Ganska exakt ett år efter det att Likabehandlingslagen trätt i kraft intervjuade jag skolans ena biträdande rektor i syfte att se hur arbetet fortskridit under det gångna året. Många av de frågor som väckts vid vårt första möte knappt fem månader tidigare var besvarade. Arbetet hade gått framåt. Det fanns en tydligare plan för i vilken ordning saker och ting skulle ske och med det en ganska lugn inställning till arbetet.
Vi diskuterade kring de uppdrag skolan har i och med den nya lagen och hur arbetet sett och ser ut. Skolan var nu mitt i arbetet med kartläggningen och i startgroparna med att forma en likabehandlingsgrupp för att under hösten 2007 kunna utarbeta en likabehandlingsplan.
4.3.1 Kartläggning
En del av kartläggningsarbetet stod min undersökning för. Den tog tempen på stämningen på skolan. Sedan den gjordes är en mer omfattande kartläggning inplanerad till i maj 2007. Denna kartläggning ska omfatta samtliga av skolans elever och enkäten är utformad av utbildningsförvaltningen. Samtliga skolor i kommunen genomför enkäten på sina skolor. Utifrån denna kartläggning ska den enskilda skolan sedan arbeta fram sin likabehandlings- plan med mål för varje diskrimineringsgrund.
Jag undrade om utbildningsförvaltningen var intresserad av att se resultaten från kartläggningen och kunna jämföra mellan skolor. Men biträdande rektor berättar att det inte är tänkt så, ”Vi tyckte att det skulle vara bra om utbildningsförvaltningen var det. Vi förordade det att de skulle få in resultaten på detta, för då kunde de också jämföra hur det såg ut på de olika skolorna. Men det var de inte intresserade av.”
4.3.2 Likabehandlingsplan
Den skola jag studerat var ganska snabb på att ta fram en likabehandlingsplan. Efter det har utbildningsförvaltningen kommit med skriften Mall för likabehandlingsplan (2007) som tar upp de delar som krävs i en likabehandlingsplan.
Min fråga till biträdande rektor var om alla skolor hade hunnit göra sin likabehandlings- plan innan den här mallen kom, det verkade vara ett dubbelarbete. ”En del hade gjort det, andra hade inte hunnit börja”, berättar hon. Nu har det alltså kommit riktlinjer från utbildningsförvaltningen om hur likabehandlingsplanen ska utformas. Men först ska kart- läggningen göras och först när den är färdig utformas likabehandlingsplanen. Hon konstaterade att ”det finns inte något sista datum för när likabehandlingsplanen ska vara framme, utan den får växa fram under hösten när kartläggningen är klar”.
”Utbildningsförvaltningens riktlinjer för likabehandlingsplanen består av tre delar”, berättar biträdande rektor. Den första handlar om arbetet med likabehandlingsplanen här står information om likabehandlingslagen, om de olika diskrimineringsgrunderna och liknande. Här finns plats för skolans visioner och rektors, lärares och annan skolpersonals ansvar. Den andra delen är en mall och här lägger man in mål för varje diskrimineringsgrund, aktiviteter för att nå målen, tidpunkt för dem samma samt vem som har ansvaret. Den sista delen är en blankett för intern dokumentation på skolan. Motsvarande blankett som gäller på skolförvalt- ningsnivå är tillbudsrapporteringen. ”Den ska alltid fyllas i sen, men under tiden som man gör en utredning eller vad det nu är, så kan man använda den interna blanketten för internt bruk.”, berättar hon vidare.
Tanken är att mallen från utbildningsförvaltningen ska anpassas efter skolans mål och aktiviteter som kartläggningen visat på. Biträdande rektor säger att ”varje skola äger sin egen likabehandlingsplan och måste jobba med problemen som finns just på den skolan”. Så innehållet kan variera, men de rubriker som finns med i mallen ska finnas med i alla skolors likabehandlingsplan inom kommunen.
4.3.3 Dokumentation
En viktig punkt kring vårt första möte i november var frågan om dokumentation. Då handlade det mycket om hur incidenter skulle rapporteras, hur skolan skulle kunna skydda sina elever osv. Även den här biten har fallit på plats.
Dels finns de interna rapporterna, de så kallade incidentrapporterna, och dels finns tillbudsrapporterna som är den rapportering som går till utbildningsförvaltningen. I incident- rapporterna uppges vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och här finns namn på inblandande elever och eventuella lärare. Detta är en komplett dokumentation för att ett fall
ska kunna utredas i efterhand. I tillbudsrapporteringen däremot, avkodas namnen på de inblandade. Biträdande rektor förklarar att det för varje fall finns en incidentrapport ”men det händer ju mycket under ett år, det kan ju vara skador, vi rapporterar ju allt möjligt, och de sammanfattas sen i en tillbudsrapport”. En sådan här sammanställning av flera incident- rapporter skickas en gång om året och där kan det till exempel framgå att skolan har haft fem fall av mobbning och kränkande tilltal, två fall sexistiska/rasistiska handlingar/uttalanden och ett fall i trappor/stegar/ställningar.
Den tidigare problematik man från skolledningen såg i tillbudsrapporteringen, handlade främst om hur man skulle kunna undvika att ”hänga ut” skolans elever och lärare i dessa rapporter. ”Det har varit en del diskussion kring detta”, berättar biträdande rektor. När hon ingick i gruppen som skulle ta fram det här materialet sa utbildningsförvaltningens jurister att personal och lärare är tjänstemän och deras namn skulle stå i rapporterna. ”Men den senaste information från utbildningsförvaltningen i mars månad (070326) säger att det inte är så, och det är bra. För om någon anklagar någon lärare för någonting så vet man ju inte om det är sant eller inte. Och nu kan inte det komma ut”, säger hon.
Den interna hanteringen av incidentrapporter handhar rektor och här har man arbetat fram en ärendesgång som även delgivits lärarna på skolan genom ett mejl. Det som gäller är att om en elev hotar någon i personalen och situationen inte är akut, då kallas eleven till rektorn. Rektorn skriver en incidentrapport tillsammans med berörd personal. Och om en elev hotar en annan elev och situationen inte är akut, kallas eleven till rektor för samtal. Rektor och berörda elever skriver incidentrapport. Men om en elev hotar personal eller om en elev hotar en annan elev och situationen är akut, då kontaktas polisen. Då får den vuxen som är i närheten kontakta polisen och sen får rektor skriva en tillbudsrapport efteråt tillsammans med berörd personal eller elev.
4.3.4 Likabehandlingsgrupp
Biträdande rektor berättar om hur hon ser på likabehandlingsgruppens uppdrag. ”Man måste ju ha en likabehandlingsgrupp som jobbar med att sätta upp mål för de här olika diskrimineringsgrunderna. Okej, jag skulle kunna göra det själv men då ser jag att min arbetsbörda blir nästan orimlig om jag skulle driva arbetet med alla de här sex diskrimineringsgrunderna själv.” Hon ser alltså hur likabehandlingsgruppen ska vara med och ta fram likabehandlingsplanen men även för annat löpande arbete: ”Ska vi ha någon speciell temadag? Ska vi jobba någon speciell vecka med vissa grejer? Eller vem kan ta hand om detta? När gör vi det?”
Lärarna och eleverna är inbjudna att vara med i likabehandlingsgruppen som ska dra igång sitt arbete till hösten. Själva arbetet för alla på skolan börjar inte förrän kartläggningen och den nya likabehandlingsplanen baserad på kartläggningen, är gjord.
4.3.5 Eventuellt ökande antal anmälningar
Jag undrade slutningen om biträdande rektor trodde att den nya lagen kommer att innebära att antalet anmälningar mot skolor kommer att öka. På det svarar hon att man inte kan veta det. Hon tycker att man från skolans håll har hanterat de här sakerna på samma sätt hela tiden när det har dykt upp någonting, alltså även innan Likabehandlingslagen trädde i kraft. ”Det är ju inte så att problematiken är ny för skolans värld och incidentrapportering. Och tillbuds- rapportering har ju funnits sedan tidigare”, menar hon. Samtidigt säger hon att det kan vara så att det blir en medvetenhet bland eleverna; ”För de ska ju informeras om det här och det kan ju vara så att då vet man att okej, nu finns det en lag. Jag har fått information om att jag ska informera och så vidare, att det ska skrivas tillbudsrapport. Då kanske man gör det i större utsträckning.” Hon tycker att det är det som är intressant med arbetet med Likabehand- lingslagen och det är därför det är viktigt att göra kartläggningen snabbt. ”Hur ser det ut nu? Alltså hur ser det ut innan vi börjar jobba med det och hur ser det ut efter?” Hon tycker också att man ska ha en uppföljning av den här kartläggningen ofta, men hon vet inte hur ofta, ”vartannat år kanske, men att det är någonting som likabehandlingsgruppen kan vara med och bestämma”.
Hon berättar vidare att det här med stämningen på skolorna är något man diskuterar mellan skolor. Enligt henne vittnar både lärare och elever om att det är väldigt mycket kränkande tilltal, att man säger saker till varandra. ”Men att det är mer en jargong än att det sägs i liksom, det är inte tänkt att vara kränkande. Men jag tycker inte att det ska förekomma ändå, särskilt inte från vuxna.” Hon säger att det här är en sådan sak som är viktig att ha med i likabehandlingsplanens mål, vad är okej och vad är inte okej att säga. Hon poängterar vikten av att få med alla och ”att man bestämmer det på skolan, att här säger vi inte sådana saker. Sen kanske inte det hjälper, men man kan ju jobba för det i alla fall.”
5 Diskussion
I det här avsnittet diskuterar jag skolans implementeringsarbete under det första året och resultaten från undersökningen av stämningen på skolan.