Som vi tidigare konstaterat så saknar externa bedömare många av de jämförelsemöjligheter som finns tillgänglig vid intern utvärdering. Externa bedömare måste sätta sin tillit till jämförelsenormer som är tillgängliga utanför det företag som de har för avsikt att utvärdera. Sådan information är dock inte av intresse endast för denna grupp. I det följande presenteras några faktorer som gör att de externa jämförelsemöjligheterna ökar.
6.7.1 Rekommendation om styrtal i tjänsteföretag
1992 startades ett projekt nämnt Tjänsteföretagens värden. Inom ramen för
detta projekt utarbetades en rekommendation om styrtal i tjänsteföretag13.
Bakgrunden till detta arbete var att man ansåg att den traditionella redovisningen speglade tjänsteföretagens värden dåligt.
Syftet med detta arbete var att skapa en uppsättning nyckeltal som på ett bättre sätt speglar företagens värde. Genom att skapa en uppsättning definierade nyckeltal önskade man öka möjligheterna till jämförelser och. genom att systematisera och definiera nyckeltalen menade man i arbetsgruppen att möjligheterna till jämförelser skulle öka:
”Styrtalen skall öka möjligheten för tjänsteföretag att sinsemellan
jämföra sig med varandra på ett mer systematiskt sätt”
Tjänsteföretagens värden, 1995, s. 8
En ytterligare effekt av denna, mer enhetliga redovisning, är att externa bedömares analyser förenklas, arbetsgruppen menade:
13
Arbetsgruppen bestod av representanter från Handelshögskolan i Stockholm, WM-Data, Skandia, SE-Banken och KPMG, till sin hjälp hade de dessutom en större referensgrupp bestående av representanter från olika typer av tjänsteföretag.
”Styrtalen skall vidare underlätta den utomstående bedömarens
analys. Efter att ha tagit del av styrtalen kan läsaren av årsredovisningen själv enklare bilda sig en uppfattning om vad denne tror om stabiliteten kontra risken samt den framtida intjäningsförmågan”
Tjänsteföretagens värden, 1995, s. 8
Arbetsgruppen identifierade fem områden som man ansåg vara väsentliga för den framtida intjäningsförmågan. Inom dessa områden definierades en uppsättning nyckeltal som inom respektive område skulle spegla både historiska händelser och framtida förmåga.
6.7.2 BAS-Nyckeltal
BAS-gruppen har givit ut publikationen ”BAS-Nyckeltal”. I detta arbete är
ambitionen att skapa ökad förståelse för arbetet med nyckeltal som ett hjälpmedel i den ekonomiska planeringen och styrningen. BAS-gruppens arbete har lett fram till en nyckeltalsstruktur som omfattar grundläggande
nyckeltal, tilläggsnyckeltal och icke-finansiella nyckeltal.
De grundläggande nyckeltalen består av ett fåtal nyckeltal som ensamma
kan ge en översiktlig bild av ett företags ställning och utveckling. Dessa nyckeltal skall vara enkla att beräkna med ledning av uppgifter direkt ur den offentliga årsredovisningen. De skall också vara allmängiltiga och alltså kunna beräknas oavsett verksamhetstyp. De grundläggande nyckeltalen är grupperade i logiska block för att underlätta en systematisk analys.
Inom gruppen tilläggsnyckeltal återfinns mer verksamhets- och branschanpassade nyckeltal. Dessa kan inte alltid beräknas på externt tillgängliga uppgifter. Antalet tilläggsnyckeltalen är relativt stort och kan sägas ingå i ett ”arkiv” ur vilket man väljer lämpliga nyckeltal.
De icke-finansiella nyckeltalen syftar till att belysa organisationers ”mjuka” värden. Skriften i vilka dessa är tänkta att presenteras är vid tidpunkten för detta arbetes slutförande dock ännu inte påbörjad.
6.2.3 Nyckeltalsinstitutet
Att flera företag insett betydelsen av att kunna definiera, mäta och jämföra de immateriella tillgångarna speglas i följande citat som är hämtat från Nyckeltalsinstitutets informationsblad:
”Många famlar och trevar efter att hitta ett sätt eller ett språk att kunna beskriva det osynliga och kunna jämföra sig med andra enheter eller företag. Detta var ett av skälen till att NyckeltalsInstitutet etablerades. Det saknades statistik som beskriver de osynliga resurserna.”
Källa Nyckeltalinstitutets informationsblad, 1999
Personalen är vår viktigaste resurs! Det har vi hört till leda under många år nu. Ord som personalekonomi, kunskapsföretag och senast, intellektuellt kapital har tillkommit i vårt språk för att bättre beskriva människornas betydelse för verksamheten. Begrepp som den osynliga balansräkningen,
strukturkapital och mjuka nyckeltal har också tillkommit, men inte bara för
att artikulera människornas betydelse utan betydelsen av osynliga resurser i allmänhet. Troligtvis har dessa tillkommit därför att de "osynliga" resurserna ökat i betydelse. En indikation på detta är skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde för alla företag på Stockholmsbörsen åren 1984-94. Skillnaden har som synes ökat kraftigt under perioden. 1994 var marknadsvärdet ungefär dubbelt så stort som det bokförda värdet.
Figur 6:8 Skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde Källa: Nyckeltalsinstitutet, 1999
Företags värden - Stockholm Fondbörs
0 500 1000 1500 2000 2500 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Marknadsvärde Bokfört värde
Nyckeltalsinstitutet har byggt upp en databas med material från över 100
organisationer i såväl privat som offentlig sektor14. Företaget är dock
ingalunda ensamma på området, likartade initiativ pågår även på andra håll i världen. Till exempel så har American Society for Training and
Development (ASTD) sedan några år hämtat in och sammanställt statistik
inom personalutbildningsområdet. De planerar att utvidga verksamheten till att omfatta hela personalområdet. Ett EU-organ, Eurostat, håller också på med ett projekt för att kunna samla in data kring investeringar i osynliga resurser.
14
De flesta av dessa organisationer har fler än 200 anställda och sammanlagt omfattar materialet över 150.000 anställda.
7 Resultat & Analys
Resultaten i detta kapitel kommer att redovisas enligt samma struktur som enkäten är uppbyggd. Under varje rubrik ges en grafiskt sammanställning över svarsfördelningen för respektive enkätfråga, denna kommenteras och därefter redovisas valda delar av det som framkommit under telefonintervjuerna.
Syftet med denna resultatdel är inte att göra en noggrann genomgång över de olika företagens arbete med balanced scorecard utan att ge en lättöverskådlig presentation över svarsfördelningen samt att beskriva de generella tendenser som går att skönja. I anslutning till resultatredovisningen finns också våra analyser, i dessa ger vi våra synpunkter på de svar som framkommit. Vår avsikt med analysen är att utifrån egna och andras ståndpunkter kommentera tendenser.