- Gå en grundutbildning i jämställdhetsintegrering och förbättringsarbete.
T.ex. tvådagarsutbildningarna “Leda och styra för
hållbar jämställdhet” eller “Jämställdhetsanalys”
med Birgitta Andersson på SKL.
- Gå med i nätverk som fokuserar på frågor om jämställdhet, jämlikhet, normkritik. Och låt fler personer delta i detta än bara de som på arbetsplatsen arbetar med dessa frågor.
T.ex. kvinnors byggforum.
- Samverka och utbyta kunskap med lokala nätverk och aktörer, andra företag och universitets- och forskningsvärlden.
T.ex. designkollektivet MYCKET eller lokala föreningsgrupper i Göteborg.
Planeringsprocess
Genom att ta stöd från diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning kan man få hjälp att adressera och lyfta olika människors behov och erfarenheter. Utifrån platsens förutsättningar kan olika grupper och personer involveras i planeringsprocessen som referensgrupp för att bidra med sin kunskap och kompetens. I denna process kan man både arbeta separatistiskt eller allmänt, beroende på platsens förutsättningar och målsättningen med projektet. Är målet att locka fler unga tjejer till en plats, är det kanske just unga tjejer som ska ingå i en dialogprocess, och inte unga killar. (Se bilaga 3 och 4 för exempel på inkluderande planeringsprocesser) I de exemplena framkommer vikten av att tidigt avsätta resurser och tid för att låta projektet genomsyras av den valda ambitionen. Det framkom även hur viktigt det är att låta processen styra den faktiska fysiska gestaltningen, och att de som ska formge har förståelse för problemformuleringarna och ambitionen för projektet. Gemensam målbild, förståelse och medvetenhet lyfts fram som avgörande för hur miljön kommer planeras och utformas.
Vi har även kommit fram till att det är viktigt att tänka utöver de lagstiftade samrådet, eller vanliga kundbearbetningen, och våga utmana sättet att skapa medborgarinflytande på. Det kan handla om att utvidga synen om vem som anses ha kunskap. Utnyttja de personer och grupper som är experter på sina verkligheter. Bjud in en grupp yrkesarbetare och fråga och lyssna på deras kunskap om byggprocessen. Eller bjud in en grupp ensamstående mammor och fråga om deras upplevelse av en plats. Eller bjud in en grupp blinda personer och lyssna och fråga kring deras upplevelse av en miljö. Att fråga de personer som förkroppsligar perspektiv är ofta mer givande än att bara rollspela eller teoretisera kring hur olika människor upplever olika miljöer. Om processen inte tillåts ha ett visst mått av utforskande, ovisshet och nyfikenhet skapas ingen ny förståelse. Genom att prioritera en explorativ process ges utrymme för utveckling. För egentligen vet vi inte vad för kunskap och tankar som kan komma fram genom nya perspektiv och tillvägagångssätt. På samma sätt som att man tidigare inte visste hur kvinnor och mäns transportmönster i staden skiljer sig åt förens man applicerade ett genusmedvetet angreppssätt på stadsplanering tänker vi att det kan vara samma sak med dessa frågor. Att vi i dagsläget inte vet allt, men att nyfikheten och insikten om vikten av dessa frågor gör att det blir centralt att utgår från ett intersektionellt perspektiv som ett verktyg för att möjliggöra för att öppna upp ny kunskap.
Exempel på vad man kan göra:
- Identifiera en grupp man vill arbeta med och inkludera dessa i referensgrupper. Våga vara selektiv (se bilaga 3 och 4)
- Lyssna och fråga yrkesarbetarna om deras kunskap om platsen och arbetssättet. Utvidga vem som anses ha kunskap om stadsutveckling.
- Planera bra för de mest utsatta, så blir det garanterat en välfungerande plats för alla.
- Välj fokus och ambition för projektet tidigt och låt alla belsut, prioriteringar och förslag filtreras genom det valda perspektivet. Reducera inte till en sidofråga, utan låt hela processen genomsyras av det valda fokuset.
Gestaltningsprocessen
En viktig aspekt för den kvalitativa jämställdhetsintegreringen är platsens gestaltning. Gestaltningen av en plats påverkar hur platsen kommer användas och genom att låta arkitekten sätta form på den ambition och målsättning projektet har kan gestaltningen skapa skillnad. En central del är även att utmana processen med vilka arkitekter man anställer. Genom att våga ta in nya, okända och mindre etablerade arkitekter kan också andra idéer och perspektiv lyftas in. Vi menar att om ett projekt har ett uttalat jämställdhetsfokus behöver det finnas från början, redan i den kommunala detaljplaneprocessen. Finns inte det uttalade fokuset tidigt blir för många avgörande beslut tagna utan att förståelsen för hur dessa påverkar platsens förutsättningar. Genom att skapa förutsättningar för arkitekten att delta i hela planeringskedjan skapas möjligheten för att dessa frågor hanteras och kopplas till platsens fysiska gestaltning.
Gestaltning spelar en central roll för människors känsla av inkludering och välkomnande. Att platsers gestaltning kan möjliggöra eller försvåra vårt varande och samliv med varandra är viktigt och på samma gång komplext. Att belysa hur man ska kunna öppna dörren med ett barn på axeln, eller skydda sig mot vinden
Exempel på vad man kan göra:
- Utmana tankesättet kring vilka arkitekter som brukar anställas, och låt dem vara delaktiga i hela planeringsprocessen.
- Utlys idé- och gestaltningstävlingar för studenter och forskare inom stadsutveckling för att få nya idéer, kunskap och utveckla tankesätt.
- Utgå från integrerad gestaltning, inga speciallösningar.
när man vistas utomhus eller gå på toa när barnen leker vid lekplatsen eller komma upp över tröskeln till cafét där ens kompisar väntar skapar en annorlunda förståelse av platsen som arkitekten kan hjälpa formge. Om en gestaltningsprocess bygger på den mänskliga skalan, de olika aktiviteterna och beteendena man ser på platsen belyses andra frågor som mer kopplar an till den faktiska upplevelsen av platsen och inte bara en visionsbild. En viktig aspekt för människors känsla av inkludering är att genom gestaltning inte utforma speciallösningar. Speciallösningar pekar ut och ytterligare stigmatiserar de som använder dessa, därför behövs en mer inkluderande gestaltning skapas och prioriteras. Undvik speciallösningar som ramper, könsuppdelade toaletter och alla de miljöer som gör att människor känner sig annorlunda, utpekade eller i vägen. Planerar vi efter människor, kroppar, känslor och intryck och vågar prova nya idéer eller tankar kan vi komma på nya sätt att planera på. Låt olika gruppers och människors idéer få bidra till fler smarta, inkluderande och hållbara gestaltningslösningar. Genom nyfikenhet, lyssnande och frågande skapas en explorativ och lekfull process där komplexiteten, men även möjligheten, i gestaltningen finns.
Referenser
Arkdes. (2017). Public luxury. https://arkdes.se/wp-content/uploads/2017/11/public-luxury_final2.pdf (Hämtad 2019-04- 16)
Arkitekten. (2018). Lyx för alla när Arkdes nyöppnar. https://arkitekten.se/nyheter/lyx-alla-nar-arkdes-nyoppnar/ (Häm- tad 2019-04-16 )
Boverket. (2015). Bygga för en ökad jämställdhet– exempelsamling om jämställdhet i den byggda miljön (ISBN 978- 91-7563-265-0).
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2015/att-bygga-for-en-okad-jamstalldhet.pdf (Hämtad 2019-04-17)
Boverket. (2006). Jämna steg Checklista för jämställdhet i fysisk planering (ISBN: 91-7147-950-3) . http://jamda.ub.gu. se/bitstream/1/97/1/jamnasteg.pdf (Hämtad 2019-03-27)
Boverket. (2016). Jämställdhetsintegrera! - ett stödmaterial för Boverket (Diarienummer: 2939/2016). https://www. boverket.se/contentassets/6303549d509a4b1889d35959416c5429/jamstalldhetsintegrera---ett-stodmaterial-for-bover- ket.pdf (Hämtad 2019-04-16)
Boverket (2018a). Jämställdhet i samhällsplaneringen. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sve- rige/nationella-mal-for-planering/jamstalldhet-i-samhallsplaneringen/ (Hämtad 2019-04-29)
Boverket. (2018b). Jämställda offentliga miljöer – lärdomar från 24 projekt. https://www.boverket.se/sv/samhallsplane- ring/stadsutveckling/jamstallda-offentliga-miljoer--lardomar-fran-24-projekt/ (Hämtad 2019-04-29)
Boverket. (2017). Stöd till utvecklingsprojekt för jämställda offentliga miljöer i städer och tätorter-slutrapport (ISBN: 978-91-7563-475-3). https://www.boverket.se/contentassets/4b744f2548034f708bf9b134c23fd841/stod-till-utveck- lingsprojekt-for-jamstallda-offentliga-miljoer-i-stader-och-tatorter---slutrapport.pdf (Hämtad 2019-03-26)
Diskrimineringsombudsmannen. (2019). Diskrimineringsgrunder som skyddas av lagen. http://www.do.se/om-diskrimi- nering/skyddade-diskrimineringsgrunder/ (Hämtad 2019-04-05)
de los Reyes, P. & Mulinari, D. (2005). Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Ek, A-C. (2007). Varför måste Butler vara så jävla akademisk?. Tidskrift för genusvetenskap (4), 67-93.http://muep. mau.se/bitstream/handle/2043/7041/TGV%204.07%204.pdf?sequence=1&isAllowed=y (Hämtad 2019-04-05) Fejes, A. & Thornberg, R. (red.). (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Flyvbjerg, B. (1998). Rationality and power: democracy in practice. Chicago: Univ. of Chicago Press.
FN. (2016). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforkla- ringomdemanskligarattigheterna.pdf (Hämtad 2019-05-17)
Frisch, M. (2012). Planning as a Heterosexist Project. I Campbell, S. & Fainstein, S.S. (red.) (2012). Readings in plan- ning theory. (3. ed.) Oxford: Wiley-Blackwell.
Gemzøe, L. (2014). Feminism. (2., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Bilda.
Global utmaning (2017). #URBAN GIRLS MOVEMENT FRÅN LOKALA GODA EXEMPEL TILL GLOBALA LÄRDO-
MAR (978-91-88331-13-7). https://www.globalutmaning.se/wp-content/uploads/sites/8/2017/12/halvtidsrapport_ur-
bangirls.pdf (Hämtad 2019-03-26)
Göteborgs stad. (2017a). Detaljplan för överdäckning av Götaleden. https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/ etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Centrala%20G%C3%B6teborg%20-%20Bebyggelse%20p%C3%A5%20G%C3%B6tale- den-Plan%20-%20granskning-Planbeskrivning/$File/02.Planbeskrivning.pdf?OpenElement (Hämtad 2019-04-03) Göteborgs stad. (uå). Inbjudan till markanvisning. Bebyggelse på del av Götaleden. https://www5.goteborg.se/prod/
fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/markanvisningCentrum%20-%20Markanvisning%20f%C3%B6r%20 bebyggelse%20p%C3%A5%20G%C3%B6taleden--F%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20f%C3%B6r%20markanvis- ning%20f%C3%B6r%20bebyggelse%20p%C3%A5%20G%C3%B6taleden/$File/Tryck_Forutsattningar_Gotaleden. pdf?OpenElement (Hämtad 2019-04-16)
Göteborgs stad. (2017c). Jämlikhetsrapporten 2017- Skillnader i livsvillkor i Göteborg.
https://goteborg.se/wps/wcm/connect/1c7c56fb-9ec5-4995-821e-9fda232cec06/jamlikhetsrapporten2017_samman- fattning.pdf?MOD=AJPERES (Hämtad 2019-04-08)
Göteborgs stad. (2016). Sammanställning workshop. Social- och barnkonsekvensanalys. https://www5.goteborg. se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg.nsf/vyFiler/Centrala%20G%C3%B6teborg%20-%20Bebyggelse%20 p%C3%A5%20G%C3%B6taleden-Plan%20-%20granskning-Workshop%20social-%20och%20barnkonsekvensana- lys/$File/19.Sammanst%C3%A4llning_Workshop_SKA-BKA.pdf?OpenElement (Hämtad 2019-04-04)
Göteborgs stad. (2017b). Samrådsredogörelse. https://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/etjanst/planobygg. nsf/vyFiler/Centrala%20G%C3%B6teborg%20-%20Bebyggelse%20p%C3%A5%20G%C3%B6taleden-Plan%20-%20 granskning-Samr%C3%A5dsredog%C3%B6relse/$File/05.%20Samr%C3%A5dsredog%C3%B6relse.pdf?OpenEle- ment (Hämtad 2019-04-03)
Göteborgs stad. (2009). Översiktsplan för Göteborg. Del 1: Utgångspunkter och strategier. https://goteborg.se/wps/ wcm/connect/d1f790ad-263d-4a42-ad8f-8777f65a094c/Del1.pdf?MOD=AJPERES (Hämtad 2019-04-03)
Huerta, C., Irazábal, C., 2015. Intersectionality and planning at the margins: LGBTQ youth of color in New York . DOI: 10.1080/0966369X.2015.1058755
Jämställdhetsmyndigheten. (2017a). En jämn fördelning av makt och inflytande. https://www.jamstalldhetsmyndighe- ten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik/1-en-jamn-fordelning-av-makt-och-inflytande (Hämtad 2019-02- 25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2017b). Ekonomisk jämställdhet. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalld- het/sveriges-jamstalldhetspolitik/2-ekonomisk-jamstalldhet (Hämtad 2019-02-25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2017c). Jämställd utbildning. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/ sveriges-jamstalldhetspolitik/3-jamstalld-utbildning (Hämtad 2019-02-25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2017d). Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. https://www. jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik/4-jamn-fordelning-av-det-obetal- da-hem-och-omsorgsarbetet (Hämtad 2019-02-25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2017e). Jämställd hälsa. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveri- ges-jamstalldhetspolitik/5-jamstalld-halsa (Hämtad 2019-02-25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2017f). Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/ om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik/6-mans-vald-mot-kvinnor-ska-upphora (Hämtad 2019-02-25)
Jämställdhetsmyndigheten. (2019). Sveriges jämställdhetspolitik.
https://www.jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhet/sveriges-jamstalldhetspolitik (Hämtad 2019-02-25) Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, A. (2006). From equal opportunities to gender awareness in strategic spatial planning Reflections based on
Swedish experiences.
http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:837069/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-03-26)
Larsson, A. & Jalakas, A. (2008). Jämställdhet nästa!: samhällsplanering ur ett genusperspektiv. (1. uppl.) Stockholm: SNS förlag.
Listerborn, C. (2007). Who speaks? And who listens? The relationship between planners and women’s participation in
local planning in a multi-cultural urban environment. Geo Journal, (2007), 70:61–74. DOI 10.1007/s10708-007-9114-8
Malmö stad. (2016). Jämställda platser i Malmö- slutrapport https://www.boverket.se/contentassets/767a99399b7b- 41c2869e4f64203722f2/jamstallda-platser-i-malmo---slutrapport.pdf (Hämtad 2019-03-26)
Massey, D. (1994). Space, place and gender. Oxford: Polity Press.
Molina, I. (2007) Intersektionella rumsligheter från Tidskrift för genusvetenskap nr 3 2007
Nationalencyklopedin. (2019). Jämställdhet. http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställd- het (hämtad 2019-02-26)
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2018b). Genus. https://www.genus.se/ord/genus/ (Hämtad 2019-04-16 ) Nationella sekretariatet för genusforskning. (2018a). Intersektionalitet.
https://www.genus.se/ord/intersektionalitet/ (Hämtad 2019-04-16)
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2016). Jämställdhetsintegrering med intersektionellt perspektiv. http:// www.genus.se/wp-content/uploads/Sa-gor-du-Jamstalldhetsintegrering-med-intersektionellt-perspektiv.pdf
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2018c). Norm/normkritik. https://www.genus.se/ord/normnormkritik/ (Häm- tad 2019-04-16)
Nationella sekretariatet för genusforskning. (2018d). Patriarkat. https://www.genus.se/ord/patriarkat/ (Hämtad 2019-04-16) NCC. (2016). NCC först i Norden med jämställda byggbodar.
https://www.ncc.se/media/pressrelease/a28c79e46525caff/ (Hämtad 2019-04-16)
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersök-
ning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Trelleborgs kommun. (2016). Jämställt Övre- slutrapport. https://www.trelleborg.se/globalassets/files/samhallsbygg- nadsforvaltningen/filer/planbygg/plan/jamstallt-ovre-slutrapport.pdf (Hämtad 2019-04- 16)
Regeringen. (2016). Agenda 2030 för hållbar utveckling. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-ma- len-och-agenda-2030/agenda-2030-for-hallbar-utveckling/ (Hämtad 2019-03-27)
Regeringen. (uå). Feministisk regering.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/feministisk-regering (Hämtad 2019-03-27)
Regeringen. (2017). Hållbara städer och samhällen. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-ma- len-och-agenda-2030/hallbara-stader-och-samhallen/ (Hämtad 2019-03-27)
Regeringen. (2015). Jämställdhet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/jam- stalldhet/ (Hämtad 2019-03-27)
Regeringskansliet. (uå). 17 globala mål för hållbarutveckling .https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globa- la-malen-och-agenda-2030/17-globala-mal-for-hallbar-utveckling/(Hämtad 2019-02-26)
Sofielunds kollektivhus. (2019). Om huset- Sofielunds kollektivhus. http://www.sofielundskollektivhus.se/ (Hämtad 2019-04-16)
Statiska centralbyrån.(2018). Lathund om jämställdhet 2018-På tal om kvinnor och män
https://www.scb.se/contentassets/528dd6d093b64a38895735f333a89a8a/le0201_2017b18_br_x10br1801.pdf (Häm- tad 2019-02-27)
Svenska bostäder. (2015). I Husby är kvinnorna i centrum. https://www.svenskabostader.se/om-oss/press-och-media/ nyhetsarkiv/i-husby-ar-kvinnorna-i-centrum/ (Hämtad 2019-04-16)
Svenska dagbladet. (2017). Feminism ska bygga jämställda stadsbild. https://www.svd.se/feminism-ska-bygga-jam- stalld-stadsbild (Hämtad 2019-04-16)
Tjejer i Förening. (u.å). Jämställd stadsutveckling. (ISBN: 978-91-639-2080-6)
https://www.boverket.se/contentassets/767a99399b7b41c2869e4f64203722f2/jamstalld-stadsutveckling_metodbok. pdf
Valentine, Gill. (2007). Theorizing and Researching Intersectionality: A Challenge for Feminist Geography. https://doi. org/10.1111/j.1467-9272.2007.00587.x (Hämtad 2019-05-04)
White arkitekter. (uå). Flickrum i det offentliga.
https://whitearkitekter.com/se/projekt/flickrum-i-det-offentliga/ (Hämtad 2019-05-08) Yin, R.K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. (1. uppl.) Malmö: Liber. Åsa Jungnelius.(uå). Snäckan. https://asajungnelius.se/ (Hämtad 2019-04-17)