Det vi sett i våra intervjuer är att matematiklyftet är en kompetensutveckling som fungerar bra under den period som det pågår som projekt på skolan. I samtalen med lärarna framträder att man efter matematiklyftet tenderar att backa tillbaka i det kollegiala lärandet och det kan därför vara intressant att forska kring vad som händer då man avslutat matematiklyftet. Skolverkets slututvärdering av matematiklyftet visar att lärare drar nytta av de lärdomar de fått, exempelvis att de öppnar upp mer för diskussion i klassrummet, låter eleverna resonera och förklara hur de tänker, utvecklat en mer kritisk hållning till undervisningssätt samt att de använder problemlösning i större utsträckning (Skolverket, 2016a). Däremot har utvärderingen visat att det kollegiala lärandet kollegor emellan har minskat, något som indikerades i våra informanters intervjusvar. Bristen på fördjupade analyser av Matematiklyftet och dess didaktiska stödmaterial är dock stor. Detta arbete ska ses som ett bidrag till den forskningen.
44
Referenslista
Ahl, L., Koljonen, T., & Hoelgaard, L. (2014). How are mathematics teacher guides used for support and inspiration in teaching? In H. Silfverberg, T. Kärki, & M.S. Hannula (Eds.), Nordic research in mathematics education (pp. 153-162). Department of Teacher Education. Turku: University of Turku.
Ahlberg, A (2013). Specialpedagogisk ideology, teori och praktik: att bugga broar. (1:a Uppl). Stockholm. Liber.
Arevik, N. (2016). Lärare lär lärare lära: Kollegor emellan. Pedagogiska magasinet, (1).
Ball, D.L., Thames, M.H., & Phelps, G. (2008). Content knowledge for teaching: What makes it special? Journal of Teacher Education, 59(5), 389-407. doi: 10.1177/0022487108324554. Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016). Enkätmetodik. Stockholm: Natur & kultur.
Boesen, J., Helenius, O., Bergqvist, E., Bergqvist, T., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2014). Developing mathematical competence: From the intended to the enacted curriculum. The Journal of Mathematical Bahaviour, 33(1), 72-87. doi: 10.1016/j.jmathb.2013.10.001 Borko, H. (2004). Professional development and teacher learning: Mapping the terrain. Educational Researcher, 33(8), 3-15.
Bryman, A. (2012). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Malmö: Liber AB.
Claesson, S. (2002). Spår av teorier i praktiken: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Clark, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorising special education: time to move on? I Catherine Clark,Alan Dyson & Alan Millward, red: Theorising Special Education, s. 156-173. London: Routledge.
Cobb, P., & Jacksson, K. (2011). Towards an empirically grounded theory of action for improving the quality of mathematics teaching at scale. Mathematics Teacher Education and Development, 13(1), 6-33.
45
Desimone, L.M. (2009). Improving impact studies of teachers' professional development: Toward better conceptualizations and measures. Educational Researcher, 38(3), 181-199.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Skolverkets monografiseria. Stockholm: Liber.
Enge, O., & Valenta, A. (2014). Student teachers` work on reasoning and proving. In H. Silfverberg, T. Kärki, & M.S. Hannula (Eds.), Nordic research in mathematics education (pp. 61-70). Department of Teacher Education. Turku: University of Turku.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: En introduktion. Örebro: Pedagogiska institutionen.
Fauskanger, K., & Mosvold, R. (2014). The difficulties of measuring types of mathematics teachers`knowledge. In H. Silfverberg, T. Kärki, & M.S. Hannula (Eds.), Nordic research in mathematics education (pp. 71-80). Department of Teacher Education. Turku: University of Turku.
Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2:a rev. uppl.) Stockholm: Liber.
Garet, M.S., Porter, A.C., Desimone, L., Birman, B.F., & Yoon, K.S. (2001). What makes professional development effective? Results from a national sample of teachers. American Educational Research Journal, 38(4), 915-945.
Gunnarsdottir, G.H., & Palsdottir, G. (2014). How do teachers use teacher guides in mathematics? In H. Silfverberg, T. Kärki, & M.S. Hannula (Eds.), Nordic research in mathematics education (pp. 195-204). Department of Teacher Education. Turku: University of Turku.
Göransson, K., & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142.
Hargreaves, A. (2016). Hög tid att sluta sig samman: Kollegor emellan. Pedagogiska magasinet, (1), 38-42.
46
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hsieh, H.F., & Shannon, S.E (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qual Health Research, 15(9), 1277-1288.
Höjgaard, T., & Jankvist, U.T. (2014). Educating mathematics teacher Educators: A competency-based course design. In H. Silfverberg, T. Kärki, & M.S. Hannula (Eds.). Nordic research in mathematics education (pp. 195-204). Department of Teacher Education. Turku: University of Turku.
Kornhall, P. (2014). Alla i mål: Skolutveckling på evidensbaserad grund. En handbok. Stockholm: Natur & Kultur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e rev. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Koljonen, T. (2014). Finnish Teacher Guides in Mathematics: Resources for primary school teachers in designing teaching. Licentiate Theses, Mälardalen University Press. Mälardalen Studies in Educational Sciences, 2014. Västerås: Mälardalens högskola.
Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik. Licentiatuppsats, Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, 2014:348. Göteborg: Göteborgs universitet.
Langelotz, L. (2016). Kollegorna stöttar, utvecklar – och dömer: Kollegor emellan. Pedagogiska magasinet, (1), 46-49.
Löwing, M. (2010). Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
47
Mårtensson, P. (2015). Att få syn på avgörande skillnader – Lärares kunskap om lärandeobjekt. Doktorsavhandling, Jönköping högskolan för lärande och kommunikation, (2015: 29). Jönköping: Högskolan i Jönköping.
[OECD (2014). PISA 2012 Results: What Students Know and Can Do – Student Performance in Mathematics, Reading and Science (Volume I, Revised edition, February 2014). Paris: OECD Publishing.]
[OECD (2016). PISA 2015 Results: Excellence and Equity in Education (Volume I., Paris: OECD Publishing.
Olsson, A. (2014). Från enskild räkning till kollegialt lärande. Nämnaren. Tidskrift för matematikundervisning, (1), 23-26. Hämtad 11 november 2016 från http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/2326_14_1.pdf
Olteanu, C. (2013). Learning study som aktivitet i skolan och framgångsfaktorer i matematikundervisningen. Fakulteten för teknik, Linneuniversitet. Växjö: Linnéuniversitetet. Runesson. U. (2011). Lärares kunskapsarbete – exemplet learning study. I Eklund, S. (red). Lärare som praktiker och forskare: om praxisnära forskningmodeller. Forskning om undervisning och lärande. Stockholm: Lärarförbundet.
Ryve, A. (2016). Samtalen måste ha ett tydligt mål: Kollegor emellan. Pedagogiska magasinet, (1).
Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.
Sjöberg, M. (2014). Möjligheter i kollegiala samtal om NO-undervisning och bedömning. Licentiatuppsats, Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Göteborg: Göteborgs universitet.
Skrtic, T.M. (1995). Disability and Democracy: Reconstruction (Special) Education for Postmodernity. New York: Teachers College Press.
48
Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016a). Slututvärdering – utvärdering av matematiklyftet 2013-2016. Stockholm: Skolverket
Skolverket. (2016b). Matematiklyftet – Kompetensutveckling i didaktik för lärare och förskollärare. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2016c). Slutredovisning av Uppdrag att svara för utbildning. Utbildningsdepartementet. Stockholm.
Smith, M.S., & Stein, M.K. (2014). 5 undervisningspraktiker i matematik – för att planera och leda rika matematiska diskussioner. Stockholm: Natur & Kultur.
Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan - för att skapa tillfällen till lärande. Doktorsavhandling, Umeå universitet. Fakulteten för matematik och statistik, 2007:39. Umeå: Umeå universitet.
Trost, J. (2014). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Wettergren, S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet: en studie av lärares tankestilar. Licentiatavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
Österholm, M., Bergqvist, T., Liljekvist, Y. & van Bommel, J. (2016). Utvärdering av Matematiklyftets resultat (Regeringsuppdrag). Umeå: Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik.
49