flertalet av de intervjuade har lyft fram och fokusera på
hur nyexaminerade lärare navigerar i skolans relativt digitaliserade undervisningsmiljöer mot bakgrund av den bristande digitala närvaron och kompetensen inom lärarutbildningen.
Om skolans kontext, i synnerhet efter vårens omställning till fjärr- och distansundervisning, blir alltmer digital – vilka förutsättningar ges då kring detta inom ramen för lärarutbildningen?
7. SLUTORD
Under den gångna våren har innovationskapaciteten stärkts markant kring såväl undervisning som lärprocesser, och det har utformats metoder och strukturer som kommer att ha bestående mervärde för verksamheten framöver, oavsett utformning. Många skolor har en väl utbyggd och fungerande digital infrastruktur och teknik som bidragit till den snabba omställningen till fjärr- och distansundervisning. Den digitala kompetensen har också stärkts markant bland landets lärare och ledare. Dessa faktorer gäller även många elever men inte alla. När alla elever plötsligt bor i sin egen lärmiljö blir utbyggd och fungerande digital infrastruktur och teknik en likvärdighetsfråga där alla inte kan tillgodoses. Många elever har dock relativt obehindrat kunnat fullfölja undervisningen vad gäller närvaro och resultat, andra har lyft och en del fallit. Slutsatsen är att det digitala klassrummet delvis följer samma mönster som det fysiska - de elever som klarar sig i skolan fortsätter delta och prestera, de som är beroende av stöd, ramar och fysisk interaktion riskerar att hamna i än större svårigheter. Den elevgrupp som skolorna uppger att de fångat in genom det digitala klassrummet är de elever som tidigare haft hög frånvaro av olika skäl. Dessa elever har nu fått en kontext som uppenbart bättre matchar deras förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen, vilket uppges vara en av de erfarenheter som många ser har ett bestående mervärde. Slutsatsen här kan vara att en ökad flexibilitet mellan när- och fjärrundervisning skulle kunna tillgängliggöra undervisningen för fler elever, förutsatt att elever som är i behov av fysiska klassrum och närundervisning till fullo ska tillgodoses. Den ledar- och lärarmässiga utmaningen kommer dock fortsatt vara hur man kan organisera undervisningen oavsett kontext på ett sätt som kan möta varje elevs behov för att uppnå målen för sin utbildning.
Det jag också ser framkommer allt mer är att det inte längre finns ett entydigt framgångskoncept kring att leda förändring. Det handlar mer om att varje organisation måste utforma det ledarskap som bäst lämpar sig för att nå uppställda mål och visioner med utgångspunkt i de individer och den kontext som finns att tillgå. I samtalen med berörda ledare framkommer tydligt att deras sätt att leda och organisera arbetet återspeglar förutsättningarna i den egna verksamheten och att framgången i detta är både kopplat till vilka de är som individer och till den aktuella situationen. Samtliga intervjuade skolledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag har också återspeglat ett
genomgående fokus på elever och lärande och det kan vara värt att åter betona att studien baseras på ett antal skolledares erfarenheter och tankar efter fyra veckors fjärr- och distansundervisning på heltid. Om studien skulle genomföras igen utifrån en längre period skulle kanske utfallet bli något annorlunda, kanske inte. Jag tror också att man behöver tänka på hur man kommer att utvärdera eventuellt mervärde i den omställning som skett. Under våren har ”traditionell” undervisning som designats för att ske i fysisk kontext snabbt applicerats i digital infrastruktur och majoriteten av kurserna kommer att återgå till ordinarie former när krisen är över. Med detta sagt så är inte den rådande organisationen av undervisning och utbildning helt representativ för fjärr- och distansundervisningens effekter, oavsett positiva eller negativa, vilket också forskare börjar belysa (Hodges, Moore, Lockee, Trust & Bond 2020).
Jag tror inte att normen för hur vi definierar lärarroll, undervisning och lärmiljö kommer att förändras helt efter den gångna våren. Däremot är jag övertygad om att normen kommer att utökas och förflyttas efter den här våren. Jag tror inte att vi är, eller kanske någonsin kommer att bli, redo för att helt ersätta fysiska lärmiljöer och sociala sammanhang med digitala alternativ för barn och elever. Däremot är jag övertygad om att vi kommer att se en större variation i såväl undervisningsmetoder som miljöer framöver. Jag tror inte att fjärr- och distansundervisning stärker alla elevers lärande eller undervisningens kvalitet rent generellt.
Däremot är jag övertygad om att vi med mer flexibelt organiserade lärmiljöer kan nå och motivera fler elever samt öka graden av individuell anpassning oavsett behov. Jag tror slutligen inte att det finns ett generellt facit eller framgångskoncept kring hur man stödjer innovation och lärande som ledare. Däremot är jag övertygad om att det kräver en hög grad av samsyn från huvudman till skolledning om att prioritera innovation som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och att andra delar då måste utgå. Varje organisation måste också utforma det ledarskap som bäst lämpar sig för att nå uppställda mål och visioner med utgångspunkt i de individer och den kontext som finns att tillgå. Vissa personliga och organisatoriska förutsättningar måste dock finnas. Tid, resurser och lokalt friutrymme liksom mod, tillit och eget engagemang. Samsyn och samarbete, genom styrkedjan liksom inom kollegiet.
Åtskilliga av de intervjuade har i olika ordalag uttryckt att innovation måste utgå från behov i den kontext som innovation riktas mot och av de som berörs. Inom skolan måste lärarna vara motorn och lärmiljön den primära arenan. För att fånga in, uppmuntra och uppmana detta inom ramen för ett ledande eller samordnande uppdrag måste man ges mandat och förutsättningar. Flertalet intervjuer har berört oro för det utrymme som uppföljning ges inom skolan och det faktum att många kvalitetsmodeller fortfarande fäster större fokus kring vad som har gjorts än vad som behöver göras. Man efterfrågar frihet, tillit och större lokalt mandat att definiera ändamålsenlig kvalitet. De med skolledande befattningar hänvisar också till att mycket uppföljning och rapportering hämmar de egna möjligheterna att vara i verksamheten och därmed främja innovation och lärande. Deras medskick är att man som ledare behöver vara närvarande för att få en skola att lyfta av gemensam kraft och vara en aktiv del av den förändring som man vill se.
8. REFERENSLISTA
2015/16:RFR18 (2016). Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Stockholm: Sveriges riksdag.
Andrea S. Vincent, Brian P. Decker & Michael D. Mumford (2002). Divergent thinking, intelligence, and expertise: A test of alternative models. Creativity Research Journal Volume 14.
Amhag, Hellström & Stigmar (2019) Teacher Educators' Use of Digital Tools and Needs for Digital Competence in Higher Education. Journal of Digital Learning in Teacher Education.
Volume 35, 2019 - Issue 4.
Augustinsson, S & Brynolf, M. (2012). Rektors ledarskap: - komplexitet och förändring. (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
Bergman, B., & Klevsjö, B. (2012). Kvalitet från behov till användning. Lund: Studentlitteratur AB.
Birkinshaw, J. Hamel, G & Mol, M.J. (2008). Management innovation. Academy of Management Review 2008, Vol. 33, No. 4, 825–845.
Blossing, U. Förändringsagenter för skolutveckling: Roller och implementeringsprocess. Pedagogisk Forskning i Sverige årgång 18 nr 3-4 2013 issn 1401-6788.
Klefsjö, Creswell & Creswell. (2018). Research Design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. SAGE Publications, Inc.
Ekholm, Blossing, Kåräng, Lindvall & Scherp. (2001). Forskning om rektor - en forskningsöversikt. Skolverket.
Ellström, P-E. (2011). Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Helix Vinn. Excellence Centre, Linköpings universitet.
Grosin, L. (2003). Forskning om framgångsrika skolor som grund för skolutveckling. Del i Berg, G.
och Scherp, H-Å. (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm, Myndigheten för skolutveckling.” Liber distribution.
Grönlund, Å & Horan, T.A. (2005) Introducing e-Gov: History, Definitions, and Issues.
Communications of the Association for Information Systems. Volym 15, article 39.
Grönlund, Å & Wiklund, M. (2018). Det digitala lärandets möjligheter: Att leda den digitala skolan. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Heller-Sahlgren, G. Teknik i skolan Vad kan vi lära av forskningen? Timbro Briefing paper #23, augusti 2019.
Hodges, C., Moore, S., Lockee, B., Trust, T & Bond, A. The Difference Between Emergency Remote Teaching and Online Learning.EDUCAUSE Review, 27 mars 2020.
Holmberg, I. (2013) Ledarskap som strategisk resurs för innovation och tillväxt. Center for Advanced Studies in Leadership, Stockholm School of Economics.
Håkansson Lindqvist, M., Pettersson, F. (2018) Leading For Digitalization: Exploring The
Leadership Perspective In: Linda Morris, Costas Tsolakidis (ed.), ICICTE 2018, the international conference on information communication technologies in education 2018: proceedings (pp.
371-381). Chania, Crete
Hylen, J. (2017). Digitalisering i skolan Att tillsammans utveckla digital kompetens. Slutrapport från Ifous FoU-program. Ifous rapportserie 2017:4 Stockholm.
Håkansson, J & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur Kultur Akademisk AB.
Håkansson, J & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur Kultur Akademisk AB.
Håkansson, J & Sundberg, D. (2018). Utmärkt ledarskap i skolan: Forskning om att leda för elevers måluppfyllelse. Stockholm: Natur Kultur Akademisk AB.
Iveroth, Lindvall & Magnusson. (2018). Digitalisering och styrning. Lund: Studentlitteratur AB.
Jahnke, I., Bergström, P., Mårell-Olsson, E., Häll, L., Kumar, S. (2017) Digital Didactical
Designs as research framework: iPad integration in Nordic schools. Computers and education, 113:
1-15
Jansson, J & Andervin, Marie. (2018). Att leda digital transformation. Stockholm/Helsingborg:
Hoi Förlag.
Jarl, M & Nihlfors, E. (2016). Ledarskap, utveckling, lärande: grundbok för rektorer och förskolechefer. Stockholm: Natur Kultur Akademisk AB.
Johnsson, M. (2018). Högpresterande innovationsteam: steg för steg. Stockholm: Liber AB.
Johnsson, Mikael. (2018). Högpresterande innovationsteam – steg för steg. Stockholm: Liber AB.
Jovic, V & Fredriksson, P & Sandvik, P. Forskning avgörande för skolans digitalisering.
Göteborgsposten 9 oktober 2018.
Jönsson, A (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Kotter, J.P. (2012). Leading Change, With a New Preface by the Author. London: Harvard Business Review Press.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014, 3.e upplagan). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur AB.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, 2005, Vol.25(1), pp.16-35
Liker, J. (2009). The Toyota way – vägen till världsklass (Upplaga 1:7). Stockholm: Liber AB.
March, J.G. (1991). Exploration and Exploitation in Organizational Learning. Organization Science Vol. 2, No. 1/1991.
Means, B., Bakia, M & Murphy, R. Learning Online: What Research Tells Us about Whether, When and How. New York: Routledge, 2014.
McKinsey & Co. (2007). How the World’s Best-Performing School Systems Come Out on Top.
McKinsey & Co. (2010). How the World’s Most Improved School Systems Keep Getting Better.
Mintzberg, H. (1973), The nature of managerial work. New York: Harper & Row.
Moreno-Luzón, Maria D., Peris, Fernando J. och González, Tomas F. (2001) Gestión de la Calidad y Diseño de Organizaciones: Teoría y estudio de casos, Englewood Cliffs. Prentice Hall.
Nilsson, P., Wallo, A., Ronnqvist, D. & Davidson, B. (2011). Human Resource Development: Att utveckla medarbetare och organisationer. Studentlitteratur: Lund.
Regeringskansliet, Näringsdepartementet. (2017) För ett hållbart digitaliserat Sverige - en digitaliseringsstrategi. Diarienummer: N2017/03643/D.
Robinson, V. M. J. (2008). The impact of leadership on student outcomes. Educational Administration Quarterly
Saunders, M.N.K. & Lewis, P. & Thornhill, A. (2015). Research Methods for Business Students. Pearson Education Limited.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm:
Norstedt, 2010.
Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning.
Skolverket. (2017). Få syn på digitaliseringen på gymnasial nivå. Ett kommentarmaterial för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan samt komvux och särvux på gymnasial nivå.
Skolverket. (2018). Forskning för skolan. Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar Säljö, R. (2019) En digital uppväxt och en digital framtid. Tidskriften Vägval i skolans historia 4/2019.
Sörqvist, L. (2004). Ständiga förbättringar: En bok om resultatorienterat förbättringsarbete, verksamhetsutveckling och Sex Sigma. Stockholm: Studentlitteratur AB.
VINNOVA - Verket för Innovationssystem/Swedish Governmental Agency for Innovation Systems. (2015). Innovation för ett atraktivare Sverige - Underlag till regeringens politik för forskning, innovation och högre utbildning 2017-2027 – Huvudrapport.VINNOVA Information VI 2015:07 ISSN: 1650-3120. Diarienr: 2015-01495.
Weller, Martin (2018). Twenty Years of Edtech. Educause Review Online, 53(4) pp. 34–48. The Open University.
Widlund, P. (2018). Digital transformation: strategier för affärsutveckling. Stockholm: Liber AB.
Wihlman, T. (2015) Innovation, ett svårfångat begrepp. Tidningen Kulturen.
Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow, Essex: Pearson Education Limited.