Utvärdering

Utvärdering - Inledning

Att enbart mäta utfallet är naturligtvis inte tillräckligt, utfallet måste också

utvärderas. För att kunna avgöra om utfallet är tillfredsställande eller inte

är det nödvändigt att man ställer det i relationen till något att företa en

jämförelse mot ett standardvärde. I kapitlet om utvärdering25 kunde vi

konstatera att det som är avgörande för om ett utfall skall anses vara bra eller dåligt är vad man jämför det mot. Vår fråga i enkäten löd ”Vad

bedömer Ni utfallet mot?”, svarsfördelningen framgår av nedanstående

diagram:

Utvärdering - Resultat

Att måluppfyllelsegraden spelar en viktig roll när man bedömer om ett uppmätt utfall är att anse som bra eller dåligt är något som snabbt kan konstateras. Samtliga företag uppger att uppställda mål är en faktor de jämför utfallet mot. En stor del av företagen uppger att jämförelsen med målet, ensamt eller tillsammans med företagets tidigare resultat, är de enda jämförelser som görs.

Att jämföra utfallet med tidigare prestationer är alltså även det vanligt, tre fjärdedelar av de svarande uppger detta alternativ. Genom denna jämförelse anser företagen att de får en bra uppfattning om vilket håll man är på väg. Flera av de intervjuade framhöll att när det gäller de nya, ”mjuka” måtten är möjligheten att kunna skönja tendenser ofta viktigare än att konstatera att man uppnått ett visst målvärde. Det är därför också vanligt att använda sig av relativa målvärden.

25

Se kapitel 6

Vad utfallet bedöms mot

0% 25% 50% 75% 100% Uppställda mål Tidigare resultat

” När det gäller flera av de icke-finansiella nyckeltalen kan vi bara

mäta och konstatera om vi förbättrat eller försämrat oss ”

Carina Wång, Koncerncontroller, Vattenfall

Bland de företag som har möjligheten att jämföra enheter emellan görs detta också i stor utsträckning. Att göra direkta jämförelser mellan enheter är dock inte alltid tillrådigt. Ett av de undersökta företagen, Rank Xerox, organiserar sina affärsområden i ungefär lika stora enheter för att öka jämförbarheten mellan enheterna och konstaterar följande:

”En medveten strategi från våran sida är att organisera enheterna så att de blir ungefär lika stora. Detta är nämligen ofta en förutsättning för att kunna göra relevanta jämförelser, för visst har storleken betydelse!”

Lars Säfwenberg, Kvalitet och nöjda kunder, Rank Xerox

Relativt få företag, mindre än 25%, uppger att de jämför sina utfall med

företag utanför den egna sfären. I de fall detta ändå görs är det oftast

frågan om finansiella mått som är lättillgängliga genom företags årsredovisningar och dylikt. Det finns dock en vilja att jämföra även andra mått men flera respondenter konstaterar att det ofta är förenat med stora svårigheter att få tillgång till sådan information, en av de svarande säger:

”Det är visserligen inte lätt att hitta externa jämförelsestandards men det är något vi strävar efter och genom att vara anslutna till ett antal branschorganisationer har vi fått möjlighet till viss inblick i andra företags resultat”

Lars Säfwenberg, Kvalitet & Nöjda kunder, Rank-Xerox

Bland övriga mått som företagen ibland jämför med utomstående märks framförallt nyckeltal som rör kundattityder. Ofta är det i dessa fall fråga om att en utomstående, oberoende part, har genomfört undersökningen. Dessa fristående institut bistår sedan företagen med information om andra företags resultat.

Utvärdering - Analys

Ovan har vi kunnat konstatera att relativt många av företagen använder endast interna värden som jämförelse när resultaten av de olika nyckeltalen skall utvärderas. Dessa värden består dels av det uppsatta målet och dels av

tidigare resultat. Detta är något som vi anser vara mycket olyckligt därför att det kan leda till att man de förbiser viktiga händelser, det kan t ex hända att resultatet är helt i paritet med den målsättning man haft men under tiden har andra händelser gjort att målsättningen varit felaktigt satt och att utfallet med anledning av detta borde varit ett helt annat. Att en jämförelse med målet inte alltid ger ett rättvis bild av företagets prestation är en synpunkt som delades av några av de svarande, bland annat Volvo´s representant:

”Det är ju inte säkert att bara för man inte nått målet har man gjort en dålig prestation”

Roger Ehn, Chef Komponentmontering & Kundservice, Volvo

Även om företagen i relativt stor utsträckning använder också tidigare resultat som en måttstock på sina prestationer så anser vi inte att det är tillräckligt. Viktigt är att man går också utanför den egna enheten och kanske också utanför det egna företaget. Det finns dock för- och nackdelar med samtliga jämförelser. Nedan kommer vi att förtydliga detta resonemang med utgångspunkt i figuren som visar en indelning av faktorerna för jämförelse med hänsyn till var jämförelsen äger rum:

Figur 7:6 Jämförelsemöjligheter – Indelat efter var de företas

För att få en uppfattning om hur verksamheten utvecklar sig och utfallet står sig i förhållande till målet kan man göra jämförelser inom den egna enheten. Önskar man vidga sitt perspektiv och sätta enhetens prestation i relation till någon annans är andra enheter inom företaget en lätt åtkomlig och ofta direkt jämförbar måttstock. För att få en rättvisande bild av organisationens prestation anser vi det dock vara nödvändigt att blicka utanför det egna företagets horisont.

Inom enheten Utanför företaget Uppställda mål Tidigare resultat Andra enheter Andra företag Inom företaget

7.6.2 Samlad bedömning

Samlad bedömning – Inledning

Som vi tidigare konstaterat resulterar BSC-arbetet till sist i resultaten för en samling nyckeltal. Av dessa nyckeltal finns det med största säkerhet resultat som är mycket goda och de som inte alls är lika bra. En intressant fråga är då hur företagen utifrån dessa, ibland motsägelsefulla resultaten, utvärderar verksamheten på en mer aggregerad nivå en nyckeltalsnivån.

I enkäten tillfrågades företagen om de väger samman måtten i varje perspektiv till ett, för perspektivet sammanfattande mått, svaren fördelade sig enligt följande:

Samlad bedömning – Resultat

Endast ABB av de företag vi undersökt, uppger att man väger samman de olika nyckeltalen till ett för perspektivet sammanfattande mått. Vid sammanvägningen använder sig av måluppfyllelsegraden och perspektivets måluppfyllelsegrad beräknas som ett genomsnitt av nyckeltalens.

För att eliminera oproportionerligt stora genomslag för vissa nyckeltal viktar man innan beräkningen genomförs.

Viktning sker dock endast med anledning av denna hänsyn någon hänsyn till nyckeltalens relativa betydelse tas inte:

”Det är rimligt att varje enskild individ själv får avgöra vilken betydelse man tilldelar de olika nyckeltalen”

Använder sammanfattande perspektivmått

Nej 92%

Ja 8%

Samlad bedömning – Analys

Visserligen finns det en logik i det Lennart Lundahl säger, att det är rimligt att vara och en får avgöra vilken betydelse man tilldelar de enskilda nyckeltalen men att inte göra någon viktning med hänsyn till den relativa betydelse är ett ställningstagande i sig. Om man presenterar resultatet för ett perspektiv som genomsnittet av de däri ingående nyckeltalen så har man därigenom indirekt givit nyckeltalen lika stor betydelse.