Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 7 februari

(1)

KALLELSE

Fakultetsnämndens utskott för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2019-02-

07 Nr 1:2019

Dnr: 2019/0289

Kallelse till sammanträde för utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå tisdagen den 7 februari

Plats:

T2-054, Mälardalens högskola, Västerås

Tid:

kl. 9.15-11.15

Besked om förhinder att delta vid sammanträdet lämnas till Hanna Millberg senast tisdag 5 februari via epost: hanna.millberg@mdh.se.

§

Ledamöter:

Niclas Månsson Ordförande

Mats Björkman Lärarrepresentant Magnus Elfström Lärarrepresentant Joakim Johansson Lärarrepresentant Karin Molander Danielsson Lärarrepresentant Benjamin Ivarsson Studeranderepresentant Jessica Tallbacka Studeranderepresentant

Adjungerade:

Charlotta Hellström Avdelningschef folkhälso-

vetenskap, HVV

Ylva Blauberg Utbildningsledare, HVV

Tjänstemän:

Helene Lindgren Utbildnings- och forsknings-

handläggare, LKA

Julia McNamara Utbildnings- och forsknings- handläggare, LKA

Hanna Millberg Sekreterare/Utbildnings- och forskningshandläggare, LKA

Fackliga

Erik Janse SACO/SULF

företrädare:

Susanne Mejer OFR

Bilaga 1: Förslag till föredragningslista

(2)

FÖRSLAG TILL FÖREDRAGNINGSLISTA

2019-02-07 Bilaga 2.1

Nr 1:2019 Dnr: 2019/0289

§ Ärende Åtgärd Underlag

9.15 1. Val av justeringsperson Beslut

2. Fastställande av föredragningslista Beslut Bil. 2.1

3. Föregående mötesprotokoll Inform-

ation 9.20

30 min

4. Ansökan om att inrätta ett nytt folkhälso- vetenskapligt program

Föredragande. Helene Lindgren och Julia McNa- mara

Beslut 4 ftb Bil. 4.1-4

9.50 20 min

5. Revidering av utbildningsplan för internationella marknadsföringsprogrammet

Föredragande: Helene Lindgren

Beslut 5 ftb Bil. 5.1-5

Kaffepaus 10.10-10.20

10.20 15 min

6. Revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet

Föredragande: Julia McNamara

Beslut 6 ftb Bil. 6.1-4

10.35 15 min

7. Revidering av utbildningsplan för kandidat- programmet i teknisk matematik

Föredragande: Hanna Millberg

Beslut 7 ftb Bil. 7.1-3

10.50 8. Information från studentkåren Föredragande: Jessica Tallbacka

Inform-

ation 8 ftb

11.00 9. Information

Föredragande: Niclas Månsson

Inform-

ation 9 ftb

(3)

MÖTESHANDLINGAR

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

Mötets öppnande

1. Val av justeringsperson

Förslag till beslut

att utse Magnus Elfström att jämte ordförande justera protokollet

2. Fastställande av föredragningslista

att fastställa föredragningslistan

3. Föregående mötesprotokoll

Föregående mötesprotokoll har justerats i vederbörlig ordning.

att notera informationen

(4)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

4. Ansökan om att inrätta nytt folkhälsovetenskapligt program

Diarienummer: 2018/2587

Handläggare: Helene Lindgren och Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare

Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt

kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen 2020.

Ansökan behandlar de punkter som efterfrågas i fakultetsnämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram: behov och förutsättningar, upplägg och innehåll samt arbetslivsperspektiv och studentperspektiv. Därutöver bifogas förslag på utbildningsplan samt en examensmatris som åskådliggör kursernas lärandemål i förhållande till de nationella examensmålen för kandidatexamen.

Fakultetsnämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är beredande till fakultetsnämnden.

Föredragande: Helene Lindgren och Julia McNamara

Att föreslå fakultetsnämnden

att utse Yvonne Forsell, Per-Inge Hellman och Anna-Maarit Tirkkonen till externa granskare för ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling, samt

att granskarna ska inkomma med sina synpunkter senast den 5 april 2019.

Ärendets beredning

Ett uppstartsmöte genomfördes i oktober 2018, där handläggare vid LKA, utbildningsledare vid HVV, avdelningschef för avdelningen för folkhälsovetenskap och programsamordnare för folkhälsoprogrammet deltog. Vid mötet behandlades akademins första utkast och idéer samt process och tidplan för ansökan. En första avstämning har gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december 2018. Ansökan har tagits fram av en arbetsgrupp vid HVV bestående av professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström. Vid akademin har också övriga kollegiet i folkhälsovetenskap, utbildningsledare, akademichef,

studenter, branschråd och andra externa samverkansaktörer deltagit i

(5)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

beredningen. Ärendet har därefter beretts av utbildnings- och forskningshandläggare vid ledningskansliet.

Underlag

Bilaga 4.1: Besluts-PM

Bilaga 4.2: Akademins ansökan Bilaga 4.3: Examensmatris

Bilaga 4.4: Förslag på utbildningsplan

(6)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

5. Ansökan om revidering av utbildningsplan för

internationella marknadsföringsprogrammet (GKV08)

Diarienummer: 2019/0063 Handläggare: Helene Lindgren

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST) har den 7 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera

utbildningsplanen för internationella marknadsföringsprogrammet (IMF).

Ändringarna föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt.

Revideringen har dels föranletts av ett rektorsbeslut om att under 2019 avveckla kandidatexamen i tyska samt verksamheten inom ämnet (Rektors verksamhetsmål, uppdrag och budget för 2019, dnr 2018/0971). Beslutet påverkar internationella marknadsföringsprogrammet, IMF, då programmet har en särskild inriktning mot tyska. Revideringen innefattar även byte av kurs i årskurs 3, från kursen Integrerad kommunikation, 15 hp till ny kurs Marknadsstrategi i praktiken, 15 hp.

Utskottet har att besluta om att revidera utbildningsplanen eller inte.

Föredragande: Helene Lindgren

att revidera utbildningsplanen för internationella

marknadsföringsprogrammet, IMF i enlighet med akademins förslag i bilaga 5.2, samt

att reviderad utbildningsplan ska gälla för studenter antagna från och med höstterminen 2019.

Gällande avveckling av inriktningen mot tyska har detta föranletts av ett rektorsbeslut, se ovan. Gällande byte av kurs inom programmet har detta internt behandlats i berörd projektgrupp, GRU-råd samt programråd för IMF där även studenternas synpunkter inhämtats.

Därefter har ärendet beretts av handläggare på ledningskansliet.

Underlag

Bilaga 5.1: BeslutsPM

Bilaga 5.2: Akademins ansökan

Bilaga 5.3: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 5.4: Reviderad examensmatris

Bilaga 5.5: Reviderad programstruktur

(7)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

Delges

Akademichef EST, UKK, administrativ chef EST, UKK och

utbildningsledare EST, UKK, sektionen för antagning och examen.

(8)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

6. Ansökan om revidering av utbildningsplan för språk- och kommunikationsprogrammet (GKV09)

Diarienummer: 2019/0064

Handläggare: Julia McNamara, utbildnings- och forskningshandläggare Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 8 januari 2019 inkommit till fakultetsnämnden med önskemål om att revidera utbildningsplanen för språk- och kommunikations-

programmet (GKV09). Mot bakgrund av att rektor har gett akademin i uppdrag att påbörja en avveckling av kandidatexamen i tyska och verksamheten inom ämnet, föreslår akademin att kurser och examen i tyska tas bort från programmet samt att behörighetskravet ändras avseende krav på språk utöver engelska. Därutöver föreslår akademin att en valfri kurs i svenska i årskurs 3 byts ut för att möjliggöra

behörighet till kompletterande pedagogisk utbildning (KPU).

Revideringen föreslås gälla för studenter som antas till programmet höstterminen 2019 och framåt.

Efter beredningen har akademin inkommit med en komplettering i ärendet, redovisad i bilaga 3. Dessa ändringar finns inkluderade i förslaget till utbildningsplan (blå text), men behandlas inte i bifogat besluts-pm.

Föredragande: Julia McNamara

att revidera utbildningsplanen för språk- och kommunikations- programmet i enlighet med akademins förslag i bilaga 6.4, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna

höstterminen 2019 och framåt.

På akademin har ämnesföreträdare i tyska och programföreträdare varit delaktiga i framtagandet av förslaget till ny utbildningsplan och förankring har skett i ämneskollegiet i svenska samt i programrådet.

Utbildningsledare har fungerat som stöd i processen. Studenters

synpunkter gällande förändringen av valbara kurser i svenska har

inhämtats vid programråd. Ärendet har beretts av utbildnings- och

forskningshandläggare vid ledningskansliet.

(9)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

Underlag

Bilaga 6.1: Besluts-PM

Bilaga 6.2: Akademins ansökan

Bilaga 6.3: Komplettering till akademins ansökan Bilaga 6.4: Förslag till ny utbildningsplan

Delges

Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK,

sektionen för antagning och examen.

(10)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

7. Ansökan om revidering av utbildningsplan för kandidatprogrammet i teknisk matematik (GKV07)

Diarienummer: 2019/ 0288 Handläggare: Hanna Millberg

Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK) har den 9 januari 2019 inkommit med en ansökan om att revidera

utbildningsplanen för kandidatprogrammet i teknisk matematik.

Kandidatprogrammet i teknisk matematik inrättades av

fakultetsnämnden den 10 september 2015 och startade första gången höstterminen 2016. I bifogad ansökan redogör akademin för de förändringar som föreslås. Sammanfattningsvis innebär det att två kurser om 7,5 hp vardera inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik stryks och istället föreslås två valbara kurser bli

obligatoriska och en kurs programmering läggs också till. Utrymmet för valbara kurser i årskurs tre minskas därmed från 22,5 hp till 15 hp.

Akademin önskar att revideringen ska gälla från och med höstterminen 2019.

Akademins förslag innebära en minskning om 7,5 hp inom huvudområdet matematik/tillämpad matematik. Föreslagna

förändringar påverkar dock inte uppfyllanden av examenskraven för filosofie kandidatexamen med huvudområdet matematik/teknisk matematik. Akademin redogör i sin ansökan och bifogad

examensmatris för hur studenterna ges förutsättningar att uppnå de nationella examensmålen för kandidatexamen.

Utskottet har att ta ställning till om utbildningsplanen kan revideras eller ej.

Föredragande: Hanna Millberg, utbildnings- och forskningshandläggare

att revidera utbildningsplanen för kandidatprogrammet i teknisk matematik i enlighet med akademins ansökan i bilaga 7.2, samt att den reviderade utbildningsplanen ska gälla för studenter antagna från

och med höstterminen 2019.

Ärendet har arbetats fram av programföreträdare och programsamordnare för kandidatprogrammet i teknisk matematik, programföreträdare för masterprogrammet i teknisk matematik, ämnesföreträdare i

matematik/teknisk matematik samt tillförordnad utbildningsledare. Ärendet har behandlats i programråd, branschråd samt programkollegium där

synpunkter från studenter har inhämtats av studeranderepresentant i

(11)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

programrådet. Ärendet har därefter beretts av handläggare på ledningskansliet.

Underlag

Bilaga 7.1: Akademins ansökan

Bilaga 7.2: Förslag till reviderad utbildningsplan Bilaga 7.3: Examensmatris

Delges

Akademichef UKK, administrativ chef UKK, utbildningsledare UKK.

(12)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

8. Information från studentkåren

Studentkåren rapporterar.

att notera informationen

Underlag

-

(13)

2019-02-07 Nr: 1:2019

Dnr: 2019/0289

9. Information från prodekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Ordförande rapporterar

att notera informationen

Underlag

-

(14)

1 (3) Utskottet för utbildning på grundnivå och

avancerad nivå 1:2019 2019-02-07

Ärende 2018/2587 Besluts-PM

Beslutande Handläggare

Fakultetsnämnden Helene Lindgren

Julia McNamara

BESLUTSPROMEMORIA

Ansökan om att inrätta kandidatprogrammet i

folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling

Bakgrund

Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) inkom den 11 januari 2019 till fakultetsnämnden med en ansökan om att inrätta ett nytt kandidatprogram i folkhälsovetenskap. Ansökan har därefter kompletterats och förtydligats i samråd med ansvariga handläggare. Det nya programmet är tänkt att ersätta det befintliga folkhälsoprogrammet (GKV01) och planeras att anta studenter från och med höstterminen 2020.

En första avstämning har tidigare gjorts med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt med fakultetsnämnden i november respektive december 2018, i enlighet med fakultetsnämndens process för inrättande av nytt utbildningsprogram. Fakultetsnämnden lämnade vid detta tillfälle ett medskick till akademin gällande en av kurserna i årskurs 3 och hanteringen av praktikplatser i denna.

Fakultetsnämnden har att ta ställning till om ansökan är redo att gå vidare till extern granskning samt att utse externa granskare på förslag från akademin. Utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är beredande till fakultetsnämnden.

Faktasammanställning

Akademins ansökan innehåller de punkter som efterfrågas i fakultets- nämndens fastställda process för inrättande av utbildningsprogram (dnr 2018/0250):

• Behov av utbildningen i relation till FUS och övrigt utbildningsutbud

• Förutsättningar i form av lärarkompetens, utbildningsmiljö, forskningsanknytning och samverkan/samproduktion

• Programmets innehåll och upplägg inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling

• Studentperspektiv – efterfrågan och möjlighet att påverka och bidra till utveckling inom programmet

• Arbetslivsperspektiv – arbetsmarknadens behov, anställningsbarhet

• Beredning på akademin – förankring i kollegiet, studenters synpunkter, branschrådets synpunkter

Bilaga 4.1

(15)

2 (3)

• Förslag på externa granskare

• Förslag på utbildningsplan

• Examensmålmatris Innehåll i ansökan

Akademin beskriver i sin ansökan att behovet för ett folkhälsovetenskapligt program med fokus på hållbar utveckling finns, både bland presumtiva studenter och på arbetsmarknaden. Det ligger dessutom i linje med samhällsutvecklingen och arbetet med FN:s globala mål för hållbar

utveckling. Akademin gör i sin ansökan en jämförelse med andra lärosätens utbildningar i folkhälsovetenskap och menar att detta programförslag är unikt med sin inriktning på social hållbar utveckling. Tanken är också att det nya kandidatprogrammet på ett bättre sätt än tidigare ska knyta an till högskolans nya masterprogram i folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd (AMM10). Akademin har för avsikt att bedriva utbildningen med befintlig personal tillsammans med en planerad nyrekrytering med särskild kompetens inom social hållbar utveckling.

I ansökan beskrivs programmets innehåll och upplägg, inklusive internationalisering, jämställdhet och hållbar utveckling. Varje kurs finns kort beskriven och i den bifogade examensmatrisen framgår hur kursernas lärandemål är tänkta att uppfylla de nationella examensmålen för kandidatexamen. Sedan avstämningen i utskott och fakultetsnämnd har akademin gjort förtydligande i beskrivningen av kursen Hälsofrämjande arbete – tillämpning i termin 6, när det gäller hantering av och ansvar för praktikplatser i kursen (s 13-14). Där framgår att kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser dit studenterna kan söka sig, men att det är studentens ansvar att ta kontakt och ordna med platsen. Studenten kan också själv komma med förslag på arbetsplats. Samtliga praktikplatser ska uppfylla ett antal kriterier för att bli aktuella.

Förslag på externa granskare

Vid inrättande av nya utbildningsprogram utser fakultetsnämnden externa granskare, vanligtvis två till tre stycken med representation från såväl akademi som studenternas framtida arbetsmarknad, med uppdrag att granska akademins ansökan och förslaget på utbildningsplan. Akademin lämnar i sin ansökan förslag på fyra externa granskare:

• Yvonne Forsell, adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet

• Per-Inge Hellman, hållbarhetsstrateg vid Västerås stad

• Anna-Maarit Tirkkonen, folkhälsostrateg vid Eskilstuna kommun

• Lena Nyman, ANDT-samordnare vid Länsstyrelsen Västmanland Av dessa fyra är det en person, adjungerad professor Yvonne Forsell, som representerar annat lärosäte. Hon är också verksam vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) vid Region Stockholm. Övriga tre representerar folkhälsoarbete i kommunal och statlig sektor.

Bilaga 4.1

(16)

3 (3) Överväganden

Praktikplatser i tillämpningskursen

Vid fakultetsnämndens möte den 12 december 2018 gjordes ett medskick till akademin gällande kursen Hälsofrämjande arbete – tillämpning i årskurs 3.

Utskottet och fakultetsnämnden tyckte inte att det framgick tillräckligt tydligt i ansökan hur hanteringen av praktikplatser skulle gå till och var ansvaret ligger för att ordna en praktikplats. Dessutom önskade nämnden att akademin skulle redogöra för hur kursen och praktikplatserna kvalitets- säkras.

Kursen ges redan idag i det befintliga folkhälsoprogrammet som en valbar kurs i årskurs 3 och akademin tänker sig att hanteringen av praktikplatser i det nya programmet kommer att fungera på samma sätt, genom att

kursansvarig kan bistå med förslag på arbetsplatser som gärna tar emot studenter och som i många fall har gjort det tidigare. Akademin har

kontakter med arbetsgivare inom ramen för befintligt program och har även tagit nya kontakter med en större geografisk spridning än tidigare.

Studenten kan också komma med ett eget förslag, men arbetsplatsen måste i båda fallen uppfylla ett antal kriterier och kunna bistå med en handledare för studenten under kurstiden.

Att kursen i det nya programförslaget är en del av det ordinarie kursutbudet, istället för en valbar kurs som i det nuvarande folkhälsoprogrammet, talar för att det yttersta ansvaret för att ordna praktikplatser bör ligga på

akademin, vilket ansökan inte ger uttryck för. Samtidigt har det upplägg som föreslås, där studenten också har ett stort ansvar för att ordna praktikplats, redan prövats och fungerar väl i den valbara kurs som ges idag. Akademin har också inför det nya programmet gjort stora ansträngningar med att kontakta tänkbara arbetsplatser där folkhälsoarbete bedrivs på olika nivåer.

Val av granskare

Akademin har föreslagit fyra externa granskare som samtliga har tackat ja till att granska ansökan. Granskarna har kompetenser inom flera olika sektorer och bör kunna bidra med olika perspektiv som kan vara värdefulla för akademin och inför fakultetsnämndens slutliga ställningstagande om att inrätta programmet. Vanligtvis utses två till tre granskare och i det fall nämnden kommer att göra ett urval, föreslår akademin att de tre förstnämnda granskarna utses.

Beredningens rekommendation

Tjänstemannaberedningen anser att akademins ansökan är komplett och av sådan kvalitet att den kan gå vidare till extern granskning och föreslår att de tre förstnämnda granskarna utses, i enlighet med akademins förslag.

Granskarnas synpunkter föreslås inkomma senast den 5 april 2019 för att akademin därefter ska ges möjlighet att lämna kommentarer för vidare beredning inför utskott och nämnd i maj och juni, då ett eventuellt beslut om inrättande kan fattas.

Bilaga 4.1

(17)

1 (14)

Ansökan till fakultetsnämnden och utskott inför nytt program i folkhälsovetenskap

Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap med inriktning livsstil och social hållbar utveckling

Bakgrund

Folkhälsovetenskapliga programmet har under de senaste 20 åren erbjudits som utbildning inom akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) vid Mälardalens högskola (MDH). Under senare år har folkhälsoämnet alltmer kommit att kopplas till hållbar utveckling och behovet av att främja

människors livsstil för hälsofrämjande effekter. Utifrån detta och även som en del i att öka söktrycket till utbildningen önskar vi kunna erbjuda ett aktuellt och modernt program vilket har förankrats och fått stöd av externa samverkansaktörer, studenter och framtida arbetsplatser.

Vi avser med detta programförslag kunna möta arbetsmarknadens behov ytterligare genom att bidra med en utbildning som ger kunskap inom områden som samhället efterfrågar, vilket även ökar studenternas anställningsbarhet efter studierna. Då tidigare fokus i programmet varit folkhälsovetenskap per se, lägger vi nu till ansatserna ”hållbar utveckling”

och ”livsstil” vilket breddar möjligheterna för vilka arbeten studenterna kan söka efter sin examen. Vidare så stärker vårt ”nya program” ytterligare koppling till magister- och masterutbildningarna vi erbjuder i

folkhälsovetenskap. Vi får dessutom en tydligare koppling till

forskargruppen Hållbar livsstil och hälsa ur ett folkhälsoperspektiv vilket i sig gynnar forskning inom tvärvetenskapliga samarbeten internt och externt.

Vi har tillgodosett arbetsmarknadens behov och efterfrågan om att öka möjligheten till arbete efter examen. Vi har även tillgodosett tidigare och nuvarande studenters önskemål om att stärka utbildningen inom områden som livsstil och psykisk ohälsa.

Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Vi skapar nu ett program som är grundat i FNs Globala mål Agenda 2030, för hållbar utveckling. MDH har redan antagit utmaningen att arbeta med dessa mål:

https://www.mdh.se/forskning/fn-globala-mal. Sverige har skrivit under hållbarhetsmålen och vi vill erbjuda en utbildning som utbildar människor som kan jobba vidare med dessa mål.

Region Västmanland och Västerås stad har som vision att bli ledande i Sverige på miljö- och klimatområdet så det finns bred förankring regionalt att jobba med dessa frågor, våra kontakter inom branschen efterfrågar ett program som har stort inslag av hållbar utveckling.

I Sverige finns idag 9 program i folkhälsovetenskap på högskole- och universitetsnivå. Inget av dessa program har den aktuella inriktning (eller liknande) som vi nu planerar för. Närmast kommer Högskolan i Gävle som

Bilaga 4.2

(18)

2 (14) har ett program som ger examen till strateg i hållbar utveckling. Deras

program och kurser fokuserar mer på biologi och labbundervisning – mer åt miljökunskap, vilket vårt nya program inte inkluderar.

Större delen av programmet finns på campus Västerås med några inslag av kurser med flexibelt lärande och fristående kurser för att nå studenter från ett större geografisk upptagningsområde.

Lärarkompetensen år 2020 vid kursstart har vi redogjort för nedan och vi kan motivera för att det finns både goda förutsättningar och kompetens för att med god kvalitét kunna bedriva vårt föreslagna program.

Forskningsanknytning – 2 Professorer, två docenter, 5 lektorer inom ämnen som täcker olika delar av planerat program. På sikt planeras även för doktorand inom Folkhälsovetenskap.

Kompetensområde tillägg: Med en nyrekrytering av ämneskunnig inom hållbar utveckling så kan vi bedriva den planerade utbildningen med befintlig personal. Samtliga i lärarkollegiet kommer att genomgå en grundutbildning inom hållbar utveckling – social hållbar utveckling av samhället. Tillika litteraturinläsning om ämnet.

Kortfattad redogörelse för hur ärendet har beretts på akademin Januari-mars 2018: Kontinuerliga diskussioner gällande

Folkhälsoprogrammets sjunkande antal av förstahandssökande, med akademichef Maria Müllersdorf, professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson samt vid APT i januari och februari. Orsak och åtgärd diskuteras gällande behov och förutsättningar för att ändra inriktning på programmet i syfte att bättre möta arbetsmarknadens behov, öka anställbarheten hos studenterna samt öka antalet

förstahandssökande. Process gällande tidsplan påbörjades.

Februari-maj 2018: omvärldsanalyser genomfördes gällande övriga folkhälsoprogram i Sverige, kontakt med externa nyckelpersoner inom folkhälsoarbete i Västerås stad, Länsstyrelsen Västmanland, Landstinget Sörmland, Länsstyrelsen Södermanland, Eskilstuna kommun, SISU idrottsutbildarna i Västmanland och Södermanland, Enköpings kommun, Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland m.fl. Under APT under hösten diskuterades även inriktning mot social hållbarhet som ett viktigt inslag i folkhälsoprogrammet i enighet med omgivande samhälle. Vid diskussion med studenter i T4 och T6 gällande framtida önskemål vid nytt programinnehåll framhölls psykisk ohälsa, projektledning och

droger/missbruk som önskade kursinslag.

Maj-juni 2018: Fortsatta diskussioner med akademichef, utbildningsledare, anställda, studenter och externa samverkansaktörer om framtida program, arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Branschrådet fick frågan om vad de önskade av våra studenter, i sin roll som framtida arbetsgivare.

Juni 2018: En arbetsgrupp inkluderande professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef

Bilaga 4.2

(19)

3 (14) Charlotta Hellström arbetade fram en preliminär utbildningsplan för

framtida folkhälsovetenskapliga program. En lärarkompetensmatris togs fram och påvisade förutsättningar för att kunna driva framtida föreslaget program. Forskningsanknytningen, i relation till forsknings- och

utbildningsstrategi (FUS) och övriga program vid MDH/HVV togs upp i dessa diskussioner och möten.

Augusti 2018: En heldag avsattes för att hela kollegiet på folkhälso-

avdelningen skulle gå igenom förslaget på utbildningsplan. Det blev många intressanta diskussioner och en hel del förbättringar/förändringar, flytt av kurser o.s.v. genomfördes. Ett exempel som diskuterades och mottogs positivt är att hälsofrämjande arbete, hälsans bestämningsfaktorer, policys och styrdokument inom folkhälsans många olika områden kommer att ingå som ett naturligt inslag inom majoriteten av de planerade kurserna. Det hälsofrämjande inslaget är alltså inte ”borttaget” utan får en mer naturligt integrerad del för de olika ämnen som ingår i kurserna. Hur detta kan ske inom respektive kurs sedan har diskuterats vidare vid ämneslagsträffar.

Augusti-september 2018: Planering av inrättandeprocessen fortsatte i samråd med ledningskansliet, akademichef och utbildningsledare (Agneta och Ylva). Fortsatta diskussioner inom kollegiet vid APT samt vid

branschråd och programråd.

September 2018: Programförslaget presenterades vid ett uppstartsmöte där arbetsgruppen från folkhälsoavdelningen (professor Katarina Bälter, docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och avdelningschef Charlotta Hellström) samt utbildningsledare från HVV och handläggare från ledningskansliet ingick. Vi fick klartecken att fortsätta processen och även beröm för ett gediget förarbete både muntligt och skriftligt. Ett förslag på utbildningsplan diskuterades via branschrådet där även studenter från samtliga terminer inom nuvarande folkhälsoprogram vid MDH deltog.

Samtliga var väldigt positiva till förslaget och ett fåtal justeringar föreslogs av både studenter och branschrådets deltagare. Det framgick även en önskan om att få vara delaktig vid skapandet av kursplanerna. Länsstyrelsens representanter liksom representant från Västerås stad föreslog ett aktivt samarbete även inom kurserna gällande både utbildning och

examinationsmoment när det gäller social hållbar utveckling och livsstil och levnadsvanor.

Oktober-november 2018: Fortsatt övergripande planering av kursinnehåll, hållbarhetsperspektiv, jämställdhet och internationaliseringsinslag i programmet. Vid samtliga APT fanns processen med nya programmet med som en punkt öppen för diskussioner och frågor. Ny akademichef Anna Letterstål fick en muntlig presentation om planerad ansökan.

28 november 2018: Avstämning med utskottet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå där underlaget för framtida program presenterades av docent Peter Larm, programsamordnare Susanne Eriksson och professor Katarina Bälter. Avdelningschef Charlotta Hellström deltog ej på grund av

Bilaga 4.2

(20)

4 (14) sjukdom men har funnits med i planering inför mötet via telefon och

mailavstämningar.

12 december 2018: Möte fakultetsnämnd, med presentation (Charlotta Hellström) av planerat program.

11 januari 2019: Fullständig ansökan lämnas in till fakultetsnämnden.

Studentperspektiv för fortsatt planering

Studenternas input är betydelsefullt för fortsatt arbete med programmets innehåll och undervisning. Under planering inför ansökan har studenter varit del av processen kontinuerligt. Även i framtida arbete med

kursplanering kommer studenter att ta del av och ges möjlighet att påverka det fortsatta arbetet med programmet och dess kurser. Vid framtida planeringsmöte bjuds studenter från olika terminer in för vidare

diskussioner. Dessutom involveras linjeföreningen Folke och studentrådets representanter även under den framtida processen med programmets planering.

Förslag på Externa granskare av ansökan:

De tillfrågade granskarna motsvarar olika kompetenser och erfarenheter inom folkhälsoarbete, både teoretiskt och praktiskt. Vi ser det som en styrka att få kommentarer från både kommun, landsting och annat lärosäte med folkhälsoutbildning. Dessutom täcks områdena folkhälsa, hållbar utveckling och livsstilsperspektiv av de föreslagna granskarna.

Yvonne Forsell. Professor i folkhälsovetenskap och MD psykiatri och geriatrik. Arbetar vid sektionen för epidemiologi och folkhälsovetenskaplig interventions forskning. Karolinska Institutet. Solna. Yvonne.forsell@ki.se Telefon: 08-12337161

Per-Inge Hellman, Hållbarhetsstrateg. Ansvarig för kommunens

folkhälsoarbete. Stadsledningskontoret. Västerås Stad. Telefon: 021-393333 Per-Inge.Hellman@vasteras.se

Anna-Maarit Tirkkonen, Folkhälsostrateg

Kommunledningskontoret/Välfärd, Eskilstuna kommun Telefon: 016-710 24 28 , 073 950 65 89, anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se

Lena Nyman, ANDT samordnare, Avdelningen för samhällsutveckling, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Telefon: 010-224 93 75,

lena.nyman@lansstyrelsen.se

Reflektioner över jämställdhet

Jämställdhet kommer att ingå som en strimma i våra kurser inom

programmet. Då jämlikhetsfrågor är en naturlig del i folkhälsan är det även ett naturligt inslag. Om man ser ur ett studentperspektiv så är majoriteten av sökande till vårt tidigare program kvinnor, dock kan vi se en kontinuerlig ökning av män i vårt program. I år har vi ca 10 män av 50 i programmet. Vi hoppas nu med vårt nya programutbud kunna locka ännu fler män att söka sig till vår utbildning. All utbildning sker med hänsyn till jämställdhets- perspektiv i enlighet med MDHs direktiv och riktlinjer.

Bilaga 4.2

(21)

5 (14) Gällande lärare så är vi även där en majoritet kvinnor som arbetar på

folkhälsoavdelningen. En anledning är att vi har fler kvinnor som söker våra utannonserade tjänster samt följer övrig trend inom hälsa och vårdyrken. En reflektion är dock att vi har fler manliga gästföreläsare och konsulter i programmet än kvinnliga. Ekonomikurserna vi har i dagens program leds av två manliga ekonomer från akademin för ekonomi, samhälle och teknik (EST). I omgivande samhälle verkar det finnas en jämnare könsfördelning inom folkhälsoarbeten. Så det blir en utmaning för oss att nå även en manlig studentgrupp och att rekrytera fler män vid framtida personalrekryteringar.

Gällande kurslitteratur så planeras en gedigen genomgång av all kurslitteratur där jämställdhetsaspekten ses över.

Reflektioner över hållbar utveckling

I och med samhällets utveckling och folkhälsans utveckling när det gäller att mer arbeta för hållbara insatser på både kort och lång sikt, för individ, grupp och samhälle så bör utbildningsmöjligheter följa trenden. Därför ligger vi helt rätt i tiden när vi erbjuder ett folkhälsovetenskapligt program med inriktning särskilt mot hållbar utveckling, med särskild vikt vid social hållbar samhällsutveckling. Omgivande aktörer i folkhälsoarbete har redan påbörjat ett arbete som inkluderar detta och det är efterfrågat att vi ger utbildning som förbereder för senare arbetsliv där både folkhälsa och hållbar utveckling finns interagerat. Folkhälsovetenskapen utgör grunden för programmet och nu utökar vi med kunskaper även för hur folkhälsoarbete gynnar även kommande generationer. Allt grundat i FNs globala mål för hållbar utveckling. I linje med regering, regionalt och lokala beslut. Dessutom har MDH redan påbörjat arbete med att arbeta efter dessa mål.

Reflektioner över livsstil/levnadsvanor

Människors livsstil och levnadsvanor sätter grunden för deras hälsa. På alla nivåer i samhället bedrivs arbeten kring dessa områden. Genom att vi ger studenterna kunskaper inom dessa områden ökas markant deras möjligheter till framtida arbeten inom även andra arbetsinriktningar förutom specifika uppdrag som folkhälsovetare. Att även inkludera de olika perspektiven;

individ, grupp, samhälle och barn, unga, vuxna och äldre breddar anställningsbarheten än mer. Dessutom finns det en stor efterfrågan för kurser inom livsstil och levnadsvanor på högskole-/universitetsnivå både från studenter och omgivande samverkansaktörer. Därav valet att lägga dessa som fristående för att kunna ta in större mängd studenter med olika bakgrund, erfarenhet och ämnestillhörighet.

Möjlighet till arbete efter studierna

I och med att vi breddar folkhälsoprogrammet till att tydligt även inkludera hållbar utveckling och livsstil inklusive psykisk ohälsa och beroende-

skapande medel, kost och fysisk aktivitet öppnar det upp för studenterna att söka och vara attraktiva för ett stort utbud av arbeten inom hälsa och livsstil.

Hållbar utveckling för människors hälsa inkluderar ett relativt nytt sätt att arbeta vilket har lett till nya arbetsuppgifter inom bland annat kommun, landsting, länsstyrelsen och politiken där det även finns en efterfrågan på intern kompetensutveckling och utbildning inom områdena. Vi utbildar för

Bilaga 4.2

(22)

6 (14) framtida hälsoarbeten och vår programidé matchar verkligen arbets-

marknadens efterfrågan enligt våra externa samverkansaktörer vilka har varit med i processen i att ta fram vår programidé. Ett samarbete har även skett med Folke (folkhälsostudenternas linjeförening) samt tidigare

studenter år 3 på folkhälsoprogrammet. Studenternas synpunkter har främst handlat om kursinnehåll men gällande själva programmet är de mycket positiva till att livsstil får mer plats och att de fristående kurserna nu tydligare kan relateras till framtida arbete.

Reflektioner över internationalisering

För att utveckla internationalisering inom folkhälsoprogrammet sker inom detta programförslag följande:

Utveckla och öka utbudet kurser med undervisning på engelska på grundnivå. Kursen Global health and Sustainable development, 7,5 hp, genomförs på engelska och är dessutom en fristående kurs som kommer att ingå i det internationella kurserbjudande som MDH annonserar till

internationella studenter och internationella avtal. Vi uppmuntrar som tidigare våra studenter till internationell mobilitet inom utbildningen inom exempelvis examensarbetets datainsamling, Minor Field Studies

(stipendium) och fältarbete inom ”Public health Sciences and Social Sustainable development”. Dessutom redogörs även för studenternas möjlighet till utbytesstudier inom termin 4 och termin 5 i enlighet med aktuella avtal inom akademi HVV. Folkhälsostudenter har under tidigare år varit intresserade av att utveckla sitt lärande utomlands och detta är något som vi ständig arbetar med tillsammans med studenterna, för att kunna erbjuda. Dessutom strävas efter att hålla en god kvalitet i den undervisning som sker utomlands inom ramen för programmet. De studenter som

genomför utbildningsmoment som sker utomlands får sedan presentera sina erfarenheter för studenter och lärare vid programmet.

Vi kommer även inom olika nivåer att verka för att samtliga delar av vårt program ska innehålla relevanta internationella dimensioner. Redan vid planering av kursinnehåll och lärandemål i kursplanearbetet ska internationalisering vara synligt inom samtliga kursplaner i syftet att bidra till att studenterna utvecklar internationella perspektiv inom kursområdet.

Litteratur inom samtliga kurser i programmet ska inkludera internationella vetenskapligt publicerade artiklar på engelska. Artiklarna ska vara Peer Review artiklar, och syftar till att ge ett internationellt perspektiv till det område som avhandlas. Dessutom ökar detta studenternas förståelse och förmåga att ta till sig och utveckla förmågan att tillämpa engelskt akademiskt språk.

Vi avser även att ytterligare förstärka delar av interkulturalism inom diskussioner som förs i klassrummen och andra forum. Syftet är att

människor med olika kulturer kommunicerar med och påverkar varandra via erfarenhetsutbyte. Folkhälsoprogrammets studenter inkluderar ofta ett flertal studenter med internationell bakgrund vilket ger möjligheter till att förståelsen och utveckling gällande andra kulturers hälsa och förutsättningar till hälsa gynnas. På liknande sätt ska gästlärare, gästforskare och

Bilaga 4.2

(23)

7 (14) doktorander inom akademin i högre utsträckning vara del i studenternas

naturliga inlärningsmiljö. Att stärka internationalisering på hemmaplan gör studenterna dessutom mer anställningsbara då de har ytterligare reflektioner och kunskaper med sig. Att språket oftare sker på engelska via inläsning av material, filmer och via gästföreläsare är ytterligare berikande för

studenternas utveckling av kunskap inom högre utbildning.

Genom ett strukturellt arbete med ovan nämnda delar finns goda förutsättningar för att alla studenter inom programmet får ta del av internationalisering som tidigare främst tillämpats av de studenter som själva önskat utveckla sina kunskaper inom fältet. Folkhälsoarbete i framtiden handlar till stor del om att kunna bemöta, förstå och rikta hälsofrämjande insatser till det mångkulturella samhället som befinner sig i en global kontext.

Examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning för kandidatexamen i folkhälsovetenskap hämtad från MDH:s lokala examensordning:

Examen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet varav minst 30 hp på nivå G2 vari ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 hp. I kursfordringarna om 180 hp får högst 15 hp på avancerad nivå ingå.

Lärarkompetensmatris och planerade lärarresurser år 2020 Namn

Katarina Bälter

Professor, Folkhälsovetenskap Nutritionist/Dietist Med.

Dr. Nutrition

Peter Larm Docent, Universitetslektor Socionom. Med. Dr. klinisk forskning

Charlotta Hellström

Universitetslektor Med. Dr. Folkhälsovetenskap, Fil. Mag.

Folkhälsovetenskap Fabrizia

Giannotta Docent, Universitetslektor och PhD Psychology.

Robert

Larsson Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap. Fil. Dr.

Arbetslivsvetenskap Camilla

Ramsten

Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Fil. Dr.

Socialt arbete Elisabeth

Jansson Universitetsadjunkt (Gjort halvtid doktorand) Fil. Mag.

Folkhälsovetenskap Helena

Olsson

Universitetsadjunkt Fil. Mag. Folkhälsovetenskap

Bilaga 4.2

(24)

8 (14) Susanne

Eriksson

Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap

Maria Norfjord Van Zyl

Universitetslektor, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap, Leg.

sjuksköterska, Med. Dr. Folkhälsovetenskap

Kent Nilsson Adjungerad professor, psykiatri, neurovetenskap och folkhälsovetenskap

Uppsala Universitet och Region Västmanland, Centrum för klinisk forskning

Lina Nilsson Universitetsadjunkt, Fil. Mag. Folkhälsovetenskap Nyrekrytering Rekrytering av disputerad person med kunskapsområde

hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv

Programmets kurser samt behörighetskrav

Termin 1 Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N

Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N (MedVet)

Termin 2 Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N

Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N

Termin 3 Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F

Livsstil och hälsa – ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F

Termin 4-5 Valbara kurser

Termin 4 Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15hp, G1N (Valbar programkurs, fristående kurs)

Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development), 7,5 hp, G1N (Valbar

programkurs, språk engelska, fristående och flexibel kurs) Projektledning, 7,5 hp, G2F (Valbar programkurs,

fristående kurs)

Termin 5 Kost och fysisk aktivitet – ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK)

Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N (PK, FK, flexibel kurs) Psykisk ohälsa – en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F

Bilaga 4.2

(25)

9 (14)

(PK, FK, flexibel kurs)

Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F (PK,FK)

Termin 6 Hälsofrämjande arbete – tillämpning, 7,5 hp, G2F Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F

Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E

Information om respektive kurs TERMIN 1

Folkhälsovetenskap, 15 hp, G1N

Här läggs grunderna inom kärnämnet folkhälsovetenskap för att ge studenterna förståelse för bredden inom ämnet, och en stabil bas bygga vidare sin kunskap på. Under denna termin betonas även särskilt grunderna i vetenskapligt skrivande och reflektion över eget lärande. Ett

tvärvetenskapligt ämne som folkhälsovetenskap kräver en ökad förmåga att reflektera över de olika delarna i förhållande till helheten.

Folksjukdomar, epidemiologi och sjukdomslära, 15 hp, G1N

Som utbildad folkhälsovetare förväntas det att du har en grundläggande kunskap om hur bestämningsfaktorer kopplat till individers

livsstil/levnadsvanor påverkar hälsan i förhållande till utbredning av

folksjukdomar. Inkluderat är grunder i epidemiologi i syftet att studenter ska kunna söka, hitta och förstå relevant vetenskapliga data, artiklar och statistik gällande folkhälsorelaterade sjukdomar och risk/friskfaktorer för

folksjukdomar. Kursen ges inom huvudämnet Medicinsk vetenskap och inkluderar anatomi och fysiologi kopplat till folksjukdomar och

levnadsvanor.

TERMIN 2

Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp, G1N

Inkluderat såväl kvalitativ som kvantitativ metod samt betoning på kritiskt tänkande/källkritik, akademiskt skrivande och ett vetenskapligt

förhållningssätt. Kursens bas ligger i att studenterna ska förstå

forskningsprocessens olika moment. Grundläggande förutsättningar för att utföra empiriska studier inkluderas i denna kurs liksom vikten av

evidensbaserad kunskap och etik i forskning. Kursen är i stora delar en kurs där studenterna får testa sina teoretiska kunskaper och prova på att planera, genomföra och presentera en pilotstudie och en intervjustudie inom

studentgruppen. Dataprogrammet SPSS används som statistikprogram.

Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp, G1F

För att förstå hur vi ska skapa ett hållbart samhälle för befolkningens hälsa måste kunskap finnas om vad som styr individens val av livsstil. För att kunna förstå och tillämpa detta vid hälsoåtgärder krävs kunskap inom

Bilaga 4.2

(26)

10 (14) hälsopsykologi som inkluderar teorier om hälsobeteenden, motivation till

förändring, hälsolitteracitet samt hälsokommunikation.

Hållbar utveckling, 7,5 hp, G1N

För att förstå hållbar utveckling som helhet behövs en grundkunskap inom alla tre dimensioner inom hållbar utveckling; Ekologiskt, ekonomiskt och socialt. En förståelse för framväxt, koppling till folkhälsoarbete, nutid och framtida utmaningar. I denna kurs avser vi att till stor del använda oss av fallbeskrivningar ur samhällsprojekt inom området.

Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp, G1N En kurs där de ekologiska och ekonomiska dimensionerna för hållbar samhällsutveckling lyfts fram. Arbetet med en socialt hållbar samhälls- utveckling kräver att hänsyn tas även till den ekologiska och ekonomiska hållbarheten för att nå hållbarhet. Att ha alla tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) av hållbarhet med som obligatoriska kurser i

programmet anses som en styrka.

För den ekonomiska delen har vi ett fortsatt samarbete med Per Janze, lektor i ekonomi vid akademi EST som gärna önskar fortsatt samarbete med folk- hälsan då han tidigare haft kurser i folkhälsoprogrammet i hälsoekonomi.

TERMIN 3

Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp, G1F Betonar det sociala perspektivet inom hållbar utveckling genom att

fördubbla poängen där gentemot de andra dimensionerna, då folkhälsan mer finner stöd i socialt hållbara delar av hållbar utveckling. Inom social

hållbarhet ges ett fokus både på hur samhället och individen påverkas av bland annat jämlika förhållanden, relationer, mångfald och inkludering. För ett hållbart samhälle måste ett större fokus handla om att få till social hållbarhet. Detta har uppmärksammats av politiken som efterfrågar strategier för hur kommuner och landsting kan arbeta vidare med frågan.

Inom kursen diskuteras detta ur nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.

Jämställdheten är en del av jämlikhet i hälsa som i sin tur är folkhälsovetenskapens mest väsentliga område. Utbildning inom folkhälsovetenskap präglas av ett jämlikhetsperspektiv i såväl mål som strategier. Detta synliggörs nu ytterligare genom att ha en obligatorisk kurs i termin tre där jämlikhet, mångfald och inkludering betonas även i titeln. Här redogörs för utsatta grupper i samhället inom olika målgrupper och arenor.

Vi reflekterar även över mångfaldens betydelse för samhället på nationell, regional och lokal nivå. Delaktighet och inkludering är en viktig del i

folkhälsovetenskap där vi talar om begrepp som empowerment och känsla av sammanhang (KASAM) som förutsättningar för god hälsa. Dessa begrepp belyses utifrån jämlikhetsperspektiv.

Livsstil och hälsa – ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp, G2F För att nå en hållbar samhällsutveckling för alla åldersgrupper i befolkningen, behöver folkhälsan förstås ur ett livscykelperspektiv.

Kunskaperna om livsstil fördjupas här inom områdena barn, ungdomars,

Bilaga 4.2

(27)

11 (14) vuxnas och äldres hälsa både ur ett individ och samhällsperspektiv. Hur ser

hälsosituationen ut i de olika målgrupperna? Vilka är särskilt framstående risk- och friskfaktorer för dessa? Vilka förutsättningar, lagar, rättigheter finns för de olika målgrupperna att ha en god hälsa?

Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp, G2F Kunskaper om implementering av hälsofrämjande arbete på samhällsnivå är avgörande för att uppnå hållbarhet i folkhälsoarbetet. I denna kurs lär sig studenterna att via vedertagna handlingsplaner och styrdokument i kommuner och landsting formulera egna och kritiskt granska befintliga hälsofrämjande insatser som bedrivs på samhällsnivå. För att en

implementering ska lyckas behövs planering och även utvärdering inrymmas i insatsen. Planering, genomförande (teoretiskt), uppföljning/utvärdering ingår i kursens innehåll.

TERMIN 4

Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs

Hälsofrämjande arbete utgår ofta från ett så kallat arenaperspektiv som innebär att samhället arbetar för att skapa stödjande betingelser för hälsa i naturliga miljöer där människor befinner sig. Sådana miljöer kan vara skola, trafik, bostadsområde och arbetsliv. För att exemplifiera detta perspektiv är arbetslivet en mycket passande arena att utveckla kunskap inom. Kunskap inom just denna arena främjar även framtida anställningsbarhet.

Ledarskapets betydelse för hälsan inkluderas i kursen. Att denna kurs är valbar främjar även möjligheten att göra denna till fristående för andra än programmets studenter. Att göra kursen både valbar inom programmet och att erbjuda den som fristående är en fördel både för kunskapsutveckling i samhället, kursens budget, samt tillför programstudenterna möjligheter till nätverksbyggande, kunskap och exempel utanför högskolans väggar.

Global hälsa och hållbar utveckling (Global Health and Sustainable development,), 7,5 hp, G1N, Valbar, fristående och flexibel kurs

FNs globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) ligger till grund för kursen som ges på engelska. Att kursen ges på engelska via flexibelt lärande möjliggör även för icke svensktalande och internationella studenter att läsa kursen. Kursen innefattar ett globalt perspektiv på hälsoutveckling samt hållbar utveckling. En del av kursen handlar även om hur den internationella utvecklingen av folkhälsan påverkas av globalisering. Förutsättningar för hälsa skiljer sig åt beroende på var i världen du lever. Studenterna lär sig hitta fakta om hälsosituationer i olika länder, dess orsaker och

förändringsmöjligheter eller hinder för förändringsmöjligheter.

Projektledning, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående kurs

Folkhälsovetenskap bygger på en holistisk syn på hälsa och är av naturen ett tvärvetenskapligt ämne. Som utbildat folkhälsovetare hamnar du ofta i positioner där projekt bestående av olika aktörer och professioner ska samverka och samarbeta i en gemensam viljeriktning. Kunskaper och färdigheter i projektledning blir då väsentlig och är något både studenter och

Bilaga 4.2

(28)

12 (14) omgivande samhälle har efterfrågat. Förhoppningen är att den även kommer

att attrahera studenter utanför programmet.

TERMIN 5

Kost och fysisk aktivitet – ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående kurs

Att ha kunskaper inom kost och fysisk aktivitet är relevant för alla människor. Folkhälsovetare arbetar ofta inom frågor som gäller hur

kostvanor och motionsvanor kan förbättras/ökas i befolkningen i avseendet att förbättra hälsan och förebygga sjukdom och skador. I och med den snabba utvecklingen av halvfabrikat, vår önskan om att allt ska gå fort att tillaga osv så är det av stor vikt att sprida kunskap om grundläggande näringslära och hur människor påverkas av sina kostvanor. När det gäller fysisk aktivitet så vet vi att det är en av de enklaste formerna av behandling för att nå en förbättrad hälsa. Vardagsmotionen har minskat nationellt och allt fler har en sittande livsstil både på arbete/skola och fritid. Många studenter är intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt.

Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp, G1N, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs

ANTDS-frågor är ett ständigt aktuellt folkhälsoämne och utgör till stor del ett hot mot folkhälsan. Missbruk innefattar även ofta samsjuklighet med andra sjukdomstillstånd såsom depression, ångest etc. Beroenden och missbruk innefattar mycket lidande för individen, dess anhöriga och andra personer ex arbetskamrater, dessutom innebär missbruket en enorm

kostnad för samhället i form av vård, behandling, arbetsbortfall, kriminalitet etc. Att vara barn till en missbrukande förälder ökar risk för ohälsa både i unga år och som vuxen. Detta är stora frågor och en betydande del av folkhälsoutmaningarna inom folkhälsoarbeten. Kursen inkluderar fakta, orsaker, konsekvenser, behandlingsmöjligheter och förändringsmöjligheter för att minska bruket av skadliga substanser och beteendemissbruk. Kursen inkluderar även belöningssystemets funktioner. Många studenter är

intresserade av dessa ämnen och tidigare kurser har visat ett stort söktryck både internt och externt.

Psykisk ohälsa – en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp, G2F, Valbar programkurs, fristående och flexibel kurs

Kursen avser att ge kunskap gällande psykisk ohälsa, dess orsaker och effekter för individ och samhälle. Den psykiska ohälsan ökar, och särskilt inom ungdomsgrupperna. Varför är det så? Hur har samhällets utveckling, digitalisering, valmöjlighet, tillgänglighet och annat påverkat vår hälsa? I denna kurs ser vi på problematiken från olika perspektiv och på olika nivåer av samhället. Regeringens proposition gällande psykisk hälsa kontra vad som verkligen görs på regional och lokal nivå, vad fungerar/fungerar inte och varför? Vi ser även på psykisk ohälsa ur ett teoretiskt perspektiv där några av de mest förekommande psykiska diagnoserna diskuteras.

Bilaga 4.2

(29)

13 (14) Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp, G2F, Valbar

programkurs samt fristående kurs

Att argumentera för att en insats behövs ingår i folkhälsoarbete. Genom att kunna stärka sina argument med teorier och modeller till tänkta

folkhälsoarbeten blir argumenten mer trovärdiga och genomtänkta. Chansen att lyckas med en intervention ökar om planeringen har innefattat tidigare kunskaper, förståelse via teoretisk ansats. Som folkhälsovetare ställs du ofta inför frågan varför individer och grupper har ett ohälsosamt beteende. Att lära sig söka svar inför en förklaring via teorier är därför ett mycket viktigt verktyg för en folkhälsovetare. Denna kurs är även tänkt att ge efterfrågad kunskap inför det slutliga examensarbetet i termin 6.

TERMIN 6

Hälsofrämjande arbete – Tillämpning, 7,5 hp, G2F

Vi ämnar öka arbetslivsintegrationen och stärker professionsbasen genom att göra om tidigare kurs Hälsofrämjande arbete – tillämpning (FHA028, fristående valbar kurs) till programkurs sista terminen.

Detta tillsammans med att placera kursen Teorier och modeller inom Folkhälsovetenskap i anslutning till fältarbetskursen samt examensarbete ökar möjligheterna till att göra sitt examensarbete med koppling till externa aktörers verksamhet samt även samproducerande forskningsprojekt. För en annars främst teoretisk utbildning ger det ett enormt mervärde att få komma ut i verkligheten och uppleva hur folkhälsoarbetet sker i praktiken. Först då får studenten sätta sina teoretiskt införskaffade kunskaper till handling.

Anställbarheten hos studenter bör öka med erfarenheter från arbetslivet.

Tidigare har kursen varit fristående och valbar, dock har de flesta av våra programstudenter valt att gå den. Att lägga kursen i T6 som programkurs leder till att samtliga studenter kommer ut på fältet. En vinst av det är dessutom att de kan få möjligheter till framtida jobb, vilket vi tidigare sett vanligt förekommande. Vi tänker att kursen blir mer praktisk än teoretisk.

Fältarbetet är under fem veckor med en inledande träff där kontaktpersoner från arbetsplatserna bjuds in för information om kursen och om programmet som helhet, och en slutlig fysisk träff efter praktik=examination i

seminarieform.

Kursen Hälsofrämjande arbete – tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Lämplig arbetsplats föreslås av studenten som efter eget intresseområde får möjlighet att själv söka efter en arbetsplats inom folkhälsoområdet. Kursansvarig bistår med förslag på arbetsplatser som tidigare tagit emot studenter och även nytillkomna arbetsplatser som meddelat att de kan ta emot studenter. Detta förfarande är detsamma som vid nuvarande programkurs i folkhälsovetenskap. Högskolan ordnar inte med lämplig arbetsplats. Studenterna informeras om kursens

förutsättningar under föregående termin samt via en avstämning gällande godkännande av arbetsplats några veckor före kursstart. Detta förfarande

Bilaga 4.2

(30)

14 (14) har fungerat väl inom nu gällande program och kurs. Arbetsplatsen

godkännes enligt särskilda kvalitetskriterier som ska vara uppfyllda för att studenten ska få den föreslagna arbetsplatsen godkänd. Kvalitetskriterierna inkluderar bland annat beskrivning om hur arbetsplatsen bedriver

strukturerat folkhälsoarbete, vilka policys och styrdokument som ligger till grund för folkhälsoarbetet samt ett villkor om att arbetsplatsen bistår med en handledare som ansvarar för att studentens utbildning dessa veckor och att denne får ta del av relevant folkhälsoarbete. Före kursstart informeras handledare och studenter om kursens syfte och om de rättigheter och skyldigheter som student respektive handledare har. Kursen examineras genom ifyllt intyg från handledare samt genom en skriftlig

inlämningsuppgift där studenten beskriver delar av folkhälsoarbetet denne tagit del av, kopplat till referenslitteratur. Studenten gör 30 timmar i veckan vid arbetsplatsen och övrig tid avsätts för kursens teoretiska delar.

Avdelningschefen har haft kontakt med tidigare och nya kontaktpersoner som på olika sätt bedriver folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå. Syftet har dels varit att presentera vårt nya programförslag men även för att undersöka deras möjligheter att ta emot våra studenter inom denna kursperiod. Inför planering av nytt program har vi breddat oss för att nå nya samarbetsmöjligheter med kommuner såsom Uppsala, Enköping, Örebro och Stockholm. Dessutom försöker vi stärka ett samarbete med mindre kommuner i Västmanland såsom Sala, Norberg, Skinnskatteberg och Fagersta.

Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp, G2F

Här kommer en fortsättning på grundkursen i vetenskaplig metod. I denna avancerade kurs så handlar det mer om att kunna genomföra, förstå och redogöra för relevanta analyser av ett datamaterial eller ett transkriberat material. Att kunna dra slutsatser, argumentera, diskutera och skapa nya teorier kring det uppkomna resultatet. Även denna kurs är en kurs inför examensarbetet. Studenter har efterfrågat mer kunskaper i just analys, mer praktiska övningar och att sammanställa analyserat material så detta inför vi mer av i kursen.

Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp, G2E

Individuell, empirisk utförd undersökning (kvalitativ eller kvantitativ) som examineras i form av en uppsats på kandidatnivå inom ämnet

folkhälsovetenskap.

Charlotta Hellström Avdelningschef Folkhälsovetenskapliga avdelningen Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola, Västerås Charlotta.hellstrom@mdh.se