Uppsatsen skrevs som ett led i vår utbildning till intensivvårdssjuksköterskor. Enligt socialstyrelsen bör sjuksköterskor kontinuerligt uppdatera sig inom nya forskningsområden samt sprida kunskapen till andra yrkesverksamma inom området, så att sjukvården utvecklas på ett systematiskt sätt (Larsson & Rubensson 2007). Patienternas upplevelse av att vårdas invasivt i respirator uppfattas som en central del i intensivvården och är mycket viktigt att ha kunskap om och att fortlöpande diskutera på IVA. Studien väckte många intressanta diskussioner författarna emellan och kommer förhoppningsvis också göra då den presenteras för verksamheten.
23
Referenser
Arslanian-Engoren, C & Scott, L (2003). The lived experience of survivors of prolonged mechanical ventilation: A Phenomenological
Study. Heart and Lung, 32, 328-334.
Backman, J. ( 2003). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bergbom- Engberg & Haljamae (1989). Assessment of Patients` Experience of Discomforts during Respiratory Treatment. Critical Care Medicine, 10 (17), 1068-1072.
Pedersen, C M., Rosendahl-Nielsen, M., Hjermind, J. & Egerodd, I. (2009). Endotracheal suctioning of the adult intubated patient-What is the evidence? Intensive and Critical Care
Nursing, 25, 21-30.
Claesson. A., Mattson. H., Idwall. E. (2004). Experiences expressed by artificially ventilated patients. Journal of critical Nursing, 14, 116-117.
Corrigan, I., Samuelsson, K., Fridlund, B. & Thomè, B. (2007). The meaning of posttraumatic stress-reactions following critical illness or injury and intensive care treatment.
Intensive and Critical Care Nursing, 23, 206-215.
Devlin, J., Boleski, G., Mlynarek, M., Nerenz, D., Peterson, E., Jankowski, M., Horst, H. och Zarowitz, B. (1999). Motor Activity Assessment Scale: A valid and reliable sedation scale foruse with mechanically ventilated patients in an adult surgical intensive care unit.
CriticalCare Medicine, 27(7), 1271-1275.
Engström, Å., Grip, K. & Hamrèn, M. (2008). Experiences of intensive care unit diaries: “touching a tender wound”. Nursing in Critical Care, 2, (14), 61-67.
Eriksson, K. (1988). Vårdprocessen.Stockholm: Nordstedts Förlag AB.
Etchels, M., MacAulay, F., Judson, A., Ashraf, S., Rickets, IW., Waller, A., Alm, N., Warden, A., Gordon, B., Brodie, J & Shearer, AJ. (2003). ICU-talk: The development of a computorised communication aid for patients in ICU. Care of the Critically Ill, 1, (19), 4-9. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2007) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Grap, M., Blecha, T. & Muro, C. (2002). USA. A description of patient`s report of endotracheal tube discomfort. Intensive and Critical Care Nursing. 18, 224-249.
Gulbrandsen, T. & D-G. Stubberud. (2009). Intensivvård. Lund: Studentlitteratur.
Hine, K. (2007). The use of physical restraint in critical care. Nursing in Critical Care, 12 (1), 6-11.
Hofhuis, J., Spronk,P.,Van Steel, H.,Schrijvers, A., Rommes, J & Bakker,J. (2008) Holland “ Experiences of critically ill patients in the ICU”. Intensive and Critical Care Nursing, 24, 300-313.
24
Hofsö, K. & Coyer, F. (2007). Part 2. Chemical and physical restraints in the management of mechanically ventilated patients in the ICU: A patient perspective. Intensive and Critical
Care Nursing, 23, 316-322.
Hsiu-Fang, H. & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Quality Health Research, 15(9), 1277-1288.
Hweidi, I.M, (2005) Jordanien patient´s perceptions of stressors in Critical care units- A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies. 44, 227-235.
ICN- International Council of Nurses (2007). ICN: etiska kod för sjuksköterskor. [Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/Publikationer--Remisser/Publikationer/Etik/ICNs-etiska-kod/ [20120317].
Jacobi, J., Fraser, GL., Coursin, DB. (2002). Clinical practice guidelines for the sustained use of sedatives and analgesics in the critically ill adult. Critical care medicine, 30, 119-14. Jordan, P., van Royen, D & Strümpher, J. (2002). The lived experience of patients on mechanical ventilation. Health SA Gesondheid, 7, 24-37.
Karlsson, V & Forsberg, A. (2007). Sverige. Health is yearning- Experiences of being conscious during ventilator treatment in a critical care unit. Intensive and Critical Care
Nursing, 24, 41-50.
Larsson, A. & Rubertsson, S. (2005). Intensivvård. Stockholm: Liber AB.
Löf, L., Berggren, L. & Ahlström, G. (2008). ICU patients recall of emotional reactions in the trajectory from falling critically ill to hospital discharge: Follow- ups after 3 and 12 months.
Intensive and Critical Care Nursing, 24, 108-121.
Magarey, J. & McCutcheon, H. (2005). ”Fishing with the dead- Recall of memories from the ICU”. Intensive and Critical Care Nursing, 21, 344-354.
Löf, L.,Berggren, L, & Ahlström, G, (2005) Örebro. Severely ill patients recall of factual events and unreal experiences of hospital admission and ICU stay-3 and 12 months after discharge. Intensive and Critical Care Nursing, 22, 154-166
Maccioli, G., Dorman, T., Brown, B., Mazuski, J., McLean, B., Kuszaj, J., Rosenbaum, S., Frankel, L., Devlin, J., Govert, J., Smith, B & Peruzzi, W. (2003). Clinical practice guidelines for the maintenance of patient physical safety in the intensive care unit: Use of restraining therapies- Ameracan College of Critical Care Medicine Task Force (2001-2002). Critical
Care Medicine, (31), 11, 2665-2676.
Ma, P., Liu, J., Xi, X., Du, B., Yuan, X.,Lin, H.,Wang, Y.,Su, J & Zeng, L. (2009) Kina ”Practice of sedation and the perception of discomfort during mechanical ventilation in Chinese intensive care units. Journal of Critical Care, 25, 451-457.
25
Martin, B & Mathisen, L. (2005). Use of Physical Restraints in Adult Critical Care. American
Journal of Critical Care, 14, 133-142.
Polit D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Williams & Wilkins.
Rotondi, A J., Chelluri, L., Sirio, C., Mendelsohn, A., Schulz, R., Belle, S., Im, K., Donahoe, M & Pinsky, M R. (2002). USA. Patients recollections of stressful experiences while receiving prolonged mechanical ventilation in an intensive care unit. Critical Care Medicine, vol 34. No 4, 746-752.
Samuelsson, K., Larsson, S., Lundberg, D & Fridlund, B. (2003) Intensive care sedation of mechanically ventilated patients: A national survey. Intensive & Critical Care Nursing, 19, 350-36.
Samuelsson, K. AM. (2006). Sedation during Mechanical Ventilation in Intensive Care. Diss. Lund: Division of Nursing, Faculty of Medicine, Lunds Universitet.
Samuelsson, K., Lundberg, D & Fridlund, B. (2006). Memory in relation to depth of sedation in adult mechanically ventilated intensive care patients. Intensive care medicine. 32, 660-667. Samuelsson, K., Lundberg. D & Fridlund, B. (2007a). Stressful experiences in relation to depth of sedation in mechanically ventilated patients. Nursing in critical care. 12, 93-104. Samuelsson, K., Lundberg. D & Fridlund, B. (2007b). Stressful memories and psychological distress in adult mechanically ventilated intensive care patients- A 2-month follow-up study.
Acta Anaesthesiologica Scandinavica, 51, (6), 671-678.
Samuelsson, K. (2009). Adult intensive care patients’ perception of endotracheal tube-related discomforts: A prospective evaluation. Heart & Lung. 40, (2011), 49-55.
Samuelsson, K. (2010). Adult intensive care patient`s perception of endotracheal tube-related discomforts: A prospective evaluation. Heart & Lung. 40, (2011), 49-55.
Samuelson, K. (2011). Unpleasant and pleasant memories of intensive care
in adult mechanically ventilated patients- Findings from 250 interviews. Intensive and
Critical Care Nursing, 27, 76-84.
Seeger- Jablonski, R. (1994). The experience of Being Mechanically Ventilated. Qualitative
Health Research, 4, 186-207.
Selin-Thörnqvist (1998) I behov av intensiv omvårdnad. Stockholm: Natur och Kultur.
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) (2011). Att vårdas på intensivvårdsavdelningen. [Elektronisk].
Tillgänglig:
26
Svensk Sjuksköterskeförening (2010). ”Värdegrund för omvårdnad”. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.swenurse.se/PageFiles/9518/Nr55_13okt_NYWEB.pdf [20120404]
Socialstyrelsen. (2009). Psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-114 [20120314].
Van de Leur, J P., van deer Schans C P., Loef, B G., Deelman, B G., Geertzen, J HB & Zwaveling, J H. (2004). Holland. Discomfort and factual recollection in intensive care unit patients. Critical Care, vol 8, no 6, 467-473.
Vetenskapsrådet. Codex, regler och riktlinjer för forskning (2011). [Elektronisk]. Tillgänglig: http://codex.vr.se/etik6.shtml [20110616].
Walker. N & Gillen, P (2006). Investigating nurses´perceptions of their role in managing sedation in intensive care: An exploratory study. Intensive & Critical Care Nursing 22 (6), 338-45.
Wang, K., Zhang, B., Li, C & Wang, C. (2008). Qualitative analysis of patients intensive care experience during mechanical ventilation. Journal of Clinical Nursing, 18, 183-190.
Westcott, C. (1995). The sedation of patients in intensive care units: a nursing review.
Intensive and critical care nursing. 11, 26-31.
Willman A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
Bilaga 1
Granskningsmall kvantitativa artiklar
Fråga Ja Nej
Finns en välformulerad forskningsfråga? Beskrivs undersökningsgruppen väl?
Finns adekvata inklusions- och exklusionskriterier? Har lämplig urvalsmetod använts?
Är undersökningsgruppen representativ? Adekvat storlek? Är bortfallet väl beskrivet och analyserat?
Förs en etisk diskussion?
Används adekvat statistisk metod? Är instrumenten reliabla?
Är instrumenten valida? Är resultatet tillförlitligt? Beskrivs studiens huvudfynd?
Max poäng 12 Erhållen poäng: Gradering av kvalitet: Grad 1 80-100% Grad 2 70-79% Grad 3 60-69% Modifierad utifrån:
Willman A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
Bilaga 2
Granskningsmall för kvalitativa artiklar
Fråga Ja Nej
Finns en tydlig problemformulering? Är kontexten presenterad?
Förs ett etiskt resonemang? Är urvalet relevant?
Är urvalsmetoden tydligt beskriven? Är datainsamling tydligt beskriven? Beskrivs analysförfarandet tydligt? Verkar resultatet logiskt och tillförlitligt? Råder datamättnad?
Råder analysmättnad?
Redovisas resultatet klart och tydligt? Genereras teori? Max poäng 12 Erhållen poäng: Gradering av kvalitet: Grad 1 80-100% Grad 2 70-79% Grad 3 60-69% Modifierad utifrån :
Willman A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad - En bro mellan
Bilaga 3
Artikelmatris
Författare, År, Land & Titel Syfte Metod Resultat Kvalitet
Arslanian-Engoren, C & Scott, L (2003). USA.
The lived experience of survivors of prolonged mechanical ventilation: A Phenomenological Study. Beskriva patienters upplevelse av långvarig respiratorbehandling samt att identifiera faktorer som kan medverka till en lyckad avvänjning.
Kvalitativ fenomenologisk ansats. Intervju av sju patienter.
Deltagarna har upplevt starka känslor som rädsla, ilska och frustration över att inte kunna prata. Viljan att bli frisk, stöd från anhöriga och personal samt att ha en religiös tro hjälpte deltagarna att ta sig igenom den svåra urträningsfasen ur respiratorn.
Grad 1
Hofhuis, J., Spronk,P.,Van Steel, H.,Schrijvers, A., Rommes, J & Bakker,J. (2008). Holland “ Experiences of critically ill patients in the ICU”.
Att utvärdera patienters upplevelser av
omvårdnad och att utforska patienters upplevelser av att vårdas på IVA.
Kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer samt en kvantitativ enkät undersökning med 100 patienter
Det är viktigt att känna stöd från personalen och få information. Mest krävande för patienterna var att inte kunna kommunicera samt att personalen sög i tuben.
Hweidi, I.M. (2005 ).
Jordaninen. ”Jordanien patient´s perceptions of stressors in Critical care units- A questionnaire survey”
Att identifiera de viktigaste fysiska och psykologiska
stressorerna som upplevs av Jordanska patienter på IVA, och att undersöka hur effekten av dessa stressorer påverkar dem.
En tvärsnittsstudie med data insamling från 165 patienter
De mest utmärkande stressorerna är enligt studien: Att ha en tub i näsan eller munnen, vara smärtpåverkad, törstig, inte kunna sova och höra ljudet från appatur och känna att man tappat kontrollen
Grad 1
Jordan, P., van Royen, D & Strümpher, J.(2002). Sydafrika. The lived experience of patients on mechanical ventilation.
Syftet var att identifiera, utforska och beskriva upplevelser för patienter som vårdats i respirator.
Kvalitativ fenomenologisk studie med ostrukturerade intervjuer med fem patienter som vårdats i respirator.
Deltagarna uttryckte att ETT orsakat dem obehag och smärta. Törst och att inte kunna göra sig förstådd är andra obehag som framkommer. Deltagarna uttryckte stort behov av information och stöd under tiden i respirator, samt att urträningen gav en känsla av osäkerhet att klara sig utan respiratorn men också ett positivt steg till att återgå till ett mer självständigt liv.
Karlsson, V & Forsberg, A. (2007). Sverige. Health is yearning- Experiences of being conscious during ventilator treatment in a critical care unit.
Syftet var att undersöka patienters erfarenheter av att vara vid medvetande under pågående respiratorbehandling på en intensivvårdsavdelning Kvalitativ studie, hermeneutisk fenomenoligisk metod. Åtta patienter som vårdats i respirator på IVA med olika grad av sedering, intervjuades
Svårighet att kommunicera skattades inte som ett stort problem, inte heller rensugning av luftvägarna. En känsla av att inte få luft samt panikkänslor beskrevs Obehagliga drömmar var vanligt förekommande. Att acceptera sin situation var ett sätt att hantera svåra upplevelser, samt att vara delaktig i omvårdnaden. Att försöka fly undan och önska sig någon annanstans var ett annat sätt att klara sig igenom vårdtiden.
Grad 1
Löf, L., Berggren, L. & Ahlström, G. (2005). Sverige. Severely ill ICU patients recall of factual events and unreal experiences of hospital
admission and ICU stay – 3 and 12 months after discharge.
Syfte att beskriva respirator-patienters minne av både verkliga och overkliga händelser, vid tre och tolv månader efter utskrivning från IVA
Studien har kvalitativ design, djupgående intervjuer med patienter tre och tolv månader efter att de skrivits ut från IVA. Nio respektive åtta patienter intervjuades.
Resultatet visar att både verkliga och overkliga minnen förändras enbart i liten utsträckning över tid. Overkliga upplevelser varde mest framträdande minnena för deltagarna. Endast en av deltagarna hade några minnen av att vara intuberad eller tracheostomerad. Ingen av
deltagarna hade minnen av respiratorn eller rensugning ETT. Extubationen beskrevs som en stor lättnad. Svårigheter att orientera sig i tid, en kaosliknande kringmiljö och mardrömmar beskrevs.
Löf, L., Berggren, L. & Ahlström, G. (2007). Sverige. ICU patients recall of emotional reactions in the trajectory from falling critically ill to hospital discharge: Follow- ups after 3 and 12 months.
Syftet var att beskriva intensivvårdpatienternas minnen av
känslomässiga reaktioner, från att de insjuknat till
utskrivningen, samt att utvärdera om minnena förändras över tid från tre till tolv månader efter utskrivning.
Kvalitativ studie med deskriptiv design.
Djupgående intervju av åtta intensivvårdspatienter gjordes vid två tillfällen, tre och tolv månader efter utskrivning. Samtliga patienter hade vårdats i respirator.
I studien beskrevs en känsla av sårbarhet, förtvivlan, rädsla för att dö och att vilja resignera. En patient mindes en känsla av att inte kunna andas när han tränades ur respiratorn och greps då av panik. Minnen från IVA minskade inte med tiden för studien, men framställningen av dem förändrades. Med tiden minskade den
känslomässiga intensiteten och en känsla av säkerhet präglade berättelserna i större utsträckning.
Grad 1
Ma, P., Liu, J., Xi, X., Du, B., Yuan, X.,Lin, H.,Wang, Y., Su, J & Zeng, L. (2009). Kina ”Practice of sedation and the perception of discomfort during mechanical ventilation in Chinese intensive care units.
Undersöka sederings rutiner och upplevelser av obehag under respirator behandling
Kohort studie med intervjuer två dagar efter att patienten blivit utskriven från IVA. 163 patienter intervjuades.
Minst en av tre av sjukhusens patienter visar på minnen från ETT samt ljud/alarm och omvårdnad. Vid längre tids (>48h) respiratorbehandling ökar risken för obehagliga upplevelser.
Magarey, J. & McCutcheon, H. Australien (2005)
”Fishing with the dead-Recall of memories from the ICU” Australia.
Att undersöka patienters minne av IVA med fokus på drömmar, mardrömmar och konfusion.
Semistrukturerade intervjuer med åtta patienter som vårdats i respirator.
Gemensamma minnen var lufthunger, smärta, törst och illamående. Det visade sig att anhöriga var ett stort stöd
Grad 1
Rotondi, A J., Chelluri, L., Sirio, C., Mendelsohn, A., Schulz, R., Belle, S., Im, K., Donahoe, M & Pinsky, M R. (2002). USA. Patients recollections of stressful experiences while receiving prolonged mechanical
ventilation in an intensive care unit.
Syftet var beskriva obehagliga upplevelser hos vuxna patienter som fått respiratorvård via endotrachealtub i mer än två dygn på en
intensivvårdsavdelning.
Kvantitativ design där 150 patienter har intervjuats.
Resultatet visade att 2/3 av patienterna hade minnen från endotrachealtuben och vårdtiden på IVA. Dessa minnen uppskattades av informanterna som tämligen svåra till extremt svåra och beskrevs som smärta, oro, rädsla, sömnsvårigheter, mardrömmar, oförmåga att prata, ensamhet och en känsla av maktlöshet.
Samuelsson, K., Lundberg, D., Fridlund, B. (2007a). Sverige. Stressful experiences on relation to depth of sedation in
mechanichally ventilated patients.
Syftet var att undersöka samband mellan obehagliga upplevelser och sederingsdjup för patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning.
Kvantitativ design med intervju av 250 patienter som vårdats på två olika
intensivvårdsavdelningar, fem dagar efter utskrivningen från IVA.
Resultatet visade att de främsta minnen patienterna har är obehag och oförmåga att prata orsakat av ETT. Övriga minnen från IVA-vistelsen var att vara bunden av medicinsk utrustning, törst, mardrömmar och panikkänslor.
Grad 1
Samuelsson , K. (2010). Sverige. Adult intensive care patients’ perception of endotracheal tube-related discomforts: A prospective evaluation
Syfte att undersöka upplevelsen av obehag i samband med intubation för patienter som vårdats på
intensivvårdsavdelning, fem dagar och två månader efter utskrivning.
Kvantitativ design. Intervju vid två tillfällen med 250 vuxna patienter som vårdats med invasiv
respiratorbehandling.
46 % av deltagarna mindes ETT och skattade minnena som måttligt till extremt obehagliga, tex. oförmåga att kommunicera. Obehag som heshet och ömhet i halsen efter ETT kan kvarstå flera månader efter extubation.
Van de Leur, J P., van deer Schans C P., Loef, B G., Deelman, B G., Geertzen, J HB & Zwaveling, J H. (2004). Holland. Discomfort and factual recollection in intensive care unit patients.
Syftet var att beskriva förekomst av obehag hos patienter som vårdats på IVA, beskriva vad som orsakat obehaget samt att belysa faktiska minnen från IVA-patienter jämfört med patienter från vårdavdelning.
Kvantitativ design med intervju av 125 patienter som vårdats på IVA och 48 patienter som vårdats på annan vårdavdelning.
Obehagliga företeelser som beskrivs av IVA-patienterna orsakas av ETT, hallucinationer, medicinska åtgärder, oljud, smärta, törst, oförmåga att prata, känsla av att inte få luft och rädsla. I resultatet mäts och jämförs i vilket omfattning de båda patientgrupperna minns vårdmiljö och omvårdnadshandlingar.
Grad 1
Wang, K., Zhang, B.,Li, C & Wang, C. (2008). Kina. Qualitative analysis of patients intensive care experience during mechanical ventilation.
Syftet var att förstå intensivvårdspatienters upplevelse av att få invasiv
respiratorbehandling.
Kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Intervju av elva patienter.
Patientens upplevelse av invasiv respiratorbehandling är gripande och skrämmande.