Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

(1)

Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar Självvärdering

Lärosäte: Lunds universitet Utvärderingsärende: reg.nr 411-439-13 Huvudområde: Omvårdnad/vårdvetenskap Examen: Magisterexamen

Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen.

Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan

utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att

utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Universitetskanslersämbetets utvärderingar.

Detta bör därför beaktas i självvärderingarna.

Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4- sidor), exklusive ämbetets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt ämbetets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering.

1

(2)

Introduktion

Som en central utgångspunkt för den fortsatta läsningen presenteras översikter på de program som ingår i UKÄs självvärdering 2012/2013. De exempel som ges för varje examensmål är hämtade ur flera kurser i de olika Specialistsjuksköterskeprogrammen (Spec.prgr.) (Tabell 1 – 8) samt ur uppsatskursens kursplan och studieanvisningar.

Tabell 1. Programöversikt, examinationer ¹, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning ambulanssjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart)

Termin 1 Termin 2

Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård (AMSN10, 15 hp) ²

Specifik omvårdnad, inriktning ambulanssjukvård I (AMSN11, 15 hp) ³

1 Biomedicin

2 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård I 3 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård II 4 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård III 5 Akutsjukvård med inriktning ambulanssjukvård IV 6 Vetenskaplig metod

1. Specifik omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård I (VFU) 2. Ambulanssjuksköterskans yrkesroll

3. Ambulansteknik

4. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I

5. Förlossning, omhändertagande av nyfödd, Barn A-HLR 6. Pediatrisk omvårdnad inom ambulanssjukvård 7. Omvårdnad inom anestesisjukvård I (VFU) 8. Omvårdnad inom anestesisjukvård II (VFU) 9. Vetenskaplig metod

Termin 3 Termin 4

Specifik omvårdnad, inriktning ambulanssjukvård II (AMSN12, 15 hp) ⁴

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning ambulanssjukvård (examensarbete) (AMSM50, 15 hp) ⁵ 1. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I

2. Katastrofmedicin 3. Medicinsk teknik 4. Mikrobiologi och hygien

5. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård I (VFU) 6. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård II (VFU) 7. Specifik omvårdnad, ambulanssjukvård III (VFU) 8. Vetenskaplig metod (Idéseminarium)

Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

1 Examination anges i kursiv text

2 viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Intensivvård

3 verksamhetsförlagd utbildning 9 hp (ambulanssjukvård 4,5 hp, anestesiologisk omvårdnad 4,5 hp)

4 verksamhetsförlagd utbildning 10,5 hp inom ambulanssjukvård

5gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 2. Programöversikt, provmoment ¹, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning anestesisjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

Termin 1

Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSO10, 15 hp) ²

Perioperativ omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSN11, 7,5 hp) ³

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (ANSO12, 7,5 hp ) ²

Biomedicin,

Perioperativ omvårdnad och anestesiologi, Respirationsfysiologi, Mikrobiologi och hygien,

Grundläggande anestesisjukvård, Vuxenanestesisimulering, Vetenskaplig metod,

Katastrofmedicin, Medicintekniska moment, (Idéseminarium)

Perioperativ omvårdnad och anestesisjukvård (VfU) Perioperativ omvårdnad Vetenskaplig metod

Specifik omvårdnad och anestesiologisk metod Vetenskaplig metod Kommunikation och ledarskap Läkemedelsberäkning Specifik anestesiologi Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Specifik omvårdnad med

inriktning anestesisjukvård I

(ANSO13, 7,5 hp) ³

Specifik omvårdnad med inriktning anestesisjukvård av barn

(ANSN30, 7,5 hp) ²

Specifik omvårdnad med inriktning

anestesisjukvård II (ANSO14, 7,5 hp) ³

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete), (ANSN50, 7,5 hp) ² Anestesiologisk omvårdnad

Vetenskaplig metod Specifik omvårdnad och anestesiologi I (VfU)

Specifik omvårdnad, anestesi- sjukvård av barn

Barns utveckling

Barnanestesi-/kommunikations- simulering, Barn A-HLR Vetenskaplig metod Pediatrisk anestesiologisk omvårdnad

Anestesiologisk omvårdnad Vetenskaplig metod Specifik omvårdnad och anestesiologi II (VfU)

Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier Respondentskap Opposition

2

(3)

Termin 1

Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa (SBUN16, 7,5 hp) ²

Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa (SBUN17, 7,5 hp) ²

Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar I (SBUR12, 7,5 hp)

Medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn och ungdomar II (SBUN13, 7,5 hp) ³

Barns livsvillkor Vetenskaplig metod Barnhälsovård 1, Barnhälsovård 2

Allmänpediatrik (Idéseminarium)

Skolbarns och ungdomars livsvillkor

Skolhälsovården Handlingsplaner Skolhälsovårdsfall

Case inom medicinsk och kirurgisk sjukvård för barn Undervisningsmoment Ledarskap och teamarbete Medicinsk och kirurgisk vård, Barn-HLR

Förberedelser inför vårdhandling Yrkesmässig handledning Barnmedicin och barnkirurgi (VFU)

Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2012) Akut- och intensivvård för barn

och ungdomar samt neonatal vård I

(SBUP14, 7,5 hp)

Akut- och intensivvård för barn och ungdomar samt neonatal vård II SBUN15, 7,5 hp ) ³

Specifik omvårdnad, inriktning neonatalvård I, SBUN31, 7,5 hp

Självständigt fördjupnings-arbete inom omvårdnad, inriktning barnsjukvård, (examensarbete),

SBUN50, 7,5 hp Case inom akut- intensiv- eller

neonatalvård Vetenskaplig metod

Akut- intensiv- och neonatalvård Barn A-HLR

Smärtbedömning Akut omhändertagande Akut-, intensiv- eller neonatalvård (VFU) (Patientsäkerhet

Personcentrerad information)

Neonatal fysiologi Omvårdnad Vetenskaplig metod Neonatologi

Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier

Respondentskap Opposition

Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013)

Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning barnsjukvård (examensarbete)

(SBUM50, 15 hp) ⁴ Magisteruppsats Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Samma som ovan Magisteruppsats inom

omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete) (ANSM50, (15 hp)) ⁴

Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning anestesisjukvård (examensarbete) (ANSM50, 15 hp) ⁴ Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier

Magisteruppsats Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

2 viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Operationssjukvård

3 verksamhetsförlagd utbildning 7,5hp

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 3. Programöversikt, examinationer ¹, Specialistsjuksköterskeprogram inriktning barnsjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

1 Examinationer anges i kursiv text

2 samläsning med Spec.ssk.prgr inriktn Distriktssköterska

3 VFU7,5hp

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr (inom VMFM01Fristående)

3

(4)

Termin 1

Folkhälsa, pedagogik och ledarskap (DSKP10, 7,5 hp) ²

Farmakologi och sjukdomslära med förskrivningsrätt av vissa läkemedel (DSKN13, 7,5 hp) ²

Vuxnas och äldres hälsa och ohälsa I (DSKP12, 7,5 hp) ³

Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet Pedagogiskt förhållningssätt i hälsofrämjande arbete Distr.ssk.s profession och ledarskap

Farmakologi och farmakologisk behandling I - II Patientsäkerhet och läkemedel I - II

Vetenskaplig metod I - II Läkemedelsförskrivning Sjukdomslära, vård- och behandlingsprinciper

Omvårdnad vid vuxnas och äldres ohälsa

Förskrivning av förbrukningsartiklar

Termin 2

Barns livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN16, 7,5 hp) ²

Skolbarns och ungdomars livsvillkor, hälsa och ohälsa (DSKN17, 7,5 hp) ²

Barn- och skolhälsovård (DSKN14, 7,5 hp) ³

Primärvård (DSKN157,5 hp) ³

Barns livsvillkor Vetenskaplig metod Barnhälsovårdsfall Barnhälsovård

Allmänpediatrik (Idéseminarium)

Skolbarns och ungdomars livsvillkor

Skolhälsovården Handlingsplaner Skolhälsovårdsfall

Skolhälsovård (VFU) Barnhälsovård(VFU)

Vårdcentral (VFU) Hemsjukvård (VFU)

Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom intag 2011) Termin 3 Alternativ 2 Distriktssköterskeledd

mottagning, organisation och ledarskap

(DSKN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning distriktssköterska (examensarbete)

(DSKN50, 7,5 hp)

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning distriktssköterska (examensarbete)

(DSKM50, 15 hp) ⁴

Ledarskap och teamarbete Plan för distriktssköterskeledd mottagning

Termin 1

Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård I (SINN10, 15 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård II ² (SINP11, 15 hp)

Allmän intensivvård I Allmän intensivvård II Allmän intensivvård III Biomedicin och intensivvård I Biomedicin och intensivvård II Vetenskaplig metod (Idéseminarium)

Omvårdnad inom intensivvård inklusive perioperativ vård I (VFU) Omvårdnad inom intensivvård II (VFU)

Smärtbedömning och smärtbehandling Svikt av vitala funktioner

Vetenskaplig metod

Termin 2

Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård III, (SINP12, 7.5 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning intensivvård IV ³ (SINP13, 7.5 hp)

Magisteruppsats inom omvårdnad med inriktning intensivvård (examensarbete) (gemensam inom Spec.program), (SINM50, 15 hp) ⁴

Katastrofmedicin Barnintensivvård

Neuro- och thoraxintensivvård Etik

Vetenskaplig metod Akut omhändertagande, ledarskap och kommunikation Specifik intensivvård

Omvårdnad inom intensivvård (VFU)

Patientsäkerhet Vetenskaplig metod Intensivvård inom kirurgi och medicin

Tabell 4. Programöversikt, examinationer ¹, Specialistsjuksköterskeprogrammet, inriktning distriktssköterska, A, 75 hp vid Lunds universitet (helfart)

2 samläsning med Spec.ssk.prgrm inriktn Barn och Ungdom

3 VFU7,5hp

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgrm (inom VMFM01Fristående)

Tabell 5. Programöversikt, examinationer ¹, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning intensivvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

2 (teori 3hp + verksamhetsförlagd utbildning 12hp varav 6 hp intensivvård inklusive perioperativ vård och 6 hp intensivvård)

3 (teori 1.5hp + verksamhetsförlagd utbildning, allmän och speciell intensivvård 6hp)

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr

4

(5)

Termin 1 Termin 2 Specifik omvårdnad med inriktning allmän onkologi och

symtomkontroll, (ONKP10, 15 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning psykosocial omvårdnad och rehabilitering vid cancersjukdom, (ONKN11, 7,5 hp)

Specifik omvårdnad med inriktning palliativ vård I, (ONKN12, 7,5 hp)

Onkologisk vård

Egenvård och rehabilitering

Medicinsk onkologisk behandling och strålbehandling Vetenskaplig metod

Teorier och modeller Prevalens och bedömning av psykosociala problem Resurser för vård, stöd och behandling

Specialistsjuksköterskans roll i palliativ vård

Avgörande händelse i palliativ vård

Termin 3 Termin 4 Alternativ 1 (möjligt val tom intag 2010)

Specifik omvårdnad med inriktning onkologisk och palliativ vård,

(ONKN13, 7,5 hp) ² (from 2012 ligger ONKN14 före ONKN13)

Specifik omvårdnad med inriktning palliativ vård II, (ONKN14, 7,5 hp )

(from 2012 ligger ONKN13 efter ONKN14)

Specifik omvårdnad med inriktning egenvård vid cancersjukdom, (ONKN30, 7,5 hp)

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning onkologisk och palliativ vård,

(examensarbete), (ONKN50, 7,5 hp) Individuell fördjupningsuppgift

Seminarium utifrån VFU- uppgift

Palliativ vård (VFU) (Idéseminarium)

Sorgereaktioner hos barn och ungdomar

Etik i livets slut Omvårdnad i livets slut

Teorier och modeller Bedömning och åtgärder vid egenvård och

följsamhetsproblematik Information och

kommunikation vid medicinsk behandling

Termin 3 Termin 4 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2012)

Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete), (VMFM01, 15 hp) (nu ONKM50, 15 hp) ³ Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

Tabell 6. Programöversikt, examinationer ¹, Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning onkologisk vård-palliativ vård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart)

2 verksamhetsförlagd utbildning

3 gemensam kurs med andra inriktningar inom Spec.ssk.prgr. (inom VMFM01Fristående)

Tabell 7. Programöversikt, provmoment ¹, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning operationssjukvård, A, 60 hp vid Lunds universitet (helfart)

Termin 1

Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård

(OPSN10, 15 hp) ²

Perioperativ omvårdnad med inriktning operationssjukvård (OPSN11, 7,5 hp) ³

Specifik omvårdnad med inriktning operationssjukvård

(OPSN12, 7,5 hp) Biomedicin

Perioperativ omvårdnad och operationssjukvård Operationssjukvård I, Mikrobiologi och hygien Vetenskaplig metod,

Förberedelse inför operation I + II Medicintekniska moment (Idéseminarium)

Perioperativ omvårdnad och operationssjukvård VFU)

Medicinsk teknik Vetenskaplig metod

Specifik operationssjukvård Operationssjukvård II Vetenskaplig metod Kommunikation/Ledarskap

Termin 2 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2012) Specifik omvårdnad med

inriktning operationssjukvård I

(OPSN13, 7,5 hp) ³

operationssjukvård av barn (OPSN30, 7,5 hp) ²

operationssjukvård II

(OPSN14, 7,5 hp) ³

Självständigt fördjupnings- arbete inom omvårdnad, inriktning operationssjukvård (examensarbete),

(OPSN50, 7,5 hp) ² Specifik omvårdnad och

operationssjukvård I (VFU) Perioperativt samtal Vetenskaplig metod

Pediatrisk operationssjukvård Barns utveckling

Perioperativ vård Pediatrisk omvårdnad Vetenskaplig metod:

Specifik omvårdnad och operationssjukvård II (VFU) Patientsäkerhet

Vetenskaplig metod

Vetenskapligt fördjupningsarbete Arbetsseminarier Respondentskap Opposition Termin 2 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012) Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Ht-2012)

Samma som ovan Magisteruppsats inom Samma som ovan Magisteruppsats inom

5

(6)

Termin 1 Termin 2 Psykiatrisk omvårdnad I, psykiatriska sjukdomstillstånd,

(SPSN10, 15 hp)

Psykiatrisk omvårdnad II, psykiatriska

sjukdomstillstånd, (SPSN11, 7,5 hp)

Psykiatrisk omvårdnad III, socialpsykiatriska arbetssätt, (SPSN12, 7,5 hp)

Psykossjukdomar, personlighetsstörningar och deras vård och behandling

Personlighetsstörningar Psykossjukdomar Lagar och författningar Behandlingsprinciper

Barnpsykiatri, ångestsyndrom, missbruk - vård och behandling Barnpsykiatri Ångesttillstånd Missbruk

Kommunal socialpsykiatri, Evidensbaserade psykosociala insatser,

Termin 3 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2013) Termin 4 Alternativ 1 (möjligt val tom 2011-2013) Psykiatrisk omvårdnad IV,

(SPSN13 , 7,5 hp) ²

Psykiatrisk omvårdnad V, (SPSN14, 7,5 hp ) ²

Psykiatrisk omvårdnad, funktions- och

livskvalitetsbedömning hos personer med psykiskt funktionshinder, (SPSN30, 7,5 hp)

Självständigt

fördjupningsarbete inom omvårdnad, inriktning psykiatrisk vård, (examensarbete) (SPSN50, 7,5 hp)

Psykiatrisk omvårdnad (VfU) Patientfall

(Idéseminarium)

Psykiatrisk omvårdnad (VfU) Patientfall

Livskvalitet Vårdbehov Psykosocial funktion Bedömning av livskvalitet, vårdbehov och psykosocial funktion

Termin 3 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Termin 4 Alternativ 2 (Obligatoriskt val fr o m Vt-2013) Samma som ovan Samma som ovan Magisteruppsats inom omvårdnad (examensarbete),

(VMFM01, 15 hp) (nu SPSM50, 15 hp) ³ Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition omvårdnad med inriktning

operationssjukvård (examensarbete) (OPSM50, (15 hp)) ⁴

omvårdnad med inriktning operationssjukvård (examensarbete) (OPSM50, 15 hp) ⁴ Magisteruppsats

Projektplan Uppsatsmanus Seminarier

Magisteruppsats Uppsatsmanus Seminarier Respondentskap Opposition

2viss samläsning med Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktn Anestesisjukvård

3 verksamhetsförlagd utbildning 7,5hp

4 gemensam kurs med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

Tabell 8. Programöversikt, provmoment ¹, Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning Psykiatrisk vård, A, 60 hp vid Lunds universitet (halvfart)

2 verksamhetsförlagd utbildning

3 delvis gemensam med andra inriktningar inom Specialistsjuksköterskeprogrammen (inom VMFM01Fristående)

6

(7)

Inledning

Magisteruppsatskurs är from intaget höstterminen 2012 obligatoriskt i alla inriktningar inom Spec.prgr. och gemensam för samtliga inriktningar utom för Psykiatrisk vård då dessa läser på halvfart/distans men enligt motsvarande undervisning. Begränsat antal (2-5) studenter har tidigare antagits till fristående platser men p.g.a. det höga antalet studenter inom Spec.prgr. annonseras inte kursen längre. Dessa studenter har sedan tidigare motsvarande kompetens som

specialistsjuksköterska samt någon vetenskaplig metodkurs på avancerad nivå. På senare år har antalet studenter inom Spec.prgr. med önskemål att skriva ett mer omfattande fördjupningsarbete (15 hp) istället för ett mindre (7.5 hp) ökat markant. Dessutom har ett uttalat önskemål från vårdverksamheten att öka antalet sjuksköterskor med magisterexamen lett till att NOU godkände förslaget att magisteruppsatskurs skulle göras obligatorisk för samtliga inriktningar (from ht- 2012).

Studenter inom respektive inriktning börjar direkt i första kursen att arbeta med mål som syftar till att ge en bild av den kommande professionen, både utifrån den praktiska delen av yrket som utifrån ett vetenskapligt synsätt och evidensbaserad vård och omvårdnad. Examensarbetet startas därför i första kursen (vid helfart) med ett idéseminarium i syfte att utifrån den nya

professionsinriktningen ge studenterna en tydlig progression från idé, till projektplan för sin studie, till färdigt examensarbete. Den pedagogiska grundsynen och modellen för Spec.prgr-n, liksom för övriga utbildningar vid Medicinska fakulteten, utgår från att studenten tar ett aktivt ansvar för att målinriktat driva sitt eget lärande och kunskapsutveckling. Detta sker i form av studentstyrt lärande där undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos studenten och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. En progression från det basala och allmänna till det mer avancerade och specifika finns inom programmet där krav och fördjupning successivt ökar i förhållande till att studenten utvecklar sitt lärande inom det nya ämnesområdet. Progressionen i programmet framgår av respektive kursplan. Här används SOLO-taxonomin enligt Biggs and Collins (1982) och Blooms taxonomi (1965).

UTBILDNINGSPLAN/KURSPLANER för respektive inriktningar vg se http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/spec

Magisteruppsatskurs: http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112

http://portal.omv.lu.se/Portal/avancerad_niva/frist_mag/vmfm01/uppsatskurs/Kurswebbplats/vmf m01/ (t.o.m. 2012/13)

Examensmål 1 (Ex-mål 1)

Del 1

7

(8)

För magisterexamen ska studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut.

Inom respektive Specialistsjuksköterskeprogram sker under programmets gång en successiv fördjupning i ämnesområdet parallellt och integrerat med huvudområdets vetenskapliga grund.

Härmed bedöms och fördjupas examensmålets tre komponenter fortlöpande under programmens samtliga kurser.

Exempel ur kurserna

1:1 Betydande överblick över området

A. Examination Vetenskaplig metod omfattar ett återkommande moment som en strimma i samtliga inriktningar med mindre variationer anpassade för respektive inriktning. Följande exempel är hämtat från Spec.-inriktning Ambulanssjukvård där vetenskaplig metod i anslutning till huvudområdet belyses vid samtliga 16 seminarier i de tre första kurserna. Uppgifterna omfattar kritisk granskning av aktuella vetenskapliga artiklar som kan utgå ifrån ett specifikt ämne enligt modell Journal Club (JC). Syftet är att studenterna analyserar, reflekterar och aktivt diskuterar aktuella forskningsresultat och vetenskapliga metoder inom verksamhetsområdet. Diskussionen sträcker sig ifrån ämnesspecifikt till forskningsmetodik och validitet och reliabilitet blir därför centrala frågor (Deenadayalan, Y.,Grimmer-Somers, K., Prior, M., Kumar, S., (2008).

Genom programmet föreligger en tydlig progression utifrån lärandemålen …”kunna beskriva och jämföra forskningsresultat relaterat till omvårdnad och medicinsk vård inom ambulanssjukvård”

(AMSN10), …” kunna jämföra och beskriva forskningsresultat inom prehospital omvårdnad och medicinsk vård” (AMSN11) samt …” kunna tillämpa och reflektera över aktuella

forskningsresultat inom området” (AMSO12). (motsvarande lärandemål ingår för övriga inriktningar)

Att specifikt integrera artikelgranskning tex i form av JC innebär en kontinuerlig uppdatering av aktuell forskning inom såväl huvud- som ämnesområdet samt utvecklad kunskap om olika forskningsmetoder. Genom att medvetandegöra och utveckla det egna kritiska förhållningssättet skapas även tro på den egna förmågan att fortlöpande aktivt söka och granska vetenskapliga artiklar. Studenterna (basgruppen), distribuerar relevant vetenskaplig artikel och ansvarar för presentation och diskussion i helklass enligt nedan. Aktuell artikel väljs utifrån pågående kurs/kursmål. Frånvaro innebär att studenten måste lämna in en skriftlig rapport. Basgruppen inleder med motiv till vald artikel samt leder därefter seminariet och diskuterar med hjälp av audiotoriet följande innehåll av analys och reflektion:

1. Beskrivning av logisk grund för studien utifrån tidigare relevant forskning samt redovisning av forskningsfråga som utformats (syfte).

2. Beskrivning av vald metod (case-control study, innehållsanalys, randomiserad studie, etc.) samt undersökningsgrupp och relevans för inklusions- och exklusionskriterier samt kortfattat vilket tillvägagångssätt som använts (metod).

3. Beskrivning av etiska överväganden.

4. Beskrivning av resultat/-en samt relevans av analys- och/eller statistiska metoder (resultat).

8

(9)

5. Analys samt reflektion av avsnittet ”Diskussion” samt studiens eventuella angivna begränsningar (diskussion).

6. Reflektion över valda referenser.

7. Avslutning med besvarande av: - Är implikation av slutsats möjlig?

Examinator för JC-seminarier är ansvarig lektor i huvudområdet.

Exempel på vetenskapliga artiklar som presenterats under JC (nedan anges även för andra inriktningar):

Gillespie, B.M., Chaboyer, W., Longbottom, P. & Wallis, M. (2010). The impact of organisational and individual factors on team communication in surgery: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 47 732-741.

Lindwall, L & von Post, I. Habits in Perioperative Nursing culture. Nursing Ethics 2008 15 (5).

B. Wennström, C Törnhage, S. Nasic, H Hedelin, & I. Bergh. (2011). The perioperative dialoque reduces postoperative stress in children undergoing day surgery as confirmed by salivary cortisol. Pediatric Anaesthesia 21, 1058-1065.

Kwaan, MR, Studdert, DM, Zinner, MJ , Gawande, A A .Incidence, Patterns, and Prevention of Wrong-Site Surgery. Arch Surg. 2006;141:353-358.

B. Ett andra exempel, hämtat ur Distriktssköterskeprogrammet första kurs, DSKP10, fokuserar framför allt på vetenskaplig metod inom folkhälsoområdet och distriktssköterskans profession. Ett flertal lärandemål är relaterade till Ex-mål 1, ” kunna redogöra för områdets vetenskapliga grund och vetenskapliga metoder”, ”kunna söka och redogöra för aktuell forskning inom området samt förutse vikten av samverkan mellan forskning, utbildning och tillämpning samt dess betydelse för Distriktssköterskans yrkesutövning” och ”kunna redogöra för folkhälsans utveckling och

folksjukdomars utbredning samt kritiskt diskutera hälsans bestämningsfaktorer”.

Examination ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet” är en skriftlig inlämningsuppgift utifrån en vetenskaplig artikel som genomförs som basgruppsarbete i 4 steg. Redovisning och examination sker i samband med Seminarium.

Steg 1: Generell bearbetning av vetenskaplig artikel

Aktivitet: Respektive grupp läser, bearbetar, granskar kritiskt, analyserar och diskuterar samtliga delar i artikeln, utifrån ”Mall för granskning av vetenskapliga artiklar” (Röda korset, 2005) för att skapa en helhetsuppfattning om vad artikeln handlar om och artikelns struktur. En skriftlig sammanställning av den övergripande bearbetningen av den tilldelade artikeln görs enligt anvisning.

Steg 2: Specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel i syfte att skapa fördjupad förståelse av artiklarnas datainsamlings – och analysmetod. En grupp fördjupar sig i datainsamlingsmetod/er och den andra gruppen fördjupar sig i dataanalysmetod/er.

Aktivitet: Läs in litteratur kring den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som beskrivs i artikeln. Granska kritiskt.

En skriftlig sammanställning av den fördjupade bearbetningen av datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod, görs enligt anvisning och bifogas som bilaga.

Steg 3: Skriftlig redovisning av artikelbearbetning (två delar)

a) Skriftlig redovisning av generell bearbetning av tilldelad vetenskaplig artikel- Omfattning: max 2 A-4 sidor. Här ingår Beskrivning av artikelgranskning/Beskrivning av artikelstudie, artikelsammanfattning (dess syfte och sammanhang, urval, syfte, metod, resultat, konklusion etc.).

Utgå från de åtta rubriker, som finns i granskningsmallen och presentera i form av sammanfattningar under respektive rubrik.

9

(10)

b) Skriftlig redovisning av specifik (fördjupad) bearbetning av vetenskaplig artikel. Omfattning: 1 sida och max 1,5 A4 sidor. Här redovisas den specifika bearbetningen av den datainsamlingsmetod respektive dataanalysmetod som förekommer i studien med hjälp av följande:

-Skapa först en helhetsbild av metoden genom att skapa en förståelse av hur datainsamlingsmetoden/er respektive dataanalysmetoden/er beskrivs i litteraturen, dvs;

- Diskutera metodens generella fördelar och eventuellt risker. Fördelar, risker, vad bör man tänka på som forskare när man ’samlar in data’ respektive ’analyserar data’?

Diskutera och problematisera kring hur den datainsamlingsmetod/er respektive den dataanalysmetod/er använts i studien (som er grupp granskar) och fundera över hur den använts av forskarna som utfört studien. Referenser skrivs enligt skrivanvisningar ”Mall för hantering av referenser enligt APA.”

Steg 4: Publicering av dokument

Artikelgranskningen redovisas/presenteras skriftligt (enligt anvisning) och publiceras i FORUM senast datum. Samtliga studenter tar del av alla studiegruppernas publicerade uppgifter.

Exempel på artiklar som ingår:

Bonander,K., & Snellman, I. (2007). Telefonmötets vårdrelation. Vård i Norden 27(86), 4-8. (kval)

Karlsson,S., & Brydolf,M. (2006). Ungdomars kost- och motionsvanor. En undersökning i årskurs 9 på två svenska skolor. Vård i Norden, 26(82), 4-9. (kvant)

C. Inom inriktning Onkologisk vård, palliativ vård (halvfart/ webbaserad lärandemiljö), i kursen

”Onkologisk vård” ingår lärandemål som …” kunna visa kunskap om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom onkologisk vård och omvårdnad”, ” kunna visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och reflektera över sambandets betydelse för

onkologisjuksköterskans yrkesutövning” och ”kunna granska och värdera forskningsresultat inom onkologisk omvårdnad”. Studenterna examineras bl. a. genom en skriftlig, grupptentamen i form av paper och muntligt i grupp. Uppgiften omfattar att planera information till specifik målgrupp om cancerpreventiva åtgärder som UV-strålning, screening och/eller vaccinering, kost, övervikt, fysisk aktivitet, rökning och alkohol. Exempel på målgrupper: ungdomar, föräldrar, äldre. Valt område skall kopplas till cancerdiagnos/diagnoser. Uppgiften skall omfatta 4 – 6 sidor och skall innehålla:

- en kort inledning med uppgifter kring prevalens, incidens, mortalitet, ålders- och könsaspekter, riskfaktorer och primär och sekundär prevention

- motivering varför just vald målgrupp är speciellt angelägen i relation till valt område - ett förslag om vad en information bör innehålla i relation till målgruppen med syfte att öka följsamheten.

Bedömning (G, U alt Ej relevant samt avslutande skriftlig kommentar) av skriftlig inlämningsuppgift (och seminarium med opponentskap och respondentskap) enligt bedömningskriterier nedan:

1. Uppgift publicerad senast deadline

2. Uppgiften innehåller alla efterfrågade delar 3. Adekvat innehåll (belyser efterfrågad uppgift) 4. Vetenskapliga artiklar använda

5. Kort sammanfattning och motivering av valda artiklar 5. Struktur och läsbarhet

6. Specialistsjuksköterskans roll är tydligt belyst 7. Kurslitteratur använd

8. Referenser i text och referenslista enligt anvisad kurslitteratur 10

(11)

Nedan redovisas utdrag ur en grupps redovisning som belyser

1:2 ”visa kunskap … inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området”

…”Enligt ovanstående SBU-rapport (2007), är de bakomliggande mekanismerna komplexa då det gäller den fysiska aktivitetens betydelse för att minska riskerna att drabbas av cancer. Sannolikt är att fysisk aktivitet påverkar halterna av flera metabola aktiva hormoner och tillväxtstimulerande faktorer samt att regelbunden motion/fysisk aktivitet förbättrar immunförsvaret. Rapporten visar även att fysisk aktivitet skyddar DNA genom att påverka reparativa system i positiv riktning. Då det gäller koloncancer, har det visat sig att fysiskt aktiva individer har en snabbare tarmpassage vilket kan bidra till minskad risk att drabbas.

Världshälsoorganisationen (2008) uppmärksammar fysisk aktivitet som ett effektivt medel för att förebygga bröst- och koloncancer. Risken för koloncancer är 40 % lägre för personer som är fysiskt aktiva. Risken för bröstcancer är 15-20 % mindre hos kvinnor som motionerar (FYSS, 2008; Berg & Emdin, 2008). Detta beskrivs även i en rapport som The International Agency for research on cancer (2006), IARC, gjort. IARC är och är en arbetsgrupp i Världshälsoorganisationen.”

D. I Magisteruppsatskursen följs målet upp via kursplanen med följande lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten kunna

…”visa kunskap om det valda forskningsområdet inom karaktärsämnet inbegripet såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området”.

1:1 Betydande överblick över området

Studenternas kunskaper följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där

bedömningskriterierna avseende bakgrund anger …”Förankring i teori och centrala begrepp är tydlig och anknyter på ett adekvat sätt till problemområdet”

1:2 Väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området:

Kunskapen följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna avseende bakgrund anger:

…”Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat”

• Seminarium/examination av projektplan samt examination av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende bakgrund anger:

”… Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella utbildningsinriktningen (för fristående magisterutbildning accepteras en mera allmän förankring i professionsfältet)”,

11

(12)

…”Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referenslitteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup”

…”Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet”

• Opposition av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i arbetet där bedömningskriterierna anger:

”Problemet/Introduktionen är relevant, avgränsad och genomtänkt problemformulering”

”Bakgrunden - relevans i genomgång av befintlig forskning inom problemområdet, inkl definitioner av nyckelord/-begrepp”

1:3 Betydande insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

Studenternas kunskap följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna anger:

”Studiens betydelse utifrån aktuellt forskningsläge och relevans för patienter, profession eller verksamhet är beskrivet och motiverat”

”Problemområdet är introducerat. Det valda forskningsproblemet är problematiserat, motiverat och avgränsat utifrån aktuellt forskningsläge, samt har relevans för den aktuella

utbildningsinriktningen (för fristående magisterutbildning accepteras en mera allmän förankring i professionsfältet)”

”Förankringen i tidigare kunskap/forskning/styrdokument i bakgrunden är tydlig och anknyter till problemområdet samt är balanserad till omfattning och djup. Referenslitteraturen är relevant samt innefattar bredd och djup”

”Syfte och frågeställningar är relevanta för vetenskapsområdet, klart formulerade och avgränsade i relation till forskningsproblemet”

”Huvudfynd från resultatet diskuteras med ett reflekterande och kritiskt förhållningssätt i relation till aktuellt forskningsläge och i relation till begrepp, teori och modell (om relevant)”

• Opposition av magisteruppsats där bedömningskriterierna avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i arbetet där bedömningskriterierna anger:

”Problemet/Introduktionen är relevant, avgränsad och genomtänkt problemformulering”

”Bakgrunden - relevans i genomgång av befintlig forskning inom problemområdet, inkl definitioner av nyckelord/-begrepp”

12

(13)

Analys och värdering av måluppfyllelse

Genom typen av examinationsformer som omfattar uppgifter som för sitt genomförande kräver fördjupning inom respektive ämnesområde och där analys och reflektion ingår, framgår det klart att examensmålet tydligt bearbetas och fördjupas genom programmens olika kurser. Vi menar att studenterna efter genomgången utbildning mycket väl uppfyller målet att visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Del 1 (forts.)

Examensmål 2 (Ex-mål 2)

För magisterexamen ska studenten visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier bilaga till beslut

Inom ramen för specialistprogrammens kurser (utöver magisteruppsatskursen) sker måluppfyllelse av Ex-mål 2 genom att metodkunskap integreras i de teoretiska momenten, ibland även under VFU. Nedan redovisas exempel, se även under Ex-mål 1.

2. Väsentligt fördjupad metodkunskap inom huvudområdet

A. ”Vetenskaplig metod” omfattande det återkommande momentet som en strimma i samtliga inriktningar med mindre variationer anpassade för respektive inriktning (vg se under Ex-mål 1, A: 2. Beskrivning av vald metod).

B. ”Vetenskapliga metoder inom folkhälsoområdet”(DSKN10) med lärandemål som …”kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården” (vg se under Ex-mål 1, B: Steg 2 ff).

C. I Examination ”Barnhälsovård 1” i den gemensamma kursen för inriktningarna Barn och ungdom och Distriktssköterska (SBUN16/DSKN16,) ingår lärandemål som …”kunna testa och argumentera för vetenskapliga metoders tillämpning i barnhälsovården” samt ”kunna föreslå och kritiskt värdera modeller och metoder för hälsofrämjande och förebyggande arbete inom

barnhälsovård.”. Här redovisar studenterna i pargrupp en skriftlig examinationsuppgift utifrån BVC-fall där uppgiften består i att studenten som en fältstudie genomför observation enligt ett fastställt observationsschema av amningssituation alternativt ett spädbarn. Observationen sker via kontakt med barnhälsovårdssjuksköterska inom BHV alternativt med någon i egen vänkrets eller liknande. Bearbetning och sammanställning av rapport sker enligt riktlinjer i studieanvisningen.

Respons och bedömning ges för varje pargrupp.

13

(14)

Exempel på observationen med efterföljande reflektion och analys: ”Syftet med en observation är att studera hur människan uppför sig i de miljöer där de naturligt rör sig (Repstad, 2007). Observationen kombineras ofta med samtal för att få klarhet i personens uppfattning om det som observeras. Fördelar med observation är att den ger ett direkt tillträde till socialt samspel och sociala processer vilket enbart intervju inte kan ge. Eftersom personerna som undersöks påverkas av den som observerar är det viktigt att hitta en balans i samspelet mellan den som observerar och den som observeras. Detta görs genom att samtala om vardagliga ting och klart uttrycka intresse för det personen vill berätta (a.a).” (Citat från grupp).

D. Individuell skriftlig examination i inriktningen Intensivvård (SINP11) indikerar till exempel resultatet utifrån lärandemålet …”utifrån skalor eller andra kvalitetssäkringsmetoder bedöma tillstånd såsom smärta, medvetande och agitation samt utvärdera kvaliteten på given behandling”

där studenterna följer ett förlopp avseende smärta under VFU perioden.

…”När gossen kom till BIVA hade han kontinuerlig smärtbehandling. …Jag använde mig av den

smärtskattningsskala som de normalt sett använder på BIVA, FLACC, vid mina observationer av patienten.

FLACC - Denna skala är validitets- och reliabilitetstestad på barn med olika typer av smärta, barn i olika åldrar och även på barn med nedsatt kognitiv förmåga, (red:flera vetenskapliga ref angivna). Samtliga dessa studier framhåller vikten av att använda smärtskattningsskalor på barn för att förbättra smärtbehandlingen.

Smärtskattning/instrument är ett hjälpmedel som hjälper sjuksköterskan att utvärdera en given behandling.

Voepel-Lewis mfl (2010) menar, efter en genomförd studie, att FLACC är ett instrument som även lämpar sig för smärtskattning på intensivvårdsavdelningar på såväl vuxna som barn.”

…”De läkemedel patienten i fallet fick är ”standard” efter operation på BIVA och stämmer väl överens med de riktlinjer jag hittat i litteraturen (red:flera vet. ref angivna). Behandlingen utvärderades och ändrades till viss del när effekten var otillräcklig. Någon dokumentation utifrån smärtskalan gjordes dock ej i löpande

dokumentation.” (citat från student)

E. I Magisteruppsatskursen följs Ex-mål 2 upp via kursplanen med följande lärandemål:

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

…”självständigt och systematiskt diskutera och förklara vetenskapliga teorier, modeller och metoder och deras tillämpning”,

…”tillämpa relevanta vetenskapliga metoder och relatera till adekvata teorier, visa förmåga att självständigt systematiskt söka, kritiskt granska och tolka information” och

…”samla in och analysera data med relevans för teori och frågeställning”

2:1 Väsentligt fördjupad metodkunskap inom huvudområdet

I syfte att öka studenternas kunskap om vetenskapliga metoder innefattar magisteruppsatskursen:

• Obligatoriska temadagar för studenterna med forskningsetik, kvalitativ samt kvantitativ metod.

Studenterna arbetar under temadagarna med att finna lämplig metod i relation till problem och syfte inför magisteruppsatsen. Det finns ett omfattande arbetsmaterial med förberedelser inför respektive temadag (se hemsidan, http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 moment 3, Temadagar).

• Idéseminarium angående uppsatsämne inom respektive specialistprogram. Ett inledande idéseminarium vid kursstart där uppsatsämnen presenteras och diskuteras samt ytterligare ett

idéseminarium efter temadagarna då studenterna har arbetat med att finna lämplig metod i relation till problem och syfte. Idéseminarierna leds av ämnesansvarig lektor inom respektive program. Idéer hämtas i första hand från verksamheten som ”beställningsarbete” men också från lärarnas eget

14

(15)

forskningsområde. Efter att studenterna bestämt metod tilldelas en handledare samt en examinator för varje arbete.

• Handledning av magisteruppsats där antingen handledare eller examinator (eller båda) är väl insatt i vald metod.

• Opposition av magisteruppsats där studenterna i möjligaste mån får opponera på uppsats med kvalitativ metod om de själv använt kvantitativ metod och vice versa.

Studenternas kunskapsnivå följs upp inom ramen för magisteruppsatskursen vid:

• Seminarium/examination av projektplan där bedömningskriterierna anger:

”Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur”

” Det planerade urvalet är beskrivet och motiverat”

”Den planerade datainsamlingen är beskriven”

”Planerad analysmetod för data är beskriven och förankrad i metodlitteratur, samt kopplad till teori eller modell (om relevant)”

• Examination magisteruppsats där bedömningskriterierna anger:

”Metodvalet är motiverat och relevant i förhållande till syfte och frågeställningar och förankrat i metodlitteratur”

”Urvalet är beskrivet och motiverat. Eventuellt bortfall/bortfallsanalys (om relevant) är beskrivet”

”Datainsamlingen är klart beskriven så att man tydligt kan följa tillvägagångssättet”

”Analysen av data är stringent och transparant beskriven (en röd tråd finns både i struktur och innehåll och analysen kan följas steg för steg)”

”Analysen är förankrad i metodlitteratur och kopplad till teori eller modell (om relevant)”

”Analysen är korrekt och systematiskt genomförd enligt vald metod”

• Opposition av magisteruppsats där studenterna i möjligaste mån får opponera på uppsats med kvalitativ metod om de själv använt kvantitativ metod och vice versa. I riktlinjerna för opposition anges avseende förmåga att granska/diskutera innehållet i metodavsnittet avseende:

- ”Urval av undersökningsgrupp/databaser, teorianknytning”

-”Forskningstradition och valt instrument/databaser i relation till problem/frågeställning”

-”Genomförande av datainsamling”

-”Genomförande av databearbetning/-analys”

• Kritisk granskning i form av ett Paper samt aktiv närvaro vid totalt åtta tillfällen med seminarium/examination förutom de tillfällen då det egna arbetet diskuteras vilket avser:

1. fullgjord aktiv närvaro vid minst fyra projektplans-seminarier. Lämnat in ett paper med skriftlig reflektion över respektive projektplan avseende problemformulering, bakgrund och metod i relation till syftet. Speciell vikt läggs vid metodavsnittet vilket granskas i relation till syftet och med hjälp av kurslitteraturen. Referens och sidhänvisning anges i texten.

15

(16)

2. fullgjord aktiv närvaro vid minst tre arbets-seminarium med skriftlig reflektion över arbeten avseende problemformulering, bakgrund, metod, resultat och diskussion i relation till syftet för det aktuella arbetet. Beskrivningen av metod och resultat granskas i relation till syftet med hänvisning till kurslitteraturen enligt ovan. Studenten ska även ge förslag till viktiga delar av resultatet som kan lyftas fram och diskuteras.

3. förutom seminarium för egen examination och opposition, fullgjord aktiv närvaro vid minst ett examinations-seminarium och i samband med seminariet lämna in skriftlig reflektion över arbetet avseende problemformulering, bakgrund, metod, resultat och diskussion i relation till syftet för det aktuella arbetet. Granskningen fokuseras på diskussionen och den röda tråden genom hela arbetet.

Den skriftliga reflektionen enligt ovan granskas efter varje seminarium dels översiktligt (samtliga) dels mer noggrant (stickprovskontroller). Exempel från students granskning:

Arbetets titel: Intubation med eller utan muskelrelaxantia

Problemformulering: Finns det någon studie som har undersökt intubation utan relax som är relevant att ta upp i problemformuleringen? Eller kanske ta upp en artikel som styrker att muskelrelaxantia i samband med intubation leder till flera postoperativa besvär hos patienten? Annars väl formulerad problembeskrivning och får en (blivande narkossköterska) att vilja läsa mer om detta och ta del av ert resultat.

Bakgrund: Kanske lyfta upp en artikel till problemformuleringen för att göra den än starkare. Ger en bra grund för läsaren med utförlig förklaring av hur en intubation går till och olika biverkningar av intubation. Utförlig beskrivning av muskelrelaxantia.

Syfte: Bra syfte och tydligt syfte. Kanske kan göra frågeställningar som en punktlista.

Metod: Bra inklusions- och exklusionskriterier. Tydliga, ger ingen tveksamheter. Angående urvalet hur vet ni att ni har tillräckligt med patienter för att kunna göra jämförelser. Ni skulle kunna göra en powerberäkning. Med en powerberäkning kan man räkna ut hur stort stickprov man behöver beroende på antalet variabler som man har vid en jämförelse för att kunna få en statistisk signifikans. Detta görs enkelt genom att fylla i ett formulär på http://www.infovoice.se/fou/. Ni kan ta upp exkluderade patienter i resultatet. Bra beskrivet av de 4 kraven under etikdelen.

Resultat: På medelvärdena hade det varit intressant med SD, vilket ni sammanställer bra på slutet av resultatet.

I tabellerna är det svårt att jämföra resultatet då patientgrupperna är så pass olika stora. Men sen tydliggör ni det mycket bra med boxploten. Bra om ni skriver p värdet i boxplotet också, t ex efter figur.

Skriv gärna ut p värdena även under tubstorlek, kufftryck och comrach lehane.

Diskussion: (vid examinationsseminarium) Förslag till diskussion.

Hur påverkas patienter av vilken anestesimetod. Fentanyl jämfört med remifentanil t ex mycket av den

postoperativa smärta bestäms ju efter hur pass smärtlindrande de är. Har skillnaden jämnat ut sig 20-24 timmar senare… Intressant./ (Namn/personnr på Anestesistudent).

• Utöver ovanstående ingår också att uppsatsen når upp till de fastställda kriterier för vald metod som t ex anges i ”Kriterier för val av statistiska analyser”. (Kriterierna anger minimikrav): (se hemsidan http://moodle.med.lu.se/course/view.php?id=112 (moment 2))

• För magisternivå nivå krävs att deskriptiv statistik samt någon typ av hypotestestande analys ingår i uppsatsen.

Kommentar: För ytterligare exempel hänvisas granskaren till de som presenterats för redovisade under Examensmål 1 ovan. Motsvarande kriterier för val av kvalitativ ansats är under utveckling och kommer att innefatta direktiv för Intervjustudier, fallstudier, fältstudier (Field studies).

16

(17)

Analys och värdering av måluppfyllelse

Inom ramen för specialistprogrammens kurser sker måluppfyllelse av studenternas förmåga till fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen då metodkunskap integreras och följs upp genom olika examinationsformer i de teoretiska momenten och även i VFU.

Examensmålet examineras slutligen i studenternas examensarbeten Det framgår tydligt av exemplen ovan att studenterna genomgående under utbildningen ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i metodkunskap inom huvudområdet. Det samlade resultatet är att examensmålet uppnås på ett mycket varierat och tillfredsställande sätt för magisterexamen i huvudområdet omvårdnad.

Del 1 (forts.)

Examensmål 3 (Ex-mål 3)

För magisterexamen ska studenten visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med begränsad information.

Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Se delmål/kriterier i dokumentet Mål och kriterier, bilaga till beslut

Inom ramen för specialistprogrammens kurser (utöver magisteruppsatskursen) sker studenternas måluppfyllelse av Ex-mål 3 fortlöpande i samtliga kurser.

3:1 -betydande förmåga att integrera kunskap

A. SPSN 12 Psykiatrisk omvårdnad III, Socialpsykiatriska arbetssätt, inlämningsuppgift

”Evidensbaserade psykosociala insatser” omfattar lärandemål som tydligt visar studenternas förmåga att integrera kunskap: …”självständigt kunna bedöma och planera övergripande omvårdnadsinsatser inom det socialpsykiatriska området”, ”kunna analysera och kritisk reflektera kring de teorier och metoder som används inom psykiatrisk vård” samt ”utifrån ett evidensbaserat kunskapsperspektiv verka för att i samarbete med olika vård- och servicegivare skapa adekvat vårdplanering för patienter i behov av omfattande vård- och stödinsatser”.

Studenterna examineras utifrån följande uppgift:

• Identifiera psykosocialt orienterade interventioner och stödmodeller riktade till allvarligt psykiskt funktionshindrade som har ett gott vetenskapligt stöd!

• Ge en översikt i vilken utsträckning dessa insatser används i den lokala psykiatri där du arbetar!

• Fundera över och argumentera för vilka psykosociala interventioner och stödmodeller/insatser du tycker är viktigast att införa för att förbättra de psykiskt funktionshindrades/funktionsnedsattas situation i samhället!

17