Scenario diagnosticering. En patient ringer till vårdcentralen, får en tid bokad till fysioterapeut och kommer på besök.
Man i 40-års ålder. Arbetar som polis. Söker för att höger axel har börjat ”göra ont”, det framkommer att det gör ont vid rörelse och är smärtsamt att ligga på axeln. Symtomen har tilltagit under ett par månader. Inget känt trauma. Patienten har inga kända kroniska sjukdomar. Inga kända ärftliga sjukdomar. Fysioterapeuten gör tester och finner viss rörelseinskränkning i höger axel jämfört med vänster i utåtrotation och abduktion. Smärta vid aktiv och passiv abduktion och smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, stum end-feel.
Fysioterapeuten matar in sina fynd i kunskapsstödet på internet, och får ut en lista på alla diagnoser och funktionsdiagnoser som innefattar åtminstone ett av fynden. Dessa rangordnas så att de diagnoser som matchar flest symtom kommer högst upp i sökningen, och bredvid namnet på diagnosen kan fysioterapeuten se hur många och vilka symtom som varje diagnos matchar, samt vilken prevalens diagnoserna har. Fysioterapeuten
kan även klicka på diagnoser för att läsa mer information om dem, få länkar till ev. differentialdiagnoser samt se vanliga behandlingsmetoder.
Frozen shoulder och diabetesaxel skulle kunna vara de diagnoser fysioterapeuten får högst upp på listan.
Frozen shoulder kommer då högst upp pga störst matchning mot symtom. Fynden inskränkt rörlighet utåtrotation och abduktion, smärta vid aktiv och passiv abduktion, smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, smärta av att ligga på axeln,stum end-feel. Detta ger 8 symtompoäng av 8 möjliga. Frozen shoulder har prevalensen X per 100 000. Klickar fysioterapeuten på frozen shoulder kan hen läsa mer om diagnosen, och kan bl.a läsa att
utbredningen ofta är unilateral och att rörelseinskränkningen och smärtan ofta följer axelns kapsulära mönster samt att end-feel ofta är stum.
Diabetesaxel kommer näst högst upp pga fynden inskränkt rörlighet utåtrotation och abduktion, smärta vid aktiv och passiv abduktion, smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, smärta av att ligga på axeln. Detta ger 7
symtompoäng av 8 möjliga. Diabetesaxel har prevalensen Y per 100 000 människor. Klickar fysioterapeuten på diabetesaxel kan hen läsa mer om diagnosen, bl.a att den förutsätter en diabetessjukdom, att utbredningen ofta är bilateral, att den inte måste följa ett kapsulärt mönster samt att end-feel ofta är elastisk. Detta hjälper
fysioterapeuten att få en översikt över och jämföra diagnoser, för att själv ställa diagnos. För fysioterapeuten verkar det sannolikt att av dessa två alternativ så har patienten frozen shoulder då utbredningen är unilateral och symtomen följer axelns kapsulära mönster, end-feel är stum och inte elastisk och patienten har inte diabetes. Detta är inte ett verktyg som kan ställa diagnoser åt fysioterapeuten, utan det skulle kunna vara ett stöd för fysioterapeuten att hitta och jämföra information med stöd av sin egen kunskap och sedan själv ställa diagnos. Fysioterapi är för komplext för att man ska kunna mata in binära data i en algoritm och sedan få svar i form av en diagnos, jag är övertygad om att fysioterapeutens kunskap behövs för att tolka informationen som finns.
7.1 Hur skulle kunskapsstödet som beskriva ovan påverka din diagnosticering?
7.1 Skulle det bli lättare eller svårare att ställa diagnos?
Svårare att ställa diagnos Lättare att ställa diagnos
7.2 Skulle ta det kortare eller längre tid att ställa diagnos?
Långsammare att ställa diagnos Snabbare att ställa diagnos
7.3 Skulle det bli lättare eller svårare att hitta olika diagnoser?
Svårare att hitta diagnoser Lättare att hitta diagnoser
Svårare att jämföra diagnsoer Lättare att jämföra diagnoser 7.5 Skulle kunskapsstödet ge dig bättre eller sämre evidens för de diagnoser du ställer?
Sämre evidens Bättre evidens
8. Exempel på hur en fysioterapeut skulle kunna använda ett nätbaserat kunskapsstöd vid val av behandling Scenario behandling.
Fysioterapeuten har ställt en diagnos eller arbetsdiagnos på sin patient. Till exempel så kan fysioterapeuten i exemplet om diagnosticering ha bedömt att den 40-åriga mannen har högersidig frozen shoulder.
Fysioterapeuten kan sedan söka i beslutsstödet efter frozen shoulder, och klicka på den diagnosen. Där hittar fysioterapeuten olika kända behandlingar för frozen shoulder listade. Till exempel hydrodilation, fysioterapi, steroid injektion, oral steroid, eller mobilisering under narkos. Fysioterapeuten skulle sedan kunna klicka på dem och se hur effektiva de uppmätts vara, när de används – dvs vilken behandling man generellt bör prova först, och hur de utförs i detalj. Samt hitta länkar till och namn på den forskning som utgör vetenskapligt stöd för dessa behandlingar.
Hur skulle kunskapsstödet som beskrivs ovan påverka ditt arbete vid val av behandling?
8.1 Skulle det gå lättare eller svårare att välja behandling?
Svårare att välja behandling Lättare att välja behandling 8.2 Skulle det gå snabbare eller långsammare att välja behandling?
Långsammare att välja behandling Snabbare att välja behandling
8.3 Skulle det bli lättare eller svårare att hitta behandlingar och information om dem?
Svårare att hitta behandlingar Lättare att hitta behandlingar
8.4 Skulle det bli lättare eller svårare att jämföra behandlingar?
Svårare att jämföra behandlingar Lättare att jämföra behandlingar
8.5 Skulle kunskapsstödet ge dig bättre eller sämre evidens för de behandlingar du väljer?
Sämre evidens Bättre evidens
9. Tror du att ett kunskapsstöd liknande det som förekommit i de tidigare exemplen skulle vara till hjälp i