Fysioterapeuters användande av
kunskapsstöd och om de ser ett behov av ett
nätbaserat kunskapsstöd
En enkätstudie
Viktor Karlsson
Fysioterapeut 2018
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Fysioterapeutprogrammet 180hp
Fysioterapeuters användande av
kunskapsstöd och om de ser ett behov av
ett nätbaserat kunskapsstöd
En enkätstudie
Physiotherapists use of knowledge support systems and if they perceive a need of a net based knowledge support system
A survey study
Viktor Karlsson
Examensarbete i fysioterapi
Kurskod: S0090H Fysioterapi: Examensarbete Termin: VT17
Förord
Denna uppsats är ett examensarbete i fysioterapi. Flera människor har varit till hjälp under arbetet vilka jag vill uttrycka min tacksamhet till.
Charlotte Karlsson som agerat bollplank när jag designade enkäten.
Maria Tegebro och Tora Mårtensson, som varit både hjälpsamma opponenter och vänner. Anita Melander Wikman som gett mig riktning med sin handledning och samtidigt låtit mig flyga fritt.
Irene Vikman för sin handledning. Ulrik Röijezon för feedback.
Och tack till de som tog sig tid att besvara enkäten.
Nyköping, April 2018
Innehållsförteckning
Abstract... 1
Bakgrund... 2
Syfte...4
Frågeställningar...5
Material och metod...5
Design...5 Urval... 5 Mätinstrument...6 Enkätkonstruktion...6 Analys av data...6 Etiska överväganden...6 Resultat...7 Diskussion... 13 Resultatdiskussion... 13 Diagnosticering...13 Behandling...14
Sökfuktioner för ett nätbaserat kunskapsstöd... 15
Hypotetiskt kunskapsstöd påverkan på diagnosticering...15
Hypotetiskt kunskapsstöd påverkan på behandling...16
Hur stor hjälp skulle detta hypotetiska kunskapsstöd vara...16
Metoddiskussion...17
Svagheter i studien...18
Saker som hade kunnat göras bättre... 19
Konklusion... 21 Kliniska implikationer...21 Referenslista... 22 Bilagor...26 Bilaga 1 (informationsbrev)...26 Bilaga 2 (enkät)... 29
Abstract
Introduktion: Behovet av och följsamheten till kunskapsstöd i vården är en aktuell fråga. Läkare som arbetar diagnostiskt och behandlande har tillgång till utförliga nätbaserade
kunskapsstöd som läkemedelsboken, internetmedicin och FASS. Det produceras mer och mer forskning inom ämnet fysioterapi. Fysioterapeuter väntas arbeta utefter aktuell evidens, trots att de sällan har särskilt avsedd arbetstid för fortbildning. Skulle ett nätbaserat kunskapsstöd kunna hjälpa fysioterapeuter både att arbeta mer evidensbaserat samt att lättare hitta
information som är relevant för deras arbete?
Syfte: syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd.
Metod: en enkät (bilaga 2) utformades. Inklusionskriterier: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionkriterier: ej läs och skrivkunnig i svenska. 32 fysioterapeuter deltog i studien och 27 fullföljde enkäten.
Resultat: Fysioterapeuter använder sig till övervägande del av stöd från kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker för både diagnosticering och behandling. Evidensnivån upplevs inte som hög. Tillgängligheten för diagnostiska stöd upplevs något lägre än för behandlingsstöd. Fysioterapeuter anser att ett utförligt nätbaserat kunskapsstöd skulle vara till hjälp i deras kliniska arbete, och de mest eftertraktade sökfunktionerna är en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion.
Konklusion: Fysioterapeuter är positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle vara dem till hjälp i deras kliniska arbete. Mer forskning skulle behövas om hur ett nätbaserat
kunskapsstöd bäst bör utformas för god implementation i fysioterapeuters kliniska arbete. Nyckelord: beslutsstöd,evidensbaserad kunskap, fysioterapi, kunskapshantering
Bakgrund
Stora summor pengar läggs på forskning, men resultaten utnyttjas inte till fullo då forskning inte alltid implementeras i den kliniska verksamheten - det finns en diskrepans mellan vad forskare vet och vad kliniker vet (1, 2, 3). Det publiceras mer och mer vetenskapliga artiklar kopplade till fysioterapi, detta gör att det blir allt svårare för fysioterapeuter att sovra bland vetenskapliga artiklar samt att hinna läsa dem (4, 5, 6). Vissa artiklar registreras även ofullständigt vilket ytterligare kan försvåra sovring (7). Kvaliteten på artiklar har förbättrats men det finns varians mellan underdiscipliner, exempelvis har forskning inom idrott generellt sämre PEDro score än inom geriatrik (8, 9).
Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) säger: ”2 § Målet för hälso- och sjukvården är en god
hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.” (10) Patientsäkerhetslagen (2010:659)
säger följande:”1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.” (11). Tillgänglighet och följsamhet till
kunskapsstöd är viktigt för standardiserad vård och för att bättre uppfylla HSL´s krav om “vård på lika villkor för hela befolkningen” (10, 12).
Det finns många begrepp som har med området kunskap att göra (13, 14). Det gemensamma för begreppen är att de handlar om information, något som inte saknas i dagens samhälle -tvärtom. Ju mer information som finns desto svårare att sovra och kondensera specifik och användbar information (4, 5, 6). Kunskap kan definieras som vetskapen om hur information bör tillämpas i ett specifikt sammanhang (15). Enligt den definitionen kan ett kunskapsstöd vara ett verktyg som hjälper användaren att hitta just den information (kunskap) som behövs för den specifika uppgift som användaren vill lösa just, men också att sålla bort irrelevant information - all information som är irrelevant för vald uppgift är då “brus”, vilket stör och måste sorteras bort för att finna den information som behövs just då - kunskapen. I den här uppsatsen har författaren därför valt att använda begreppet kunskapsstöd.
En annan aspekt av kunskap är explicit och implicit kunskap. Explicit kunskap är
välformulerad, vedertagen och tillgänglig (16, 17). Medan implicit kunskap är kunskap som är svår att organisera, systematisera och formulera (17). Författaren till uppsatsen resonerar att “klinisk erfarenhet” är en form av implicit kunskap, som är värdefull men svår att förmedla till andra. Kunskapsstöd hanterar främst explicit kunskap. Implicit kunskap går inte att
implicit utan explicit. Författaren definierar kunskapsstöd som medel för att underlätta kliniska beslut. Genom att söka igenom samlad information efter kunskap, antingen genom listor (som register i en bok eller en lista på en websida) eller en eller flera sökkriterier i en sökmotor får fysioterapeuten information och kunskap vilket kan ge underlag och vara ett stöd vid kliniska beslut. Beslutsstöd har definierats som : “Ett beslutsstöd består av
programvara/gränssnitt och tre olika informationskällor: information om patienten, ämnesspecifik information samt beslutsalgoritmer/rekommendationer” (18). Beslutsstöd
tolkar och bearbetar information åt användaren, till skillnad från kunskapsstöd som inte bearbetar utan enbart presenterar information. Ruland poängterar att användande av
kunskapsstöd eller beslutsstöd kan få negativa konsekvenser om användaren inte är kompetent nog, då stöden kan löpa risk att användas som fullständiga och felfria lösningar istället för att ses som delar i beslutsunderlaget (19).
Det finns nätbaserade kunskapsstöd och beslutsstöd inom vården. Vårdhandboken erbjuder ett kunskapsstöd och en standard för vård, som är mer inriktat mot omvårdnad och ger stöd för generella rutiner rörande vård, etik och hygien - generellt överförbara till samtliga
yrkesgrupper inom vården (20). Webportalen 1177 erbjuder ett kunskapsstöd mer inriktat mot allmänheten, dvs vårdtagaren (21, 22). FASS, läkemedelsboken och internetmedicin är mer specifika kunskapsstöd inriktade mot sjuksköterskor och läkare med information om
indikationer, kontraindikationer, bieffekter hos olika läkemedel och information om åkommor (23, 24, 25). Farmaceuter har ett beslutsstöd som hjälper dem att se läkemedel med samma verkan, om läkemedel interagerar med varandra, är olämpliga på grund av patientens ålder och det kan även kontrollera läkemedelsdosering (26). Fysioterapeuterna har kliniska riktlinjer och har en databas för fysioterapeutiska mätmetoder, mätmetoder 2.0 (27). Databasen mätmetoder 2.0 är uppbyggd som ett kunskapsstöd, det går att söka efter till exempel “artros”, “ADL”, “muskelfunktion” eller “ledfunktion” och få relevanta mätmetoder för valt sökord presenterade. Även forskning för vald mätmetods reliabilitet och- eller
validitet presenteras. Däremot täcker inte databasen mätmetoder 2.0 diagnoser, utan fokus är mätmetoder, och mätmetoderna presenteras enskilt - de presenteras inte kopplat till relevanta diagnoser. Således går det inte att söka på till exempel ”artros” och få diagnosen presenterad tillsammans med epidemiologi, etiologi, patogenes, symtom och kliniska fynd, mätmetoder, utredning, behandling eller differentialdiagnoser – saker som skulle kunna presenteras för varje diagnos. Websidan Triggerpoints.net är ett stöd för fysioterapeuter rörande
internationell wikipedia för fysioterapi (29). Fyss har information om olika sjukdomstillstånd, underbyggd med vetenskaplig evidens och ger ofta en generell riktlinje för fysisk aktivitet som kan hjälpa. Förslag ges för frekvens och intensitet, men inte val av övningar (30). För att nå uppnå målet “vård på lika villkor för hela befolkningen” resonerar författaren att det är nödvändigt att etablera en standard som inte bara innefattar frekvens och intensitet utan även övningar. Författaren anser att problemet inte är att information saknas, utan att den är utspridd över en mängd olika websidor, böcker och riktlinjer snarare än samlad - vilket försämrar tillgängligheten. Birgit Rösblad har för professions- och fackförbundet Fysioterapeuterna gjort en undersökning ”Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt
lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd” genomförd i maj-juni 2016. Majoriteten
av deltagarna hade inte tillgång till ett beslutsstöd och uttryckte samtidigt att beslutsstöd var ett okänt begrepp. I den undersökningen ställde sig deltagande fysioterapeuter positivt till en databas eller kunskapsstöd med fysioterapeutisk inriktning (31). Regeringen har formulerat ett kommittédirektiv för ”Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården” där de ämnar kartlägga behoven av beslutsstöd för medicinskt arbetande professioner (32). I dagsläget tyder studier på att det finns flera försvårande faktorer för fysioterapeuter att arbeta evidensbaserat, som begränsad eller ingen arbetstid avsatt till att läsa vetenskapliga artiklar. Tillgången till vetenskapliga artiklar är ofta begränsad – arbetsplatser tillhandahåller dem inte och att få tillgång till dem kostar ofta pengar. Det kan också finnas en bristande tilltro till egen förmåga att söka och sovra bland forskning och- eller otillräckligt stöd från kollegor och chefer (33, 34). Men det finns också faktorer som kan stödja fysioterapeuter att arbeta evidensbaserat, till exempel positiv inställning till och motivation att använda
forskning, stöd från ledningen, organisationskultur, forskningsrelaterade resurser, kunskapsutbyte, evidensbaserade riktlinjer, externa möten, nätverk och konferenser, akademisk forskning och utbildning (33, 35).
Syfte
Syftet med studien var att undersöka vilka kunskapsstöd fysioterapeuter använder idag och hur dessa upplevs fungera samt undersöka hur fysioterapeuter ställer sig till ett framtida samlat nätbaserat kunskapsstöd.
Frågeställningar
Vilka kunskapsstöd använder sig fysioterapeuter av vid diagnosticering och behandling?
Hur upplever fysioterapeuter dessa stöd utefter parametrarna tillgänglighet, användbarhet och evidens ?
Hur intresserade är fysioterapeuter av ett nätbaserat kunskapsstöd?
Vilka sökfunktioner anser fysioterapeuter är viktiga i ett nätbaserat kunskapsstöd?
Material och metod
Design
Examensarbetet utfördes som en enkätbaserad studie med kvantitativ ansats.
Urval
Inklusionskriterie: kliniskt arbetande fysioterapeut på vårdcentral i Sverige. Exklusionskriterie: ej läs och skrivkunnig i svenska.
Deltagare: 32 kliniskt arbetande fysioterapeuter ställde upp på att delta i studien, 27 fullföljde enkäten.
Rekrytering av deltagare
Kontakt med deltagare till enkäten skedde genom telefonkontakt till fem vårdcentraler i Norrbottens län, mail med informationsbrev (bilaga 1) skickades till enhetschefer för 28 olika vårdcentraler i Kronoberg, Norrbotten och Sörmland där de ombads vidarebefordra mailet till sina fysioterapeutkollegor. Därutöver skrevs inlägg riktade till fysioterapeuter på
fysioterapeuternas facebooksida samt på Fysioterapeut / sjukgymnast gruppen som studenter från Luleå Tekniska Universitet har bildat.
De som svarade att de önskade delta eller vars enhetschefer uppgav att de ville delta fick mail med svarstalong och enkät. Svarstalongen hölls separat från enkäten, eftersom svarstalongen skrevs under med namn och det inte skulle gå att koppla namn till enkäten om kunskapsstöd då den skulle vara anonym. Deltagare som önskade delta uppgav sin e-postadress som författaren sedan skrev in i Evasys, varpå författaren skickade mail genom Evasys. Detta möjliggjorde att påminnelser smidigt kunde skickas enbart till de som inte hade besvarat enkäten. Enkäter skickades ut första gången 13:e mars 2017 samt skickades ut kontinuerligt
under svarstiden då det tillkom fler deltagare. Påminnelser skickades ut fyra gånger. Enkäten stängdes lördagen den 8:e april 2017. Deltagare informerades om slutdatumet från och med den andra påminnelsen.
Mätinstrument
En enkät (bilaga 2) som författaren konstruerat användes för att kartlägga deltagarnas användning av aktuella kunskapsstöd och hur de upplever dessa.
Enkätkonstruktion
För att konstruera en enkät som kunde distribueras via mail använde författaren verktyget EvaSys (36). Enkäten granskades av handledare och genomgick flera revisioner till följd av feedback från handledare, från ett seminarium samt efter att ha testats på fysioterapistudenter i termin sex.
Enkäten riktades mot fysioterapeuter som arbetar kliniskt på vårdcentral och innehöll frågor för att kartlägga användning och upplevelse av kunskapsstöd. Enkäten undersökte även hur fysioterapeuter ställer sig till ett nätbaserat kunskapsstöd. Svarsalternativen var graderade antingen i fyra eller fem steg. Deltagare gavs även möjligheten att ge öppna svar på vilka kunskapsstöd de använder för diagnosticering och behandling samt att ge övriga kommentarer.
Analys av data
Data analyserades deskriptivt, antal och procentsatser beräknades. För variabel ålder och yrkeserfarenhet beräknades centralmåttet medelvärde och median (37).
Etiska överväganden
Studien utformades med boken rehabilitation research and principles som riktlinje (37). Tvingande språk användes inte för att uppmana deltagande att delta . Autonomi uppmuntrades genom att deltagare fick tillräcklig information om syftet med studien för att kunna fatta egna beslut. Författaren anser inte att några av frågorna var så personliga eller formulerade så att de kunde väntas väcka anstöt. Deltagarna informerades om syftet med studien. Deltagandet var frivilligt, konfidentiellt och deltagare informerades om att inga namn skulle offentliggöras, endast författaren skulle veta vem som deltagit. Deltagare kunde dra sig ur studien när som helst. Deltagarna fick information via informationsbladet som medföljde mail med förfrågan om deltagande och enkäten.
Resultat
Antalet medverkande var 27, av dessa var 16 (59%) kvinnor och 11 (41%) män. Deltagarnas genomsnittsålder var 35.3 år, medianålder var 30 år, lägsta ålder 23 år och högsta ålder 64 år. Deltagarnas genomsnittliga yrkeserfarenhet som fysioterapeuter / sjukgymnaster var 9.13 år, och medianen för yrkeserfarenhet som fysioterapeut / sjukgymnast var 3 år med 1,5
respektive 40 år som kortast och längst erfarenhet.
Tabell 1. Skattning av aktuella kunskapsstöd för diagnostik och behandling. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
Böcker Internet Lokala
riktlinjer Dokument från utbildninga r / kurser Kollegor Annat Hämtar stöd för att ställa diagnos 20 (74%) 24 (89%) 10 (37%) 24 (89%) 25 (93%) 2 (7%) “erfarenhet” “utbildningar ” Hämtar stöd för behandling 22 (81%) 22 (81%) 12 (44%) 24 (89%) 23 (85%) 5 (18%) “vetenskaplig a artiklar” “nationella riktlinjer” “erfarenhet” 25 personer (93%) anger att de hämtar stöd från kollegor när det gäller diagnostik och 10 personer (37 %) anger stöd från lokala riktlinjer.
Tabell 2. Skattning av aktuella kunskapsstöd utefter användbarhet, hur svårt det är att överföra information till kliniskt arbete. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
1
Svår att överföra
2 3 4
Enkel att överföra
Upplevelse av stödet för diagnosticering 2 (7%) 4 (15%) 17 (63%) 4 (15%) Upplevelse av stödet för behandling 0 (0%) 7 (26%) 11 (41%) 9 (33%)
21 (77%) respektive 20 personer (74%) anser att aktuella kunskapsstöd har information som är enkel eller ganska enkel att överföra till kliniskt arbete.
Tabell 3. Skattning av aktuella kunskapsstöd utifrån tillgänglighet, hur smidigt det är att söka information. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
1 Svårtillgängligt 2 3 4 Lättillgängligt Upplevelse av stödet för diagnosticering 4 (15%) 8 (30%) 12 (44%) 3 (11%) Upplevelser av stödet för behandling 3 (11%) 9 (33%) 9 (33%) 6 (22%)
12 personer (45%) upplever aktuellt stöd för både diagnosticering och behandling som ganska svårtillgängligt eller svårtillgängligt.
Tabell 4. Skattning av aktuella kunskapsstöd utifrån tillförlitlighet, hur mycket evidens som backar upp den information som ges. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
1
Nej, inte alls 2 3
4 Ja, mycket Upplevelse av stödet för diagnosticering 2 (7%) 12 (44%) 11 (41%) 2 (7%) Upplevelse av stödet för behandling 1 (4%) 12 (44%) 10 (37%) 4 (15%)
13 (48%) respektive 14 personer (52%) anser att aktuella kunskapsstöd presenterar ganska mycket eller mycket evidens, medan 14 (52%) respektive 13 personer (48%) anser att aktuella kunskapsstöd inte presenterar mycket evidens.
Tabell 5. Skattning av hur ett internetbaserat kunskapsstöd skulle påverka svårighet att hitta och jämföra diagnoser. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
1 Svårare 2 3 Ingen påverkan 4 5 Lättare Lättare eller svårare att hitta diagnoser 0 (0%) 1 (3%) 2 (7%) 12 (44%) 12 (44%) 1 Svårare 2 3 Ingen påverkan 4 5 Lättare
Svårighet att jämföra diagnoser
0 (0%) 0 (0%) 3 (11%) 11 (41%) 13 (48%)
24 st (89%) tror att ett digitalt kunskapsstöd skulle göra det lättare eller något lättare för dem både att hitta och att jämföra diagnoser.
Tabell 6. Skattning av hur ett internetbaserat kunskapsstöd skulle påverka diagnosticering och behandling. Möjligt att ange flera svarsalternativ.
1 Svårare 2 3 Ingen påverkan 4 5 Lättare Lättare eller svårare att ställa diagnos 1 (4%) 0 (0%) 9 (33%) 8 (30%) 9 (33%) Lättare eller svårare att välja behandling 0 (0%) 0 (0%) 10 (38%) 7 (27%) 9 (35%) 1 Längre tid 2 3 Ingen påverkan 4 5 Kortare tid Kortare eller längre tid att ställa diagnos
5 (19%) 3 (12%) 8 (31%) 5 (19%) 5 (19%)
Kortare eller längre tid att välja
behandling
17 personer (63%) tror att det skulle bli lättare att ställa diagnos, däremot tror 8 personer (31%) att det skulle ta längre tid att ställa diagnos.
På fråga 6 ”Exempel på vad ett nätbaserat kunskapsstöd för fysioterapeuter skulle kunna innehålla” (se figur 1) fick deltagarna svara på ett eller flera sökalternativ utifrån om de anser att de skulle ha nytta av sökfunktionerna. 74% n=20 svarade ”anatomisk atlas”, 44% n=12”alfabetisk lista”, 74% n=20 ”sökfunktion, enkel”, 89% n=24 ”sökfunktion, avancerad” och 0% n=0 svarade ”inget av dem”.
Figur 1.Nytta av sökfunktioner.
På fråga 9 ”Tror du att ett kunskapsstöd liknande det som förekommit i de tidigare exemplen skulle vara till hjälp i ditt arbete?” fick deltagarna svara utifrån fyra olika alternativ. (Se figur 2)
Figur 2. Kunskapsstöd hjälp i arbete.
På fråga 10 “Övriga tankar och förslag” lämnade tio av deltagarna kommentarer:
“Bra initiativ! Jag har länge saknat detta, hoppas det verklighet!”
“Det viktigaste är i så fall att kunskapsstödet hela tiden hålls uppdaterat med senaste evidens.” “I exemplet som valdes ( frozen shoulder) är det ovanligt att en man i 40 års ålder drabbas av denna diagnos. Trots att symtomen stämmer skulle jag vara tveksam om det verkligen är rätt diagnos i detta fall.”
“Jag tänker att det är svårt att uppskatta nytta och tidsåtgång innan man använt det.” “Korta ned text så att man orkar läsa arbetet.”
“Jätteintressant input hur man kan ta till sig kunskap.”
“Jag tror det skulle vara till MKT stor hjälp för en nyexad men till mindre hjälp om du är äldre och har mkt kunskap i bagaget redan.”
“Kul att enkät! Lycka till!”
“Lite mycket text att läsa. Annars mycket bra enkät. Bra ide!”
“Lite otydliga frågor till en början men scenariona var bra och intressanta”
“På tiden att även vår profession får (internetbaserat) kunskapsstöd. Jag hoppas detta arbete får utgöra ett steg i lanseringen av ett kunskapsstöd för fysioterapeuter.“
Diskussion
Resultatdiskussion Diagnosticering
Att stort stöd hämtas från kollegor när det är möjligt överensstämmer med andra studier (38). Författarens enkät undersökte inte varför enskilda stöd används mer än andra, men utifrån den preferens för stöden kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser och böcker som synts i denna enkätstudie resonerar författaren att det vore enklare att implementera nya kunskapsstöd via dessa platformar - eftersom de redan är vedertagna. Andra studier visar på att för att uppmuntra användande av kunskapsstöd är det viktigt att stöden håller hög kvalitet på evidens, att de minskar onödig vård i.e effektiviserar vården, att de är smidiga att använda under vårdtillfället, att de överenstämmer med klinikerns uppfattningar och preferenser samt att de innehållar samlad dokumentation samt verktyg för delat beslutsfattande med patient (3, 39). Dokument från utbildningar / kurser ges ofta av vidareutbildningar, och vidareutbildning kan även bättra kollegors kompetens. Därför resonerar författaren att vidareutbildning är ett effektivt sätt att bättra fysioterapeuters tillgängliga stöd för diagnosställning både genom ökad kompetens hos dem själva, kollegor samt tillgång till aktuella dokument. Annan forskning visar även på att utbildande möten i stil med workshops kan bättra kliniskt arbete och patientutfall (40). Eftersom fysioterapeuter till stor del hämtar stöd av kollegor resonerar författaren att det vore gynnsamt att ha åtminstone två fysioterapeuter på varje arbetsplats ifall det är möjligt. Att fysioterapeuter till stor utsträckning använde internet för att hämta stöd talar för att en utförlig nätbaserad databas för fysioterapi skulle få genomslag och användas av många fysioterapeuter. Däremot talar den enl. författaren ganska ringa mängden användare av physiopedia på svensk nivå på att även nätbaserade databaser behöver publicitet i vården för att bli vedertagna (41). Relativt få fysioterapeuter hämtar stöd från lokala riktlinjer, detta kan tala för att fysioterapeuter inte är så intresserade av lokala riktlinjer, att det inte finns lokala riktlinjer, eller att de som finns är odetaljerade. Fackförbundet fysioterapeuterna har samlat kliniska riktlinjer, men dessa är långtifrån heltäckande, och de erbjuder sig även att föra samman gruppen med liknande behov av riktlinjer och mål. Antalet som använde egna anteckningar var högre än författaren först resonerat att det skulle vara, detta kan tänkas påverkas av yrkesaktiv tid - ju längre tid sedan examen, desto mindre användning av gamla anteckningar. Genomsnittslig fysioterapeutisk yrkeserfarenhet för deltagarna i studien var nio
år och medianen för yrkeserfarenhet var tre år, så dryga hälften av deltagarna var relativt nyutexaminerade.
Att tillgängliga kunskapsstöd överlag bedöms inneha smidigt överförbar information men vara svårtillgängliga kan bero på att det finns bra kunskapsstöd riktade mot fysioterapi, men att de inte innehåller samlad information – vilket kan tvinga fysioterapeuter att söka genom flera kunskapsstöd för att få tillgång till den information de behöver. Många fysioterapeuter har svarat att de framförallt hämtar stöd från böcker, kollegor, dokument och internet vilket kan förklara varför tillgängligheten inte bedömts lika högt – kollegor kanske inte alltid finns till hands eller har tid över, man kanske inte alltid har rätt bok tillgänglig och det tar mer tid att söka fram rätt böcker och slå upp i dem än att fråga en kollega eller söka på internet. Att samla informationen på en plats kan antas tillåta mer tidseffektiv sökning än att
fysioterapeuter ska söka genom flera aktuella kunskapsstöd var för sig. Att samla information digitalt och med en välfungerande sökfunktion kan dessutom hjälpa användaren att sovra bland stora mängder information fort. Däremot finns det studier som tyder på att inlärning blir sämre vid läsande på skärm än på papper, vilket skulle kunna vara en nackdel med
nätbaserade kunskapsstöd jämfört mot böcker (42, 43, 44).
Behandling
Överlag tar fysioterapeuter mindre stöd av kollegor och internet när de väljer behandling, de använder dokument från utbildningar / kurser i lika stor utsträckning och mer stöd av böcker, egna anteckningar och lokala riktlinjer. Kanske används böcker mer som stöd för behandling än diagnosticering för att det finns mer litteratur för interventioner än för diagnosticering. Inställningen är mer positiv till användbarhet för diagnosticering jämfört med behandling, författaren resonerarer att detta delvis kan förklaras av att diagnostiska metoder är mer “absoluta” medan behandlingar kan bero på individuella omständigheter - alltså kan behandlingar beskrivas mer utförligt. Att fysioterapeuter i lägre utsträckning använder kollegor vid val av behandling än diagnosticering kan enligt författaren bero på att behandlingen är fysioterapeutens eget ansvar som de själva ska driva och stå för, medan diagnosticering är mer reflekterande. När en diagnos eller arbetsdiagnos fastställts riktas fokus mot behandling. Till skillnad från diagnosticering finns det mer av ett givet svar, författaren resonerar att det ofta kan finnas fler vedertagna diagnoser för de symtom man funnit än det finns lämpliga behandlingar för den diagnos man ställt - vilket gör det enklare att välja behandling - författarens tanke.
Sökfuktioner för ett nätbaserat kunskapsstöd
Ingen deltagare valde alternativet “inget av dem”. Alfabetisk lista fick lägst behovsskattning, kanske beror detta på att fysioterapeuter sällan tänker i sammanhang av namn när de söker information för diagnosticering / behandling - detta kanske skulle vara till störst nytta då fysioterapeuten har namnet för diagnos eller behandling “på tungan” men inte kommer på det. Att då snabbt läsa genom en lista på diagnoser kanske skulle hjälpa fysioterapeuten att
komma på vad hen söker - men då “kan” ju också fysioterapeuten redan svaret sas - att ha namnet “på tungan” är närmre ett svar än att inte ha någon aning. De flesta ansåg att de skulle ha nytta av en anatomisk atlas. Kanske beror denna markanta skillnad mot alfabetisk lista på att fysioterapeuter oftare resonerar runt anatomiska områden än runt namn - diagnoser och behandlingar sorterade efter utbredningsområde kan antas vara mer överförbara till
fysioterapeutens arbete än om de är sorterade efter bokstäverna i sina namn, då
fysioterapeutiska undersökningar ofta inkluderar intilligande leder. En anatomisk atlas över diagnoser och behandlingar skulle kunna ge fysioterapeuter en bättre överblick över
problemområdets och även intilliggande områdens möjliga diagnoser och behandlingar. Flera av de svarande ansåg också att de skulle ha nytta av sökfunktion - enkel. Detta kan tyda på att fysioterapeuter ofta får idéer om vilka diagnoser eller behandlingar de vill läsa mer om, och sedan vill de söka mer information om dessa diagnoser / behandlingar rakt av. Mest
eftertraktad var sökfunktion - avancerad med 89%. Eftersom 89% resp 81% av
fysioterapeuterna redan söker efter information för diagnosticering samt behandling på internet så kan det antas att det skulle vara populärt med en fysioterapeutisk databas som går att söka i på ett liknande vis.
Hypotetiskt kunskapsstöd påverkan på diagnosticering
De starkast positiva inställningarna till kunskapsstödet var att det skulle bli lättare att hitta diagnoser med information om dem samt att jämföra diagnoser.
Störst skillnad i åsikter fanns i tidsbedömningen - skulle det ta mer eller mindre tid att ställa diagnos. Författaren resonerar att deltagare anser att det skulle ta längre tid att ställa diagnos med tillgång till mer information - det blir mer saker att ta ställning till. Att använda ett extra kunskapsstöd skulle rimligtvis också ta mer tid. Det ger upphov till tanken - om man
introducerar ett nytt kunskapsstöd vore det kanske en god idé att ha som målsättning att det ska ersätta ett eller flera aktuella kunskapsstöd - åtminstone om målsättningen är snabbare fysioterapeutiskt beslutsfattande. Forskning visar på att om kunskapsstöd ska användas så är det viktigt att de är enkla att använda kliniskt och att en bidragande faktor till bristande
evidensbaserad praktik är tidsbrist (3, 45). Utifrån detta och sina egna resultat resonerar författaren att det är viktigt att kunskapsstöd är smidiga och tidseffektiva - annars riskerar de att inte användas. Att många fysioterapeuter i denna studie anser att en nätbaserad databas med sökfunktion skulle göra diagnosticering mer tidskrävande kan därför tala emot att en sådan skulle användas. Om databasen däremot används istället för böcker kanske den istället skulle spara tid.
På det stora hela ansåg 40% av deltagare att diagnos skulle ställas snabbare med hjälp av ett hypotetiskt kunskapsstöd, 30% lika snabbt och 30% långsammare. Vilket går emot
författarens hypotes att informationssökande i flera kunskapsstöd är en tidstjuv som skulle bättras med ett samlat och utförligt kunskapsstöd, likt det som presenterades i enkäten. Vad gäller evidens var deltagarna överlag positiva till att stödet skulle ge bättre evidens än i dagsläget - totalt 66% ansåg att evidens skulle påverkas positivt. Trettio procent trodde att evidensläget varken skulle förbättras eller försämras, och 4% att evidensen skulle försämras något. Detta kanske kan förklaras med hur fysioterapeuter upplever tillgänglig evidens för kunskapsstöd för diagnosticering i dagsläget - där dryga hälften upplever att det ofta saknas god evidens.
Hypotetiskt kunskapsstöd påverkan på behandling
Störst hjälp ansåg deltagarna att stödet skulle vara då de sökte och jämförde behandlingar, och att stödet skulle hjälpa dem att arbeta evidensbaserat.
Deltagarna var inte lika positiva till att stödet skulle hjälpa dem att välja mellan behandlingar, eller att snabbt välja behandlingar.
Hur stor hjälp skulle detta hypotetiska kunskapsstöd vara
Författaren tyckte det var intressant att redan från början var 89% av deltagarna positiva till en avancerad sökfunktion, och när de gavs exempel på detta och tillfrågades om det skulle vara till hjälp, så var 92% överlag positiva, varav 44% ganska positiva och 48% starkt positiva. Detta kan tyda på att deltagare redan från början hade en bild av hur en avancerad sökfunktion skulle kunna fungera, annars kanske fler deltagare hade varit negativt inställda till en början och sedan blivit mer positiva - nu blev enbart 3% mer positiva. Författaren hade väntat sig att idén skulle vara främmande för deltagarna, att kunskapsstöd var något som fysioterapeuter inte tänkt på. Att ett stort intresse för kunskapsstöd finns stämmer överens med andra studier, men vissa studier visar samtidigt på att kunskapsstöd inte används i lika hög utsträckning när
Metoddiskussion
Författaren valde att undersöka sin frågeställning med en enkät, då implementationen och konstruktionen av ett nätbaserat kunskapsstöd vore kostsam och tidskrävande, varför en enkät som mäter intresse delvis kan fungera som en marknadsundersökning - om inte behov finns eller tros finnas är det svårt att motivera skapandet av ett nätbaserat kunskapsstöd - och är intresset lågt kan man misstänka att stödet inte heller skulle användas. Medan ett starkt intresse skulle motivera skapandet av ett sådant kunslapsstöd.
Författaren valde i enkäten att enbart använda begreppet ”kunskapsstöd” istället för både “kunskapsstöd” och “beslutsstöd”. Detta för att de i grundfunktion är relativt lika, och att förklara begreppen skulle kunna leda till mer förvirring och kräva mer text, författaren har tänkt sig att enkäten går att fylla i oavsett deltagarens kunskap om de varianter av
kunskapsstöd som finns, Rösblads studie visar på att beslutsstöd var ett okänt begrepp för många fysioterapeuter (31).
Mailkontakt med vårdcentraler just i Norrbottnens, Kronobergs och Sörmlands län skedde för att författaren slumpmässigt valde ut län på en karta, och tog kontakt med de läns
vårdcentraler vars hemsida tydligt delgav enhetschefers mail. Detta för att inte behöva ringa varje vårdcentral inom deras telefontid som vanligtvis är mellan kl 08:00 och 09:00, vilket hade blivit tidskrävande.
Kontakt via facebook skedde genom att författaren skrev ett kort inlägg med information om enkäten och författarens e-post i fysioterapeuternas facebookgrupp “Fysioterapeuterna” samt i Luleås Tekniska Universitets studentgrupp “Fysioterapeut/Sjukgymnast LTU”.
Författarens tanke var att specialiserade kliniker kommer möta mindre spridning av symtom och åkommor och därför lättare kunna formulera riktlinjer. Mindre specialiserade kliniker kommer möta större spridning av symtom och åkommor och därför ha svårare att formulera riktlinjer. Således kan det antas att fysioterapeuter på vårdcentraler känner ett större behov av kunskapsstöd än fysioterapeuter på till exempel ortopediavdelningar. Författaren behövde begränsa mängden deltagare för att kunna hantera data, och valde därför att rikta in sig mot fysioterapeuter som arbetar på vårdcentral.
Deskriptiv analys valdes istället för statistisk analys därför att författaren bedömde att mängden data var för liten för att kunna räkna bort slumpen. Istället valde författaren att åskådliggöra tendenser genom tabeller och procentsatser. Ett större underlag hade behövts för
god statistisk analys och är något som eventuella framtida studier skulle göra väl i att undersöka.
Författaren valde att använda fyra steg för att ”tvinga” deltagare att ta ställning i positiv eller negativ riktning. Frågorna ställdes så att deltagare fick bedöma frågor i nuet utefter fyra steg och hypotetiska förändringar av framtida stöd utefter fem steg. För den sista frågan, om kunskapsstödet som beskrivs skulle kunna vara till hjälp i det stora hela, gavs enbart
svarsalternativ i fyra steg, detta för att deltagare skulle bli tvungna att ställa sig för eller emot idéen.
Då enkäten testades på fysioterapeutstudenter tillfrågades deltagarna i testet ifall de tyckte att enkäten innehöll för mycket text, framförallt fråga sju (bilaga 2). Tre av fyra svarande sade att de tyckte fråga sju var tydlig och att det hjälpte dem att förstå, och att de inte tyckte frågan borde kortas ned, den fjärde svarande gav inte någon specifik kommentar, varför författaren underlät att korta ned frågan.
Författaren kortade ned fråga sex genom att ta bort exempel, då handledaren gav feedback att en enkät riktad till fysioterapeuter bör kunna förutsätta vissa grundkunskaper. Fråga sju (bilaga 2) fick vara lång, nackdelen är mycket text, men det är också svårt att förklara något ingående med lite text.
Vad gällde att presentera en obekant idé resonerade författaren att ibland kan frågor förklara bättre än påståenden, tack vare deltagares fantasi. Att fråga “hur skulle detta fungera?” kan tänkas producera svar från deltagare som inte är helt olika vad författaren på ett långrandigt och textkrävande vis hade kunnat förklara “så här skulle det kunna fungera” - vilket inte heller hade blivit en lika öppen fråga. Författaren valde att ge exemplet för en avancerad
sökfunktion efter att ha frågat ifall deltagare upplever att de skulle ha nytta av en avancerad sökfunktion - för att kunna se hur inställningen förändrades senare i enkäten när frågan “tror du att ett kunskapsstöd liknande det som förekommit i de tidigare exemplen skulle vara till hjälp i ditt arbete?”.
Svagheter i studien
Författaren tänkte inte på att ge alternativet ”vetenskapliga artiklar” på frågor 2.1 och 4.1, det går däremot att fylla i som ”annat” vilket en deltagare gjort. Detta är något som ev. framtida undersökningar borde ge som alternativ. Även “nationella riktlinjer” hade varit bra att fråga
efter, speciellt som enkäten frågar om lokala riktlinjer. Nationella riktlinjer torde också vara mer effektivt än att etablera riktlinjer lokalt för varje vårdcentral.
“Internet” som svarsalternativ på frågor 2.1 och 4.1 är väldigt brett - det hade varit bra att dela upp mellan sökmotor som google kontra medicinsk databas, och är något för framtida
undersökningar att tänka på.
Att deltagare rekryterades fysioterapeutgrupper från facebook ger risken att somliga deltagare faktiskt inte är fysioterapeuter eller just fysioterapeuter arbetandes på vårdcentral. Däremot skrev flera deltagare i mailkontakten vilken vårdcentral de arbetade på. Författaren borde ha haft som uttalat inklusionskriterie att deltagare skulle ange vilket län och vårdcentral de är anställda på, inte bara ha antagit det.
Eftersom rekrytering via facebook skedde obereoende av län så kan deltagare ha kommit från vilket län som helst.
Fråga 8, användning av ordet ”beslutsstöd” kan ha förvirrat. En miss från författarens sida, tanken var att använda begreppet ”kunskapsstöd” genomgående i enkäten.
Att fråga respondenter hur ett framtida nätbaserat kunskapsstöd hypotetiskt sett skulle påverka deras arbete är otydligt och inte konkret. Syftet var dock att mäta av inställning till det
hypotetiska, däremot är det inte säkert att inställningen till det tänkta stödet skulle vara detsamma ifall det faktiskt fanns. En deltagare gav kommentaren “Jag tänker att det är svårt
att uppskatta nytta och tidsåtgång innan man använt det”. Saker som hade kunnat göras bättre
En större enkät som specifikt undersöker varje kunskapsstöd utefter användbarhet, tillgänglighet och tillförlitlighet hade bättre kunnat åskådliggöra skillnader mellan dem. Denna enkät visar att fysioterapeuter använder vissa stöd mer än andra - men inte varför, då stöden bedömdes som grupp och inte var för sig. I efterhand känns detta som en stor brist, i stunden tänkte författaren att enkäten inte skulle vara för stor och tidskrävande för att svarsfrekvensen riskerar att bli sämre ju mer omfattande enkät som skickas ut.
I och med att EvaSys kan sammanställa data utefter vilka deltagare som svarat vad, hade det varit bra att konstruera enkäten med angiven ålder och yrkeserfarenhet som punktalternativ snarare än en öppen textruta, då programmet inte kan sortera utefter detta.
En deltagare av 27 blir ca 3.7%, när det avrundas blir det 4%. Så två deltagare observeras som ca 8%. Mer forskning på större populationer skulle behövas för att dra säkra slutsatser, denna studie lämnar stort utrymme åt slumpen.
En deltagare (3.7%) svarade “beprövad erfarenhet dvs stämmer med tidigare kunskap” i
frågan om stöd för diagnosticering. Kanske borde författaren ha tagit med beprövad erfarenhet. Den ursprungliga tanken var att inte ta med detta för att beprövad erfarenhet inte
nödvändigtvis har vetenskaplig evidens, men det måste inte heller internet, kollegor, lokala riktlinjer eller egna anteckningar alltid ha heller. Dessutom måste inte dessa per automatik sakna vetenskaplig evidens. Speciellt som enkäten sedan frågar om graden av tillförlitlighet -evidens, för valda källor till stöd så borde enkäten ha gett alternativet “klinisk erfarenhet”, men detta anser författaren vore rimligare att göra i en studie som låter deltagare bedöma var stöd för sig och inte då alla bedöms samlat - som i denna studie. Dessutom kan det antas att mycket fler än 3.7% av alla fysioterapeuter använder sig av klinisk erfarenhet.
Det hade varit bättre att låta deltagare svara specifikt för varje stöd, istället för att gradera samtliga stöd gemensamt utefter användbarhet, tillgänglighet och tillförlitlighet i frågor 3.1, 3.2, 3.3, 5.1, 5.2 och 5.3.
En deltagare (3.7%) svarade ”Både utbildning till fysioterapeut och utbildning efter
grundutbildning” på fråga 2.1 vilket författaren resonerar att det hänvisar till egen kunskap.
Enkäten hade kanske kunnat designats med bilder för att illustrera hur det skulle fungera, kanske också på ett tydligare vis än med text.
Kanske kommer framtida studier kunna ställa samma frågor med mindre förklarande text, om kunskapsstöd blir något som det börjar föras mer diskussion om. Författaren bedömde dock att detta inte var optimalt då enkäten gjordes, då författaren resonerade att begreppet
kunskapsstöd inte är något många är intresserade av eller insatta i, varför det behövde en närmare förklaring (31). Två deltagare lämnade kommentarer som anmärkte på mängden text: “Korta ned text så att man orkar läsa arbetet.” och “Lite mycket text att läsa. Annars mycket bra enkät. Bra ide!”.
Kanske borde varit mer konsekvent med svarsalternativ – antingen fyra graderade svar på alla frågor, eller fem graderade svar på alla frågor. Valet att ha fem graderade svar i de
resonerade författaren att fråga 9 inte var ett ställningstagande som var i samma behov av nyansering. Denna borde kanske ha utformats: stor nackdel – viss nackdel – ingen
förändring – viss förbättring – stor förbättring. Det hade fångat hela spektrat – nu lät inte författaren deltagare svara att det skulle kunna ge försämring.
Det hade varit en bra idé att fråga alla kliniskt arbetande fysioterapeuter och inte bara de på vårdcentral – att tolka sammanställda enkätsvar blir inte en så mycket större arbetsbörda och ett större underlag hade gett enkäten mer bäring.
Studien var begränsad till fysioterapeuter i primärvården - framtida studier bör även undersöka inställningen till och användningen av kunskapsstöd för fysioterapeuter som arbetar inom andra verksamheter.
Konklusion
Överlag hämtade fysioterapeuter mest stöd av kollegor, internet, dokument från utbildning / kurser samt böcker – både för diagnosticering och behandling. Deltagarna ansåg att stöd för behandling var mer tillgängliga än stöd för diagnosticering. De mest eftertraktade
sökfunktionerna var en anatomisk atlas och en avancerad sökfunktion. Deltagarna var överlag starkt positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle hjälpa dem kliniskt. De skulle lättare kunna ställa diagnos och välja behandlingar, lättare jämföra diagnoser och behandlingar samt arbeta utefter bättre evidens. Deltagare var minst positiva till att ett nätbaserat kunskapsstöd skulle hjälpa dem att ställa diagnos eller välja behandling snabbare, samtidigt som de överlag trodde att ett kunskapsstöd skulle göra det lättare att välja / ställa samt hitta och jämföra diagnoser och behandlingar utefter bättre evidens.
Kliniska implikationer
Inställningen till ett nätbaserat kunskapsstöd var i undersökningen övervägande positiv. Så pass positiv att det vore befogat att undersöka på större skala om fysioterapeuter vill ha ett kunskapsstöd samt vilka funktioner de önskar. Om man utvecklar ett smidigt och utförligt kunskapsstöd med stark sökfunktion är det utefter resultaten sannolikt att fysioterapeuter både skulle använda detta och ha stor nytta av det. Viktigt är att det är intuitivt och smidigt, då mest skepsis uttrycktes mot att stödet skulle ta för mycket tid att använda.
Referenslista
1 Andrea C. Tricco, Huda M. Ashoor, Roberta Cardoso, Heather MacDonald, Elise Cogo, Monika Kastner, Laure Perrier, Ann McKibbon, Jeremy M. Grimshaw, Sharon E. Straus. (2016). Sustainability of knowledge translation interventions in healthcare decision-making: a scoping review. Implementation Science 2016 11:55. DOI: 10.1186/s13012-016-0421-7. Tillgänglig från: Pubmed Health [2018-03-13]
2 Zidarov D, Thomas A, Poissant L. (2013). Knowledge translation in physical therapy: from theory to practice. Disabil rehabil. 2013 Aug;35(18):1571-7. DOI:
10.3109/09638288.2012.748841. Tillgänglig från: Taylor & Francis Online [2018-03-13] 3 Thomas McGinn. (2016). Putting Meaning into Meaningful Use: A Roadmap to Successful Integration of Evidence at the Point of Care. JMIR Med Inform 2016 (May 19); 4(2):e16 Tillgänglig från: Journal of Medical Internet Research [2018-03-13]
4 PEDro. Tillgänglig från:https://www.pedro.org.au/english/downloads/pedro-statistics/
[2018-03-13]
5 Moseley AM, Herbert RD, Sherrington C and Maher CG. (2002). Evidence for physiotherapy practice: A survey of the Physiotherapy Evidence Database (PEDro).
Australian Journal of Physiotherapy 48: 43-49. Tillgänglig från: Elsevier [2018-03-13] 6 Kamper SJ, Moseley AM, Herbert RD, Maher Christopher G, Elkins Mark R, Sherrington Catherine. (2015). 15 years of tracking physiotherapy evidence on PEDro, where are we now?
Br J Sports Med 2015;49:907-909. doi: http://dx.doi.org/10.1136/bjsports-2014-094468
Tillgänglig från: BMJ Evidence Based Medicine [2018-03-13]
7 Pinto RZ1, Elkins MR, Moseley AM, Sherrington C, Herbert RD, Maher CG, Ferreira PH, Ferreira ML. (2012). Many randomized trials of physical therapy interventions are not adequately registered: a survey of 200 published trials. Phys Ther. 2013 Mar;93(3):299-309. doi: 10.2522/ptj.20120206. Epub 2012 Nov 2. Tillgänglig från: PubMed Health [2018-03-13] 8 Moseley AM1, Herbert RD, Maher CG, Sherrington C, Elkins MR. (2011). Reported
quality of randomized controlled trials of physiotherapy interventions has improved over time.
J Clin Epidemiol. 2011 Jun;64(6):594-601. doi: 10.1016/j.jclinepi.2010.08.009. Epub 2010
9 Moseley AM, Elkins MR, Janer-Duncan L, Hush JM. (2014). The Quality of Reports of Randomized Controlled Trials Varies between Subdisciplines of Physiotherapy. Physiother
Can. 2014 Winter;66(1):36-43. doi: 10.3138/ptc.2012-68. Tillgänglig från: PubMed Health
[2018-03-13]
10 SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartmentet. 11 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartmentet. 12 E-hälsomyndigheten kunskaps- och beslutsstöd. Tillgänglig från:
https://www.ehalsomyndigheten.se/satsningar/kunskaps_beslutsstod/[2018-03-13] 13 E-hälsomyndigheten gemensamma begrepp. Tillgänglig från:
https://www.ehalsomyndigheten.se/satsningar/gemensamma-begrepp/[2018-03-13]
14 Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om handlingsplan för samverkan vid genomförande av Vision e-hälsa 2025. Protokoll vid regeringssammanträde 2017-01-19 S2017/00379/FS (delvis). Stockholm: Socialdepartmentet.
15 Maturana, H.R., and F.J. Varela. The Tree of Knowledge: The Biological Roots of Human Understanding. Shambhala Publications, Boston, MA, 1998.
16 Hélie, S & Sun, R. (2010). Incubation, insight, and creative problem solving: a unified theory and a connectionist model. Psychological Review, 117(3), 994-1024.
doi:http://dx.doi.org/10.1037/a0019532 Tillgänglig från: APA PsycNET. [2018-03-13] 17 Goffin, Keith & Koners, Ursula. (2011). Tacit Knowledge, Lessons Learnt, and New Product Development. Journal of Product Innovation Management 28(2):300 - 318. DOI: 10.1111/j.1540-5885.2010.00798.x Tillgänglig från: ResearchGate [2018-03-13]
18 Lövström Rikard, Hoffman Mikael, Gustafsson Lars L. (2014). Kliniska beslutsstöd kan ge hjälp i den komplexa vården. Läkartidningen. 2014;111:C3HT. Tillgänglig från:
Läkartidningen [2018-03-13]
19 Ruland Cornelia M, Larsson Per. Vårdinformatik. 1:a utgåva. Falun: Scandbook AB; 2002. 20 Vårdhandboken. Tillgänglig från:http://www.vardhandboken.se/Om-vardhandboken/ [2013-03-13]
21 Vårdguiden. Tillgänglig från: https://www.inera.se/TJANSTER--PROJEKT/1177-Vardguiden-pa-webben/ [2018-03-13]
22 1177. Tillgänglig från:http://www.1177.se/Norrbotten/Om-1177/Om-1177/ [2018-03-13]
23 FASS. Tillgänglig från:https://www.fass.se/LIF/startpage [2018-03-13]
24 Internetmedicin. Tillgänglig från:http://www.internetmedicin.se/info.aspx?id=150
25 Läkemedelsboken. Tillgänglig från:https://lakemedelsboken.se/[2018-03-13]
26 E-hälsomyndigheten. Tillgänglig från:https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/ees/ 27 Fysioterapeuterna. Tillgänglig från:http://www.fysioterapeuterna.se/ [2018-03-13] 28 The trigger point & referred pain guide. Tillgänglig från:http://www.triggerpoints.net/ [2018-03-13]
29 Physiopedia. Tillgänglig från:http://www.physio-pedia.com/home/[2018-03-13] 30 FYSS. Tillgänglig från:http://www.fyss.se/[2018-04-20]
31 Rösblad, B. (2016). Fysioterapeuters förutsättningar för livslångt lärande samt tillgång till kunskaps- och beslutsstöd. Fysioterapeuterna. 9: 6. Tillgänglig från: fysioterapeuterna.se [2018-03-13]
32 Dir. 2015:127. (2015). Ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Stockholm: socialdepartementet.
33 Dannapfel, P; Peolsson, Ai; Nilsen, P. (2013). What supports physiotherapists’ use of research in clinical practice? A qualitative study in Sweden. Implementation Science. doi: 10.1186/1748-5908-8-31. Tillgänglig från: Pubmed Health [2018-03-13]
34 da Silva TM, Costa Lda C, Garcia AN, Costa LO. (2014). What do physical therapists think about evidence-based practice? A systematic review. Man Ther. 2015 Jun;20(3):388-401. doi: 10.1016/j.math.2014.10.009. Epub 2014 Oct 24. Tillgänglig från: Pubmed Health [2018-03-13]
35 Oleg Tilchin, Mohammad Essawi. (2013). Knowledge Management through Organizational Culture Change. Sciedu press 2013, Vol. 4, No. 5.
DOI:10.5430/ijba.v4n5p24 .Tillgänglig från: International Journal Of Business Administration [2018-03-13]
36 Evasys. Tillgänglig från:http://www.evasys.co.uk/start.html[2018-03-13]
37 Carter, R., Lubinsky, J. & Domholdt, E. (2011). Rehabilitation research: principles and applications. (4. ed.) Philadelphia, Pa.: Saunders
38 Seright TJ. (2011). Clinical decision-making of rural novice nurses. Rural Remote Health. 2011;11(3):1726. Epub 2011 Jul 21. Tillgänglig från: PubMed Health [2018-03-13] 39 Rakesh Patel, William Green, Muhammad Waseem Shahzad, Chris Larkin. (2015). Use of Mobile Clinical Decision Support Software by Junior Doctors at a UK Teaching Hospital: Identification and Evaluation of Barriers to Engagement. JMIR Mhealth Uhealth 2015 (Aug 13); 3(3):e80. Tillgänglig från: Journal of Medical Internet Research [2018-03-13]
40 Forsetlund L, Bjørndal A, Rashidian A, Jamtvedt G, O’Brien MA, Wolf FM, Davis D, Odgaard-Jensen J, Oxman AD. (2009). Continuing education meetings and workshops: effects on professional practice and health care outcomes. Cochrane Database of Systematic
Reviews 2009, Issue 2. Art. No.: CD003030. doi: 10.1002/14651858.CD003030.pub2.
Tillgänglig från: Cochrane Library [2018-03-13]
41 Similar web. Tillgänglig från: https://www.similarweb.com/website/physio-pedia.com#overview[2013-03-18]
42 Myrberg, C & Wiberg, N. (2015). Screen vs. paper: what is the difference for reading and learning? Insights. 28(2), pp.49–54. DOI:http://doi.org/10.1629/uksg.236. Tillgänglig från: UKSG [2018-03-13]
43 Dillon, Andrew. (2007). Reading from papers versus screens: a critical review of the empirical literature. Ergonomics 3510(10):1297-1326. doi: 10.1080/00140139208967394. Tillgänglig från: ResearchGate [2018-03-13]
44 Kang Yen-Yu, J. Wang Mao-Jiun, Lin Rungtai. Usability evaluation of E-books. (2008). Displays Volume 30, Issue 2, April 2009, Pages 49-52. doi:
45 Laura Scurlock-Evansa, Penney Uptonb, Dominic Uptonc. (2014). Evidence-Based Practice in physiotherapy: a systematic review of barriers, enablers and interventions. Worcester: University of Worcester;2014. Tillgänglig från: Elsevier [2018-03-13]
Bilagor
Bilaga 1 (informationsbrev)
Informationsbrev till deltagare i studien
Finns det ett behov av ett nätbaserat kunskapsstöd för fysioterapeuter?
Tid att svara på enkäten
Enkäten tar ca 15 minuter att fylla i. Om författaren
Jag studerar sista terminen för att bli fysioterapeut, och skriver just nu mitt examensarbete. Jag har valt att göra en studie om fysioterapeuters behov av kunskapsstöd.
Studiens syfte
1. Att undersöka vad för stöd fysioterapeuter använder i dag, och hur bra de tycker att dessa stöd fungerar. (böcker, internet, kollegor osv)
2. Att undersöka ifall fysioterapeuter tror de skulle ha nytta av ett nätbaserat kunskapsstöd för fysioterapi.
Fysioterapeuter förväntas arbeta utefter aktuell evidens samt kliniskt beprövad erfarenhet. Mycket av det fysioterapeuter gör förväntas de kunna stödja med vetenskap. Samtidigt som mer och mer forskning publiceras, vilken tar längre tid att söka genom och läsa. Och det finns sällan särskild arbetstid för kliniskt arbetande fysioterapeuter att läsa forskning. Så hur ska kliniskt arbetande fysioterapeuter kunna hålla sig ajour och ta stöd i färsk evidens, när mer och mer forskning publiceras och det inte finns utsedd arbetstid för att läsa forskning? Ska de ta arbetet med sig hem och läsa forskning hemma, på obetald fritid? Det känns inte som en
rimlig lösning. Att fysioterapeuter i framtiden kommer få särskild arbetstid för attläsa
forskning är en möjlig lösning, men inte den enda. Vilket väcker frågan –finns det fler sätt för fysioterapeuter att arbeta evidensbaserat än genom att själva läsa forskningen?
Det finns kunskapsstöd för flera professioner i vården, som vårdhandboken och
internetmedicin.Dessa hemsidor har anställda som arbetar med att uppdatera dem, och vad dessa gör är att tolka och värdera ny forskning och sen presentera den på ett lättillgängligt vis. Så att kliniker som läkare kan fokusera på det kliniska men ändå hämta stöd i vetenskaplig evidens. Det finns mycket litteratur inom ämnet fysioterapi. Den kliniskt arbetande
fysioterapeuten kan behöva söka genom flera olika böcker för att hitta och jämföra
information, och fysioterapeuten kanske inte heller har alla aktuella böcker. Detta kan vara tidskrävande.
Därför är syftet med denna enkät att undersöka var fysioterapeuter hämtar stöd idag och hur bra de tycker att detta fungerar. För att sedan presentera ett nätbaserat kunskapsstöd som möjligt alternativ och fråga fysioterapeuter om detta tänkta kunskapsstöd skulle underlätta deras arbete.
Studiens uppbyggnad
Deltagare kan när som helst välja att avböja eller sluta delta i studien.
Författaren har valt att intervjua fysioterapeuter som arbetar på vårdcentral, då de möter en stor bredd av symtom och åkommor och inte bedriver en lika rutinmässigt standardiserad vård, och därför inte lika lätt formulerad i rutiner –kunskapsstöd, som fysioterapeuter på till
exempel ortopediska avdelningar.
Enkäten skrivs på internet genom tjänsten EvaSys och varje deltagare kommer att få ett unikt lösenord så att de bara kan fylla i enkäten en gång.
Förfrågan med svarstalong samt detta informationsbrev kommer att skickas ut till potentiella deltagare. De som svarar att de önskar delta inom svarstiden en vecka kommeratt få en enkät skickad till sin mail med ett unikt lösenord, och samma informationsbrev än en gång.
Svarstiden på enkäten kommer att vara tre veckor från och med att första förfrågan med svarstalong har skickats ut och de som önskat delta kommer att få två påminnelser under denna tid.
Deltagare kommer om de vill att få det färdiga arbetet skickat till samma mail de svarade ifrån,eller en annan mail om de uppger den.
För att delta måste du
Vara en klinisktarbetande fysioterapeut, över 18 år samt läs- och skrivkunnig. Etiska överväganden
Deltagande är frivilligt, helt anonymt och inga namn kommer att offentliggöras, deltagare kommer inte att kunna kopplas till data som presenteras av studien. Om deltagare så önskar kommer de att få ta del av resultatet.
Författare: Viktor Karlsson Telefon: 070 5496818 Mailadresser: viktor.karlsson.91@gmail.com vikkav-1@student.ltu.se Handledare: Anita MelanderWikman Telefon: 0920 493844 Telefon tillväxel: 0920 491000 E-post:Anita.Melander-Wikman@ltu.se
Bilaga 2 (enkät)
Finns det ett behov av ett nätbaserat kunskapsstöd för fysioterapeuter?
1. Bakgrundsdata
1.1 Kön
Kvinna Man
1.2 Ålder
1.3 Hur många år har du arbetat som fysioterapeut?
2. Var hämtar du stöd för att ställa diagnos?
Kryssa i en eller flera av rutorna.
2.1 Böcker Internet
Kollegor Lokala riktlinjer * Dokument från utbildning / kurser ** Egna anteckningar Annat (specificera vad):
2.2 Ruta
* avser riktlinjer på din arbetsplats som du kan ta hjälp av
3. Hur upplever du stödet för diagnosticering i ditt kliniska arbete?
“Stödet” avser alternativen du valt i fråga 2. Kryssa i en av rutorna.
3.1 Användbarhet? - Hur överförbar är informationen till ditt arbete
Svår att överföra Enkel att överföra 3.2 Tillgänglighet? - Hur smidigt är det att söka och hitta information genom stödet Svårtillgängligt Lättillgängligt 3.3 Tillförlitlighet? - Presenteras det vetenskaplig evidens för informationen Nej inte alls Ja, mycket
4. Var hämtar du stöd för behandling?
4.1 Böcker Internet Kollegor
Lokala riktlinjer* Dokument från utbildning / kurser Egna anteckningar Annat (specificera vad):
4.2
* avser riktlinjer på din arbetsplats som du kan ta hjälp av
** från din utbildning eller kurser / utbildningar du fått genom arbetet som fysioterapeut
5. Hur upplever du stödet för val av behandling i ditt arbete?
“Stödet” avser alternativen du valde i fråga 4. Kryssa i en av rutorna. 5.1 Användbarhet? - Hur överförbar informationen är till ditt arbete
Svår att överföra Lätt att överföra 5.2 Tillgänglighet? - Hur smidigt är det att söka information genom stödet
5.3 Tillförlitlighet? - Presenteras det vetenskaplig evidens för informationen Nej, inte alls Ja, mycket
6. Exempel på vad ett nätbaserat kunskapsstöd för fysioterapeuter skulle kunna innehålla
Information om diagnos
De 4 numrerade fetstilta rubrikerna nedan är alla olika sätt det skulle vara möjligt att söka information kopplad till diagnoser, men oavsett om en eller samtliga av sökfunktionerna skulle finnas i beslutsstödet så skulle de innehålla samma information.
Diagnosinformation med typiska och atypiska symtom, tester och nyckeltester, behandlingar i detalj samt ev.kontraindikationer, differentialdiagnoser, prevalens, utbredningsdemografi och förlopp.
1. Anatomisk atlas, där man kan se diagnoser kopplade till områden, t.ex axeln eller foten 2. Alfabetisk lista över diagnoser
3. Sökfunktion, enkel sökning efter diagnos utefter dess namn eller ett symtom
4. Sökfunktion, avancerad sökning utefter symtom för att hitta diagnos. Sök efter flera symtom samtidigt, där de diagnoser som matchar flest av de sökta symtomen presenteras högst upp bland sökresultaten.
6.1 Skulle du ha nytta av någon av sökfunktionerna som förklarades ovan?
Kryssa i ett eller flera av alternativen.
1. Anatomisk atlas 2. Alfabetisk lista 3. Sökfunktion, enkel 4. Sökfunktion, avancerad 5. Inget av dem
7. Exempel på hur en fysioterapeut skulle använda ett internetbaserat kunskapsstöd för diagnosticering
Scenario diagnosticering. En patient ringer till vårdcentralen, får en tid bokad till fysioterapeut och kommer på besök.
Man i 40-års ålder. Arbetar som polis. Söker för att höger axel har börjat ”göra ont”, det framkommer att det gör ont vid rörelse och är smärtsamt att ligga på axeln. Symtomen har tilltagit under ett par månader. Inget känt trauma. Patienten har inga kända kroniska sjukdomar. Inga kända ärftliga sjukdomar. Fysioterapeuten gör tester och finner viss rörelseinskränkning i höger axel jämfört med vänster i utåtrotation och abduktion. Smärta vid aktiv och passiv abduktion och smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, stum end-feel.
Fysioterapeuten matar in sina fynd i kunskapsstödet på internet, och får ut en lista på alla diagnoser och funktionsdiagnoser som innefattar åtminstone ett av fynden. Dessa rangordnas så att de diagnoser som matchar flest symtom kommer högst upp i sökningen, och bredvid namnet på diagnosen kan fysioterapeuten se hur många och vilka symtom som varje diagnos matchar, samt vilken prevalens diagnoserna har. Fysioterapeuten
kan även klicka på diagnoser för att läsa mer information om dem, få länkar till ev. differentialdiagnoser samt se vanliga behandlingsmetoder.
Frozen shoulder och diabetesaxel skulle kunna vara de diagnoser fysioterapeuten får högst upp på listan.
Frozen shoulder kommer då högst upp pga störst matchning mot symtom. Fynden inskränkt rörlighet utåtrotation och abduktion, smärta vid aktiv och passiv abduktion, smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, smärta av att ligga på axeln,stum end-feel. Detta ger 8 symtompoäng av 8 möjliga. Frozen shoulder har prevalensen X per 100 000. Klickar fysioterapeuten på frozen shoulder kan hen läsa mer om diagnosen, och kan bl.a läsa att
utbredningen ofta är unilateral och att rörelseinskränkningen och smärtan ofta följer axelns kapsulära mönster samt att end-feel ofta är stum.
Diabetesaxel kommer näst högst upp pga fynden inskränkt rörlighet utåtrotation och abduktion, smärta vid aktiv och passiv abduktion, smärta vid aktiv och passiv utåtrotation, smärta av att ligga på axeln. Detta ger 7
symtompoäng av 8 möjliga. Diabetesaxel har prevalensen Y per 100 000 människor. Klickar fysioterapeuten på diabetesaxel kan hen läsa mer om diagnosen, bl.a att den förutsätter en diabetessjukdom, att utbredningen ofta är bilateral, att den inte måste följa ett kapsulärt mönster samt att end-feel ofta är elastisk. Detta hjälper
fysioterapeuten att få en översikt över och jämföra diagnoser, för att själv ställa diagnos. För fysioterapeuten verkar det sannolikt att av dessa två alternativ så har patienten frozen shoulder då utbredningen är unilateral och symtomen följer axelns kapsulära mönster, end-feel är stum och inte elastisk och patienten har inte diabetes. Detta är inte ett verktyg som kan ställa diagnoser åt fysioterapeuten, utan det skulle kunna vara ett stöd för fysioterapeuten att hitta och jämföra information med stöd av sin egen kunskap och sedan själv ställa diagnos. Fysioterapi är för komplext för att man ska kunna mata in binära data i en algoritm och sedan få svar i form av en diagnos, jag är övertygad om att fysioterapeutens kunskap behövs för att tolka informationen som finns.
7.1 Hur skulle kunskapsstödet som beskriva ovan påverka din diagnosticering?
7.1 Skulle det bli lättare eller svårare att ställa diagnos?
Svårare att ställa diagnos Lättare att ställa diagnos
7.2 Skulle ta det kortare eller längre tid att ställa diagnos?
Långsammare att ställa diagnos Snabbare att ställa diagnos
7.3 Skulle det bli lättare eller svårare att hitta olika diagnoser?
Svårare att hitta diagnoser Lättare att hitta diagnoser
Svårare att jämföra diagnsoer Lättare att jämföra diagnoser 7.5 Skulle kunskapsstödet ge dig bättre eller sämre evidens för de diagnoser du ställer?
Sämre evidens Bättre evidens
8. Exempel på hur en fysioterapeut skulle kunna använda ett nätbaserat kunskapsstöd vid val av behandling Scenario behandling.
Fysioterapeuten har ställt en diagnos eller arbetsdiagnos på sin patient. Till exempel så kan fysioterapeuten i exemplet om diagnosticering ha bedömt att den 40-åriga mannen har högersidig frozen shoulder.
Fysioterapeuten kan sedan söka i beslutsstödet efter frozen shoulder, och klicka på den diagnosen. Där hittar fysioterapeuten olika kända behandlingar för frozen shoulder listade. Till exempel hydrodilation, fysioterapi, steroid injektion, oral steroid, eller mobilisering under narkos. Fysioterapeuten skulle sedan kunna klicka på dem och se hur effektiva de uppmätts vara, när de används – dvs vilken behandling man generellt bör prova först, och hur de utförs i detalj. Samt hitta länkar till och namn på den forskning som utgör vetenskapligt stöd för dessa behandlingar.
Hur skulle kunskapsstödet som beskrivs ovan påverka ditt arbete vid val av behandling?
8.1 Skulle det gå lättare eller svårare att välja behandling?
Svårare att välja behandling Lättare att välja behandling 8.2 Skulle det gå snabbare eller långsammare att välja behandling?
Långsammare att välja behandling Snabbare att välja behandling
8.3 Skulle det bli lättare eller svårare att hitta behandlingar och information om dem?
Svårare att hitta behandlingar Lättare att hitta behandlingar
8.4 Skulle det bli lättare eller svårare att jämföra behandlingar?
Svårare att jämföra behandlingar Lättare att jämföra behandlingar
8.5 Skulle kunskapsstödet ge dig bättre eller sämre evidens för de behandlingar du väljer?
Sämre evidens Bättre evidens
9. Tror du att ett kunskapsstöd liknande det som förekommit i de tidigare exemplen skulle vara till hjälp i ditt arbete?
9.1
Nej, det skulle inte vara till hjälp Ja, det skulle vara till stor hjälp
10. Övriga tankar, kommentarer och förslag
Har du kritik mot enkäten, vill du lägga till något du tyckte saknades, förtydliga något eller bara komma med egna tankar- och förslag så kan du göra det här. Du kan också maila eller ringa mig om du kommer på något senare.
