6 Regleringen av kemikalier
7.1 Kläder och skor befinner sig i en linjär ekonomi
Vi är i ständig kontakt med kläder och skor. De skyddar och värmer och är för många också ett sätt att uttrycka sin personlighet. Textil- industrin är en av de största sektorerna i den globala ekonomin och sysselsätter hundratals miljoner människor världen över. Det blir samtidigt allt mer uppenbart att sättet på vilket vi utformar, pro- ducerar och använder kläder och skor – och den kraftigt ökande kon- sumtionen – inte är hållbar.
Kläder och skor befinner sig i ett närmast linjärt ekonomiskt system: stora mängder icke förnybara råvaror extraheras för att pro- ducera varor som används under en kort tid för att sedan deponeras eller förbrännas. De samhällsekonomiska kostnaderna för under- utnyttjandet och frånvaron av återvinning är omfattande. Miljön på- verkas negativt på många sätt, genom koldioxidutsläpp och för- brukning av vatten.1
Även den ökade användningen av råmaterial och kemiska ämnen är en väsentlig del av problematiken. Stora volymer av skadliga kemi- kalier används för produktion av textilier, från produktion av natur- materialen (bomull och ull) till behandling av de färdiga textil- varorna. Många arbetare i textilindustri i låglöneländer utsätts för en farlig arbetsmiljö på grund av osäkra processer och de skadliga kemi- kalier som används i produktionen. De lokala samhällena drar nytta av möjligheten till anställning i industrin men kan samtidigt drabbas av industrins dåliga miljöprestanda. Obehandlat avloppsvatten kan förorena de vattendrag som lokalbefolkningen använder för dricks-
1 Ellen MacArthur Foundation, A new textiles economy: Redesigning fashion’s future, 2017,
vatten, tvätt, bad och fiske.2 Krombehandling av garvat läder är en av
de mest förorenande industriella verksamheterna på global nivå.3 De
skadliga kemikalierna kan även ge negativa effekter på människor
och miljö i de länder där textilierna konsumeras.4 I EU uppskattas
mellan 4 och 5 miljoner människor ha sensibiliserats för allergifram- kallande ämnen i textil och läder, motsvarande upp till 1 procent av
befolkningen.5
7.1.1 Komplexa distributions- och leverantörskedjor försvårar
informationsöverföringen
Ansträngningar för att ställa om till mer hållbar produktion för- svåras av att distributions- och leverantörskedjorna inom textil- och skosektorn ofta är långa och komplexa, med en lång rad underleve- rantörer i olika led. En mycket stor del, över 80 procent, av kedjorna ligger dessutom utanför EU. Informationsöverföringen fungerar ofta dåligt i dessa kedjor, samtidigt som EU har liten möjlighet att reglera och kontrollera dem. Att en stor del av produktionen sker utanför EU medför också att ämnen vars användning är begränsad inom EU fort- farande kan förekomma i importerade varor. Trots att det är känt att kemiska ämnen används i stora volymer för tillverkning och behand- ling av textila material finns det ingen heltäckande tillgänglig samman-
ställning av de farliga ämnen som kan förekomma.6 Enligt begräns-
ningsdossiern till EU:s reglering av krom i lädervaror, har majoriteten
av de lädervaror som säljs på EU-marknaden importerats.7
På frivillig väg har klädbranschen, trots nämnda utmaningar, åstad- kommit stora förbättringar i spårbarhet och transparens på senare tid. Genom initiativet Zero Discharge of Hazardous Chemicals är det nu- mera möjligt att följa olika företags/varumärkens utsläpp av skadliga ämnen ned på produktionsplatsnivå. Det finns också certifierings-
2 Ibid.
3 Pure Earth (2015), World’s Worst Pollution Problems, The New Top Six Threats, A Priority
List for Remediation.
4 Kemikalieinspektionen (2015), Kemikalier i textilier – Risker för människors hälsa och mil-
jön, Rapport från ett regeringsuppdrag, Rapport 3/15 och Kemikalieinspektionen (2015), Far- liga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande åtgärder, Rapport 9/15.
5 Echa (2019) Annex XV Restriction Report, Proposal for a Restriction, Skin Sensitising Sub-
stances. Version No 1.1., 22 May 2019.
6 Kemikalieinspektionen (2015), Farliga kemiska ämnen i textil – förslag till riskhanterande
åtgärder, Rapport 9/15.
7 European Chemicals Agency (2019), Annex XV Restriction Report, Proposal for a Restric-
företag som erbjuder en unik produkt-ID med vars hjälp det går att spåra i vilka länder och produktionsanläggningar som varan tillver- kades (se avsnitt 8.2 och 8.6.3).
7.1.2 Konsumtionen av textila varor har ökat betydlig
Konsumtionen av textila varor har ökat betydligt inom EU under de senaste årtiondena. Textila material produceras i stora kvantiteter och ingår i en stor mängd varor som används brett i samhället.
EU-medborgarens genomsnittliga konsumtion av textila material har beräknats till 19,1 kg per år, av vilka kläder står för två tredje- delar. Beräknat på massa är bomull den vanligast använda fibern i klä- der (43 procent), följd av polyester (18 procent). Akryl och viskos står
för cirka 10 procent var.8
Antalet ton kläder och skor som svenska konsumenter köpte steg med ungefär 30 procent mellan år 2000 och 2016, men har därefter stabiliserats på 106 000 ton kläder och 22 000 ton skor per år. Under 2016 till 2018 köpte en genomsnittlig svensk konsument 10,4 kg
kläder och 2,2 kg skor per år. Av dessa slängs över 7,5 kg i soporna.9
Textiltillverkningen i Sverige ligger under SCB:s SNI-indelning 17–19. Branschen kan indelas i textilindustri, beklädnadsindustri och industri för läder och lädervaror och har sin tyngdpunkt i Södra Sverige (Skåne, Halland och Västergötland). Av 20 beredningsanlägg- ningar ligger 12 st. i Västra Götaland. Den inhemska produktionen av
kläder och hemtextil uppgick år 2013 till cirka 450 ton.10
År 2014 tillverkades 23,4 miljarder par skor i världen. Huvud- delen av produktionen sker i Asien (87 procent) medan Europa är den största importören. En europé konsumerar i genomsnitt fem par skor per år. Nettoimporten av skor till Sverige 2018 uppgick till cirka 24 000 ton, vilket motsvarar en total konsumtion för konsumenter, företag och organisationer av 2,4 kg skor per person och år. I svenskt hushållsavfall återfinns enligt plockanalyser ungefär 1 kg skor per person och år. Skor som nu säljs på den svenska marknaden är till
8 European Chemicals Agency (2019), Annex XV Restriction Report, Proposal for a Restric-
tion, Skin Sensitising Substances, 2019-05-22.
9 www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Textil/ Hämtad 2020-01-02. 10 Naturvårdsverket (2016), Förslag om hantering av textilier – Redovisning av regerings-
stor del importerade från Asien, med Kina som största enskilda exportörsland. Dessutom importeras en mindre andel skor från Syd- europa. I dagsläget är det primärt arbetsskor som produceras i Sverige.11