt att de blivit utvald av rektor och några av lärarna har uppgett att rektorn informerat om studien och de lärare som sedan varit intresserade själva fått kontakta oss. Eftersom rektorn är länken mellan oss och de intervjuade lärarna så har rektorn en maktposition som kan ha påverkat vårt resultat.
Eftersom vi genomfört intervjuer i de län där vi själva arbetar har vi haft en del lokalkännedom som kan ha påverkat resultatet. Det kan handla om att vi känner till och därmed anser att vi har kunskap om förhållandena på skolorna vilket kan färga av sig på hur vi har tolkat lärarnas utsagor. I och med att vi satt upp kriterier för hur skolorna som skulle ingå i studien valdes ut kom en av oss att göra en intervju med en kollega på den egna skolan. Även om man vid intervjutillfället försökte vara neutrala och låtsas som att
man inte kände varandra så kom relationen man hade sedan tidigare att påverka intervjun genom att läraren utelämnade fakta som förutsattes vara kända. Med facit i hand hade det varit bättre att den andre av oss genomfört denna intervju via något digitalt forum. Vid den tidpunkt när intervjun genomfördes hade Covid-19 ännu inte satt stopp för fysiska möten så vi var då helt inställda på att intervjuerna skulle göras vid personliga möten. Det var först i slutet av datainsamlingsperioden vi tvingades ändra
intervjuförfarande genom att övergå till att genomföra dem digitalt.
På en av skolorna genomfördes två intervjuer. Det kändes som en bra idé att ha material från en
bonusintervju när vi höll på att samla empiriskt material och ännu inte visste hur många skolor som skulle komma att ställa upp på intervjuerna. Med tanke på hur läget sedan utvecklade sig med en pandemi som satte begränsningar för vår datainsamling var det bra att vi hade tillgång till materialet från denna intervju, men att två intervjuer genomförts på samma skola har gjort att vi har fått låta bli att redovisa vilken intervjuperson som citeras vissa gånger för att säkerställa anonymitet mellan dessa lärare.
I den bilaga med följebrevet som skickades till rektorerna har vi i den färdiga uppsatsen fått ta bort kontaktuppgifter till oss för att minska risken för att läsaren ska kunna identifiera var i landet intervjuerna genomförts. Denna information skulle tillsammans med våra urvalskriterier kunna leda fram till att skolor identifieras, men inte till vilka lärare som intervjuats.
Under intervjuerna har ibland namn på skolor och kollegor nämnts. De transkriberade intervjuerna har bara lästs av oss som skrivit studien, men vi har vid transkriberingen ändå valt att låta bli att skriva ut namn på personer. Däremot har vi skrivit ut namn på skolor om det nämnts, eftersom vi som genomfört studien ändå känt till vilka skolor som ingått i studien. En av lärarna som intervjuades hade arbetat på två av skolorna som ingick i studien och för att kunna veta vilken skola som åsyftades behövde skolorna särskiljas.
Referenser
Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning, s. 9–28. Lund: Studentlitteratur.
Ahlén, F. (2014). Stå upp, Stå ut, Stå kvar - Lärande, specialpedagogik och förändringsarbete. Lund:
Studentlitteratur AB.
Berggren, J. (2013). Bedömning som lärande: Vad elever kan lära sig genom att ge feedback. CEPRA-remsor, (14), 44–53. https://doi.org/10.17896/UCN.cepra.n14.106
Dijk, W., Gage, N. A., & Grasley, B. N. (2019). The relation between classroom management and mathematics achievement: A multilevel structural equation model. Psychology in the Schools, 56(7), 1173–1186. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1002/pits.22254
Dysthe. O (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red). Dialog, samspel och lärande. (s. 31–74) Lund: Studentlitteratur AB.
Ekstam, U., Korhonen, J., Linnanmaki, K., & Aunio, P. (n.d.). Special education pre-service teachers’
interest, subject knowledge, and teacher efficacy beliefs in mathematics. TEACHING AND TEACHER EDUCATION, 63, 338–345. https://doi.org/10.1016/j.tate.2017.01.009
Eriksson, L.T., & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Fauskanger, J. (2017). Kunnskap nødvendig for effektiv matematikkundervisning - Slik lærere selv ser det. Norsk Pedagogisk Tidsskrift, 1–2017, s. 45-56 Från
https://www-idunn-no.ezp.sub.su.se/npt/2017/01/kunnskap_noedvendig_for_effektiv_matematikkundervisning_-_
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (red.). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Johansson, T., Lindgren, S., & Hellman, A. (2013). Nya uppväxtvillkor – samhälle och individ i förändring. Stockholm: Liber.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. (3. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning AB
Jönsson, A. (2018). Meeting the Needs of Low-Achieving Students in Sweden: An Interview Study.
Frontiers in Education, volume 3 (63) s.1–16. https://doi.org/10.3389/feduc.2018.00063
Jönsson, A. & Thornberg, P. (2014), Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 19, nr 4-5. Från http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/detail/detail?vid=9&sid=13f982be-4792-4f3c-a9b0-
372db873c7ca%40sdc-v-sessmgr01&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d#AN=edsswe.oai.DiVA.or g.hkr.13544&db=edsswe
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lekholm, A. K. (2010). Vad mäter betygen? I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (red.) Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik, s. 129–142. Lund: Studentlitteratur AB
Lind, R. (2014). Vidga vetandet: en introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Lundahl, C. (2010). Nationella prov - ett redskap med tvetydiga syften. I C. Lundahl & M. Folke-Fichtelius (red.) Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik, s. 223–240. Lund:
Studentlitteratur AB
Morningstar, M. E., Shogren, K. A., Lee, H., & Born, K. (2015). Preliminary lessons about supporting participation and learning in inclusive classrooms. Research and Practice for Persons with Severe Disabilities, 40(3), 192-210. http://dx.doi.org/10.1177/1540796915594158
Petersen, A.-L. (2012). Matematik behöver också en berättelse: ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation. (2012). Acta Didactica Norge - Tidsskrift for Fagdidaktisk Forsknings- Og
Utviklingsarbeid i Norge, (1), 1. Från
http://search.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/login.aspx?direct=true&db=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org .hv.4496&site=eds-live&scope=site
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. (2010) Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber.
Sikora, R. M. (2019). Teachers’ social support, somatic complaints and academic motivation in children and early adolescents. Scandinavian Journal of Psychology, 60(2), 87–96.
https://doi.org/10.1111/sjop.12509
SFS (2010:800). Skollagen. Hämtad den 9 maj 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-%202010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 rev. 2017.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket, (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Fritzes kundtjänst.
Skolverket (2019, november). Hämtat 22 november, 2019. från skolverkets hemsida,
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/barnkonventionen?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&
utm_source=Skolverkets%20nyhetsbrev
Skolverket (2019, december). Hämtat 2 decemer, 2019, från skolverkets hemsida:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA
Socialstyrelsen (2010). Social Rapport 2010. Hämtad 2 december, 2019, från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2010-3-11.pdf Thornberg, R. (2006). Hushing as a moral dilemma in the classroom. Journal of Moral Education, 35 (1), 89–104. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1080/03057240500495336
Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt (DEJA Delegationen för jämställdhet i skolan (Rapport IX), SOU 2010:79). Stockholm: Elanders Sverige AB
Bilaga 1 Intervjuguide - svensk version Bakgrundsfrågor:
Vad har du för utbildning?
Hur länge har du arbetat som lärare?
Hur länge har du arbetat på skolan?
Vilka årskurser undervisar du i?
Vad motiverade dig att bli ma-lärare?
Organisationsnivå:
Vad tror du att det finns för faktorer som bidrar till skolans höga måluppfyllelse i matematik?
Hur är matematikundervisningen organiserad på skolan?
Hur organiserar ni undervisningen för att främja alla elevers rätt till stöd och stimulans?
Hur har ni organiserat för att få förutsättningar till ett kollegialt lärande i matematik på skolan?
Finns det ett samarbete som främjar elevers matematikutveckling i ett F-9 perspektiv? Hur sker i så fall detta?
Gruppnivå:
Har du någon speciell tanke på struktur vid planering av ett arbetsområde?
Beskriv hur en typisk matematiklektion du har ser ut.
Vilka former av samarbete sker under dina matematiklektioner?
Vårt tankestöd: elev-elev, lärare-elev Hur gör du för att motivera alla elever?
Vårt tankestöd: Vad motiverar elever att lära matematik?
Hur anser du att klassrumsklimatet är i de klasser som du undervisar i?
Vårt tankestöd: Vilka normer råder i klassen?
Individnivå:
Vilken av dessa förslag på uppgift är mest representativ för din undervisning i klassrummet, motivera varför? (se bilaga)
Hur ökar du motivationen hos en elev i svårigheter?
Hur anser du att elever befäster ny kunskap?
Vårt tankestöd: faktainlärning - konstruktion av kunskap
Hur säkerställer du att varje elev utvecklar sina kunskaper/förmågor mot uppsatta mål?
Stöd för oss själva: Infallsvinklar som ev kan dyka upp: flickor-pojkar, nyinvandrade, IKT, fysisk aktivitet, läs och skrivsvårigheter, npf mm.
Bilaga 1.1 Bilaga till intervjuguiden- svensk version