Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska regler innefattar informationskravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet samt nyttjandekravet. De personer som jag intervjuat har fått information om syfte och förväntat resultat liksom studiens bakgrund och användning.
De har också fått information om att de deltar anonymt i studien utan att riskera att namn eller befattning röjs. Inga respondenter kan således identifieras via namn, befattning eller arbetsgivare. Alla åsikter och citat har avidentifierats för att värna om den personliga integriteten hos de berörda. Jag har också i bearbetningen av all data valt att sammanställa alla intervju-underlag i ett sammanhängande och avidentifierat dokument. Sammanfattningsvis har jag i arbetet kunnat följa detta ovan beskrivna etiska ramverket och inga problem har uppkommit med anledning av det.
3.4 ARBETSPROCESS
Arbetet med studien inleddes med en omfattande litteraturstudie av böcker såväl som rapporter, artiklar och andra examensarbeten kopplat till de tänkta fokusområdena:
Bild 10. Egen modell över fokus, tillika sökord, för studien.
Parallellt med litteraturstudierna inledde jag arbetet med att kartlägga relevanta frågeställningar kopplat till ovan angivna fokusområden samt kontakta delar av mitt
yrkesnätverk inom ett par av de kontexter där jag arbetar. Ganska snart blev intresse och engagemang tydligt i en av dessa kontexter och ett underlag formulerades i dialog med flera ansvariga. Vinnova, Sveriges Innovationsmyndighet, har beviljat ett omfattande projekt under namnet Swedish EdTech som pågår mellan 2019 och 2021. Det övergripande syftet med projektet är att öka svensk innovationskraft genom att teknik och idéer utvecklas nära användarna så att gapen minskar mellan lärande och digital utveckling. I fokus för projektet står ett antal edtech-testbäddar, d.v.s. skolor vars behov matchas mot bolagens utbud och som sedan testar och utvärderar de produkter och/eller tjänster som tillhandahållits i den egna undervisningen. Jag sitter som projektledare för en av partnerorganisationerna och ganska snart stod det klart att min studie skulle kunna komplettera projektet – dock helt fristående från projektets ramar och finansiering - genom att fokusera på hur man som ledare främjar lärande och innovation i den egna verksamheten som stärker elevernas lärande och undervisningens kvalitet och vilka organisatoriska förutsättningar som stödjer ett sådant ledarskap. Syfte, förväntat resultat och inledande perspektiv kring studien bearbetades främst med ansvarig projektledare från Vinnova och från Nacka kommun som leder arbetet.
Nästa steg i arbetet blev att identifiera ett antal relevanta personer att kontakta för intervju och här fick jag god handräckning av flera projektdeltagare, varför vissa intervjuer redan kunde påbörjas under februari. Skrivarbetet med själva examensarbetet, främst de inledande delarna samt teori och metod, inleddes också under februari månad. Ett intervju-underlag togs fram utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Intervjuerna varade mellan 60 och 90 min med följdfrågor. Totalt genomförde jag 21 djupintervjuer med personer som har ett ledande eller samordnande uppdrag inom skolan. Alla intervju-underlag sammanställdes i ett avidentifierat dokument inför bearbetning av empiri och analys.
Ju mer jag arbetade med att sammanställa och analysera resultatet, desto fler aspekter blev jag nyfiken på att belysa och koppla samman med de intervjuades berättelser. Jag gjorde vissa kompletteringar i den teoretiska referensramen men valde sedan att avstå ytterligare omfattning av studien. Dels pga. av tiden och dels pga. att en studie inte kan belysa samtliga aspekter kring ett par valda områden. Jag upptäckte också att mitt insamlade intervjumaterial var betydligt större än vad som var både relevant och realistiskt att redovisa i detta arbete.
Framtiden får utvisa om det går att nyttja i ett annat, kompletterande sammanhang. Just avgränsning och begränsning blev en utmaning i slutet av arbetet, då jag skrev och tog bort ett flertal sidor. Balansen mellan att dels återge de intervjuades erfarenheter och åsikter i så hög grad som möjligt och att begränsa och tydliggöra vad som var relevant att belysa utifrån vald teori och formulerade forskningsfrågor blev ett ständigt och bitvis utmanande fokus.
Jag valde att dela upp de ganska omfattande fyra forskningsfrågor som jag utgått ifrån vad gäller såväl teori som empiri i min analys för att tydligare koppla varje perspektiv till vad som framkommit. En del av det oanvända underlaget sammanställde jag till en icke vetenskaplig rapport baserad på tio av de intervjuade skolledarna inom gymnasiet som bl. a publicerades på Skolporten.se.
3.4 DATAINSAMLING
För att säkerställa den vetenskapliga nivån och den formella utformningen av studenters rapportskrivande, har riktlinjer utformats av såväl författare som lärosäten. En ledstång i arbetet är s.k. Forskningsdesign eller Research design som handlar om att beskriva metoder och processer som används för att samla in, analysera och rapportera resultat i en forskningsstudie. I datainsamlingen har jag inspirerats av Creswell (2018) som redogör för olika metoder - kvalitativa, kvantitativa och blandade metoder - samt hur man utvecklar forskningsförslag och utformar en välskriven och formellt vetenskaplig rapport.
Som stöd i det egna arbetet med att hålla en rimlig vetenskaplig nivå, har jag för detta examensarbete även utgått ifrån Mittuniversitetets bedömningskriterier för att skriva uppsats samt den förbättringsguide som jag tillsammans med fyra studentkollegor tog fram under höstens projektarbete kopplat till kursen 3 KA003A - Vad kännetecknar ett välskrivet och vetenskapligt utformat examensarbete? En förbättringsguide för examensarbeten på avancerad nivå.
Jag har dock även beaktat att alla situationer där vetenskapliga arbeten bedöms vilar på olika föreställningar om vad som är bra och mindre bra. Precis som Larsson (2005) lyfter i sin artikel
“Om kvalitet i kvalitativa studier” anser jag att det kan finnas hög kvalitet även i studier som till synes avviker från uppsatta normer eller gängse mallar (Larsson, 2005).
Den genomförda studien skulle utifrån Creswells definitioner (2018) inledningsvis ha sin grund i en blandad metod bestående av en kvantitativ enkät, observationer samt kvalitativa djupintervjuer. Det var föranlett av en ambition om att kombinera statistiska data i större mängd som samlar in information om ämnet ifråga med en mindre mängd men mer omfattande erfarenheter som beskriver ämnet. Som tidigare beskrivits kom dock vårens Corona-kris att inverka stort på val av metod och den genomförda studien kom sedan att baseras enbart på djupintervjuer. Processen kring de genomförda intervjuerna har följt Kvales (1997) sju stadier:
1. Formulering/tematisering av syfte och ämne
2. Planering av arbetet – vilka ska intervjuas, vilka erfarenheter och kompetenser behöver fångas in för en relevant och representativ bild
3. Genomförande av intervjuer
4. Renskrivning, sortering och förberedelse för analys 5. Analys av allt intervjumaterial
6. Verifiering av generaliserbarhet, reliabilitet och validitet
7. Sammanställning av resultatet/sammanfattning av vad intervjuerna gav i förhållande till studien i övrigt