EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 27.7.2012 COM(2012) 419 final
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM EUROPEISKA UNIONENS UPP- OCH UTLÅNINGSVERKSAMHET UNDER
2011
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING... 3
2. Europeiska unionens utlåningsverksamhet ... 3
2.1. Betalningsbalansfaciliteten ... 3
2.1.1. Betalningsbalanstransaktioner 2011... 4
2.2. EFSM ... 5
2.2.1. EFSM-transaktioner under 2011 ... 5
2.3. Makroekonomiskt stöd... 7
2.3.1. Makroekonomiska stödtransaktioner 2011 ... 8
2.4. Euratomlånefaciliteten ... 8
2.4.1. Euratomtransaktioner 2011 ... 9
3. Europeiska unionens upplåningsverksamhet ... 9
3.1. Betalningsbalansstöd... 9
3.2. EFSM ... 10
3.3. Makroekonomiskt stöd... 11
3.4. Euratom ... 11
4. Europeiska investeringsbanken... 12
4.1. EIB:s utlåningsverksamhet... 12
4.2. EIB:s upplåningsverksamhet... 12
5. Säkerställande av finansiell stabilitet i euroområdet... 13
5.1. Lånefaciliteten till förmån för Grekland (GLF) ... 13
5.2. Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) ... 14
5.3. Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) ... 14
1. INLEDNING
Enligt de rådsbeslut som inrättat Europeiska unionens olika låneinstrument ska kommissionen varje år informera rådet och Europaparlamentet om hur dessa instrument har använts.
För att uppfylla dessa informationskrav beskrivs i rapporten utlåningstransaktionerna för varje instrument och den motsvarande upplåningsverksamheten.
2. EUROPEISKA UNIONENS UTLÅNINGSVERKSAMHET
Kommissionens finansiella stöd till tredje länder och medlemsstater utanför euroområdet lämnas på grundval av olika rådsbeslut, beroende på de berörda geografiska områdena och stödets syfte. De har i allmänhet formen av bilaterala lån som tas upp på kapitalmarknaderna och garanteras av EU:s budget1.
2.1. Betalningsbalansfaciliteten
Betalningsbalansstöd ges i form av medelfristiga lån från EU och beviljas i allmänhet i förening med finansiering från IMF och andra multilaterala långivare, såsom EIB, EBRD eller Världsbanken, eller i form av bilateralt stöd från medlemsstater.
Faciliteten har undantagskaraktär och aktiveras från fall till fall efter beslut av rådet. Möjliga mottagare är medlemsstater utanför euroområdet som har drabbats av allvarliga betalningsbalansproblem. Den syftar till att lindra den mottagande medlemsstatens externa finansieringssvårigheter och återställa en hållbar betalningsbalanssituation. Den frigörs med förbehåll för att de ekonomisk-politiska villkor som kommissionen – i samråd med ekonomiska och finansiella kommittén – och medlemsstaten enats om har uppfylls och att ett samförståndsavtal undertecknas innan låneavtalen ingås. En kontroll av hur åtgärderna har genomförts är ett villkor för ytterligare delutbetalningar.
Betalningsbalansfaciliteten reaktiverades under 2008 som ett svar på den internationella ekonomiska och finansiella krisen och taket i faciliteten höjdes i december 20082 från 12 miljarder euro till 25 miljarder euro och en ytterligare höjning upp till 50 miljarder euro beslutades i maj 20093 för att göra det möjligt för EU att snabbt reagera på en eventuell ytterligare begäran om betalningsbalansstöd. Per den 31 december 2011 hade låneåtaganden på
1 För en detaljerad presentation av kommissionens upp- och utlåningsverksamhet hänvisas till följande webbplats: http://ec.europa.eu/economy_finance/eu_borrower/index_en.htm
2 Rådets förordning (EG) nr 1360/2008 av 2 december 2008 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om upprättandet av ett system för medelfristigt ekonomiskt stöd till medlemsstaters betalningsbalans.
3 Rådets förordning (EG) nr 431/2009 av 18 maj 2009 om ändring av förordning (EG) nr 332/2002 om
totalt 16,6 miljarder euro utställts till förmån för Ungern4, Lettland5 och Rumänien6, av vilka 13,4 miljarder hade utbetalats fram till slutet av 2011.
Tabell 1: Betalningsbalansstöd per den 31 december 2011 (i miljarder euro)
Land Beviljat belopp
Utbetalat belopp
Återbetalt belopp
Utestående belopp
Lånens
genomsnittliga löptid (år)
Ungern 6,5 5,5 2,0 3,5 6,1
Lettland 3,1 2,9 0 2,9 6,6
Rumänien 5,0 5,0 0 5,0 7,0
Totalt 14,6 13,4 2,0 11,4 2.1.1. Betalningsbalanstransaktioner 2011
Under 2011 utbetalades totalt 1 350 miljoner euro i två delutbetalningar:
Tabell 2: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut inom ramen för betalningsbalansfaciliteten 2011 (i miljoner euro)
Land Beslut Utbetalnings- dag
Löptid Kupong Utbetalat belopp
Rumänien 2009/459/EG :
24/3/2011 4/4/2018 3,25% 1 200
22/6/2011 4/10/2018 3,13% 150
Totalt 1 350
Det finansiella stöd som beviljades Ungern och Lettland löpte ut i november 2010 respektive januari 2012. Därför kommer den återstående 1 miljard euro som avsatts till Ungern och de återstående 200 miljoner euro som avsatts till Lettland inte att betalas ut inom ramen för de aktuella betalningsbalanstransaktionerna.
Utöver de 5 miljarder euro i betalningsbalansstöd som redan beviljats beslöt rådet den 12 maj 2011 att tillhandahålla förebyggande finansiellt stöd till Rumänien med upp till 1,4 miljarder euro7 av vilka inga utbetalningar ännu gjorts.
4 Rådets beslut 2009/102/EG av den 4 november 2008.
5 Rådets beslut 2009/290/EG av 20 januari 2009.
6
2.2. EFSM
Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) inrättades genom rådets förordning (EU) nr 407/2010 av den 11 maj 2010 på grundval av artikel 122.28 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EFSM stöds helt av EU-budgeten och får en total utlåningskapacitet på upp till 60 miljarder euro.
Kommissionen har bemyndigats att på Europeiska unionens vägnar anskaffa medel på kapitalmarknaderna eller direkt från finansiella institut. Mekanismen får bara aktiveras förenat med politiska villkor inom ramen för ett gemensamt EU-IMF-stödprogram. Finansiellt stöd inom ramen för EFSM beviljas genom ett rådsbeslut som fattas med kvalificerad majoritet.
Kommissionen och den mottagande medlemsstaten ingår ett samförståndsavtal om de allmänna ekonomisk-politiska villkor som har fastställts av rådet. Kommissionen överlämnar därefter samförståndsavtalet till Europaparlamentet och rådet. De ekonomiskpolitiska villkoren ses över regelbundet och kan vid behov justeras9.
Kommissionen ska regelbundet rapportera till Ekonomiska och finansiella kommittén och till rådet om genomförandet av förordningen om Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och om huruvida de exceptionella omständigheter som motiverade stödet kvarstår10.
2.2.1. EFSM-transaktioner under 2011
Den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen EFSM togs under 2011 i anspråk till förmån för Irland och Portugal, med låneåtaganden på upp till 22,5 miljarder euro respektive 26 miljarder euro för dessa båda mottagarländer. De totala åtagandena, inberäknat EFSF, IMF och andra medlemsstater uppgår till 85 miljarder respektive 78 miljarder euro.
Tabell 3: Fördelningen av åtaganden (i miljarder euro)
Land EFSM EFSF IMF Övriga Totalt
Irland 22.5 17.7 22.5 22.3* 85
7 Rådets beslut (2011/288/EU) av den 12 maj 2011 om tillhandahållande av förebyggande medelfristigt finansiellt EU-stöd till Rumänien (EUT L 132, 19.5.2011, s. 15).
8 Enligt artikel 122.2 i EUF-fördraget kan ekonomiskt bistånd beviljas medlemsstater som har svårigheter till följd av osedvanliga händelser utanför deras kontroll.
9 Granskningen utförs av komissionen i samråd emd ECB minst en gång i halvåret. Eventuella ändringar som kan krävas i anpassningsprogrammet ska diskuteras med den mottagande medlemsstaten. Rådet ska, med kvalificerad majoritet och på kommissionens förslag, besluta om eventuella justeringar av de ursprungliga allmänna ekonomisk-politiska villkoren och godkänna det reviderade anpassningsprogram som har utarbetats av den mottagande medlemsstaten.
10 Rapporten ska överlämnas senast sex månader efter ikraftträdandet av rådets förordning (EU) nr
Portugal 26.0 26.0 26.0 78
Totalt 48.5 43.7 48.5 22.3 163
*4,8 miljarder euro från andra medlemsstater (Förenade kungariket, Sverige, Danmark) samt 17,5 miljarder euro från den irländska staten.
I linje med rådets beslut 2011/77/EU11 och rådets beslut 2011/344/EU12 utbetalades 13 900 miljoner euro till Irland och 14 100 miljoner euro till Portugal under 2011.
Tabell 4: Förteckning över lånetransaktioner som betalats ut inom ramen för EFSM-faciliteten 2011 (i miljoner euro)
Land Beslut Beviljat belopp
Utbetalning s-dag
Utbetalat belopp
Kupong Löptid Lånens genoms- nittliga löptid (år) Irland 2011/77/EU: 22 500 12/1/2011 5 000 2,50 % 4/12/2015 4,9
24/3/2011 3 400 3,25 % 4/4/2018 5,8 31/5/2011 3 000 3,50 % 4/6/2021 6,9 29/9/2011 2 000 3,00 % 4/9/2026 8,1 6/10/2011 500 2,375% 4/10/2018 8,0 Delsumm
a
13 900 8,0
Portugal 2011/344/EU :
26 000 31/5/2011 1 750 3,50% 4/6/2021 10,0
1/6/2011 4 750 2,75% 3/6/2016 6,4 21/9/2011 5 000 2,75% 21/9/2021 7,9
29/9/2011 2 000 3,00% 4/9/2026 9,0
6/10/2011 600 2,375% 4/10/2018 8,9
11 Rådets genomförandebeslut 2011/77/EU av den 7 december 2010 om beviljande av ekonomiskt bistånd från unionen till Irland (EUT L 30, 4.2.2011, s. 34).
12 Rådets genomförandebeslut 2011/344/EU av 30 maj 2011 om beviljande av ekonomiskt bistånd från
Delsumm a
14 100 8,9
Totalt 48 500 28 000
Ytterligare utbetalningar gjordes under 2012:
den 16 januari. 1 500 miljoner euro till Irland och 1 500 miljoner euro till Portugal, och -den 5 mars: 3 000 miljoner euro till Irland,
den 24 april 1 800 miljoner euro till Portugal, - den 4 maj: 2 700 miljoner euro till Portugal.
Detta har ökat det totala utestående beloppet i faciliteten till 38 500 miljoner euro.
I linje med slutsatserna från stats- och regeringschefernas och EU-institutionernas möte den 21 juli 2011 vad avser utlåningen inom ramen för den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen har man dessutom beslutat om en förlängning av löptider och en minskning av räntemarginalen13. Den maximala genomsnittliga löptiden har förlängts från 7,5 till 12,5 år och löptiden för enskilda lånetrancher kan komma att förlängas upp till 30 år.
Dessutom har marginalen på lånen till mottagarländerna slopats. Ett stödmottagarland kommer därigenom enbart betala EU:s totala kostnader för att finansiera stödet. Dessa beslut kommer att tillämpas retroaktivt på alla utbetalda lånetrancher.
2.3. Makroekonomiskt stöd
Makroekonomiskt stöd ges för att hjälpa kandidatländer till EU, potentiella kandidatländer och grannländer att lösa kortfristiga betalningsbalansproblem, stabilisera de offentliga finanserna, och för att uppmuntra dem att genomföra strukturreformer. Makroekonomiskt stöd beviljas på exceptionell och tillfällig bas och är förenat med strikta ekonomisk-politiska villkor. Makroekonomiska stödtransaktioner kompletterar i allmänhet IMF:s anpassningsprogram. Makroekonomiskt stöd kan ges i form bidrag och/eller lån.
Kommissionen överlämnade i januari 2011 en mer detaljerad not som förtydligar kriterierna för att besluta mellan att använda lån eller bidrag till Ekonomiska och finansiella kommittén, som godkände den. Kriterierna kan delas in i två huvudkategorier: Graden av ekonomisk och social utveckling i mottagarlandet14, utlandsskuldens hållbarhet och landets återbetalningsförmåga. Även de kriterier som Världsbanken och IMF tillämpar för att bevilja ekonomiskt bistånd beaktas. Metodiken och
13 Rådets genomförandebeslut nr 2011/682/EU av den 11 oktober 2011 om ändring av genomförandebeslut 2011/77/EU (Irland) och nr 2011/683/EU av den 11 oktober 2011 om ändring av genomförandebeslut 2011/344/EU (Portugal), (EUT L 269 av den 14 oktober 2011, s. 31 resp. 32).
14
kommissionens val av indikatorer redovisas i detalj i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar15 som medföljer årsrapporten om det makroekonomiska stödet 2010.
Kommissionen har även lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om allmänna bestämmelser för makroekonomiskt stöd till tredjeländer16. Denna ramförordning kommer att göra beslutsprocessen mer effektiv och samtidigt samordna den med EU:s övriga finansiella stödinstrument. Efter ikraftträdandet av Lissabonfördraget ska dessutom beslut om makroekonomiskt stöd fattas i enlighet det ordinarie lagstiftningsförfarandet (medbeslutande).
Om ett mottagarland inte uppfyller sina återbetalningsskyldigheter, får kommissionen aktivera garantifonden för externa åtgärder17 så att återbetalningen av kommissionens motsvarande upplåning säkras18.
Detaljerade uppgifter om makroekonomiska stödtransaktioner återfinns i kommissionens årsrapporter till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av makroekonomiskt stöd till tredje länder19.
2.3.1. Makroekonomiska stödtransaktioner 2011
Under 2011 föreslog kommissionen beviljande av makroekonomiskt stöd till Georgien och Kirgizistan men inget beslut har ännu fattats. Ett beslut väntas fattas under 2012.
Egypten anhöll i februari 2012 om maktoekonomiskt stöd på 500 miljoner euro, vilket delvis skulle kunna betalas ut i form av bistånd och komplettera de medel från IMF och andra givare. Kommissionen och IMF är i färd med att analysera kvarstående externa finansieringsbehov när de förbereder ett svar på Egyptens begäran.
I juli 2011 verkställdes två låneutetalningar:
- 100 miljoner euro till Serbien som en första delutbetalning inom ramen för ett år 2009 antaget beslut20.
15 SEC(2011) 874 slutlig.
16 COM(2011) 396 slutlig.
17 Se rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009. Inga betalningsinställelser har hittills registrerats när det gäller makroekonomiskt stöd som beviljas i form av lån.
18 EU-budgeten står visserligen som garanti för återbetalningen av lånen, men garantifonden fungerar som en likviditetsbuffert som skyddar EU-budgeten mot krav som är en följd av betalningsinställelser. För en utförlig rapport om hur fonden fungerar hänvisas till KOM(2010) 418 och det bifogade arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SEK(2010) 968)
19 Rapporten för 2011 har ännu inte offentliggjorts. För 2010 se KOM/2011/408 slutlig.
20
- 26 miljoner euro till Armenien som en första delutbetalning inom ramen för ett år 2009 antaget beslut21.
I februari 2012 gjordes den andra och sista delutbetalningen på 39 miljoner euro av det makroekonomiska stödet till Armenien.
Vidare har totalt 55 miljoner euro utbetalats i bidrag under 2011 (35 miljoner euro till Armenien och 20 miljoner euro till Moldavien22).
2.4. Euratomlånefaciliteten
Euratomlånefaciliteten kan användas för att finansiera projekt i medlemsstaterna (rådets beslut 77/270/Euratom) eller i vissa tredjeländer (Ukraina, Ryssland eller Armenien) (rådets beslut 94/179/Euratom).
År 1990 fastställde rådet ett upplåningstak på 4 miljarder euro. Av dessa har 3,4 miljarder euro beslutats och utbetalats. Under 2002 föreslog kommissionen att lånegränsen skulle höjas från 4 till 6 miljarder euro. Rådet har ännu inte fattat beslut om detta.
2.4.1. Euratomtransaktioner 2011
Inga lånebeslut fattades och inga utbetalningar verkställdes under 2011.
3. EUROPEISKA UNIONENS UPPLÅNINGSVERKSAMHET
För att finansiera den utlåning som rådet beslutat om, har kommissionen givits befogenhet att ta upp lån på kapitalmarknaden både på Euratoms och Europeiska unionens vägnar. In- och utlåning genomförs som en s. k. back-to-back-transaktion, vilket säkerställer att EU:s budget inte utsätts för några ränte- eller valutarisker23. Utestående upplåning motsvaras av utestående lån.
Tabell 5: Europeiska unionens totala upplåning — utestående kapitalbelopp(1) (i miljoner euro)
EKSG Euratom( Betalnings Makro- ekonomisk
EFSM Totalt i EU
21 Rådets beslut 2009/890/EG av 30 november 2009.
22 Europaparlamentets och rådets beslut 2010/0162 (COD) av den 7 september 2010.
23 I EFSM-förordningen medges förhandsfinansiering eftersom den ger kommissionen befogenhet "att ta upp lån på kapitalmarknaderna eller hos finansinstitut vid lämpligast tidpunkt mellan planerade utbetalningar för att optimera finansieringskostnaden och upprätthålla sitt rykte som unionens
i.l.(1) (2) 1) -balansstöd t stöd
2008 266 484 2,000 654 3,404
2009 214 481 9,200 584 10,479
2010 219 466 12,050 500 13,235
2011 225 447 11,400 590 28,000 40,662
(1)Växelkursen är från den 31 december varje år.
(2)Europeiska kol- och stålgemenskapen är avvecklad sedan 2002. Den sista obligation som emitterades av EKSG förfaller 2019.
3.1. Betalningsbalansstöd
I mars 2011 blev det nödvändigt att ta upp ett lån på 1,2 miljarder euro inom ramen för betalningsbalansfaciliteten. För att säkerställa ett smidigt och effektivt genomförande beslutade man att anskaffa dessa medel gemensamt med de medel som krävs för ett lån till Irland inom ramen för EFSM-programmet (3,4 miljarder euro). Ett ytterligare lånebelopp på 0,15 miljarder togs upp till förmån för Rumänien i juni.
Tabell 6: Emissioner av EU-obligationer under 2011 (i miljarder euro):
Land Varuslag Emissionsdag Förfallodag Storlek (euro)
Rumänien EU 4,6
miljarder 3,25
%/2018
24/3/2011 4/4/2018 1,20
(+ 3,4 till EFSM till förmån för Irland) Rumänien EU 0,15
miljarder 3,125 %/2018
22/6/2011 4/10/2018 0,15
Totalt 1,350
3.2. EFSM
Kommissionen hade på europeiska unionens vägnar mycket betydande finansieringsbehov i enlighet med EFSM-programmet för att finansiera stödet till Irland och Portugal. EU:s andel (kompletterad av IMF och EFSF) utnyttjades relativt snabbt eftersom EU redan var en etablerad emittent jämfört med EFSF. Denna tidigareläggning (”frontloading”) av EFSM- programmet ledde till en rekordemission på EU:s vägnar som uppgick till 28 miljarder euro till förmån för EFSM och som finansierades med hjälp av sex EU-referensobligationer (med
ett utestående nominellt belopp på minst 3 miljarder euro för varje obligationsserie) och en mindre transaktion.
Dessa EU-obligationer mötte stark efterfrågan på marknaden vilket resulterade i övervägande övertecknade orderböcker. Alla viktiga investerargrupper och särskilt långsiktiga investerare (investeringsfonder, kapitalförvaltare, försäkrings- och pensionsfonder) såväl som offentliga institut köpte dessa EU-obligationer24.
Utvecklingen på andrahandsmarknaden för dessa EU-obligationer var positiv och bekräftade EU:s starka ställning som en förstklassig emittent av referensobligationer. För en obligation med en löptid på 15 år erhöll EU en utmärkelse som ”Sovereign Supranational Agency Sector deal of the year” från International Financing Review och utmärkelsen som ”deal of the year”
från Euromoney.
Tabell 7: Översikt över EFSM-finansiering och lånutbetalningar (i miljarder euro)
Land Tagit upp den Förfallodag Storlek
Irland 5/1/2011 4/12/2015 5,00
Irland (plus 1,2 för betalningsbalansstöd till Rumänien, se ovan)
17/3/2011 4/4/2018 3,40
Irland (3), Portugal (1,75) 24/5/2011 4/6/2021 4,75
Portugal 25/5/2011 3/6/2016 4,75
Portugal 14/9/2011 21/9/2021 5,00
Irland (2), Portugal (2) 22/9/2011 4/9/2026 4,00
Irland (0,5), Portugal (0,6) 29/9/2011 4/10/2018 1,10
Totalt 28,00
Ytterligare utbetalningar gjordes under 2012:
- i januari: 3 miljarder euro (1,5 miljarder euro till Irland och 1,5 miljarder euro till Portugal), - i mars: 3 miljarder euro till Irland,
- i april: 1,8 miljarder euro till Portugal, - i maj: 2,7 miljarder euro till Portugal,
24 Mer information om EU:s upplåningsverksamhet finns i följande investerarpresentation: Översikt över
vilket ökade det totala belopp som tagits upp för EFSM till 38,5 miljarder euro.
3.3. Makroekonomiskt stöd
Under 2011 genomfördes två upplåningstransaktioner framgångsrikt (100 miljoner euro till Serbien och 26 miljoner euro till Armenien). Båda finansierades genom riktade emissioner.
Tabell 8: Riktade emissioner av EU-obligationer under 2011 (i miljarder euro):
Land Varuslag Emissionsdag Förfallodag Storlek
Serbien EU 3,382 %/2019 5/7/2011 12/7/2019 100
Armenien EU 3,691 %/2026 20/7/2011 27/7/2026 26
Totalt 126
3.4. Euratom
Det förekom ingen upplåning för Euratom under 2011.
4. EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
4.1. EIB:s utlåningsverksamhet
EIB tillhandahåller finansiering antingen direkt till enskilda investeringsprojekt eller genom finansiella mellanhänder till relativt småskaliga projekt som små och medelstora företag eller lokala myndigheter och kommuner genomför. EIB tillhandahåller också lånegarantier, tekniskt bistånd och riskkapital.
Under 2011 undertecknade EIB låneavtal med en total finansieringsvolym på 61 miljarder euro (jämfört med 72 miljarder 2010), vilket avspeglade en gradvis återgång till de utlåningsvolymer som rådde före 2008 och från de extraordinära utlåningsansträngningar som gjordes 2008, 2009 och 2010.
Finansiering i EU:s medlemsstater utgör 54 miljarder euro. Detta belopp täcks inte av EU- garantin. Låneavtal med låntagare utanför EU undertecknades för 7,3 miljarder euro, varav 3,1 miljarder inom ramen för det externa mandat som täcks av EU-garantin.
EIB:s finansieringsverksamhet påverkar EU-budgeten i de fall då den förenas med EU- garantier, EU/EIB riskdelningsbestämmelser eller andra riskfördelningsmekanismer. Särskilt EIB-lån som beviljas inom ramen för mandatet för utlåning till tredje land (omfattande föranslutningsländerna, södra och östra grannländer, Latinamerika och Sydafrika) omfattas av en garanti från EU:s budget som täcker risker som avser statsskulden eller risker av politisk natur. Kommissionen kommer under andra halvåret 2012 att lägga fram en särskild rapport om EIB:s externa låneverksamhet 2011.
Samtidigt förvaltar EIB instrument för riskdelning som innebär att EU:s budget används för att stödja strategier inom EU (t.ex. finansieringsinstrumentet för riskdelning för forsknings- och utvecklingsprojekt och lånegarantin för TEN-transportprojekt)25.
4.2. EIB:s upplåningsverksamhet
Under 2011 visade sig marknaderna mer avvaktande i takt med att farhågorna om Europa ökade, men EIB lyckades ganska väl bibehålla stabila finansieringsnivåer och marknadstillträde under de första tio månaderna. Marknaden blev därefter särskilt utmanande under november/december. En kraftig försämring i marknadens syn på det europeiska statsskuldsproblemet ledde till en väsentligt ökad räntespread och drog ned efterfrågan, vilket även var fallet för flertalet europeiska emittenter. Osäkerheten nådde sin kulmen i december med att Standard and Poor’s och Fitch satte EIB:s kreditbetyg under bevakning.
25 Kommissionen rapporterar årligen till rådet och parlamentet om tillämpningen av nya finansiella instrument som finansierats genom EU-budgeten inom ramen för det årliga budgetförfarandet i enlighet med punkt 49 i det interinstitutionella avtalet mellan Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och
Under dessa omständigheter visade sig EIB:s bemödande att fullfölja sitt finansieringsprogram relativt tidigt, och uppnå detta till utgången av oktober, vara ytterst viktigt. Emissionsvolymen på 76 miljarder euro var den näst största någonsin (2010: 76 miljarder euro).
5. SÄKERSTÄLLANDE AV FINANSIELL STABILITET I EUROOMRÅDET
Som svar på den globala ekonomiska och finansiella krisen har rådet och medlemsstaterna i euroområdet fattat beslut om ett åtgärdspaket som syftar till att bevara den finansiella stabiliteten i euroområdet och hela Europa. Dessa åtgärder beskrivs nedan.
5.1. Lånefaciliteten till förmån för Grekland (GLF)
Efter euroområdets finansministrars enhälliga beslut av den 2 maj 201026 att ge stöd till Grekland, upprättades ett treårigt gemensamt program med IMF med ett finansiellt paket på 110 miljarder euro för att hjälpa Grekland, förenat med strikta ekonomisk-politiska villkor27 som kommissionen och IMF, i samarbete med ECB förhandlade fram med de grekiska myndigheterna.
Euroområdets medlemsstater bidrog med 80 miljarder euro och IMF med 30 miljarder euro.
Per den 31 december 2011 uppgick de totala utbetalningarna till Grekland 73 miljarder euro (52,9 miljarder euro från medlemsstaterna i euroområdet och 20,1 miljarder från IMF28).
Kommissionens roll
Enligt GLF agerar kommissionen vare sig som låntagare eller långivare. Företrädarna för medlemsstaterna och Europeiska unionen beslutade emellertid den 5 maj 2010 att anförtro kommissionen uppgifter rörande samordningen och förvaltningen av de sammanlagda bilaterala lånen i enlighet med det borgenärsavtal som ingicks den 8 maj 2010 av de medlemsstater i euroområdet som ger stödet29. Denna uppgift innebär inte att kommissionens
26 Stödet ges via bilaterala lån från de övriga medlemsstaterna i euroområdet, som kommissionen centralt lägger samman, på de villkor som fastställs i deras uttalande av den 11 april 2010.
27 De viktigaste villkoren om politiska åtgärder fastställs i rådets beslut av den 10 maj 2010 riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott (2010/320/EU). Dessa villkor specificerades i ett samförståndsavtal som ingicks mellan de grekiska myndigheterna och kommissionen på euroområdets medlemsstaters vägnar.
28 Närmare information om lånefaciliteten till förmån för Grekland finns på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/economy_finance/eu_borrower/greek_loan_facility/index_en.htm
29 Det handlar bl.a. om att för de medlemsstater i euroområdet som ger stödet och i enlighet med deras instruktioner förhandla fram och ingå ett låneavtal med Grekland, öppna ett konto i långivarnas namn hos ECB och använda detta konto för att förmedla alla betalningar för långivarens räkning och från låntagaren, att samordna utbetalningsprocessen, vissa beräkningar, fördela betalningar mellan långivarna och informera långivarna om överträdelser av låneavtalet eller om ansökningar om
utgifter eller några andra utgifter i EU-budgeten ökar30. Från och med den 28 mars 2012, har de återstående outnyttjade beloppen annullerats. De finansiella villkoren I faciliteten har också justerats så att den slutgiltiga löptiden förlängts upp till femton år och de amorteringsfria perioden förlängts upp till 10 år. Därutöver har räntemarginalen sänkts till 1,5
%.
5.2. Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF)
Den europeiska finansiella stabiliseringsifaciliteten (EFSF) inrättades av medlemsstaterna i euroområdet som ett av dem ägt bolag registrerat i Luxemburg genom de beslut som fattades i samband med Ekofinrådets möte den 9 maj 2010.
EFSF kan emittera obligationer garanterade av medlemsstaterna i euroområdet för vidare utlåning till medlemsstater i euroområdet i svårigheter, med förbehåll för de villkor som framförhandlats med kommissionen i samverkan med Europeiska centralbanken och IMF och med eurogruppens godkännande. EFSF-lånen täcks inte av någon garanti från EU:s budget.
Kommissionen samordnar sin egen upplåningsverksamhet med EFSF:s upplåning för att finansiera program där båda är involverade i syfte att tidsmässigt optimera deras upplåning på kapitalmarknaderna.
5.3. Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM)
Den 2 februari enades man om att inrätta en ny permanent krismekanism, Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). ESM-fördraget planeras träda i kraft i mitten av 2012 när det har ratificerats av de 17 medlemsstaterna i euroområdet. ESM kommer att ta över de uppgifter som nu fullgörs av EFSF och EFSM för att, om så krävs, tillhandahålla finansiella stöd till medlemsstaterna i euroområdet.
I detta syfte ska ESM ha rätt att anskaffa medel genom att utfärda finansiella instrument eller genom att ingå finansiella eller andra avtal eller överenskommelser med ESM-medlemmar, finansiella institutioner eller andra tredjeparter. Den inledande maximala utlåningsvolymen i ESM har fastställts till 500 miljarder euro, inräknat EFSF:s utestående utlåningskapacitet.
30
