• No results found

Kommissionens finansiella stöd till tredje länder och medlemsstater utanför euroområdet lämnas på grundval av olika rådsbeslut, beroende på de berörda geografiska områdena och stödets syfte. De har i allmänhet formen av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras av EU:s budget1.

2.1. Betalningsbalansfaciliteten

Betalningsbalansstöd ges i form av medelfristiga lån från EU och beviljas i allmänhet i förening med finansiering från IMF och andra multilaterala långivare, såsom EIB, EBRD eller Världsbanken, eller i form av bilateralt stöd från medlemsstater.

Faciliteten har undantagskaraktär och aktiveras från fall till fall efter beslut av rådet. Möjliga mottagare är medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av allvarliga betalningsbalansproblem. Den syftar till att lindra den mottagande medlemsstatens externa finansieringssvårigheter och återställa en hållbar betalningsbalanssituation. Den frigörs med förbehåll för att de ekonomisk-politiska villkor som kommissionen – i samråd med ekonomiska och finansiella kommittén – och medlemsstaten enats om har uppfylls och att ett samförståndsavtal undertecknas innan låneavtalen ingås. En kontroll av hur åtgärderna har genomförts är ett villkor för ytterligare delutbetalningar.

Betalningsbalansfaciliteten reaktiverades under 2008 som ett svar på den internationella ekonomiska och finansiella krisen och taket i faciliteten höjdes i december 20082 från 12 miljarder euro till 25 miljarder euro och en ytterligare höjning upp till 50 miljarder euro beslutades i maj 20093 för att göra det möjligt för EU att snabbt reagera på en eventuell ytterligare begäran om betalningsbalansstöd. Per den 31 december 2011 hade låneåtaganden på

1 För en detaljerad presentation av kommissionens upp- och utlåningsverksamhet hänvisas till följande webbplats: http://ec.europa.eu/economy_finance/eu_borrower/index_en.htm

2 Rådets förordning (EG) nr 1360/2008 av 2 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans.

3 Rådets förordning (EG) nr 431/2009 av 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om

totalt 16,6 miljarder euro utställts till förmån för Ungern4, Lettland5 och Rumänien6, av vilka 13,4 miljarder hade utbetalats fram till slutet av 2011.

Tabell 1: Betalningsbalansstöd per den 31 december 2011 (i miljarder euro)

Land Beviljat

Under 2011 utbetalades totalt 1 350 miljoner euro i två delutbetalningar:

Tabell 2: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut inom ramen för betalningsbalansfaciliteten 2011 (i miljoner euro)

Land Beslut

24/3/2011 4/4/2018 3,25% 1 200

22/6/2011 4/10/2018 3,13% 150

Totalt 1 350

Det finansiella stöd som beviljades Ungern och Lettland löpte ut i november 2010 respektive januari 2012. Därför kommer den återstående 1 miljard euro som avsatts till Ungern och de återstående 200 miljoner euro som avsatts till Lettland inte att betalas ut inom ramen för de aktuella betalningsbalanstransaktionerna.

Utöver de 5 miljarder euro i betalningsbalansstöd som redan beviljats beslöt rådet den 12 maj 2011 att tillhandahålla förebyggande finansiellt stöd till Rumänien med upp till 1,4 miljarder euro7 av vilka inga utbetalningar ännu gjorts.

4 Rådets beslut 2009/102/EG av den 4 november 2008.

5 Rådets beslut 2009/290/EG av 20 januari 2009.

6

2.2. EFSM

Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) inrättades genom rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 på grundval av artikel 122.28 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EFSM stöds helt av EU-budgeten och får en total utlåningskapacitet på upp till 60 miljarder euro.

Kommissionen har bemyndigats att på Europeiska unionens vägnar anskaffa medel på kapitalmarknaderna eller direkt från finansiella institut. Mekanismen får bara aktiveras förenat med politiska villkor inom ramen för ett gemensamt EU-IMF-stödprogram. Finansiellt stöd inom ramen för EFSM beviljas genom ett rådsbeslut som fattas med kvalificerad majoritet.

Kommissionen och den mottagande medlemsstaten ingår ett samförståndsavtal om de allmänna ekonomisk-politiska villkor som har fastställts av rådet. Kommissionen överlämnar därefter samförståndsavtalet till Europaparlamentet och rådet. De ekonomiskpolitiska villkoren ses över regelbundet och kan vid behov justeras9.

Kommissionen ska regelbundet rapportera till Ekonomiska och finansiella kommittén och till rådet om genomförandet av förordningen om Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och om huruvida de exceptionella omständigheter som motiverade stödet kvarstår10.

2.2.1. EFSM-transaktioner under 2011

Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen EFSM togs under 2011 i anspråk till förmån för Irland och Portugal, med låneåtaganden på upp till 22,5 miljarder euro respektive 26 miljarder euro för dessa båda mottagarländer. De totala åtagandena, inberäknat EFSF, IMF och andra medlemsstater uppgår till 85 miljarder respektive 78 miljarder euro.

Tabell 3: Fördelningen av åtaganden (i miljarder euro)

Land EFSM EFSF IMF Övriga Totalt

Irland 22.5 17.7 22.5 22.3* 85

7 Rådets beslut (2011/288/EU) av den 12 maj 2011 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 132, 19.5.2011, s. 15).

8 Enligt artikel 122.2 i EUF-fördraget kan ekonomiskt bistånd beviljas medlemsstater som har svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll.

9 Granskningen utförs av komissionen i samråd emd ECB minst en gång i halvåret. Eventuella ändringar som kan krävas i anpassningsprogrammet ska diskuteras med den mottagande medlemsstaten. Rådet ska, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, besluta om eventuella justeringar av de ursprungliga allmänna ekonomisk-politiska villkoren och godkänna det reviderade anpassningsprogram som har utarbetats av den mottagande medlemsstaten.

10 Rapporten ska överlämnas senast sex månader efter ikraftträdandet av rådets förordning (EU) nr

Portugal 26.0 26.0 26.0 78

Totalt 48.5 43.7 48.5 22.3 163

*4,8 miljarder euro från andra medlemsstater (Förenade kungariket, Sverige, Danmark) samt 17,5 miljarder euro från den irländska staten.

I linje med rådets beslut 2011/77/EU11 och rådets beslut 2011/344/EU12 utbetalades 13 900 miljoner euro till Irland och 14 100 miljoner euro till Portugal under 2011.

Tabell 4: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut inom ramen för EFSM-faciliteten 2011 (i miljoner euro) 6/10/2011 500 2,375% 4/10/2018 8,0 Delsumm

6/10/2011 600 2,375% 4/10/2018 8,9

11 Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, 4.2.2011, s. 34).

12 Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från

Delsumm a

14 100 8,9

Totalt 48 500 28 000

Ytterligare utbetalningar gjordes under 2012:

den 16 januari. 1 500 miljoner euro till Irland och 1 500 miljoner euro till Portugal, och -den 5 mars: 3 000 miljoner euro till Irland,

den 24 april 1 800 miljoner euro till Portugal, - den 4 maj: 2 700 miljoner euro till Portugal.

Detta har ökat det totala utestående beloppet i faciliteten till 38 500 miljoner euro.

I linje med slutsatserna från stats- och regeringschefernas och EU-institutionernas möte den 21 juli 2011 vad avser utlåningen inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen har man dessutom beslutat om en förlängning av löptider och en minskning av räntemarginalen13. Den maximala genomsnittliga löptiden har förlängts från 7,5 till 12,5 år och löptiden för enskilda lånetrancher kan komma att förlängas upp till 30 år.

Dessutom har marginalen på lånen till mottagarländerna slopats. Ett stödmottagarland kommer därigenom enbart betala EU:s totala kostnader för att finansiera stödet. Dessa beslut kommer att tillämpas retroaktivt på alla utbetalda lånetrancher.

2.3. Makroekonomiskt stöd

Makroekonomiskt stöd ges för att hjälpa kandidatländer till EU, potentiella kandidatländer och grannländer att lösa kortfristiga betalningsbalansproblem, stabilisera de offentliga finanserna, och för att uppmuntra dem att genomföra strukturreformer. Makroekonomiskt stöd beviljas på exceptionell och tillfällig bas och är förenat med strikta ekonomisk-politiska villkor. Makroekonomiska stödtransaktioner kompletterar i allmänhet IMF:s anpassningsprogram. Makroekonomiskt stöd kan ges i form bidrag och/eller lån.

Kommissionen överlämnade i januari 2011 en mer detaljerad not som förtydligar kriterierna för att besluta mellan att använda lån eller bidrag till Ekonomiska och finansiella kommittén, som godkände den. Kriterierna kan delas in i två huvudkategorier: Graden av ekonomisk och social utveckling i mottagarlandet14, utlandsskuldens hållbarhet och landets återbetalningsförmåga. Även de kriterier som Världsbanken och IMF tillämpar för att bevilja ekonomiskt bistånd beaktas. Metodiken och

13 Rådets genomförandebeslut nr 2011/682/EU av den 11 oktober 2011 om ändring av genomförandebeslut 2011/77/EU (Irland) och nr 2011/683/EU av den 11 oktober 2011 om ändring av genomförandebeslut 2011/344/EU (Portugal), (EUT L 269 av den 14 oktober 2011, s. 31 resp. 32).

14

kommissionens val av indikatorer redovisas i detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar15 som medföljer årsrapporten om det makroekonomiska stödet 2010.

Kommissionen har även lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna bestämmelser för makroekonomiskt stöd till tredjeländer16. Denna ramförordning kommer att göra beslutsprocessen mer effektiv och samtidigt samordna den med EU:s övriga finansiella stödinstrument. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget ska dessutom beslut om makroekonomiskt stöd fattas i enlighet det ordinarie lagstiftningsförfarandet (medbeslutande).

Om ett mottagarland inte uppfyller sina återbetalningsskyldigheter, får kommissionen aktivera garantifonden för externa åtgärder17 så att återbetalningen av kommissionens motsvarande upplåning säkras18.

Detaljerade uppgifter om makroekonomiska stödtransaktioner återfinns i kommissionens årsrapporter till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av makroekonomiskt stöd till tredje länder19.

2.3.1. Makroekonomiska stödtransaktioner 2011

Under 2011 föreslog kommissionen beviljande av makroekonomiskt stöd till Georgien och Kirgizistan men inget beslut har ännu fattats. Ett beslut väntas fattas under 2012.

Egypten anhöll i februari 2012 om maktoekonomiskt stöd på 500 miljoner euro, vilket delvis skulle kunna betalas ut i form av bistånd och komplettera de medel från IMF och andra givare. Kommissionen och IMF är i färd med att analysera kvarstående externa finansieringsbehov när de förbereder ett svar på Egyptens begäran.

I juli 2011 verkställdes två låneutetalningar:

- 100 miljoner euro till Serbien som en första delutbetalning inom ramen för ett år 2009 antaget beslut20.

15 SEC(2011) 874 slutlig.

16 COM(2011) 396 slutlig.

17 Se rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009. Inga betalningsinställelser har hittills registrerats när det gäller makroekonomiskt stöd som beviljas i form av lån.

18 EU-budgeten står visserligen som garanti för återbetalningen av lånen, men garantifonden fungerar som en likviditetsbuffert som skyddar EU-budgeten mot krav som är en följd av betalningsinställelser. För en utförlig rapport om hur fonden fungerar hänvisas till KOM(2010) 418 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2010) 968)

19 Rapporten för 2011 har ännu inte offentliggjorts. För 2010 se KOM/2011/408 slutlig.

20

- 26 miljoner euro till Armenien som en första delutbetalning inom ramen för ett år 2009 antaget beslut21.

I februari 2012 gjordes den andra och sista delutbetalningen på 39 miljoner euro av det makroekonomiska stödet till Armenien.

Vidare har totalt 55 miljoner euro utbetalats i bidrag under 2011 (35 miljoner euro till Armenien och 20 miljoner euro till Moldavien22).

2.4. Euratomlånefaciliteten

Euratomlånefaciliteten kan användas för att finansiera projekt i medlemsstaterna (rådets beslut 77/270/Euratom) eller i vissa tredjeländer (Ukraina, Ryssland eller Armenien) (rådets beslut 94/179/Euratom).

År 1990 fastställde rådet ett upplåningstak på 4 miljarder euro. Av dessa har 3,4 miljarder euro beslutats och utbetalats. Under 2002 föreslog kommissionen att lånegränsen skulle höjas från 4 till 6 miljarder euro. Rådet har ännu inte fattat beslut om detta.

2.4.1. Euratomtransaktioner 2011

Inga lånebeslut fattades och inga utbetalningar verkställdes under 2011.

Related documents