6.1 Reflektion med metoddiskussion
Mål 7. Ett giftfritt Stockholm
Stockholms stads kemikalieplan (beslutats och gäller nu) samt Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast hanterar målet om ett giftfritt Stockholm.
-Minskade nivåer av skadliga ämnen i varor och kemiska produkter Handlingsplan för minskad spridning av mikroplast
2. Nedskräpning
2.2. Minska konsumtionen av
skräpgenererande engångsprodukter i plast (Kontinuerligt från 2020), direkt åtgärd
Stopp för plastbestick och engångsmuggar från 2020. Avsikt att minska användandet av engångsprodukter.
Minska konsumtionen och inköp av alla engångsprodukter och inte bara plast.
2.4. Se över och investera i infrastruktur av papperskorgar (Kontinuerligt från 2020),
direkt åtgärd
Soldrivna komprimerande papperskorgar, Big Belly, finns på badplatser.
Källsorteringsmöjligh eter på allmän plats kan vara ett sätt att motverka
nedskräpning och samtidigt möjliggöra materialåtervinning av det som samlas in. 2.6. Genomföra informationsinsatser i
skolor (inkl. gymnasieskolor) och
förskolor, t.ex. skräpplockningsaktiviteter och informationskampanjer. Införa områdesstädning för sommarjobbande ungdomar (Kontinuerligt från 2020),
Utbildande åtgärd
Finns på förskolor och för
sommarjobbande ungdomar. Effektivare organisation och utspridning vid skräpplockning.
2.8. Följa upp skräpplockning före gräsklippning (2021), Kunskapshöjande
åtgärd
Det plockas skräp i form av större föremål innan
gräsklippning och det ingår i upphandlingen av
driftentreprenader. Det en avsikt om att utöka skräpplockningen.
Följa upp bättre samt ålägga entreprenörer att plocka allt skräp innan klippning. Nuvarande avtal ska därför följas upp av stadsdelsförvaltningar na senast till 2021. 4. Konstgräsplaner, fallskyddsytor samt övriga sport- och lekytor
4.1. Tillämpa Rekommendationen för konstgräs, gummigranulat och platsgjutet gummi (Kontinuerligt från 2020), direkt åtgärd
4.1 Gummigranulat och
platsgjutet gummi används som fallskydd på lekplatser.
Förvaltningen har inte hittat
Följa utveckling av nya material. Delaktighet.
Rekommendationen i sammanfattning:
•Planera verksamheten och anläggningens utformning så att ytorna med konstgräs och gummimaterial minimeras och använd i första hand alternativa material.
•Om konstgräs eller platsgjutet gummi används ska krav på material ställas
•Entreprenörerna ska noga följas upp så att kraven efterlevs
•Ytor ska utformas så att inte mikroplast sprids
•Skötsel för att undvika spridning
något alternativ med tanke på bestämmelser om tillgänglighet för funktionsnedsatta individer.
4.2. Bidra till utveckling av nya material
(Kontinuerligt från 2020), direkt åtgärd 4.2 Görs inte i dagsläget. Staden ska fortsätta med den redan upprättade
leverantörsdialogen, men också delta aktivt i utvecklingen genom studiebesök, erfarenhetsåterföring och omvärldsbevakning. Miljöanpassade alternativ till gummigranulat har testats och kommer att fortsätta att testas och utredas framöver. 5. Textiltvätt
5.3. Säkerställa att det finns filter som fångar upp mikroplast vid nyinköp av tvättmaskiner (Kontinuerligt från 2024),
direkt åtgärd
Görs inte i dagsläget.
Speciella påsar som fångar in mikroplaster känner inte förskolorna till.
Förbättrad
dokumentation som knyter ihop inköp av tvättmaskiner med inköp av vitvaror.
Kemikalieplan 2020-2023 Detta är Stockholm stads andra kemikalieplan i ordningen. Planen utgår
ifrån det långsiktiga målet Ett giftfritt Stockholm i stadens miljöprogram 2020-2023. Det långsiktiga målet beskriver ett miljötillstånd som är önskvärt - en giftfri livsmiljö för dem som bor i staden och för den biologiska mångfalden. Detta mål knyter väl an till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. 1. Information och dialog
1.2. Genomföra kommunikationsinsatser för kemikaliesmarta arbetsplatser i staden (senast 2023)
Energicentrum som en del av Miljöförvaltningen gör detta och stadsdelsförvaltningen är
delaktig. Förvaltningen har dock
Koppling till åtgärd 8.4.
Förvaltningen skall bidra med information
ingen personal som har särskild
kunskap om kemikalier. om förutsättningar i den egna verksamheten samt med spridning av materialet. 1.5. Genomföra årliga
informationskampanjer
gentemot invånarna (årligen från 2020)
Energicentrum som en del av Miljöförvaltningen gör detta och stadsdelsförvaltningen är
delaktig.
Stadsdelsförvaltninge n kan sprida
informationen men tar inte fram något eget material.
2. Inköp och upphandling
2.6 Underlätta för personal att göra
kemikaliesmarta inköp. Många involverade på ekonomiavdelningen. Samarbete med serviceförvaltningen finns.
Delaktighet i upphandlingar. 3. Bygg och anläggningsmaterial
3.8. Främja innovation och alternativa material för att substituera riskmaterial (Kontinuerligt från 2021) byggande och anläggande förvaltningar
Stadens förvaltningar och bolag ska bidra till att substituera riskmaterial genom att agera testbädd för alternativa material. Staden bör i sin upphandlingsprocess främja innovation genom att efterfråga och tillåta nya material och aktivt medverka till att nya lösningar utvecklas
Stadsdelsförvaltningen deltar i
seminarier. Delaktighet.
4. Kemikaliehantering
4.1. Inventera och dokumentera kemiska produkter i Chemsoft. (Kontinuerligt från 2020)
Målbilden är att alla som redan arbetar i systemet fortsätter med detta och, där det behövs, utvecklar och utökar
användningen. Funktionen med så kallade lokala administratörer 63 för systemet är viktig för att kontinuiteten ska bibehållas i verksamheterna. Detta sker genom
samordning av arbetet och genom att vara kompetensstöd åt användare
Görs idag. Ambition att välja bort skadliga produkter. Inventeringar sker med jämna mellanrum. Förbättrad struktur. Tillhandahåll kompetensstöd för att underlätta utökad användning av
Chemsoft och detta är viktigt för nya
4.2. Rapportera förbrukningsuppgifter i
Chemsoft.(Årligen från 2020) Görs idag. Saknar sammanställd dokumentation över verksamheternas inköp.
Förbättra
rapporteringsgrad och detta är viktigt vid tillkomsten av nya verksamheter. Genomför informationsmöten för personalen som arbetar med rapportering i Chemsoft samt kunskapsöverföring. 4.3. Aktivt arbeta för att substituera
utfasningsämnen och prioriterade
riskminskningsämnen.(Kontinuerligt från 2020)
Görs idag. Mest rengöringsmedel och
stadsdelsförvaltningen arbetar aktivt för att substituera utfasningsämnen.
Göra det lätt för personalen att känna till vad som görs rätt. Avlägsna
riskminskningsämnen. 5. Växtskyddsmedel
5.1. Sköta parker, grönområden, fastigheter och andra offentliga ytor utan användning av växtskyddsmedel (Kontinuerligt från 2020)
Använder ej växtskyddsmedel. Endast ekologiskt skötsel. 8. Barn och andra särskild känsliga grupper
8.1. Uppdatera Vägledning för en
kemikaliesmart förskola samt anpassa till skola och fritidshem.(senast 2020)
Stadsdelsförvaltningen ansvarar endast för förskolan. Alla som arbetar inom förskolan går en webbaserad utbildning som heter “kemikaliesmart förskola” som Kemikaliecentrum
tillhandahåller. Åtgärder har genomförts på plan 2 enligt kemikaliesmarta vägledningar.
Genomför utbildning snabbare.
8.2.Genomföra och följa upp åtgärderna för kemikaliesmart förskola, skola och fritidshem.(Kontinuerligt från 2020) 8.3.Utbilda förskole-, skol- och fritidshemspersonal enligt de kemikaliesmarta
vägledningarna.(Kontinuerligt från 2020) 8.4.Genomföra åtgärder för kemikaliesmart arbetsplats med fokus på gravida.(senast 2023)
Inte påbörjat. Kopplat till 1.2 Genomföra
kommunikationsinsats er för kemikaliesmarta arbetsplatser i staden
Bilaga 4
Texten till Figur 6 Ett orsaks-verkan-diagram (Ishikawadiagram) visualiserar möjliga orsaker till svårigheter med att implementera styrdokument inom Farsta stadsdelsförvaltning.
Människa
- Problematik med kunskapsöverföring när en nyanställd börjar
- Utmaningen är att ha koll på alla dokument och hinna med att genomföra det som vi har ansvar för - Behov av mer konkreta uppgifter/uppdrag som man ska svara på/redovisa för
att det ska bli mer angeläget att vara uppdaterad på viktiga styrdokument
- Viktigt för personalen att veta att det är prioriterat, sanktionerat och grundat på ledningsnivå. - Viktigt att det finns en tydlighet i vad som ska uppfyllas och vad som förväntas av de som ska använda programmet/handlingsplanen.
- Behovet att fylla på med kunskap kring programmets/styrdokument innehåll och veta vilka delar som vi prioriterar.
- Krav på återrapportering bör vara tydligare Material
- Strukturbehov
- Behov av att avsätta tid för att strukturera upp styrdokumentation - Bristfälligt/ofullständigt material ibland
- Mycket stort antal policydokument vilket gör att det kan vara svårt att se vikten av samtliga dokument
- Styrdokumentation utgör stöd för remissvar på nya detaljplaner inom stadsdelsförvaltningen - Styrdokumentation är ett stöd i det dagliga arbetet inom stadsdelsförvaltningen
- Behov av kartläggning av många styrdokument som underlättar att fördela ansvar inom avdelningar på förvaltningen, vem som genomför vad
- Det är inte alltid olika handlingsplaner stämmer överens vilket försvårar arbetet
- Omfattande styrdokumentation och det skulle förenkla om handlingsplanerna var mer konkreta med vad som förväntas av just Farsta stadsdelsförvaltning
- Variation kring utformningen mellan olika dokument och många är alltför omfattande samtidigt som vissa är tydliga och enkla att läsa och begripa.
- Svårt att hålla sig aktuell med alla olika styrdokument
- Ganska lätt att hålla reda på de styrdokument som konkret berör det som man har som uppdrag att arbeta med
- Alla styrdokument och dess viktigaste innehåll bör också finnas i Stadens ILS (internt ledningssystem) struktur.
- Behov av att det skall finnas i verksamhetsplanen konkreta mål och förväntade resultat som bidrar till att man uppfyller det som styrdokumentet reglerar.
- Risk att när det finns många styrdokument som reglerar verksamheten så riskerar verksamhetsplanen att bli väldigt omfattande.
- Styrdokumenten fungerar som något man kan hänvisa till som stödjer det arbetssätt som redan existerar
Miljö
- Avsaknad av bra översikt
- Svårigheter att nå ut till verksamheter som skall utföra åtgärder - Avsaknad av ett internt dokument som sammanfattar alla åtgärder Metoder
- Finns inget forum där medarbetare kan kommunicera mellan förvaltningar - Inget formaliserat samarbete med andra förvaltningar
- Finns inget forum för medarbetare att enkelt ta reda på information kring styrdokument - Ingen definierad kommunikationsprocess kring implementering av styrdokument
- För lite information som går ut och diskuteras inom förvaltningen när nya styrdokument kommer ut. - Avsaknad av strukturerat arbete och processer kring arbete med styrdokumentation
Management
- Förväntningar om självgående medarbetare - Tidsbrist
- Svårigheter med att få kontakt med stadsledningskontoret pga tidsbrist från deras håll
- Har ett behov av att få klart vilka styrdokument som farsta stadsdelsförvaltning förväntas att ta hand om
- Behov av att veta vad stadsdelsförvaltningen kan göra bättre i sitt arbete med styrdokumentationen - Behov av att veta vad stadsdelsförvaltningen ska prioritera i sitt arbete med styrdokumentationen - Behov av att identifiera vad som finns i styrdokumentationen som inte görs i dagsläge
- Behov av kartläggning som sedan blir en grund för vad vi ska prioritera de närmaste åren – en grund för en lokal miljö- och klimatplan.
- Behov av att skapa processer för säkerställande av genomförande av styrdokument med dess innehåll - Inte alltid ledningen sprider vidare innehållet av de senaste styrdokumenten i organisationen.