Information om respektive kurs TERMIN 1
Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N
Här läggs grunderna inom kärnämnet folkhälsovetenskap för att ge studenterna förståelse för bredden inom ämnet, och en stabil bas bygga vidare sin kunskap på. Under denna termin betonas även särskilt grunderna i vetenskapligt skrivande och reflektion över eget lärande. Ett
tvärvetenskapligt ämne som folkhälsovetenskap kräver en ökad förmåga att reflektera över de olika delarna i förhållande till helheten.
Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N
Som utbildad folkhälsovetare förväntas det att du har en grundläggande kunskap om hur bestämningsfaktorer kopplat till individers
livsstil/levnadsvanor påverkar hälsan i förhållande till utbredning av
folksjukdomar. Inkluderat är grunder i epidemiologi i syftet att studenter ska kunna söka, hitta och förstå relevant vetenskapliga data, artiklar och statistik gällande folkhälsorelaterade sjukdomar och risk/friskfaktorer för
folksjukdomar. Kursen ges inom huvudämnet Medicinsk vetenskap och inkluderar anatomi och fysiologi kopplat till folksjukdomar och
levnadsvanor.
TERMIN 2
Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N
Inkluderat såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt betoning på kritiskt tänkande/källkritik, akademiskt skrivande och ett vetenskapligt
förhållningssätt. Kursens bas ligger i att studenterna ska förstå
forskningsprocessens olika moment. Grundläggande förutsättningar för att utföra empiriska studier inkluderas i denna kurs liksom vikten av
evidensbaserad kunskap och etik i forskning. Kursen är i stora delar en kurs där studenterna får testa sina teoretiska kunskaper och prova på att planera, genomföra och presentera en pilotstudie och en intervjustudie inom
studentgruppen. Dataprogrammet SPSS används som statistikprogram.
Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F
För att förstå hur vi ska skapa ett hållbart samhälle för befolkningens hälsa måste kunskap finnas om vad som styr individens val av livsstil. För att kunna förstå och tillämpa detta vid hälsoåtgärder krävs kunskap inom
Bilaga 4.2
10 (14) hälsopsykologi som inkluderar teorier om hälsobeteenden, motivation till
förändring, hälsolitteracitet samt hälsokommunikation.
Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N
För att förstå hållbar utveckling som helhet behövs en grundkunskap inom alla tre dimensioner inom hållbar utveckling; Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. En förståelse för framväxt, koppling till folkhälsoarbete, nutid och framtida utmaningar. I denna kurs avser vi att till stor del använda oss av fallbeskrivningar ur samhällsprojekt inom området.
Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N En kurs där de ekologiska och ekonomiska dimensionerna för hållbar samhällsutveckling lyfts fram. Arbetet med en socialt hållbar samhälls-utveckling kräver att hänsyn tas även till den ekologiska och ekonomiska hållbarheten för att nå hållbarhet. Att ha alla tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) av hållbarhet med som obligatoriska kurser i
programmet anses som en styrka.
För den ekonomiska delen har vi ett fortsatt samarbete med Per Janze, lektor i ekonomi vid akademi EST som gärna önskar fortsatt samarbete med folk-hälsan då han tidigare haft kurser i folkhälsoprogrammet i hälsoekonomi.
TERMIN 3
Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Betonar det sociala perspektivet inom hållbar utveckling genom att
fördubbla poängen där gentemot de andra dimensionerna, då folkhälsan mer finner stöd i socialt hållbara delar av hållbar utveckling. Inom social
hållbarhet ges ett fokus både på hur samhället och individen påverkas av bland annat jämlika förhållanden, relationer, mångfald och inkludering. För ett hållbart samhälle måste ett större fokus handla om att få till social hållbarhet. Detta har uppmärksammats av politiken som efterfrågar strategier för hur kommuner och landsting kan arbeta vidare med frågan.
Inom kursen diskuteras detta ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.
Jämställdheten är en del av jämlikhet i hälsa som i sin tur är folkhälsovetenskapens mest väsentliga område. Utbildning inom folkhälsovetenskap präglas av ett jämlikhetsperspektiv i såväl mål som strategier. Detta synliggörs nu ytterligare genom att ha en obligatorisk kurs i termin tre där jämlikhet, mångfald och inkludering betonas även i titeln. Här redogörs för utsatta grupper i samhället inom olika målgrupper och arenor.
Vi reflekterar även över mångfaldens betydelse för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Delaktighet och inkludering är en viktig del i
folkhälsovetenskap där vi talar om begrepp som empowerment och känsla av sammanhang (KASAM) som förutsättningar för god hälsa. Dessa begrepp belyses utifrån jämlikhetsperspektiv.
Livsstil och hälsa – ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F För att nå en hållbar samhällsutveckling för alla åldersgrupper i befolkningen, behöver folkhälsan förstås ur ett livscykelperspektiv.
Kunskaperna om livsstil fördjupas här inom områdena barn, ungdomars,
Bilaga 4.2
11 (14) vuxnas och äldres hälsa både ur ett individ och samhällsperspektiv. Hur ser
hälsosituationen ut i de olika målgrupperna? Vilka är särskilt framstående risk- och friskfaktorer för dessa? Vilka förutsättningar, lagar, rättigheter finns för de olika målgrupperna att ha en god hälsa?
Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Kunskaper om implementering av hälsofrämjande arbete på samhällsnivå är avgörande för att uppnå hållbarhet i folkhälsoarbetet. I denna kurs lär sig studenterna att via vedertagna handlingsplaner och styrdokument i kommuner och landsting formulera egna och kritiskt granska befintliga hälsofrämjande insatser som bedrivs på samhällsnivå. För att en
implementering ska lyckas behövs planering och även utvärdering inrymmas i insatsen. Planering, genomförande (teoretiskt), uppföljning/utvärdering ingår i kursens innehåll.
TERMIN 4
Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs
Hälsofrämjande arbete utgår ofta från ett så kallat arenaperspektiv som innebär att samhället arbetar för att skapa stödjande betingelser för hälsa i naturliga miljöer där människor befinner sig. Sådana miljöer kan vara skola, trafik, bostadsområde och arbetsliv. För att exemplifiera detta perspektiv är arbetslivet en mycket passande arena att utveckla kunskap inom. Kunskap inom just denna arena främjar även framtida anställningsbarhet.
Ledarskapets betydelse för hälsan inkluderas i kursen. Att denna kurs är valbar främjar även möjligheten att göra denna till fristående för andra än programmets studenter. Att göra kursen både valbar inom programmet och att erbjuda den som fristående är en fördel både för kunskapsutveckling i samhället, kursens budget, samt tillför programstudenterna möjligheter till nätverksbyggande, kunskap och exempel utanför högskolans väggar.
Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development,), 7,5 hp, G1N, Valbar, fristående och flexibel kurs
FNs globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ligger till grund för kursen som ges på engelska. Att kursen ges på engelska via flexibelt lärande möjliggör även för icke svensktalande och internationella studenter att läsa kursen. Kursen innefattar ett globalt perspektiv på hälsoutveckling samt hållbar utveckling. En del av kursen handlar även om hur den internationella utvecklingen av folkhälsan påverkas av globalisering. Förutsättningar för hälsa skiljer sig åt beroende på var i världen du lever. Studenterna lär sig hitta fakta om hälsosituationer i olika länder, dess orsaker och
förändringsmöjligheter eller hinder för förändringsmöjligheter.
Projektledning, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående kurs
Folkhälsovetenskap bygger på en holistisk syn på hälsa och är av naturen ett tvärvetenskapligt ämne. Som utbildat folkhälsovetare hamnar du ofta i positioner där projekt bestående av olika aktörer och professioner ska samverka och samarbeta i en gemensam viljeriktning. Kunskaper och färdigheter i projektledning blir då väsentlig och är något både studenter och
Bilaga 4.2
12 (14) omgivande samhälle har efterfrågat. Förhoppningen är att den även kommer
att attrahera studenter utanför programmet.
TERMIN 5
Kost och fysisk aktivitet – ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs
Att ha kunskaper inom kost och fysisk aktivitet är relevant för alla människor. Folkhälsovetare arbetar ofta inom frågor som gäller hur
kostvanor och motionsvanor kan förbättras/ökas i befolkningen i avseendet att förbättra hälsan och förebygga sjukdom och skador. I och med den snabba utvecklingen av halvfabrikat, vår önskan om att allt ska gå fort att tillaga osv så är det av stor vikt att sprida kunskap om grundläggande näringslära och hur människor påverkas av sina kostvanor. När det gäller fysisk aktivitet så vet vi att det är en av de enklaste formerna av behandling för att nå en förbättrad hälsa. Vardagsmotionen har minskat nationellt och allt fler har en sittande livsstil både på arbete/skola och fritid. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt.
Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs
ANTDS-frågor är ett ständigt aktuellt folkhälsoämne och utgör till stor del ett hot mot folkhälsan. Missbruk innefattar även ofta samsjuklighet med andra sjukdomstillstånd såsom depression, ångest etc. Beroenden och missbruk innefattar mycket lidande för individen, dess anhöriga och andra personer ex arbetskamrater, dessutom innebär missbruket en enorm
kostnad för samhället i form av vård, behandling, arbetsbortfall, kriminalitet etc. Att vara barn till en missbrukande förälder ökar risk för ohälsa både i unga år och som vuxen. Detta är stora frågor och en betydande del av folkhälsoutmaningarna inom folkhälsoarbeten. Kursen inkluderar fakta, orsaker, konsekvenser, behandlingsmöjligheter och förändringsmöjligheter för att minska bruket av skadliga substanser och beteendemissbruk. Kursen inkluderar även belöningssystemets funktioner. Många studenter är
intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt.
Psykisk ohälsa – en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs
Kursen avser att ge kunskap gällande psykisk ohälsa, dess orsaker och effekter för individ och samhälle. Den psykiska ohälsan ökar, och särskilt inom ungdomsgrupperna. Varför är det så? Hur har samhällets utveckling, digitalisering, valmöjlighet, tillgänglighet och annat påverkat vår hälsa? I denna kurs ser vi på problematiken från olika perspektiv och på olika nivåer av samhället. Regeringens proposition gällande psykisk hälsa kontra vad som verkligen görs på regional och lokal nivå, vad fungerar/fungerar inte och varför? Vi ser även på psykisk ohälsa ur ett teoretiskt perspektiv där några av de mest förekommande psykiska diagnoserna diskuteras.
Bilaga 4.2
13 (14) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F, Valbar
programkurs samt fristående kurs
Att argumentera för att en insats behövs ingår i folkhälsoarbete. Genom att kunna stärka sina argument med teorier och modeller till tänkta
folkhälsoarbeten blir argumenten mer trovärdiga och genomtänkta. Chansen att lyckas med en intervention ökar om planeringen har innefattat tidigare kunskaper, förståelse via teoretisk ansats. Som folkhälsovetare ställs du ofta inför frågan varför individer och grupper har ett ohälsosamt beteende. Att lära sig söka svar inför en förklaring via teorier är därför ett mycket viktigt verktyg för en folkhälsovetare. Denna kurs är även tänkt att ge efterfrågad kunskap inför det slutliga examensarbetet i termin 6.
TERMIN 6
Hälsofrämjande arbete – Tillämpning, 7,5 hp, G2F
Vi ämnar öka arbetslivsintegrationen och stärker professionsbasen genom att göra om tidigare kurs Hälsofrämjande arbete – tillämpning (FHA028, fristående valbar kurs) till programkurs sista terminen.
Detta tillsammans med att placera kursen Teorier och modeller inom Folkhälsovetenskap i anslutning till fältarbetskursen samt examensarbete ökar möjligheterna till att göra sitt examensarbete med koppling till externa aktörers verksamhet samt även samproducerande forskningsprojekt. För en annars främst teoretisk utbildning ger det ett enormt mervärde att få komma ut i verkligheten och uppleva hur folkhälsoarbetet sker i praktiken. Först då får studenten sätta sina teoretiskt införskaffade kunskaper till handling.
Anställbarheten hos studenter bör öka med erfarenheter från arbetslivet.
Tidigare har kursen varit fristående och valbar, dock har de flesta av våra programstudenter valt att gå den. Att lägga kursen i T6 som programkurs leder till att samtliga studenter kommer ut på fältet. En vinst av det är dessutom att de kan få möjligheter till framtida jobb, vilket vi tidigare sett vanligt förekommande. Vi tänker att kursen blir mer praktisk än teoretisk.
Fältarbetet är under fem veckor med en inledande träff där kontaktpersoner från arbetsplatserna bjuds in för information om kursen och om programmet som helhet, och en slutlig fysisk träff efter praktik=examination i
seminarieform.
Kursen Hälsofrämjande arbete – tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Lämplig arbetsplats föreslås av studenten som efter eget intresseområde får möjlighet att själv söka efter en arbetsplats inom folkhälsoområdet. Kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser som tidigare tagit emot studenter och även nytillkomna arbetsplatser som meddelat att de kan ta emot studenter. Detta förfarande är detsamma som vid nuvarande programkurs i folkhälsovetenskap. Högskolan ordnar inte med lämplig arbetsplats. Studenterna informeras om kursens
förutsättningar under föregående termin samt via en avstämning gällande godkännande av arbetsplats några veckor före kursstart. Detta förfarande
Bilaga 4.2
14 (14) har fungerat väl inom nu gällande program och kurs. Arbetsplatsen
godkännes enligt särskilda kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att studenten ska få den föreslagna arbetsplatsen godkänd. Kvalitetskriterierna inkluderar bland annat beskrivning om hur arbetsplatsen bedriver
strukturerat folkhälsoarbete, vilka policys och styrdokument som ligger till grund för folkhälsoarbetet samt ett villkor om att arbetsplatsen bistår med en handledare som ansvarar för att studentens utbildning dessa veckor och att denne får ta del av relevant folkhälsoarbete. Före kursstart informeras handledare och studenter om kursens syfte och om de rättigheter och skyldigheter som student respektive handledare har. Kursen examineras genom ifyllt intyg från handledare samt genom en skriftlig
inlämningsuppgift där studenten beskriver delar av folkhälsoarbetet denne tagit del av, kopplat till referenslitteratur. Studenten gör 30 timmar i veckan vid arbetsplatsen och övrig tid avsätts för kursens teoretiska delar.
Avdelningschefen har haft kontakt med tidigare och nya kontaktpersoner som på olika sätt bedriver folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå. Syftet har dels varit att presentera vårt nya programförslag men även för att undersöka deras möjligheter att ta emot våra studenter inom denna kursperiod. Inför planering av nytt program har vi breddat oss för att nå nya samarbetsmöjligheter med kommuner såsom Uppsala, Enköping, Örebro och Stockholm. Dessutom försöker vi stärka ett samarbete med mindre kommuner i Västmanland såsom Sala, Norberg, Skinnskatteberg och Fagersta.
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F
Här kommer en fortsättning på grundkursen i vetenskaplig metod. I denna avancerade kurs så handlar det mer om att kunna genomföra, förstå och redogöra för relevanta analyser av ett datamaterial eller ett transkriberat material. Att kunna dra slutsatser, argumentera, diskutera och skapa nya teorier kring det uppkomna resultatet. Även denna kurs är en kurs inför examensarbetet. Studenter har efterfrågat mer kunskaper i just analys, mer praktiska övningar och att sammanställa analyserat material så detta inför vi mer av i kursen.
Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E
Individuell, empirisk utförd undersökning (kvalitativ eller kvantitativ) som examineras i form av en uppsats på kandidatnivå inom ämnet
folkhälsovetenskap.
Charlotta Hellström Avdelningschef Folkhälsovetenskapliga avdelningen Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola, Västerås Charlotta.hellstrom@mdh.se
Bilaga 4.2
Examensmatris
Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära (MedVet) G1N 15 A I I A e I I I I I
Vetenskapliga metoder 1 G1N 7,5 A E A E I A A I I A
Livsstil och hälsopsykologi G1F 7,5 I A A A A A I A A A
Hållbar utveckling G1N 7,5 I A I I I A I A A A
Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling G1N 7,5 A A I I A A E A A A
Social hållbarhet ‐ jämlikhet, mångfald och inkludering G1F 15 A A A E E A A A E A I
Livsstil och hälsa – ur ett livscykelperspektiv G2F 7,5 A A A A A A A A E A
Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering G2F 7,5 A E A A A E E A A A
Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa G1N 15 A E A A A E E A A A
Global hälsa och hållbar utveckling G1N 7,5 A E A A E E E A A A I
Projektledning G2F 7,5 A E A E E A A A A A A
Kost och fysisk aktivitet – ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E
Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv G1N 7,5 A A E E E A A A E E
Psykisk ohälsa – en utmaning för folkhälsan G2F 7,5 A A E E E A A A E E
Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap G2F 7,5 E E A E A A A A A E
Hälsofrämjande arbete ‐ tillämpning G2F 7,5 E E A E E A A A A E
Vetenskapliga metoder 2 G2F 7,5 E E A E E A A E A E A
Examensarbete i folkhälsovetenskap G2E 15 E E E E E E E E E E E
I Introducerar 3 2 4 3 3 2 4 3 3 2 2