Kategori
Förklaring
Exempel/citat
1.Allmän kunskap om elevers tankar och strategier.
Beskriver om eleverna kan ha speciella idéer om matematiska begrepp och exemplifierar
gemensamma strategier bland eleverna.
”Det fanns förslag på lösningar som vi tittade på vid något tillfälle, att man kunde se olika sätt som något kunde lösas på. Om det stod något om hur man skulle kunna möta dessa tankar det kan jag inte påminna mig om. Kan inte minnas att det stod HUR man skulle möta detta”
”Ja det tycker jag. Det fanns med några exempel hur en uppgift kunde lösas på fler än ett sätt. Dock inget om HUR man kan bemöta dem.”
2. Förslag på hur man kan möta elevers tankar och strategier.
Erbjuder förslag på hur man
handskas med och möter olika idéer och strategier för att öka elevernas lärande och förhindra framtida problem.
Nej, det kan jag inte säga att det stod i just handledningen utan det var i så fall mera att vi pratade om det i gruppen, hur man skulle presentera problemet och på vilket sätt man kan ha användning av det. Bevis och terminologi var något man jobbade med under arbetsgången med eleverna.
”Oj, nej det tror jag inte, inte specifikt att det fanns med. Mer en tanke på att man skulle ha detta i åtanke och själv förbereda sig på detta.”
3. Begrepp och fakta
Illustrerar begrepp och fakta
inom matematiken som historia,
användningsområde, härledningar, metoder, bevis, korrekt terminologi
”Jag kan minnas från någon av filmerna som vi tittade på. I den pratades det om att man skulle använda ett korrekt matematiskt språk, att man inte ska använda exempelvis plus och gångra utan man ska använd addera, multiplicera etc. Sen ska man väl använda sig av det eleverna presenterar i helklass och koppla det till korrekt terminologi, har för mig att det finns med något sådant i stödet.”
4. Utformning av undervisning.
Ger förslag, till läraren, på aktiviteter som avser att stödja lärarens
agerande i
lärandesituationen. (ex. individualisering,
formativ bedömning, grupparbeten etc.)
”Vi hade ett gemensamt undervisningssätt varje gång. Alla elever fick först jobba på egen hand, sedan jobbade de i par och diskuterade det de båda kommit fram till. Till sist hade vi en gemensam genomgång kring hur alla eller grupperna kommit fram till sin lösning.”
”När vi hade lektion så var den förberedd utifrån att eleverna skulle jobba enskilt och i grupp. På slutet av lektionen fick alla redovisa och i helklass diskutera olika lösningar. Någon eller några fick redovisa på tavlan hur de löst uppgiften och de andra fick ställa frågor och kommentera.”
”ja men de jobbar ju med liksom…det var ju rätt så konkret, jag kommer inte ihåg vad det hette…ja
54
alltså, alla fick en uppgift, man skulle försöka först själv och sen i grupp och sen var det alla. Den var kanske en av de metoderna man tog med sig i…sen är de svår att applicera i olika grupper för att de är så ojämna. Det är det som är problemet, att hitta bra uppgifter som…går att jobba utifrån…”
5. Koppling mellan teori och praktik.
Ger olika pedagogiska arbetsförslag och då med koppling till teori och aktuell forskning.
”Vad säger forskningen och så fick man koppla in det och så se…jamen det…det kan man hålla med om i vissa delar eller så inte…utan man fick den vetenskapliga förankringen också i det.”
”Det har varit intressant att läsa forskning bakom för det är sånt som säger, det här ska jag läsa men kanske inte tar sig tiden men här har man fått det och det har också varit en handledning i sig.”
6. Lärande i grupp
Att lärare arbetar tillsammans inom fortbildningen.
”Sen var det ju det att alla fick delta, vi gick laget runt och alla fick säga något och delge sina upplevelser, tips och idéer.”
”det som jag tyckte var bra det var ju att vi läste tillsammans och att vi…eeeh…pratade igenom hur vi skulle kunna gå tillväga för att göra de här uppgifterna tillsammans med våra elever för att sedan komma tillbaka och…ja, jämföra med varandra och prata med varandra om hur det hade gått.”
7. Att lärare får möjlighet att vara aktiva och har möjlighet att observera varandra.
Klassrumsobservaioner som
åtföljas av feedback och diskussion kring sådant som observatören uppmärksammat.
”Här hade vi inte riktigt möjlighet att vara inne i klassrummet på samma sätt som när man är två.” Brukar ni vara fler än 1 på lektionerna? Ja det händer ju att vi glider in hos varandra fast än vi inte har lektion.”
”Ingenting sådant, vi gick in till varandra någon gång men det var efter att vi genomfört matematiklyftet. Kanske borde vi gjort det under fortbildningen för att skapa en djupare diskussion då vi träffades. Men det är väl bättre att vi gör det nu än inte alls.”
8. Tidsaspekten
Att den varar tillräckligt länge
och innehåller tillräckligt mycket tid (minst en termin i utsträckning och minst 20 timmars kontakttid)
Men strukturen på det är liksom…att det var en
ganska lång tid, att vi
hade ett mönster som vi följde.”
”Matematiklyftet, hos oss, höll på ett år och skulle träffas 1 gång/vecka. Tiden vi satt kunde variera men vi hade 1 timma till förfogande varje gång.”
55