Kostnader och nyttor av efterbehandling

Som framgick av avsnitt 4.1 är utgångspunkten för en KNA att en efterbehand- lingsåtgärd dels medför en förbrukning av resurser och dels påverkar de varor och tjänster som direkt eller indirekt påverkas av efterbehandlingen. Tabell 1 är ett försök att dela in dessa effekter i olika huvudgrupper med avseende på om effekten hör hemma på nyttosidan (B) eller på kostnadssidan (C).

Den resursförbrukning som efterbehandlingen medför kan vi kalla åtgärds- kostnader (C1), som kan infalla före (t.ex. planering), under och efter (t.ex. upp- följning) av själva åtgärdens genomförande, inklusive kapitalkostnader. Vidare kan åtgärden leda till negativa effekter på hälsa (C2) och ekologiska systems pro- duktion av ekosystemvaror och –tjänster (C3). Exempelvis kan transporter av föro- renad jord leda till ökade trafikolycksrisker, och deponering av förorenad jord kan leda till en ökad risk för att giftiga ämnen läcker ut från platsen för deponeringen. På plussidan finns det ökade markvärde (B1) som kan bli ett resultat av efter- behandlingen. Det är dock viktigt att lägga märke till att den här ökningen sanno- likt reflekterar efterbehandlingens övriga positiva effekter. Det leder i så fall till dubbelräkning om det ökade markvärdet läggs ihop med värdet av de effekter som påverkar markvärdet. Det här problemet kommer att diskuteras närmare i avsnitt 4.4. I Tabell 3 har vi delat in effekterna i nettoeffekten (mätt som ΔKÖ+ΔPÖ) för

dels de marknadsprissatta varor och tjänster som är kopplade till området (B2) och dels de icke marknadsprissatta varor och tjänster som är kopplade till området (B3). Exempel på B3 är hälsoeffekter och effekter på ekosystemvaror och

-tjänster. När en post i tabellen inträffar endast med en viss sannolikhet kan posten uttryckas som en riskreduktion alternativt riskökning. Hur sådana riskförändringar kan kategoriseras framgick av Tabell 1. Tabell 4 visar inom vilka nytto- och kost- nadsposter som de olika riskförändringarna i Tabell 1 hör hemma.

Tabell 3. Huvudgrupper av effekter relevanta för en kostnads-nyttoanalys av ett efterbe- handlingsalternativ. Effekterna kan uttryckas som riskreduktion alternativt riskökning när de inträffar endast med en viss sannolikhet. (Observera att posterna har renodlats till kostnader förknippade med efterbehandlingsåtgärden i sig och att nyttoposterna B2 och B3 gäller nettoeffekterna av övrig inverkan av efterbehandlingen. Det kan inte uteslutas att B2 och B3 också är negativa. Se även texten i detta avsnitt.).

Nyttor Kostnader B1. Ökat markvärde.

(Observera att detta troligen reflekteras helt eller delvis av B2 och B3, varför B1 inte utan vidare kan adderas till B2 och B3.)

C1. Åtgärdskostnader.

C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa. C3. Åtgärdernas negativa effekter på eko-

systemvaror och -tjänster. B2. Nettoeffekten (kan ev. vara negativ) på

marknadsprissatta varor och tjänster till följd av efterbehandlingen.

B3. Nettoeffekten (kan ev. vara negativ) på icke marknadsprissatta varor och tjänster till följd av efterbehandlingen, t.ex. effekter på hälsa och effekter på ekosystemvaror och -tjänster (inklusive t.ex. miljökvalitet och rekreationsmöjligheter).

Tabell 4. Riskförändringskategorier enligt Tabell 1 och inom vilka nytto- och kostnads- poster enligt Tabell 3 som dessa hör hemma.

Riskförändringskategorier

(se Tabell 1) Nytto- och kostnadsposter inom vilka riskförändringskategorierna hör hemma

Hälsorisker på området:

Minskade hälsorisker B1, B2 och/eller B3

Ökade hälsorisker C2

Hälsorisker utanför området:

Minskade hälsorisker B1, B2 och/eller B3

Ökade hälsorisker C2

Miljörisker i närområdet:

Minskade miljörisker B1, B2 och/eller B3

Ökade miljörisker C3

Miljörisker utanför närområdet:

Minskade miljörisker vid åtgärd B1, B2 och/eller B3 Ökade miljörisker vid åtgärd C3

Projektrisker:

Risker för fördröjning C1

Risker för arbetsskador C1

För att genomföra en KNA för ett visst efterbehandlingsprojekt är ett viktigt steg att specificera de här allmänna effekterna i mer detalj. Exempel på konkreta nyttor respektive kostnader som då kan bli aktuella att inkludera framgår av Tabell 5.

Tabellen kan fungera som en meny på vilka poster som kan komma ifråga vid en KNA av ett efterbehandlingsprojekt. För vissa projekt kan vissa poster dock vara lika med noll eller nödvändiga att utesluta på grund av det skulle medföra dubbelräkningar att ta med dem. Hur menyn kan användas kommer att illustreras av exempelprojekten i kapitel 5.

Tabell 5. Exempel på konkreta nyttor och kostnader förknippade med ett efterbehand- lingsprojekt.a

Nyttora Kostnaderb

C1 Åtgärdskostnader B1. Ökat markvärde

C1a. Kostnader för undersökning och utformning av åtgärder.

B1a. Ökat markvärde på fastigheten på vilken efterbehandling sker.

C1b. Kostnader för upphandling av entreprenader. B1b. Ökat markvärde på fastigheter i omgiv-

ningen till följd av minskade externa

effekter. C1c. Kapitalkostnader i form av utebliven avkast-_{ning på kapital som låses till åtgärden.} C1d. Kostnader för att genomföra åtgärder, inklusive

eventuell transport och deponering av föro- renade massor (minus ev. intäkter från försälj- ning av metaller och massor).

B2. Nettoeffekten på marknadsprissatta varor och tjänster

B2a. Efterbehandlingen ger möjlighet till verk- samhet vars varu- eller tjänsteproduktion ger högre vinster än tidigare, t.ex. på grund av:

C1e. Kostnader för upprättande och genomförande av kontrollprogram med exempelvis provtag- ningar, analyser och databearbetning. C1f. Projektrisker, exempelvis fördröjning av efter-

behandlingen och anställdas arbetsskador till följd av efterbehandlingen.

B2aa. Varan eller tjänsten kan produceras till en lägre kostnad/med högre kvalitet/med högre avkastning än förut.

B2ab. Färre restriktioner för verksamheten.

B2ac. Ökat förtroende för verksamheten. C2. Åtgärdernas negativa effekter på hälsa

C2a. Ökade hälsorisker till följd av själva åtgärderna på det efterbehandlade området.

B2ad. Minskat juridiskt ansvar.

B2ae. Bättre arbetsmiljö för anställda inom

området. C2b. Ökade hälsorisker till följd av de transporter till och från området som själva åtgärderna leder till (t.ex. transporter av förorenade massor).

B3. Nettoeffekten på icke marknads-prissatta

varor och tjänster C3c. Ökade hälsorisker vid platsen för eventuell

deponering av förorenade massor. B3a. Minskade hälsorisker.

B3aa. Minskade akuta hälsorisker.

C3. Åtgärdernas negativa effekter på ekosystem- varor och -tjänster

B3ab. Minskade icke-akuta hälsorisker. B3b. Ökad tillgång på ekosystemvaror och

-tjänster. C3a. Minskad tillgång på ekosystemvaror och _{-tjänster till följd av själva åtgärdernas påver-} kan på miljön i det efterbehandlade området. B3ba. Ökade rekreationsmöjligheter inom det

efterbehandlade området. _{C3b. Minskad tillgång på ekosystemvaror och} -tjänster till följd av själva åtgärdernas påver- kan på miljön utanför det efterbehandlade om- rådet, t.ex. miljöeffekter av transporter av föro- renade massor från området.

B3bb. Ökade rekreationsmöjligheter i omgiv- ningen.

B3bc. Ökad tillgång på övriga ekosystemvaror och -tjänster.

C3c. Minskad tillgång på ekosystemvaror och -tjänster till följd av miljöeffekter vid platsen för eventuell deponering av förorenade massor.

a _{Observera att dubbelräkningar måste undvikas vid} b

en summering av de olika nyttoposterna.

Observera att dubbelräkningar måste undvikas vid en summering av de olika kostnadsposterna.