3 Tredje kapitlet
3.3 Exposé – Samhällskunskap A
Exposé har liksom Sekvens sitt fokus på västvärlden, Europa och Sverige. Boken är indelad i
tre huvuddelar: individen, samhället och omvärlden varav den första delen, individen, inleds med ett kapitel som handlar om människan, samhället och kulturen där författarna på ett in-tresseväckande sätt diskuterar begrepp som gruppdynamik, makt, kultur, etnocentrism, stereo-typer etc. Här skiljer sig Exposé markant från Sekvens, i Exposé ägnas det första 30-talet si-dorna på att förklara vad kultur är och hur fördomar uppstår, det ges alltså en stabil grund att stå på om man skall resonera kring begrepp som rasism, nazism och främlingsfientlighet, till-skillnad från Sekvens där fokus istället låg på händelser och inte på tankemönster vilket gör att händelserna endast med möda kan kopplas samman med samtida tankeströmmar.
Det kan tillexempel låta så här när man i Exposé diskuterar begreppet etnocentrism:
Man intar en nedlåtande attityd som grundar sig på oförståelse, fördomsfullhet och trång-synthet. Samtidigt är etnocentrism både naturligt och normalt. Alla vi människor utgår ju från vår egen livssyn och våra egna erfarenheter när vi bedömer andra. Det här är inget problem i sig utan det är först när vi börjar lägga in värderingar i våra bedömningar som svårigheter uppstår.66
Enligt mig kan denna typ av diskussion leda till en ökad förståelse för historiska händelseför-lopp då författarna ger en inblick i hur vi som människor kan fungera i olika sociala situatio-ner. På liknande sätt diskuteras även fördomar, värderingar, respekt, demokrati med mera. I detta första kapitel finns även ett stycke om minoriteter och hur dessa kan uppleva den makt-relation som finns mellan en majoritets- och en minoritetsbefolkning vilket även den ger en större förståelse för vilka olika perspektiv som kan göra sig gällande.
66
Exposé går inte tillräckligt långt tillbaka i tiden för att behandla den svenska slavhandeln,
följaktligen nämns den inte. Inte heller någon annan slavhandel diskuteras i Exposé vilket gör att den svenska människohandeln inte har någon naturlig plats i boken.
Samerna nämns kort på sidan 292 där halva sidan täcks av en bild på två samer som de-monstrerar utanför Hjalmar Brantingmonumentet för att uppmärksamma allmänheten om att Sverige än idag vägrat skriva under den FN-konvention som hävdar urbefolkningens rätt till sin mark. Bildtexten är det enda konkreta exemplet där Sverige kan kopplas ihop med bristfäl-lig behandling av minoriteter i boken.
I stycket under bilden används samerna som ett exempel på en etnisk grupp i Norden till-sammans med romerna och det framgår att etniska grupper inte alltid respekteras av regering-en eller restregering-en av befolkningregering-en i ett land.67 Trots att både romer och samer nämns som exem-pel på etniska minoriteter i Sverige samt att författarna nämner att etniska grupper inte alltid respekteras av ett lands regeringar görs här ingen koppling till Sverige eller något konkret historiskt fall. Konsekvensen av detta blir att den brist på respekt som författarna nämner blir abstrakt och allmängiltig, den kopplas inte till någon aktör utan det är regeringar i största all-mänhet som kan inneha en bristande respekt mot någon minoritet. Något ytterligare står det inte om samer, men detta är en av platserna där svenska missgärningar mot samer skulle kun-na diskuteras utförligare och med tydligare koppling till svensk historia.
En annan plats där både tvångssteriliseringar och samepolitikens baksidor skulle kunnat diskuteras är i samband med beskrivningen av folkhemmets framväxt. Samepolitiken och tvångssteriliseringarna står i bjärt kontrast till folkhemsandans inkluderande ambitioner, och skulle passa väl in för att nyansera bilden av den svenska historien under 1900-talets första halva. Men precis som i Sekvens beskrivs folkhemmet i Exposé som en framgångssaga utan att några egentliga baksidor nämns.68 För att kontrastera detta skulle det rasbiologiska institu-tet kunna lyftas fram, som tidigare nämnts, utfördes ju omfattande rasbiologiska undersök-ningar på samer samtidigt som institutet var pådrivande för att få igenom steriliseringspoliti-ken som en ett led i en negativ rashygien, båda dessa företeelser levde sida vid sida med folk-hemmets framväxt och dess glansdagar.
Exposé är trots allt ingen historiebok och det är inte dess uppgift att skildra historiska
hän-delser som en sådan. Vad som istället blir intressant är att se hur författarna exemplifierar
67
Andersson & Ring (2006) Exposé s. 292
68
samtida företeelser och vilka paralleller de drar bakåt i tiden, som när de diskuterar politiska ideologier och nazismen:
Hitlers nazistiska ideologi vann inte bara anhängare i Tyskland. Även i Sverige fanns det många som beundrade Hitlers kraftfulla politik och lät sig imponeras av den tjuskraft som låg i tanken på ett ”hjältefolk”.69
Även om detta är ganska långt ifrån en beskrivning av Sveriges samarbete med nazityskland sätter det ändå Sverige i relation till nazismen. Under rubriken ”Jämställdhet och jämlikhet” skriver de:
Det finns fortfarande inslag av diskriminering i det svenska samhället. Mycket av den diskriminering som äger rum har sina rötter i okunskap och fördomar. Därför är det viktigt att öppet diskutera vilka värden som vi vill skall prägla vårt samhälle.70
Även här kopplas Sverige till fördomar och diskriminering och det verkar som att författarna inte drar sig för att göra kopplingen, däremot saknar båda ovanstående citat någon historisk exemplifiering vilket författarna skulle kunna ge utan att för den skull komma in på sidospår eller förstöra rytmen i texten.
I bokens andra del, tredje kapitlet ”Demokrati, ideologier och politiska partier” presenteras ideologierna liberalism, konservatism, socialism, kommunism, nazism, fascism, nyliberalism och nykonservatism, miljörörelsen/grön ideologi, feminism, religiös fundamentalism, nyna-zism och anarkism. Med tanke på att mindre konventionella tankeströmningar som feminism, grön ideologi och religiös fundamentalism här presenteras som ideologier är det anmärk-ningsvärt att man valt att inte presentera rasism som en ideologi bland dessa. Detta kan ses som en brist då det är en idélära som haft stort inflytande över västerländskt tänkande under 18- och 1900-talet. Det enda sammanhang som boken överhuvudtaget diskuterar rastänkande är i samband med presentationen av nazismen men fenomenet framstår där (precis som i
Se-kvens) som en isolerad företeelse och sätts inte i relation till Sverige.71
Förutom att snudda vid den diskriminerande behandling som samerna utsatts för tar Exposé inte upp något av mina fokusområden men författarna diskuterar och problematiserar kring
69
Andersson & Ring (2006) Exposé s. 175
70
Andersson & Ring (2006) Exposé s. 149
71
fördomar och främlingsfientlighet och därifrån görs kopplingar till Sverige. Detta skulle kun-na utgöra grunden för en diskussion kring rasism och fördomar i den svenska historien men en sådan diskussion kommer aldrig till stånd och begreppet rasism förblir orört i boken likväl de delar av den svenska historien som jag valt att fokusera på.
Sammanfattning
Författarna till Exposé inleder med att diskutera begrepp och företeelser som fördomar, etno-centrism och stereotypa föreställningar vilket ger en god grund för en problematiserande dis-kussion kring dessa ämnen. Trots en lovande introduktion sker dessvärre ingen disdis-kussion kring rasism vilket kan ses som anmärkningsvärt då författarna presenterar ett stort antal andra åskådningar och ideologier som t.ex. nazism, anarkism och feminism. Därav görs inte heller någon koppling mellan Sverige och rasism, även om författarna diskuterar diskrimine-ring i det svenska samhället.
Det enda fokusområde som behandlas är den svenska samepolitiken men detta är ytterst kortfattat och i författarnas beskrivning blir de negativa sidor som nämns nästan uteslutande anonyma exempel utan konkreta aktörer, det talas t.ex. om regeringar och minoriteter, inte om den svenska regeringen och samer (eller någon annan minoritet). Det enda undantaget mot detta är bildtexten där samernas protest mot Sveriges vägran att ratificera ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter.