Vädret sommaren 2018 var extremt sett till vad vi upplevt under 1900-talet. Den lång- variga värmen gav nya värmerekord och i kombination med mindre nederbörd än normalt också en utbredd torka. Förutom kraftiga påfrestningar på lantbruk och djurhållning ledde torkan till omfattande skogsbränder. Botkyrka är naturligt rik på barrskogar, vilka kan sägas vara brandkänsliga miljöer. För att stärka landskapens motståndskraft mot brand är det viktigt att bevara och återställa de strukturer som bidrar till landskapets motstånds-kraft. Ekosystemtjänsten brandskydd är främst viktig i naturområden utanför bebyggelse, där bränder kan uppstå och växa sig stora innan de upptäcks, och därmed bli mer svår- bekämpade. Nedan presenteras åtgärder för att öka landskapens motståndskraft mot bränder, många av åtgärderna kan även tillämpas i tätortsnära naturområden.
• Betande djur eller slåtter kan användas för att till nästkommande vår minska mängden torrt, brandkänsligt fjolårsgräs och samtidigt bidra med andra tjänster såsom biologisk mångfald och matproduktion.
• I skyddade områden kan kontrollerade naturvårdsbränder vara ett viktigt verktyg för att stärka de naturvärden som bränder naturligt bidrar med, samtidigt som risken för spontan brand avtar då mängden tillgängligt bränsle minskar.
• Gynna lövskog och arbeta för att öka mängden lövinblandning i barrskogarna eftersom lövskog naturligt är mer motståndskraftig mot bränder.
• Restaurera igenvuxna, utdikade våtmarker för att återskapa dess funktion som brand-dämpande strukturer.
• Återmeandra och återställ rensade och rätade vattendrag. Ett meandrande, naturligt flytande vattendrag skapar en bredare barriär i landskapet jämfört med ett rätat dike.
• Återställ och restaurera fuktiga skogsområden. Dessa fungerade tidigare som brand- refugier som hindrade bränder från att sprida sig. Skogsdikning som ökade kraftigt i omfattning i slutet av 1800-talet har medfört att fuktiga skogsområden minskat.
ORDFÖRKLARINGAR
Agenda 2030 är en universell överenskommelse mellan FN:s medlemsländer som antogs år 2015.
Agendan inrymmer de 17 Globala målen för hållbar utveckling som integrerar de tre dimensionerna av hållbarhet: social, ekonomisk och miljömässig. Till år 2030 har medlemsländerna genom Globala målen förbundit sig till att uppnå fyra saker: Att avskaffa extrem fattigdom, Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen, Att främja fred och rättvisa och Att lösa klimatkrisen.
Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som organismerna i naturens ekosystem tillhanda-håller och som direkt och indirekt bidrar till människors välbefinnande och livskvalitet. Ekosystem- tjänsterna är definierade och indelade i fyra olika grupper utifrån vilken funktion de har. Dessa grupper består av:
De stödjande ekosystemtjänsterna vilka är en förutsättning för att alla andra typer av ekosystem-tjänster ska fungera. Exempel är biodiversitet, jordbildning, produktion av syre, närings- och vattency-kler samt bildandet av olika livsmiljöer för växter och djur.
De försörjande ekosystemtjänsterna är de fysiska tjänster som är ett direkt resultat av naturens arbete. Exempel är den mat vi får från växter och djur, färskvatten, förnybara bränslen samt genetiska material. Man kan säga att de försörjande ekosystemtjänster utgör basen för samhällets samtliga resurser.
De reglerande ekosystemtjänsterna är de specifika tjänster som naturens egna system och pro-cesser levererar, det vill säga att de tjänster som naturen producerar via sin egen reglering av kritiska processer. Det handlar exempelvis om att rena luft och vatten, reglera vårt lokala och globala klimat, förhindra översvämningar och jorderosion samt pollinering av grödor och andra växter. De reglerande ekosystemtjänsterna upprätthåller en viss balans i naturen, vilket är extra viktigt under den pågående klimatkrisen.
De kulturella ekosystemtjänsterna är alla immateriella funktioner som naturen tillhandahåller och som kan tillgodoses av oss människor. Exempel är naturens direkta och indirekta betydelse för männ-iskors hälsa, rekreation, kulturarv, estetiska värden samt olika upplevelsevärden som turism och stadsodling.
Gröna typologier är är ett begrepp som används för att beskriva den variation i funktion och kvalitet parker och grönområden har för att kunna dela in dessa i olika typer.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande.
Mångfunktionella ytor är platser i staden med sociala och ekologiska kvalitéer som bidrar till människans hälsa och välbefinnande. Ytorna är strategiskt placerade och kan vara integrerade med annan bebyggelsestruktur. Gatuträd, gröna tak, grönområden som parker, torg, översilningsängar, vattendrag och dammar bidrar med ett antal funktioner exempelvis rening av dagvatten, sänker tem-peraturen både ute- och inomhus, skydd mot UV-strålning genom att bidra med skuggiga miljöer.
Samtidigt stödjer dessa ytor den biologiska mångfalden och fungerar som utemiljöer för rekreation, vila och sociala möten. Ekosystemtjänster som tydligt knyter an till mångfunktionella ytor är främst de kulturella och reglerande tjänsterna.
Oprogrammerade platser står utan ett bestämt syfte där ytans användning inte är bestämd utan i stället ger rum för egna initiativ som exempelvis en öppen gräsmatta, en stubbe eller ett skogsbryn.
Programmerade platser i en park har på förhand ett bestämt syfte som tyder på att en specifik aktivitet ska äga rum på den ytan som exempelvis en lekplats, bänk eller basketplan.
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner efter att förändringen skett. Detta kräver i längden att systemen har förmåga att anpassa sig och förnya sig.
Ruderatmark är miljöer som på ett eller annat sätt störts av mänsklig verksamhet. Just den stör-ningen är en av flera anledningar till den höga biologiska mångfald som vanligtvis återfinns på rude-ratmark. Karaktäristiskt för ruderatmark är att markytan består av öppen, ofta näringsfattig jord. Det kan handla om tillfälliga miljöer som schaktmassor och jordhögar kring byggplatser vilka försvinner när markanvändningen ändras eller mer permanenta ytor i exempelvis industriområden, hamnar, ban-gårdar och längs järnvägsspår och vägar.
FÖRTECKNING ÖVER FOTON (Upphovsrätt Botkyrka kommun) Byline (Botkyrka kommun)
Sid: 6 (Storvretsdagen maj 2016), 16 (Den nya strandpromenaden i Uttran), 25 (Flygbild över Alby), 27 fyra bilder (Odling vid Alby koloniträdgård, picknick i Hågelbyparken, vi är Botkyrka festival i Hågelbyparken 2015 och linbana vid Lida), 28 (Dialogkommissionen Hallunda-Norsborg 2019), 40 (Höstdag utanför kommunhuset i Tumba 2019) 56 (Körsbärsparken i Tullinge), 68 (Solparken i Segersjö, Tumba), 70 (Madens strandpark Tullinge), 72 (Odlingslotter Gårdsvägen i Tullinge), 95 (växtbädd med biokol).
Byline (Övriga)
Sid: 2 (Man hoppar på rapsfält i Tumba - Kajsa Kax Wåghals), 20 (Eleonoras paraply, Norsborg gårds park - Åsa Anderljung) 24 (Utsikt över Tullingesjön - Britta Ahlgren ) 27 (Pulkaåkning vid Lida - Crisp Film), 27 (Sommarlovsentreprenörer - unga företagare - Ka-milla Kraczkowski), 29 alla bilder (Dialog med kvinnor som underlag för kommunens översiktsplan 2011 - Johannes Liljeson), 32 (Midsommarfirande 2012 - Robert Lorentz), 33 (Fiske vid Uttran 2021 - Samuel Holmfred), 52 (Blåklintsparken i Hallunda 2018 - To-bias Fischer), 66 + 74 + 87 (Invigning av Blåklintsparken i Hallunda - ToTo-bias Fischer), 83 (Naturmark i Huddinge - Lisa Lindblom), 95 (Zitas odlingar på Järvafältet - Lena Israelsson)
Foton konsultgruppen: Sid: 8, 19, 22, 36, 52 nedre bild, 54, 56 övre bild 82, 83 ILLUSTRATIONER
Sid: 9, 49, 77 och 85 - Lisa Lindblom
Sid: 48, 62, 76, 84, Katerina Vondrova, Mandaworks Sid: 96, Lisa Mayr, Ekologigruppen
KÄLLOR I URVAL
Boverket, 2010. Mångfunktionella ytor, Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö i städer och tätor-ter genom grönstruktur. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/publikatio-ner/2010/mangfunktionella-ytor/
Edge, 2020. Levande gaturum - en handbok i Blågröngrå system,
Gathright, J., Y. Yamada, and M. Morita. 2006. Comparison of the Physiological and Psychological Benefits of Tree and Tower Climbing. Urban Forestry & Urban Greening 5, 3:141-149.
Globala målen, https://www.globalamalen.se/fragor-och-svar/vad-ar-de-globala-malen/
Guthold, Regina, Gretchen A Stevens, Leanne M Riley, Fiona C Bull. 2018. “Worldwide trends in insufficient physical activity from 2001 to 2016: a pooled analysis of 358 population-based surveys with 1·9 million” Lancet Glob Health 2018; 6: e1077–86.
Jolanda Maas, Robert A Verheij, Peter P Groenewegen, Sjerp de Vries, Peter Spreeuwenberg. 2006.
“Green space, urbanity, and health: how strong is the relation?”
Jolanda Maas et al., “Social Contacts as a Possible Mechanism behind the Relation Between Green Space and Health,” Health & Place 15, no. 2 (2009): 586–95.
Kristianstads kommun & Tankesmedjan Movium vid SLU, 2020. Grönplanering – en handledning Lisberg Jensen, E & P, Ouis. Det gröna finrummet, Etnicitet, Friluftsliv och naturumgängets urbanisering.
Länsstyrelsen i Stockholm län, Regional handlingsplan för grön infrastruktur, Rapport 2019:12, 2018 Ming Kuo, “How Might Contact with Nature Promote Human Health? Promising Mechanisms and a Possible Central Pathway,” Frontiers in Psychology (2015): 1093.
Maxwell S.L., Fuller R.A., Brooks T.M., Watson J.E.M., 2016. Biodiversity: The ravages of guns, nets and bulldozers. Nature 536: 143.
MEA. Millennium Ecosystem Assessment. 2005. Ecosystems and Human Wellbeing: Synthesis.
Island Press, Washington, DC.
Naturvårdsverket, 2017. Argument för ekosystemtjänster Rapport 6736. Naturvårdsver- ket. Bromma.
Naturvårdsverket, 2017 b, Satsning på kommunikation om ekosystemtjänster, http:// www.natur-vardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsupp- drag/kommunikations-satsning-om-ekosystemtjanster/
Naturvårdsverket, 2009. Rapport 5925 Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige.
Rest till bäst, biokol.org, augusti 2020
Roger S. Ulrich, “View through a Window May Influence Recovery from Surgery,” Science 224 (1984): 420–21.
Mark S. Taylor et al., “Research Note: Urban Street Tree Density and Antidepressant Prescription rates—A Cross-Sectional Study in London, UK,” Landscape and Urban Planning 136 (2015):
174–79.
Region Stockholm, 2012. När, var, hur? Svaga samband i Stockholmsregionen, Region Stockholm, 2018. Regional utvecklingsplan för Stockholm, RUFS 2050
Rekordskörd på Järvafältet, L, Israelsson, 2019, nedladdad augusti 2020, https://www.ortenodlar.se/
wp-content/uploads/2020/02/Rekordskörd-på-Järvafältet.pdf
218. Roger S. Ulrich, “View through a Window May Influence Recovery from Surgery,” Science 224 (1984): 420–21.
Roe, J.J., C.W. Thompson, P.A. Aspinall, M.J. Brewer, E.I. Duff, D. Miller, R. Mitchell, and A. Clow.
2013. Green Space and Stress: Evidence From Cortisol Measures in Deprived Urban Communities.
International Journal of Environmental Research and Public Health 10, 9:4086-4103.
Shanahan D.F., Bush R., Gaston K.J., Lin B.B., Dean J., Barber E., Fuller R.A. 2016. Health benefits from nature experiences depend on dose. Nature Scientific Reports 6: 28551.
Sjerp de Vries et al., “Streetscape Greenery and Health: Stress, Social Cohesion and Physical
https://stud.epsilon.slu.se/13999/1/rodin_borne_h_181130.pdf)
Sundevall, Elin Pritze, 2019. Parkförvaltningens anpassning för olika åldersgrupper- om social multifunktionalitet i en urban park https://stud.epsilon.slu.se/14804/11/sundevall_pritzel_e_190624.
SOU, 2017. Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses.
Stolt, E. (1982). Vegetationens förmåga att minska expositionen för bilavgaser. Göte- borg:
Göteborgs Hälsovårdsförvaltning. s.3-5
Svenskt Vatten, Tillsammans kan vi skyfallsäkra, nedladdad august 2020, https://www.svensktvatten.
se/globalassets/rornat-och-klimat/klimat-och-dagvatten/klimatsakra_samhallet.pdf
Talbot, J.F., and R. Kaplan. 1986. Judging the Sizes of Urban Open Areas: Is Bigger Always Better?
Landscape Journal 5, 2:83-92.
Trafikverket, 2017. Fördjupad landskapsanalys, Tvärförbindelse Södertörn; Huddinge, Haninge och Botkyrka kommun.
Värdering av ekosystemtjänster, Hemmesta sjöäng, Värmdö kommun, 2014.
STYRDOKUMENT OCH ÖVRIGA PROGRAM OCH PLANER – BOTKYRKA KOMMUN Botkyrka översiktsplan – 2014-05-22 (aktualitetsförklarad 26 april 2018)
Kommunala program/planer/analyser för de olika kommundelarna. Exempelvis; Framtid Alby, Stadsdelsanalys Hallunda/Norsborg, Landskapsplan för Botkyrkaparken, Fittja utvecklingsprogram, Centrala Tullinge – program till detaljplan, gestaltningsprogram för Riksten mfl.
Riktlinjer för styrdokument inom kommunen - 2019-11-22 Naturvårdsprogram (Botkyrkas gröna värden) - 2017-08-28
Vattenprogram (Botkyrkas blå värden) - 2016-12-05, reviderat 2017-09-18 Parkprogram Botkyrka kommun – 2014-07-07
Botkyrkas kulturmiljöprogram - 2014-05-22 Botkyrkas idrottsprogram – 2019-06-18 Ett hållbart Botkyrka - 2020-01-11
MEDBORGARDIALOGER OCH KARTLÄGGNINGAR Samtal om framtiden – Botkyrka kommun2011
Dialogkommissionen – Botkyrka kommun 2019–2020 (Storvreten, Hallunda/Norsborg, Fittja, Vårsta) Sociala värden i Botkyrkas tätortsnära grönområden – Botkyrka kommun 2002-02-01
Entréplatsinventering i Botkyrka – Botkyrka kommun 2013 Webbdialog i Tullinge –Botkyrka kommun 2011
Utveckling av Storvreten, medborgardialoger i sammanfattning – Botkyrka kommun 2016-10-24 Grönytor runt förskolor och skolor i Botkyrka – Botkyrka kommun 2010
Alby Stadsdelsanalys – Space Scape – 2011-08-19
Framtida Alby och Framtida Alby (favoritplatser) – Botkyrka kommun 2012 samt 2010 Utveckling Fittja – Botkyrka kommun 2012
Medborgarundersökningar och dialogforum -2010 och framåt Rekreationsskogar i Botkyrka kommun – 2009
Platsanalys Tumba/Storvreten – Living Cities 2019
Var är ditt hjärta i Botkyrka? Hallunda/Norsborg/Eriksbergshöjden/Slagsta – Botkyrka kommun 2010 Platsinventering i Botkyrka – Botkyrka kommun 2012
Riksten dialog med barn – Dialogkommissionen Botkyrka kommun 2019