Beskrivning av studien
- Forskningsmetod: RCT CCT (ej randomiserad), multicenter, antal center, kontrollgrupp/er
- Patientkarakteristika: Antal? Ålder? Man/kvinna?
Kriterier för exkludering
- Adekvata exklusioner? - Urvalsförfarandet beskrivet? - Representativt urval?
- Randomiseringsförfarande beskrivet? - Likvärdiga grupper vid start?
- Analyserade i den grupp som de randomiserades till? - Blindning av patienter? - Blindning av vårdare? - Blindning av forskare? Bortfall - Bortfallsanalysen beskriven? - Bortfallsstorleken beskriven? - Adekvat statistisk metod? - Etiskt resonemang?
Hur tillförlitligt är resultatet?
- Är instrumenten valida? - Är instrumenten reliabla? - Är resultatet generaliserbart? - Huvudfynd?
Sammanfattande bedömning av kvalitet
Bilaga 3. Artikelmatris
Nr. Artikel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet
1.
Titel: Qualified
nurses´perceptions of the needs of suddenly bereaved family
members in the accident and emergency department. Författare: Tye, C.
Tidsskrift: Journal of Advanced Nursing, 1993.
Land: England
Att påvisa vilken uppfattning en grupp utvalda
sjuksköterskor har till att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Vilken roll ålder, och arbetserfarenhet har samt om de fått undervisning. Att fastställa om sjuksköterskor känner sig förberedda att ta hand om anhöriga som plötsligt förlorat en anhörig.
Kvantitativ studie och kvalitativ data, för ett djup i studien.
Strukturerat frågeformulär. Två öppna frågor användes också.
Icke-randomiserad metod. 52 kvalificerade sjuksköterskor på en akutmottagning ansågs lämpliga och valdes ut för studien.
58 % av de intervjuade uppger att de aldrig har fått en utbildning för att ta hand om anhöriga vid plötsligt dödsfall. 13 % menar att de fått utbildning genom
sjuksköterskeutbildningen. 19 % anser att de fått utbildning genom erfarenheter på akutmottagningen när de arbetar. De tre faktorer sjuksköterskorna uppger som de viktigaste för de anhöriga var: Att de anhöriga får omedelbar hjälp, att de får ett eget rum att vara i, att personalen får tid till att lyssna till de anhörigas sorgereaktioner.
Medel
2.
Titel: Survey of EMT´s Attitudes towards death.
Författare: Smith-Cumberland, T-L., & Feldman, R.H.
Tidsskrift: Prehospital and Disaster Medicine, 2005. Land: USA
Att ta reda på akutvårdares åsikt till deras utbildning och vad de har för roll när en patient dör.
Kvantitativ metod.
136 personer som arbetar I akutvård deltog I studien. Frågeformulär användes.
En majoritet (82 %) uppger att en akutvårdares handlingar har en effekt på sorgeprocessen hos sörjande anhöriga. Över hälften (54 %) anser att det är akutvårdarens uppgift att meddela dödsfallet till de
anhöriga. 76 % menar att de inte har fått adekvat utbildning till att ge dödsbesked eller hjälpa familjen med deras sorg.
Medel
3.
Titel: Helpfulness of nursing actions to suddenly bereaved family members in an accident and emergency setting in Hong Kong
Författare: Li, S-P., Chan, C- W.H., & Lee, D-T.F.
Tidsskrift: Journal of Advanced Nursing, 2002.
Land: Kina
Att få kunskap om vilka omvårdnadshandlingar som upplevs till stor hjälp av anhöriga vid plötsligt dödsfall.
Kvantitativ metod.
Strukturerade telefonintervjuer. Deskriptiv metod. 76 medverkande personer som förlorat en familjemedlem genom plötslig och oväntad död.
Att få information, möjligheten att se den döde, respekt för individuella religiösa seder beskrivs som det viktigaste för de anhöriga. Det minst hjälpsamma enligt de intervjuade var att erbjuda lugnande läkemedel och att motarbeta de anhöriga att se den avlidne.
Nr. Artikel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet 4.
Titel: A model for dealing with sudden death
Författare: Brysiewicz, P., & Uys, L-R.
Tidsskrift: Advances In
Nursing Science, 2006.
Land: Sydafrika
Att skaffa instruktioner som akutvårdare kan använda sig av för att säkra omvårdnaden till den döde, till anhöriga, och för personalens skull vid plötsligt dödsfall.
Kvalitativ metod. Intervjuer med vårdpersonal (läkare och
sjuksköterskor) som arbetar med akutvård och som kommer i kontakt med anhöriga som plötsligt förlorat en familjemedlem.
Huvudfynd är strukturerat i underrubriker: Kommunikation mellan kollegor är viktigt. Att familjen får vara i avskildhet, får information, stöd och att möjlighet till uppföljning erbjuds. Det beskrivs också att det är vikigt att personal förstår vilken verkan deras agerande har för de anhöriga när de meddelar besked om dödsfall. Resultat som framkommer i studien är även att vårdpersonal behöver utbildning och riktlinjer för hur de ska agera vid dödsfall och ta hand om de anhöriga.
Hög
5.
Titel: Supportive needs of
parents confronted with sudden cardiac death – A qualitative study
Författare: Wisten, A., &
Zingmark, K.
Tidsskrift: Elsevier, 2006. Land: Sverige
Att belysa behov av hjälp hos föräldrar som plötsligt förlorat ett barn i plötslig hjärtdöd. Samt hur de upplever den hjälp de fått.
Kvalitativ metod. Intervjuer med 28 föräldrar som plötsligt förlorat ett barn.
Fyra faktorer beskrivs viktiga för föräldrarna: Bevis, rekonstruktion av händelseförloppet, information och stor känslighet. En majoritet av föräldrarna beskrev en avsaknad av uppföljande vård. De upplevde att de blev lämnade själva.
Hög
6.
Titel: The lived experience of
losing a loved one to a sudden death in KwaZulu-Natal, South Africa.
Författare: Brysiewicz, P. Tidsskrift: Journal of Clinical
Nursing, 2006.
Land: Sydafrika
Att beskriva anhörigas upplevelse av att förlora en älskad person vid plötsligt dödsfall.
Kvalitativ metod. Fenomenologisk hermeneutisk valdes som metod. 5 personer som plötsligt förlorat en familjemedlem intervjuades. De var alla medlemmar i en sorggrupp.
Fem teman framkom i intervjuerna: Okänsligt bemötande från vårdpersonal, brist på information, förståelse för deras förlust, känsla av ensamhet i sorgen och hjälpa andra.
Nr. Artikel Syfte Metod och Urval Resultat Kvalitet 7. Titel: The soul of sorrow
work: Grief and therapeutic interventions with families.
Författare: Moules, N -J.,
Simonson, K., Fleiszer, A-R., Prins, M., & Glasgow, B.
Tidsskrift: Journal of Family
Nursing, 2007.
Land:Canada
Att påvisa att sorg är en naturlig reaktion på en förlust och inte en sjukdom. Grundat på upplevelser och insikter från drabbade och från vårdpersonal.
Kvalitativ metod. Hermeneutisk studie. 6 personer sammanlagt har intervjuats. Varav 3 st. arbetar inom vården och möter anhöriga vid plötsligt dödsfall i sitt arbete, samt tre drabbade som förlorat en familjemedlem.
Resultatet i denna studie antyder att det inte går att skriva en modell för
omvårdnadsinterventioner men att det behövs kartläggas riktlinjer som en hjälp till personal. Riktlinjer som är skrivna utifrån erfarenheter och kunskaper av deras begränsningar. De intervjuade ger uttryck för att det viktigaste ofta är att viljan finns hos personalen, till att följa de anhöriga på sorgens väg.
Medel
8.
Titel: Accident and emergency
nurses´ perceptions and experiences of caring for families.
Författare: Hallgrimsdottir,
Elin M.
Tidsskrift: Journal of Clinical
Nursing, 2000.
Land: Island
Att få svar på fyra frågor: Vilka är sjuksköterskornas upplevelser av att ta hand om hela familjer? Känner de sig förberedda på att ta hand om familjen som plötsligt förlorat en anhörig? Hur involveras de anhöriga i vården? Hur utvärderar
sjuksköterskan sitt arbete med familjen?
Kvantitativ metod. Sjuksköterskor som arbetade på akutmottagning deltog i studien. Frågeformulär, 54 besvarade av 108.
Sjuksköterskorna som deltagit beskriver att det är deras ansvar att ta hand om den drabbade familjen. Resultatet visar att deltagarna visste vilka behov de anhöriga har och att de kan tillgodose dem.