Exempelprojekt 2: F.d industrikvarteret Lyftkranen i Bromma

5.2.1 Allmänt om Ulvsunda industriområde och det förorenade området

Den aktuella fastigheten, f.d. kvarteret Lyftkranen (nuvarande Rostugnen 1) är 14 500 m2 _{och belägen inom Ulvsunda industriområde, i Bromma stadsdel, i västra}

delen av Stockholm stad. Kvarteret ligger i utkanten av industriområdet och gränsar till Ulvsundasjön samt ett bostadsområde. Ca 1 kilometer norr om området ligger Bromma flygplats, och inflygning till rullbanan sker rakt ovanför området. Enligt Utrednings- och statistikkontoret i Stockholms stad (USK 2006) var folk- mängden 31 december 2006 i Ulvsunda industriområde 2 548 varav 1 279 var män och 1 269 kvinnor. Flyttningsnettot, dvs. antalet inflyttningar minus antalet utflytt- ningar, var -21 personer 2006 och har legat på ungefär samma nivå åtminstone sedan år 2000. Förutom de fast bosatta arbetar närmare 5 000 personer i stads- delen. De vanligaste yrkeskategorierna för både kvinnor och män som arbetar i stadsdelen är tillverkning och byggnadsindustri, handel och kommunikation samt

finansiell verksamhet. Andelen öppet arbetslösa i Bromma är lägre än för riket som helhet.

I kvarteret Lyftkranen fanns tidigare kemisk industriverksamhet som innebar hantering av tjärprodukter, petroleumprodukter och kopparsulfat. Detta har inne- burit att marken, grundvattnet och Ulvsundasjön har påverkats av organiska föro- reningar och tungmetaller.

Jordartsgeologin inom f.d. kvarteret Lyftkranen är påverkad av nära hundra års verksamhet, av utfyllning, sprängning, schaktning etc. Generellt kan sägas att marken består av fyllnadsmaterial och lera som överlagrar friktionsjord (morän ställvis) och berg. Mäktigheten av jordlagren varierar inom fastigheten. Inom om- rådet finns ytligt grundvatten i fyllningsmaterialet med avrinning mot Ulvsunda- sjön. Vidare finns en djupare belägen grundvattenströmning i friktionsjorden under leran med en oklar strömningsriktning.

5.2.2 Framtida markanvändning och rekreationsvärde

De övergripande åtgärdsmålen för saneringen av området var (Golder Grundteknik 2000a)

• att det skulle kunna användas till bostäder

• att föroreningar inte skulle begränsa etablering och utveckling av normalt djur och växtliv

• att strandområdet skulle kunna användas av människor utan hälso- risk

• att läckage av föroreningar inte skulle medföra negativa effekter på växt- och djurliv i Ulvsundasjön

• samt att spridning av föroreningar med det djupa grundvattnet skulle begränsas så att dåvarande situation inte förvärrades

Eftersom området i nuläget ligger inom bullermattan från Bromma flygplats finns restriktioner för vad som är tillåtet att använda marken till. Det är därför inte möjligt att bygga bostäder där för närvarande. Inte heller industrier eller kontors- verksamhet har etablerat sig i området men i och med efterbehandlingsprojektet finns idag en stor potential till olika typer av användning. Ytterligare effekter av efterbehandlingen är att det idag håller på att anläggas en strandpromenad och möjligheten att använda Ulvsundasjön för fiske har ökat. Dessutom slipper folk buller och lukter som tidigare kommit från området. Med andra ord finns potential för ökade rekreationsmöjligheter.

Det totala antalet boende runt sjön beräknas till ca 60 000 personer som poten- tiellt kan använda Ulvsundasjön och promenadstråket runt sjön för rekreation. Hur mycket de väljer att utnyttja just detta rekreationsmål är svårt att uppskatta. Tro- ligtvis är det de som bor och arbetar invid västra delen av sjön som mer frekvent har möjlighet att dra nytta av de ökade rekreationsmöjligheterna tack vare efter- behandlingen av f.d. kvarteret Lyftkranen. I Ulvsunda industriområde bor och arbetar uppskattningsvis 7500 personer (USK 2006).

5.2.3 Föroreningssituation

Marken och grundvattnet inom kvarteret Lyftkranen var förorenad av polycykliska aromatiska kolväten (PAH), alifatiska kolväten, BTEX, fenolliknande ämnen samt till en mindre del koppar. Fri fas av stenkolstjära och kreosot fanns ställvis i marken på olika djup. Spridning har skett horisontellt och vertikalt, även under grundvattenytan och ställvis ner i berg. Även bottensediment i Ulvsundasjön närmast fastigheten var påverkade av PAH (Golder Grundteknik 2000a).

PAH är en stor grupp av föreningar, varav många ger hälso- och miljöskadliga effekter. Flera PAH som ingår i de flytande råvaror som hanterats på området är långlivade, bioackumulerande och cancerframkallande. Många PAH-föreningar ansamlas i ryggradslösa organismer i vattenmiljön och anrikas i näringskedjan. I vattenmiljöer binds PAH framför allt till partiklar som sedan transporteras till sediment där de kan bli mycket långlivade. Därför är vattenekosystem nära ut- släppskällor mest utsatta.

Medelhalten av cancerogena PAH i marken (aritmetiskt medelvärde) upp- mättes till 61 mg/kg (se även beräkningar i Bilaga B). Den södra och östra delen av området var mest förorenat, troligen på grund av att största delen av hanter- ingen med flytande kemikalier skett där. Generellt är halterna av föroreningar mycket varierade inom området. PAH-halten varierar mellan opåverkat upp till över 2000 mg/kg, se Figur 14 nedan. Det ytliga grundvattnet inom området var allmänt mer eller mindre förorenat av de organiska föroreningar som fanns i jorden. I vattnet återfanns de tjärämnen som varit lösliga i vatten. Bedömningen var att ca 50-100 kg organiska föroreningar tidigare läckte från markområdet till Ulvsundasjön. Även till våtmarksområdet öster om Kv. Lyftkranen skedde viss spridning av fria tjärfaser.

Det djupa grundvattnet i områdets södra och sydöstra delar var förorenade av samma ämnen som det ytliga. I provtagningsbrunnar hade konstaterats en ca 5 cm tjock tjärfas. Det djupa grundvattnet i områdets nordöstra del var i stort sett opåverkat.

Höga halter av PAH (över 200 mg/kg) hade uppmätts i sedimentprover söder och norr om piren. Halterna är så höga att fria olje- och tjärprodukter skulle spridas om sedimenten skulle röras.

Figur 14. Utbredning av PAH inom f.d. kvarteret Lyftkranen innan sanering (från Golder Grundteknik 2000a). 0 - 20 20 - 200 200 - 2000 > 2000 # PAH-16 (mg/kg TS)PAH-16 (mg/kg TS) # > 2000 200 - 2000 20 - 200 0 - 20 5.2.4 Riskbedömning 5.2.4.1 HÄLSORISKER

En fördjupad hälsoriskbedömning för området gjordes och platsspecifika rikt- värden beräknades för de aktuella föroreningarna på fastigeheten och omgivande strandområden (Golder Grundteknik 2000a), se Tabell 10 nedan. Platsspecifika riktvärden för förorenade områden kan betraktas som haltnivåer under vilka nega- tiva effekter inte bedöms uppstå vare sig på kort eller på lång sikt. Termen plats- specifik innebär att särskilda hänsyn tas till exponeringsvägar på den aktuella platsen. Styrande exponeringsvägar för hälsoriskerna var inandning av damm (cancerogena PAH), intag av fisk (icke-cancerogena PAH), samt inandning av ånga och hudkontakt (bensen). Den samlade bedömningen var att risker för nega- tiva hälsoeffekter fanns vid framtida känsligare utnyttjande av fastigheten och kringliggande strandområden (bostäder). Det var i första hand de genomgående höga halterna av cancerogena PAH som medförde hälsorisker, samt de ställvis mycket höga halterna av icke-cancerogena PAH och bensen.

5.2.4.2 MILJÖRISKER

En fördjupad miljöriskbedömning gjordes och de miljörisker på och intill fastig- heten som bedömdes var (Golder Grundteknik 2000a):

• Risker för markmiljön (landlevande växter och organismer) på fastigheten

• Miljörisker i Ulvsundasjöns strandzon för vattenlevande växter och djur

• Risker för ökad föroreningspåverkan i det djupa grundvattnet under Ulvsundasjön (under tätande lerlager)

Platsspecifika ekotox-baserade riktvärden togs fram för att bedöma markmiljö- riskerna, se Tabell 10. Dimensionerande ämne för markmiljörisken var i första hand icke-cancerogena PAH, där de flesta proverna översteg riktvärdet. Den sam- lade bedömningen var att risken för marklevande växter och djur inom området var uppenbar.

Tabell 10. De viktigaste beräknade riktvärdena för miljö- och hälsorisker för f.d. kvarteret Lyftkranen (fastigheten Lyftkranen 1 samt angränsande strandområde). Valt riktvärde baseras på den risk som bedöms vara styrande (lägst värde).

Beräknat för fastigheten Lyftkranen 1 Beräknat för omgivande strandområden

Hälsorisk Markmiljö Skydd av

sjön Valt rikt-värde Hälsorisk Markmiljö Skydd sjön av Valt rikt-värde

1) 1) PAH-C 2,7 20 - 2,7 2,7 40 - 2,7 3) 3) PAH-IC 360 20 25 20 415 40 25 25 1) 1) Fenoler 2 500 20 - 20 2 600 40 - 40 1) 1) Bensen 0,14 12 - 0,14 72 24 - 24 2) 2) Cu 50 000 100 - 100 50 000 200 - 200

1. Riktvärde endast beräknat för naftalen (PAH-IC). Naftalen bedöms korrelera väl med övriga organiska ämnen i jorden.

2. Riktvärde har ej beräknats då endast låga metallhalter uppmätts i grundvatten. Naturvårdsverkets ekotoxikologiskt baserade värde vid MKM antas skydda närbelägna ytvattendrag.

3. Riktvärdet gäller indirekt för naftalen och endast för massorna som ligger på platsen.

Källa: Golder Grundteknik (2000a)

Miljöriskerna i Ulvsundasjön orsakades av läckage och spridning av föroreningar från markområdet. Platsspecifika riktvärden togs fram för skydd av sjön, se Tabell 10. Beräkningar, mätningar och visuella iaktagelser visade att betydande mängder av organiska ämnen läckte ut i Ulvsundasjön, dels via grundvattnet och dels som separata kolvätefaser. Den samlade bedömningen var att negativa effekter på akvatiska organismer i Ulvsundasjöns strandområden inte kunde uteslutas.

Undersökningarna indikerade att bottensedimenten i Ulvsundasjön var starkt påverkade av föroreningar från området, främst av PAH och andra organiska ämnen. Det bedömdes finnas en risk för negativ påverkan av vatten- och botten- levande organismer i ytvattnet öster om markområdet samt kring piren. De föro- renade sedimenten utgjorde även en separat föroreningskälla för påverkan av vattenlevande organismer och sediment på avstånd.

Det djupa grundvattnet är mer eller mindre förorenat av PAH och andra orga- niska ämnen, bl.a. fria faser av kolväten. Grundvattnet ligger på stort djup och används inte för dricksvattenändamål. Även om marken och det ytliga grund- vattnet åtgärdas kommer det djupa grundvattnet att fortsätta förorenas p.g.a. fria kolvätefaser som trängt ner och ansamlats på akviferens botten. Restriktioner för användning av grundvattnet måste sannolikt ställas under flera generationer.

Risken för människor eller att Ulvsundasjön påverkades negativt på kort sikt bedömdes dock som liten.

5.2.5 Detaljerade åtgärdsmål

För att uppnå de övergripande målen togs mätbara åtgärdsmål fram. Dessa baserade sig på de platsspecifika riktvärdena som omfattade riktvärden avseende på (1) hälsorisk för människor, (2) markmiljörisk, samt (3) risk för spridning av förorening till Ulvsundasjön. Av dessa tre valdes det riktvärde som var lägst som detaljerat åtgärdsmål, se Tabell 10.

5.2.6 Resultat av sanering

Golder Associates (2006) redovisar att totalt behandlades 92 405 ton massor från Kv Lyftkranen varav ca 50 000 ton behandlades termiskt och 42 405 ton trans- porterades till Högbytorps avfallsanläggning i Upplands-Bro. Totalt avlägsnades ca 35 ton PAH och 49 kg kvicksilver med termisk behandling. Utöver detta upp- skattas att ca 28 ton PAH transporterats till Högbytorp vilket resulterar i att totalt 63 ton PAH föroreningar omhändertogs i projektet. Utöver detta har en mängd andra organiska ämnen avlägsnats och behandlats termiskt, motsvarande 200 ton kreosot. Därutöver beräknas ca 5 ton PAH ha avlägsnats från bottensedimenten.

I anslutning till saneringen genomfördes omgivningskontroll på lakvatten, rökgasemissioner, luftkvalitet och ljudnivåer. I stort sett klarades de krav som ställdes inför saneringsarbetet.

Enligt uppgift från ansvarig konsult Golder Grundteknik nåddes åtgärdsmålen i stort för samtliga ämnen där schaktning utfördes.