Etiska utgångspunkter

Forskningsetik är ett viktigt område inom forskning och handlar främst om relationen mellan forskning och etik. Centralt handlar det om att överväga olika etiska frågor gällande de individer som deltar och medverkar i forskningen. Etiska övervägande spelar en viktig roll för att försäkra om att forskningens kvalitet, genomförande och resultat kan på ett ansvarsfullt sätt användas i syfte att utveckla vårt samhälle. Ett stort ansvar riktas nämligen till forskaren och olika etiska krav man ska förhålla sig till i sin forskning. Detta grundar sig i att individer som deltar och medverkar i forskningen i största möjliga utsträckning ska skyddas från kränkningar eller skador (Vetenskapsrådet 2017, s. 12). Forskningsetiska reflektioner är inte en engångsföreteelse, utan det är en kontinuerlig process som pågår redan när studien påbörjas till att den avslutas. Det innebär att ett flertal etiska överväganden har gjorts under hela forskningsprocessen. I synnerhet är det viktigt att noga fundera på de olika etiska överväganden i samband med när man ska intervjua individer som deltar i forskningen. Forskaren kommer exempelvis att befinna sig i en maktposition gentemot intervjudeltagarna då det är forskaren som benämner samt kategoriserar människor, grupper och fenomen utifrån ens egna världsbild (Bryman 2018, s. 287). Jag har beaktat fyra grundläggande etiska principer kring de personer som är direkt inblandade i forskningen och är något som forskaren behöver ta hänsyn till i utförandet av studien. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman 2018, s. 170–172). Dessa krav har varit av största prioritet att

23

uppfylla i utförandet av intervjuerna, i syfte att försäkra om att intervjudeltagarna fick en god förståelse för den undersökning de deltar i och den betydelse deras medverkan har på undersökningen.

Informationskravet handlar om forskarens uppgift om att tydliggöra berörda personer om undersökningens syfte samt vilka moment som ingår i undersökningen. Vidare ska det klargöras för dem som medverkar och deltar i studien att det är frivilligt och kan när som helst under forskningsprocessen välja att avsluta sin medverkan. Väljer en deltagare att avsluta sin medverkan är det forskarens uppgift och ansvar att försäkra om att allt material som har samlats in från den individen tas bort (Bryman 2018, s. 170). Informationskravet uppfyllde jag genom att intervjudeltagarna i första hand kontaktades via e-mejl där de fick en övergripande information vad undersökningen skulle handla om samt en kort information kring hur de etiska principerna skulle beaktas i undersökningen. I samband med det första e-mejlet bifogades dessutom ett informationsbrev som mer djupgående berörde hur samtliga etiska principer skulle beaktas samt en samtyckesblankett. I båda blanketterna fanns även alla nödvändiga kontaktuppgifter, vilket gav deltagarna en möjlighet att ta kontakt vid eventuella frågor och funderingar kring studien. Intervjudeltagarna informerades även i den första kontakten att de i förhand skulle kunna få ta del av intervjufrågorna som skulle ställas under intervju. Däremot skickades intervjufrågorna inte ut i den första kontakten, utan intervjudeltagarna fick del av dem efter att de hade gett deras samtycke till att delta i undersökningen. Vid intervjutillfället informerades de etiska principerna återigen muntligt samt gav intervjudeltagarna möjligheten att ställa frågor om något var otydligt.

Samtyckeskravet innebär att de som deltar i undersökningen ska ha gett sitt samtycke till att delta i undersökningen. Samtycket kan ges i muntlig och/eller skriftlig form. Vidare finns det fyra olika former av samtycke. Det första handlar om att deltagandet är frivilligt, nämligen att det är intervjudeltagarna som självmant bestämmer om de vill delta i undersökningen eller inte.

Därefter handlar det om att intervjudeltagarna kan välja att inte svara på en specifik fråga utan att behöva ange orsak. De sista innefattar intervjudeltagarna möjlighet att när som helst avbryta intervjun samt efter intervjun kunna välja att utesluta information från studien (Bryman 2018, s.171, 176). Samtyckeskravet uppnåddes på olika sätt. I första hand gavs ett skriftligt samtycke från intervjudeltagarna via e-mejl att de var villiga att delta i undersökningen. I samband med det e-mejlet fick intervjudeltagarna välja den tid, dag och plats som fungerade bäst för dem att genomföra intervjuerna på. I både informationsbrevet samt samtyckesblanketten var det tydligt att intervjudeltagarna när som helst under intervjun kunde avbryta och avsluta sin medverkan.

24

Även innan och under intervjun tydliggjordes det att deltagaren kunde välja att inte svara på någon fråga. Innan intervjuerna genomfördes gav deltagarna sitt samtycke muntligt samt skriftligt genom att skriva under den samtyckesblankett som bifogades i det första e-mejlet.

Konfidentialitetskravet innebär att deltagarnas personliga uppgifter ska behandlas med största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att de så långt som möjligt ska göras anonyma (Bryman 2018, s.171). Konfidentialitetskravet är ett område som möjligtvis inte har tillgodosetts fullt ut, vilket jag var fullt medveten om samt var noggrann med att informera de berörda om det. Det insamlade materialet har bevarats fullkomligt oåtkomligt för obehöriga. Dock var det inte fullt möjligt att bevara anonymiteten mellan vissa intervjudeltagare. Det handlade enbart mellan intervjudeltagarna dem själva, exempelvis att deltagarna från samma myndighet hade kännedom om varandras deltagande i studien. Viktigt att belysa är att samtliga deltagares anonymitet bevarades gentemot utomstående aktörer. Gällande de deltagare som var medvetna om varandras deltagande utryckte inget problem med detta samt försäkrade om att det inte påverkade deras svar under intervjuerna. Intervjudeltagarna var väl medvetna om att intervjun skulle spelas in samt transkriberas samt att det transkriberade materialet skulle förstöras efter avslutad undersökning. I syfte att ytterligare bevara deltagarnas anonymitet nämndes inga personliga uppgifter i resultatet och i bilagorna som riskerade att röja deltagarnas identitet. Då studiens syfte var att undersöka SSPF-samverkan i Uppsala kommun var det nödvändigt att inte nämna den skola eller fritidsgård deltagarna var yrkesverksam i, vilket bevarar deltagarnas anonymitet ytterligare.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som har samlats in gällande enskilda individer enbart ska användas för forskningsändamålet och inte i kommersiella eller ickevetenskapliga syften (Bryman 2018, s. 171–172). Det empiriska materialet som inhämtades förvarades enligt konfidentialitetskravet samt att det transkriberade materialet förstördes efter avslutat undersökning. Samtidigt vill jag mena att nyttjandekravet har tillgodosetts genom trovärdighet och pålitlighet, vilket nämndes ovan. Det var genom att jag framställde undersökningen enligt de regler som fanns samt redogjorde för hela forskningsprocessen som nyttjandekravet kunde tillgodoses. Då det fanns en risk för vissa deltagare att bli identifierade har det varit mitt ansvar att undvika potentiella skadliga konsekvenser som deltagaren kan bli utsatt för. Det är av vikt att föra en sådan diskussion om studien resulterar i någon skada för deltagarnas del. Genom att studien har varit tydlig med de etiska principerna, varit transparant samt gjort deltagarna delaktiga har det varit möjligt se till att det inte har inneburit någon form av skada för deltagarnas del.

25