6 Regleringen av kemikalier
7.2 Exponeringen för skadliga kemikalier påverkas
Kemiska ämnen kan släppa från textilmaterialet och människor och miljö kan då exponeras för ämnena. Ämnen i materialet kan ha tillsatts för att ge varan en särskild funktion, t.ex. färg eller härdighet. De är
då avsedda att finnas kvar i den färdiga varan.12 Det finns även ämnen
som används vid produktionen av fibrer och textilproduktionen och som kan stanna kvar i materialet i små mängder som föroreningar,
liksom ämnen som bildats vid nedbrytning av processkemikalier.13
I nedanstående avsnitt beskrivs närmare hur exponeringen kan gå till.
7.2.1 Exponering hos människor – kontakt med hud och mun
samt inandning av damm
Textil är det material som utgör den största totala ytan av alla ytor i inomhusmiljön, ungefär dubbelt så stor som golv, tak och väggar till- sammans. Som en jämförelse utgör t.ex. elektronik, skor och leksaker
11 Konsumentverket (2018), Konsumenters möjligheter att köpa miljömässigt hållbara skor,
Analys av dagens marknad och förslag till åtgärder, Rapport 2018:13.
12 Funktionskemikalier tillsätts för att bidra till utformningen av eller ge den slutliga varan vissa
egenskaper. Dessa ämnen är således avsedda att stanna kvar i den slutliga varan för att uppnå den önskvärda funktionen. Exempel på sådan ämnen är färgämnen och pigment, antirynkmedel, anti- krympmedel, olje-, smuts- och vattenavvisande medel, mjukgörare, flamskyddsmedel och anti- bakteriella medel.
13 Processkemikalier är nödvändiga vid framställningen av material för t.ex. textilier och skor men
bidrar inte till den slutliga varans egenskaper och ska därför inte avsiktligt finnas kvar i färdig textil. Exempel på hjälpkemikalier är organiska lösningsmedel, tensider, mjukgörare, salter samt syror och baser. Oavsiktligt förekommande kemiska ämnen är inte är avsedda att finnas kvar i den färdiga varan, t.ex. föroreningar och nedbrytningsprodukter, och de saknar funktion i pro- duktionsprocessen eller i färdig textil. Oavsiktligt förekommande kemiska ämnen har ofta en relativt låg koncentration, jämfört med koncentrationerna av funktionella kemiska ämnen, men kan ibland utgöra risk för människors hälsa och miljön. Några exempel på oavsiktligt bildade kemiska ämnen är formaldehyd som frigörs från vissa reaktiva hartser, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), arylaminer samt giftiga metaller (t.ex. tungmetaller) på grund av föroreningar i utgångsmaterial. Se vidare Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för män- niskors hälsa och miljön, Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15.
runt en och en halv procent av den totala textila ytan. De kategorier av varor som bidrar mest till den textila ytan är lakan, handdukar,
gardiner, draperier, kläder av olika slag och stoppade möbler.14
Människor exponeras främst för ämnen i textilier genom hud- kontakt. Ämnen som förekommer i textilvaror kan frigöras från textilfibrerna och vid direkt kontakt kan vissa ämnen tas upp av huden. Hudexponeringen beror på hur lätt ett ämne kan frigöras från textil- fibrerna och i hur stor utsträckning ämnet tas upp av huden. Detta beror i sin tur på flera faktorer, inklusive vilken typ av material det rör sig om, koncentrationen av ämnet i textilen, fysikaliska-kemiska egenskaper hos det kemiska ämnet, såsom vatten och fettlöslighet, och vilken del av kroppen som är i kontakt med den textila varan. Om det även finns irriterande ämnen i tyget eller om huden är tunn eller skadad kan detta öka hudupptaget. Exponering via huden är särskilt viktigt för allergiframkallande ämnen och kontaktallergi är
ett välkänt problem i samband med användning av textilvaror.15 Hur
stor mängd av en kemikalie som avges beror också på hur den är in- korporerad i textilen, vilka slags fibrer det rör sig om, kvaliteten i tillverkningsprocessen samt hur konsumenten hanterar varan. Även tjockleken på materialet kommer att ha stor betydelse för hur mycket som avges. Ju tjockare artikel desto större blir kemikalieinnehållet per ytenhet.16
Ämnen kan också frigöras från textilfibrerna och ge exponering genom inandning eller genom oavsiktlig förtäring av kemikalieinne- hållande damm i inomhusmiljön. Exponering för farliga ämnen genom inandning är främst relevant för personer som arbetar inom detalj- handel och som hanterar nya textilier och/eller stora mängder texti- lier i dåligt ventilerade lokaler. Exempel på platser där inandning av ämnen från textilier kan vara ett problem för människors hälsa är varulager, klädaffärer, möbelbutiker och offentliga anläggningar med mycket textil inredning. Personer som arbetar inom detaljhandeln kan
också få en betydande exponering vid hudkontakt.17
14 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön.
Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15.
15 Ibid.
16 Echa (2019), Annex XV Restriction Report, Proposal for a Restriction. Skin Sensitising Sub-
stances, 22 May 2019.
17 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön,
För små barn anses oavsiktligt intag av damm samt oral exponer- ing genom att suga eller tugga på textilier som särskilt riskfyllda
exponeringsvägar.18
7.2.2 Miljöexponering – tvätt, slitage och avfallshantering
Miljöexponering av kemiska ämnen från textilvaror uppstår främst på grund av läckage i samband med tvätt, på grund av slitage genom att kemiska ämnen från textilfibrer frigörs samt via textilavfall. Utsläpp till avloppsvatten sker vid tvätt av textilier. Ämnen som frigörs från textilierna når reningsverken och om de är svårnedbrytbara kommer de att följa med det renade avloppsvattnet eller hamna i reningsverks- slammet. Människor kan indirekt exponeras för kemiska ämnen via miljön, t.ex. genom dricksvatten eller födan. Miljörisker med kemiska ämnen i textilier förväntas i huvudsak uppstå i vattenmiljön. Andra källor som också kan leda till miljöexponering är avdunstning av kemiska ämnen från textilier och konsumentbehandling av färdiga
textilier, såsom t.ex. hemfärgning, impregnering eller blekning.19
Användning av slam från reningsverk på jord kan resultera i expo- nering av organismer i markekosystemen. Om de kemiska ämnena tas upp i ätbara delar av grödan kan detta resultera i en exponering av människa via maten. Alla hushåll är dessutom inte anslutna till kom- munala reningsverk. Utan möjligheten att ta bort eller bryta ner ämnena i reningsverken kommer allt som släpps ut från textilier under tvätt- ning från dessa hushåll kunna nå vattenmiljön.
Konsumentanvändning av textilier leder till en viss grad av fiber- förlust från materialet, t.ex. i samband med tvätt. Ämnen som binder starkt till textilfibrerna kommer att följa med fibrerna som de är bundna till. Stabila kemikalier som inte tas om hand i reningsverken kan nå recipienterna den vägen och därmed tas upp i vattenlevande organismer, inklusive fisk, som då kontaminerar potentiell föda för människor och djur.
När textilavfall förbränns kan alla ekosystem, beroende på ämne, möjligen komma att exponeras via nedfallet från förbränningen.
18 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön,
Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15.
19 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön,
I det fall textilier återvinns riskerar kvarvarande ämnen, i de fall de inte avlägsnats i återvinningsanläggningarna, att komma in i återvin-
ningssystemet och på så sätt hamna i nya textilvaror.20
Jämfört med kläder är tvätt av skor ingen väsentlig källa för sprid- ning till miljön. Däremot kan skor som utsätts för regn och väta utom- hus sannolikt släppa ifrån sig farliga ämnen. Skolsulor slits också kon- tinuerligt ned i kontakt med markunderlaget. Kemikalier från skons ytterhölje liksom plast- och gummipartiklar från sulor kommer att kunna spridas till omgivande vatten, via luftdeposition eller dagvatten- system. Alternativt kommer de att återfinnas i avloppsreningsverkens slam.21
Naturvårdsverkets analys av tvättvattenprover visar att funktionskemikalier släpper i störst mängd
Naturvårdsverket lät 2014 genomföra en undersökning av hur mycket fem olika klädtyper bidrar till förekomsten av miljöfarliga ämnen i slam samt i utgående vatten från ett urval av svenska reningsverk. Mer specifikt undersöktes hur mycket av 126 kemikalier som åter-
finns i tvättvattnet från första och andra tvätten av helt nya kläder.22
Studien visade att det mängdmässigt främst är funktionskemikalier som släpper från kläderna vid tvätt. Det var enligt Naturvårdsverket väntat då dessa kemikalier är avsiktligt tillsatta och oftast inte kemiskt bundna till tyget. Om man såg till hur ofta de ämnen som ingår i en ämnesklass påträffades, blev bilden delvis en annan. Mer än 75 pro- cent av de oönskade kemikalierna, cirka 50 procent av funktions- kemikalierna och cirka 30 procent av processkemikalierna, detekte-
rades i tvättvattenproverna.23
20 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och miljön,
Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15.
21 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier– Risker för människors hälsa och miljön,
Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15 och Kemikalieinspektionen (2015), Farliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder, Rapport 9/15.
22 Totalt inköptes åtta t-tröjor av bomull med plasttryck, tre par bomullsjeans, två par arbets-
byxor, åtta fleecetröjor och tre skaljackor.
23 Enligt Naturvårdsverket är ”oönskade kemikalier” sådana kemikalier som kan finnas som en
förorening i andra kemikalier eller bildas under processen och som aldrig har avsetts att användas under processen, t.ex. dioxiner, klorfenoler och klorbensener. Se Naturvårdsverket (2017), Gifter och miljö, Kemikalier i vardagen, Om påverkan på människa och miljö 2017.
Svenskt Vatten har uppmärksammat omfattande läckage av silver vid tvätt av sportkläder
Som framgår av avsnitt 6.4 kan biocider tillsättas i kläder för att motverka bakterietillväxt som orsakar dålig lukt. En betydande del av ämnena släpper dock från textilierna efter bara några tvättar och hamnar i vattenrecipienten vid avloppsreningsverket och/eller på åker- mark vid slamspridning. Utöver riskerna för hälsa och miljö vid direkt exponering för biociderna finns det farhågor om att biocidanvänd- ningen kan bidra till utvecklingen av resistenta bakterier och utveck-
ling av korsresistens mot antibiotika.24
Användning av silverföreningar i sportkläder är den största kända källan till förekomsten av silver i vatten och slam i avloppsreningsverk. Svenskt Vatten publicerade i november 2018 en rapport som visar att 31–90 procent av silvret har läckt från plaggen efter 10 tvättar.25 Svenskt
Vatten lät analysera 15 plagg som alla marknadsförts med argument om att vara luktfria. Av dessa var 9 plagg behandlade med en patenterad behandling som marknadsförs av ett svenskt företag och som alltså innebär en biocidbehandling. Företaget har bland sina partners ett stort antal internationellt kända varumärken.