Efter avslutad kurs skall studenten kunna
…”tillämpa forskningsetiska principer och riktlinjer”
…”visa medvetenhet om och diskutera etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbeten”
…”identifiera, tillämpa och diskutera kring hur mångfald (kön och etnicitet, sexuell läggning, funktionshinder och ålder) och internationella förhållanden kan påverka forskning inom hälso- och sjukvård”
…”visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används”
… ”visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom forskningsområdet”
5:1 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till vetenskapliga aspekter
Igenom hela uppsatsarbetet utvecklas studenternas insikt om forskningsprocessen där
bedömningar och avvägningar görs med hänsyn till vetenskapliga aspekter och avspeglas tydligt i uppsatsen diskussionsavsnitt. Inom ramen för inskickade examensarbeten framkommer även den forskningsetiska avvägning som studenterna måste göra utifrån relevanta vetenskapliga begrepp och teorier.
5:2 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till samhälleliga aspekter
Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen genom:
24
• En obligatorisk temadag om forskningsetik som bl.a. belyser frågan om hur vissa grupper i samhället (exempelvis barn, demenssjuka, psykisk sjuka, etc.) riskerar att bli underbeforskade och därmed kanske behandlas orättvist, när ett individskyddsorienterat regelverk begränsar
möjligheterna att i studier inkludera personer som tillhör sårbara grupper.
5:3 - betydande förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen genom:
• Examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna anger ”Forskningsetiska överväganden är beskrivna i relation till undersökningsgruppen”.
• Opposition av uppsats där bedömningskriterierna anger ”Förmåga att granska/diskutera magisteruppsatsens etiska aspekter”
5:4 –medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete
Under temadagen om forskningsetik diskuteras:
• olika etiska frågeställningar som aktualiseras av forskning, utvecklingsarbete och studier som bedrivs av studenter inom ramen för deras utbildning.
• forskningens nytta samt hur hänsyn och respekt visas de människor som deltar i olika slag av undersökningar
• vad det kan innebära om forskningsdeltagare kommer till skada och lider obehag och hur minimera risken för att deltagare far illa av forskning
• varför människors integritet behöver skyddas, och hur detta skydd kan säkerställas vid
personuppgiftsbehandling, observationer, och intervjuer om personliga förhållanden och attityder
• innebörden i kravet på informerat samtycke och vad man behöver tänka på för inhämtat samtycke blir just informerat och helt frivilligt för individen
• centrala forskningsetiska teman enligt ovan är oftast kodifierade i lagar och forskningsetiska riktlinjer och under temadagen diskuteras hur dessa regelverk tillämpas på forskning av olika slag
• skyddet av individen måste vägas mot värdet av ny vetenskaplig kunskap och att denna avvägning av olika intressen blir en diskussion om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.
Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen genom:
• Examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna anger ”Forskningsetiska överväganden är beskrivna i relation till undersökningsgruppen”.
25
• Opposition av uppsats där bedömningskriterierna anger ”Förmåga att granska/diskutera magisteruppsatsens etiska aspekter”
Analys och värdering av måluppfyllelse
Studenternas förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter examineras genom skriftliga uppgifter, diskussioner och reflektioner fortlöpande under hela utbildningen. Detta sker genom olika verklighetsanknutna fall och egna fallsituationer som studenterna bedömer och analyserar, skriftligt och muntligt. Forskningsetisk analys genomförs och examineras i projektplanen samt i uppsatsen och muntligt vid olika seminarier vilket visar att studenterna uppnår examensmålet om medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete. Det samlade resultatet är att examensmålet tydligt uppnås, såväl till bredd och djup på ett mycket varierat och
tillfredsställande sätt för magisterexamen i huvudområdet omvårdnad.
Samlad analys och värdering av måluppfyllelse i relation till samtliga examensmål Kraven för godkänt betyg är för samtliga kurser inom programmen höga. För programkurser inklusive magisteruppsatskurs ligger kraven på SOLO-taxonomins högre nivåer. Kraven på att kunna formulera forskningsfrågor och bearbeta dessa med hjälp av vetenskaplig litteratur är höga.
I enlighet med de exempel som presenterats under varje examensmål bearbetas examensmålen i flera av kurserna inom respektive program vilket stödjer studentens lärandeprocess. Den samlade värderingen är att studenterna inom ramen för magisterexamen i medicinsk vetenskap,
huvudområde omvårdnad, uppnår examensmålen på en hög nivå och på ett mycket tillfredsställande sätt.
Studenternas värdering samt åtgärder som har vidtagits och skall genomföras 2013
Sammantaget utvärderar de flesta studenter uppsatsskrivandet positivt, efter att de är färdiga med uppsatsen och anser uppfyllt kursmålen i hög grad (Tabell 9 och 10, nedan). De är oftast väldigt nöjda och stolta över sitt arbete. Under utbildningens gång utvärderar de dock att
projektplanearbete och uppsatsen inkräktar på vissa andra delar i utbildningen. Vi försöker fortlöpande att omstrukturera logistiken i magisteruppsatskursen för att inte examinationer skall kollidera med andra större moment i programmen. Många studenter har sin
sjuksköterskeutbildning och därmed metodskolning några år bakom sig och vi upplever att studenterna när de kommer till utbildningen har en ojämn kunskapsnivå när det gäller vetenskapsteori och metod.
I syfte att säkra kvaliteten inom ramen för magisteruppsatskursen har därför ett antal åtgärder vidtagits:
• Vetenskaplig metod ingår i samtliga inriktningars kurser integrerat eller som en strimma.
26
• För att undvika omfattande förändringar efter examination tilldelas varje arbete en examinator i början av uppsatsarbetet och väljs med strategin att arbeten med icke ämneskunnig handledare får så långt som möjligt en ämneskunnig examinator. Samma strategi tillämpas avseende vald metod.
Avsikten är att handledaren vid behov kan rådgöra med examinatorn under arbetets gång i enlighet med ”Rättsäker examination”.
• För att optimera samstämmighet mellan examinatorer i magisteruppsatskursen träffas examinatorerna under en timme, på morgonen före första seminariet/examinationen, för att diskutera frågeställningar och kravnivåer avseende såväl metodologiska frågor som teoretiska perspektiv och utgångspunkter.
Avseende magisteruppsatserna har det framkommit behov av ökade kunskaper om huvudområdet.
Mot denna bakgrund inleddes ett arbete under 2012 i syfte att öka fokus på huvudområdet. En del av detta är repetition och fördjupning av omvårdnadsteori och omvårdnadsteoretiska begrepp genom
• Vid föreläsning och gruppdiskussioner skall olika omvårdnadsteoretiska perspektiv ytterligare lyftas fram dels utifrån specialistprogrammets inriktning och dels utifrån allmänna
omvårdnadsteoretiska perspektiv. Momentet avser vara en hjälp till studenter att finna lämplig omvårdnadsteoretisk förankring för det aktuella forskningsproblemet
• I mall för projektplan finns rubriken ”Perspektiv och utgångspunkter” där studenten ska välja aktuella perspektiv och utgångspunkter utifrån arbetets problem och syfte”
• För att motsvara kunskapskravet inför magisteruppsatskursen får studenter, med kursstart 2013, information redan i introduktionsbrevet om hur de kan förbereda sig genom att repetera/inhämta kunskap om omvårdnadsteoretiska perspektiv och utgångspunkter, vilka ligger till grund för studierna inför magisterexamen. Informationen innefattar en tydlig kravnivå, vad som bör repeteras/läsas in samt förslag till litteratur.
Tabell 9. Studenters (n=15) självskattning av måluppfyllelse av de kursmål som anspelar på respektive examensmål, presenterat i medelvärde (skala 1-4, från ej alls till i mycket hög grad uppnått kursmålet)
Antal kursmål Ex1 Ex2 Ex3 Ex4 Ex5
Ett kursmål 3.2
Fyra kursmål 3.2
Fyra kursmål 3.6
Tio kursmål 3.4
Fem kursmål 3.2
27
Tabell 10. Studenternas utvärdering av magisteruppsatskursen
(VMFM01 och motsvarande inom specialistsjuksköterskeprogrammen) över tid (presenterat i Antal svarande/ Medelvärde [1 – 4] /Antal frågor)
Kurs Utvärdering
jan 2012
Utvärdering jun 2012
Utvärdering jan 2013
VMFM01 motsv. 19/3.5 /12
VMFM01 motsv. 11/2.4 /12
VMFM01 motsv. 9/ 2.5 /12
Alumn-uppföljning
Alumn-undersökning genom uppföljande enkät genomförd vid Medicinska fakulteten våren 2011 visade att specialistsjuksköterskorna var nöjda med hur generella kunskaper och färdigheter som att självständigt lösa problem, att göra etiska bedömningar, att kritiskt värdera information samt att följa kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. De var även nöjda med hur dessa färdigheter hade utvecklats under studietiden (Rapport nr 2012:267/ http://www5.lu.se/o.o.i.s/4269 ). En senare alumn-undersökning (2011/12) där även chefer svarade på enkäten, visade att
specialistsjuksköterskorna var överlag nöjda med träningen i utbildningen av - färdighet att integrera och använda kunskaper, -färdighet att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och - förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på
självständighet eller för forsknings – och utvecklingsarbete. Cheferna skattning av hur väl nyutexaminerade specialistsjuksköterskor motsvarade behovet att kunna bedriva yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings - och utvecklingsarbete var högre än alumnernas (MedCUL Rapport nr 24/
http://www.med.lu.se/medarbetare/medcul_pedagogisk_utveckling_och_utbildning/rapportserie
28
Del 2
Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Lärarkompetens och lärarkapacitet
Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att:
"Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för
respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten."
Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen.
Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen.
Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform.
Tabellen ligger sist i självvärderingen.
I relation till de för magisterexamen gällande målen i examensordningen på avancerad nivå är lärarstabens akademiska, kliniska och pedagogiska kompetensnivå mycket god. Endast fast anställda lärare är examinatorer avseende hela kurser. I varje kurs finns kursansvarig och examinator (disputerad) vilka är anställda på institutionen. Utöver dessa tillkommer de resurser i form av docenter, lektorer, adjunkter (även disputerade) även några lärare med licentiat och masterexamen samt några doktorander inom vårdvetenskap/omvårdnad som redovisas i tabellen.
Den fasta lärarstaben Specialistsjuksköterskeprogrammen (avancerad nivå) omfattar drygt 8,1 av en heltid (för samtligt angivet är forskn.tid/admin.tid ej inkluderat). Fast lärarstab i för
magisteruppsatskurs motsvarar 2.75 av en heltid. I magisteruppsatskursen gemensam för sju inriktningar med start varje termin ingår en kursansvarig univ.adjunkt i samarbete med en docent samt en (huvud-) examinator med docentkompetens motsv. 0.4 av en heltid. Utöver dessa ingår enligt lärartabellen lektorer, adjunkter (disputerade) som handleder, examinerar och leder projekt-, arbets- och examinationsseminarium, av vilka sex lärare ingår i ”Magisteruppsats-teamet” (grupp för metodfrågor och dylikt). I inriktning psykiatrisk vård ingår en professor, en univ.lekt. docent, spec.sjuksköt. i psykiatrisk samt 2-3 lektorer inom området. I forskningsetik undervisar en lektor i medicinsk etik.
29
I förhållande till det antal uppsatser som producerats under 2012 (75) är den fasta lärarstaben tillfyllest. Timmar för undervisning, administration och möten samt för kompetensutveckling /tredje uppgiften följer gällande arbetstidsavtal.
Utöver den fasta lärarstaben, motsvarande ca 0,1 av en heltid ingår lärare (f.d. lärare vid Institutionen för Hälsa, vård och samhälle, från andra lärosäten eller Univ.sjukhus) med docent/lektorskompetens som handleder och/eller som seminarieledare.
För handledning av magisteruppsats krävs minst masterexamen alt. doktorand som passerat halvtidskontrollen. Handledning kan ges av såväl fast som extern lärare. För examination av magisteruppsats krävs att examinator är disputerad - examination får endast göras av, vid universitetet, anställd lärare. Tid för handledning följer och utgår enligt Medicinska fakultetens riktlinjer med 20 tim per uppsats. För examination utgår 5 tim/uppsats. Extratid utgöres av tid i samband med projekt- och arbetsseminarium motsvarande 6 tim. Samtliga lärare engagerade i vetenskaplig metodik och magisteruppsatskursen är disputerade med några få undantag.
De flesta lärare som undervisar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen programmet är anställda vid HVS och undervisar på uppdrag av Nämnden för omvårdnadsutbildning. Till programmen anlitas även en mängd lärare från andra institutioner inom framför allt från
Medicinska fakulteten, från Region Skåne men även från andra aktörer. Forskning inom området är nära knutet till programmen då de flesta som undervisar tillhör någon av institutionernas forskargrupper. Flera lärare har genom externa medel en fortsatt pågående forskning. Detta bidrar till en hög vetenskaplig kompetens i lärargruppen vilket bidrar till hög nivå på kunskapen om områdets vetenskapliga grund och stor kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsarbeten.
Några har sin grundanställning i vården men är genom sin forskning knutna till universitetet. Det bidrar till en god koppling mellan vetenskap och praxis. Samtliga lärare har högskolepedagogisk utbildning. Denna utbildning arrangeras av Medicinska fakultetens Centrum för Undervisning och Lärande MedCUL. Flera har den äldre lärarutbildningen vid universitet.
http://www.med.lu.se/utbildning/hoegskolepedagogisk_utbildning/omfattning_och_maal Det är ett stort antal studenter totalt i de olika inriktningarna i Specialistsjuksköterske-
programmen. Den största andelen lärare har en legitimation som sjuksköterska i botten plus en specialistutbildning motsv. vilket gör att det finns en stor stab av lärare som kan undervisa utifrån sin kompetens och som har stor kunskap inom vårdvetenskap/omvårdnad samt vetenskap inom respektive ämnesområde/inriktning på hög nivå. Lärarförutsättningarna bidrar till den höga genomströmningen och goda resultaten.
Pga. en avsevärd ökning av magisteruppsatser under de senaste 5 åren har behovet av lärare ökat.
Med hjälp av externa resurser har detta gått att lösa samtidigt som fler disputerade lärare har anställts. Fler lärarresurser kommer att behöva anställas då antalet magisteruppsatser komma att öka ytterligare något.
30
Antal helårsstudenter
Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet.
Antal helårsstudenter i aktuella utbildningar/program inkl magisteruppsatskurs
Antal 2012
totalt*)
2012 endast magister**)
2012 tom 2013-03-01 endast magister
Helårs- Ambulans (1/2-fart) 13,25 12 12
studenter
Anestesi 24,95 13 13
Barn o ungdom 21,83 4 15
Distrikt 60,80 23 34
Intensivvård 16,40 15 34
Onkologi/palliativ (1/2-fart) 5,95 4 4
Operation (10 stud 1/2-fart) 21,29 9 9
Psykiatri (1/2-fart) 6,34 0 4,5
Fristående stud. i Magisterkurs (1/4- 1,5 1,5 1,5
fart)
Totalt 172,31 81,5 127
*) Här ingår även studenter som genomför det mindre fördjupningsarbetet (7,5 hp)
**) Endast på årsbasis (ej inräknat för 2013)
31
Del 2
Studenternas förutsättningar
Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat.
Medicine magisterexamen inom huvudområdet omvårdnad (Master of Medical Science (60 credits) with a Major in Nursing) kan uppnås inom ramen för varje
Specialistsjuksköterskeprogram vid Lunds universitet. Särskild behörighet för antagning till specialistsjuksköterskeprogram är Legitimerad sjuksköterska med 180 hp inkluderande ett självständigt arbete om 15 hp eller motsvarande vilket innebär att samtliga studenter innehar grunderna för att genomföra ett vetenskapligt fördjupningsarbete på avancerad nivå. Som urvalsgrunder gäller akademiska poäng. De flesta inriktningar har ett högt söktryck.
Våra erfarenheter är att ett relativt begränsat antal studenter varje år har svårare för att uppnå målen, t ex studenter med annan bakgrund än svensk eller studenter med dyslexi motsv.
förekommer och som har vissa begränsningar i svenska språket. Möjlighet att skriva på engelska ges. Studenterna ges möjlighet till hjälp från Studieverkstan (LU) alt. extra handledningstid.
Genomströmningen i programmen är förhållandevis hög. För samtliga inriktningar under motsv.
2012 är genomströmningen 90% eller över utom för barn/ungdom (84%) och psykiatri (65%).
Övervägande delen av ”restande” studenter återkommer och fullgör sin utbildning.
Del 3
Andra förhållanden
Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel:
1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar.
2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs.
3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen.
4. Om slumpade självständiga arbeten av någon anledning inte är representativa.
32
Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs.
1. Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete), A, 15 hp
2. Termin 2 vid helfart, termin 4 vid halvfart. Examensarbetet startas redan i första kursen (halvfart: omkr. början av 3:e terminen) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Projektplan examineras i slutet av termin 1 alt.
början av termin 2 (halvfart: 3:e terminen).
3. Fördjupningsarbetet skrivs i regel av två kursdeltagare tillsammans där studenterna förväntas kunna redovisa egen och gemensam del. Vi ser som en fördel för studenternas kunskapsinhämtning och fördjupning inom metod och huvud-/ämnesområde att de samarbetar två/två. Endast i undantagsfall får en student med redan pågående projekt alt.
utlandsstudier skriva själv, tre studenter när någon blivit ensam pga annan student uppehåll eller avhopp.
Vid examination måste varje student skriftligt kunna visa vilka delar som är deras egna respektive vilka som de har skrivit gemensamt.
4. De självständiga arbetena som är slumpade av UKÄ bedöms vara mer eller mindre representativa och uppfyller målen både vad gäller bredd och djup samt vetenskaplig och teoretisk förankring, en del med god måluppfyllelse och andra med hög måluppfyllelse.
33