Under följande kapitel presenteras information som saknas för respektive material och förhindrat delar av arbetet.
Analys
Eftersom LHC är ett relativt outforskat material i Sverige och prefabelement i LHC inte produceras i stor skala var det svårt att hitta tillförlitliga data på utsläpp vid fabrikstillverkningen. För att tillverka LHC-element används idag manuellt arbete som till exempel stampning, detta hade inte varit praktiskt genomförbart i stor omfattning, istället hade produktionen behövts industrialiseras eller automatiserats. Eftersom det saknas värden för industrialiserad tillverkning av prefabelement av LHC i de mått och med den sammansättning som används i studien gick det inte att utföra tillförlitliga beräkningar för fas A3 - tillverkning i fabrik.
Om fas B1-B7 (underhåll och drift) och C1-C4 (deponi och avfallshantering) hade omfattats av studien hade resultatet kunnat bli annorlunda. Underhåll och drift för båda skärmarna kan dock anses vara likvärdigt, det är trämaterialet i bullerskärmarna som möjligtvis hade behövt underhållas. Avseende deponi och avfallshantering kan även detta moment anses likvärdigt då bullerskärmarna är i princip identiska till konstruktion förutom fyllnadsmaterialet. Båda fyllnadsmaterialen är biobaserade och kräver likvärdig/obefintlig avfallshantering.
39
6 Diskussion
6.1 Resultatdiskussion
Hur skiljer sig utsläppen av koldioxidekvivalenter för en bullerskärm med träull jämfört med en med LHC när livscykelmetodik används?
Båda skärmarna var koldioxidnegativa i beräkningen av lägst utsläpp av koldioxidekvivalenter och koldioxidpositiva i uträkningen av högst utsläpp av koldioxidekvivalenter. Detta beror på att värdena för koldioxidbindning är lägre i beräkningsfallet med lägst utsläpp av koldioxidekvivalenter och det är framförallt bindningen av koldioxid som kompenserar för utsläppen som genereras av andra material i bullerskärmarna. För båda beräkningsfallen (lägsta- och högsta utsläppen av koldioxidekvivalenter) var dock utsläppen lägre för bullerskärmen tillverkad med LHC-paneler. Största anledningen till detta är att LHC-skärmen består av både trä och hampa som båda binder koldioxid, dessutom är LHC-panelen uppbyggd med mer trä än träullsskärmen. Det är troligt att en produkt med större mängd material som binder koldioxid eller med material som har mer koldioxidbindning, genererar mindre utsläpp. Detta eftersom dessa material binder en del koldioxid som andra material släpper ut. LHC- panelen skiljer sig från träullit-panelen genom en större mängd material med negativ emissionsfaktor och material med högre koldioxidbindning vilket resulterar i att LHC-panelens utsläpp blir lägst i denna studie. Som nämnts under avsnitt 1.1 har tidigare studie utförda i Storbritannien visat att väggelement av LHC har varit koldioxidnegativ vilket stärker trovärdighet för denna studies resultat. Väggelementet som studerades i Storbritannien hade en bärande trästomme likt LHC-panelen i denna studie, dock var väggelementet 200 mm tjockare.
Hur kan man minska utsläppen av koldioxidekvivalenter för båda bullerskärmarnas livscykler ytterligare?
En metod för att minska utsläppen är att ändra drivmedlet från standarddiesel till HVO100, vilket minskade utsläppen för beräkningen av högst utsläpp av koldioxidekvivalenter med 13– 35% beroende på bullerskärm. För beräkningarna gjordes detta enbart för arbetsmaskinerna och inte för transporterna, det är rimligt att utsläppen hade minskat ytterligare om transporterna också körts på HVO100. Utöver detta visade resultaten att den absolut största källan till utsläpp av koldioxid är stål och metall. Om stål och metall hade varit av återvunnet material hade utsläppet av koldioxid kunnat minimerats ytterligare. Eftersom inga beräkningar med återvunnet material gjordes är det svårt att avgöra hur stor minskningen skulle kunna bli. Just nu forskas det om hur stålproduktionen ska kunna minska sina utsläpp och kanske kan vätgas användas vid uppvärmning av ugnar och på så vis minska utsläppen ytterligare.
Vilken eventuell information saknas för respektive material för att kunna göra en jämförelse?
En trolig anledning till att information saknas kring materialen för att kunna göra en rättvis jämförelse, är att LHC tillverkas i en relativt liten skala jämfört med träullit. Förmodligen har det inte varit aktuellt att ta fram en environmental product declaration (EPD) för LHC. Det finns ett visat intresse ifrån producenter att tillverka akustikplattor i LHC, det som saknas är efterfrågan. Denna studie visar varför akustikplattor i LHC skulle kunna vara lämpliga för att minska klimatpåverkan med avseende på utsläpp av koldioxidekvivalenter. Om det hade funnits en godkänd EPD för LHC hade arbetet underlättat avsevärt och värdena från beräkningarna hade blivit mer tillförlitliga. Om LHC hade tillverkats i en större omfattning än vad det görs idag hade processen blivit mer industrialiserad och effektiviserad. Detta hade bidragit till att det hade varit lättare att jämföra med träullit som är industrialiserad. Dessutom hade det varit lättare att få tag på data kring tillverkningsprocessen i fabriken om LHC hade gjorts mer
40
industrialiserad. Det hade då gjort det möjligt att beräkna utsläppen från tillverkning i fabrik det vill säga fas A3. Detta hade visat en mer trolig bild av utsläppen för bullerskärmarna och hade förmodligen ökat utsläppen ytterligare.
Det saknas standardisering kring hur koldioxidbindning skall tillgodoräknas i livscykelanalyser av biobaserade material. Olika metoder för hur detta ska göras har diskuterats och så länge inte alla gör på samma sätt, går resultaten inte att direkt jämföras.
6.2 Metoddiskussion
Den största svårigheten för studien har varit att hitta värden för bindningen av koldioxid vid litteraturstudier av trä och hampafiber. Detta har medfört att det har utförts två beräkningar för materialen, en där bindningen av koldioxid är högre respektive en där bindningen är mindre. De valda värdena är hämtade från vetenskapliga artiklar eller environmental product declarations (EPD) vilket bidrar till en hög trovärdighet. Eftersom de använda emissionsfaktorerna är redovisade med källor och metoden för studien tydligt redovisas anses studiens reliabilitet öka. Eftersom värdena är ganska spretiga och inom ett större spann var detta en bättre metod för att lättare kunna jämföra extremvärden. Ett medelvärde kunde istället ha beräknats fram och resultatet hade inneburit ett beräkningsalternativ. Att istället ha extremvärden för mest och minst koldioxidbindning gjorde det tydligare vilka skillnader det fanns för värdena på koldioxidbindning. Ett medelvärde hade inte representerat hela spannet mellan extremvärdena utan endast ett fall och det hade troligtvis gett ett begränsat resultat. Det är det väldigt svårt att avgöra bindningen av koldioxid eftersom “växttiden” för hampan är ett år jämfört med träd som har en växttid på 100 år. Det antogs att bindningen för de båda råvarorna gäller under dess livslängd. Något som är värt att ha i åtanke är dock att på de 100 år som trädet behöver växa för att kunna avverkas och bli trävirke kan 100 gånger så många omgångar av hampa odlas och skördas. Det hade varit intressant med studier på skillnaden i mängd bunden koldioxid i ett sådant perspektiv.
I nuläget säger inte standarden för EPD:er (Environmental Product Declaration) om eller hur man ska tillgodoräkna koldioxidbindning för biobaserade material (SIS 2013). Om det fanns information som denna i EPD:er skulle detta underlätta arbetet avsevärt. Dock presenterades ett värde för bindningen i EPD:n framtagen av Swedish wood som sen inte användes i EPD:n, men i denna studie används det. För hampa fanns ingen standardiserad EPD och därför kunde inga värden hämtas därifrån utan de hämtades istället ifrån litteraturstudier av vetenskapliga artiklar. Värden hämtade från EPD:er med samma standard ska vara jämförbara och opartiskt granskade vilket bidrar med hög validitet. De vetenskapliga artiklarna är granskade innan publicering men värdena är inte alltid direkt jämförbara med varandra, det krävs ett noga arbete med att studera artikeln och hur värdena är framtagna och vad de avser. Validiteten hade ökat om alla värden var hämtade från EPD:er med samma standard.
Reliabiliteten för den insamlade datan (empirin), anses vara hög eftersom den är framtagen med hjälp av vetenskapliga artiklar, EPD:er och branschkunniga personer. Trots spridningen på indata för emissionsfaktorer har studien resulterat i ett entydigt svar, LHC-panelen har mindre klimatpåverkan. Det ökar reliabiliteten att studien fått samma svar trots att spridning för indata används. För mängdning av materialet för bullerskärmen har en ritning framtagen av Sweco och Trafikverket använts. Denna ritning har modellerats för att innehålla LHC-paneler. Samråd med en aktuell aktör inom tillverkning av prefabelement i LHC har gjort det möjligt att diskutera och modellera konstruktionen av LHC-panel. Dock behövs det mer information och testning för tillverkning av LHC-paneler i tunna utförande. Konstruktionen som studien baseras
41
på består av en LHC-panel i dimensionerna 600 x 2000 mm med en tjocklek på 100 mm, det saknas teknisk data på en så här tunn panel.
Beräkningsverktyget är baserat på samma bakgrundsinformation som Anavitor. Anavitor följer ISO-standarder och data till det förenklade klimatåtgärdsverktyget kommer ifrån IVL:s databas, vilket borde öka både validiteten och reliabiliteten.
6.3 Begränsningar för studien
Det fanns inte en standardiserad EPD över LHC vilket gjorde att beräkningsverktygen som kunde användas för LCA begränsades. Dessutom innebar det att värden som använts i studien har fått hämtas från litteraturstudier och varit begränsade till de studier som hittats.
Utöver detta fanns det väldigt varierande värden kring koldioxidbindningen för hampafibrer och trä, detta bidrog till att två beräkningsfall fick genomföras. En annan anledning till att två beräkningsfall fick genomföras var svårigheten med att avgöra vid vilken plats råvaruutvinningen genomfördes. För exempelvis produkten cement som används i träullitskärmen, kunde bergstäckt ligga i Slite eller i Skövde och transportsträckan till fabrik kunde därav variera.
42
7 Slutsats
Syftet med studien är att med hjälp av livscykelmetodik jämföra bidrag till klimatpåverkan från bullerskärmar med träullsskivor och lime hempcrete (LHC). Studien visar att skillnaden i utsläpp av koldioxidekvivalenter mellan en bullerskärm med LHC-panel jämfört med träullsskivor för en sträcka på 1 km är mellan 40,80–55,35 ton CO2e. Det mest fördelaktiga för miljön är alltså att använda sig av LHC-paneler och inte träullit-paneler i bullerskärmen. Detta beror på att LHC-panelen har högre bindning av koldioxid. För att minska utsläppen av koldioxidekvivalenter ytterligare för bullerskärmarna kan arbetsmaskiner drivas med fossilfritt HVO100, transportsträckor minimeras och återvunnet stål och metall användas. För att kunna göra en mer utförlig studie hade mer information om industrialiserad produktion av LHC behövts. Större efterfrågan av LHC hade kunnat öka behovet av EPD:er (Environmental Product Declaration), eftersom EPD:er med samma standard ska vara jämförbara och opartiskt granskade hade trovärdigheten ökat och studien underlättats. En standard för hur man räknar med koldioxidbindning hade skapat en transparens vid beräkning av livscykelanalyser för biobaserade material.